Hur kan du arbeta med jämställdhet? Anna Swift Johannison och Kerstin Lillje

Hur kan du arbeta med jämställdhet? Anna Swift Johannison och Kerstin Lillje

Syfte Vad är jämställdhet? Vad är jämställdhetsintegrering Praktiska tips!

Målbild

Bakgrund

Mänskliga rättigheter (MR) Jämställd het Lika villkor/lika behandling

Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor) Europakonventionen Diskrimineringslagstiftningen Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar

Kvinnokonventionen - CEDAW erinrar om att diskriminering av kvinnor kränker principerna om lika rättigheter och respekt för människans värdighet, är ett hinder för kvinnors deltagande, på samma villkor som män, i sina länders politiska, sociala, ekonomiska och kulturella liv, hindrar ett ökat välstånd för samhälle och familj och försvårar den fulla utvecklingen av kvinnors möjligheter i sitt lands och mänsklighetens tjänst,

Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik tar sin utgångspunkt i en kunskap och förståelse om att kön och makt skapas och upprätthålls strukturellt i alla delar av samhället. Kön har en grundläggande betydelse för en människas möjligheter och villkor, på individ-, organisations- och samhällsnivå, i livets alla skeden. Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Regeringens skrivelse 2016/17:10

Vad är jämställdhet och vad är jämlikhet? Jämställdhet Rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män. Jämlikhet Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna

Diskrimineringsgrunderna Kön den som är man eller kvinna Könsöverskridande identitet eller uttryck - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Sexuell läggning - person med homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder - uppnådd levnadslängd. Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Religion eller annan trosuppfattning

Svensk jämställdhetspolitik Vad? De jämställdhetspolitiska målen Varför? Teorihörnet Genussystemet Hur? Strategihörnet Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämställd utbildning En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphör

Varför jämställdhet? Mänsklig rättighet Kunskaper och kompetens Demokrati och rättvisa Samhällsekonomiskt nödvändigt Kvalitetsfråga i ex. bemötande Tillväxt och resursnyttjande

Genus

Genus Kön är socialt och kulturellt konstruerat Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som kvinnligt och manligt Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar

Genussystemet Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner.

Lite mer kvinnohistoria 1845 Lika arvsrätt 1885 Ogift kvinna blir myndig vid 25 1864 Husagan avskaffas 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten 1921 Allmän rösträtt. Gifta kvinnor blir myndiga 1938 Preventivmedel blir lagliga 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare 1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras 1975 Fri abort 1999 Lag om förbud av köp av sexuella tjänster

Feminism Att få bli människa att bli myndig bestämma över sig själv rösta arbeta studera Mannen som människa/mått kvinnan som den andra 60 70 talet Kvinnors frigörelse Könsmaktsordning Patriarkat Produktion - Reproduktion Var finns feminismen idag?

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Mål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Koppling till föräldraskap Om vi delar lika på att ta hand om barn och hushåll får både män och kvinnor möjlighet att vara aktiva medborgare. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Om vi delar lika på föräldrapenningen och uttag av föräldradagar, VAB etc förbättras kvinnors löner och kvinnor får bättre pensioner. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Om både män och kvinnor engagerar sig i barnen och deras utveckling ökar chanserna att de kan göra bra och motiverade val. Pojkar lär sig att även män/pappor kan vara omvårdande. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställt föräldraskap innebär att kvinnor och deras partners tar lika ansvar, för små barn idag, för varandra och andra anhöriga genom livet. Det ökar även deras chanser att ta emot omvårdnad. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Kvinnors arbetsbörda och sjukskrivningar ökar när de får barn. Om männen blir mer delaktiga minskar stress och arbetsbelastning, kvinnorna blir mindre sjuka. Män som får ta ansvar för barn övar sig att bli mer empatiska och lär sig bättre konfliktlösning.

HUR? Jämställdhetsintegrering Att göra och tänka jämställdhet, varje dag, i det ordinarie arbetet

Hur skapar vi det jämställda klassrummet?

Klassrummet som arena för jämställdhet! Hur är rummet möblerat? Vem sitter var? Finns det bilder I rummet? Vad föreställer de? Vilka ord använder vi? Vilka böcker? Vilka talar och hur länge? Vilka blir lyssnade på? Vem har makten I rummet?

För att främja jämställdhet krävs: Helhetssyn på pedagogik och miljö Aktivt stöd och intresse från ledningen Delaktighet från deltagare och alla lärare/alla ämnen Normkritisk inställning Utgångspunkt i konkreta problem Jämställdhet får inte vara ett uthus på gården, det måste vara del av den ordinarie verksamheten. Jämställdhet är en lösning, inte ett problem.

Svensk språkpolitik Mål: Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor

Jämställt språk Hur beskriver vi kvinnor och män? Vem är aktiv/passiv? Subjekt/objekt? Vem nämns med bara förnamn eller med förnamn och efternamn?

Språklig ojämställdhet vad är det? Taltid/utrymme Hur beskrivs kvinnor respektive män? Tidningar/Rapporter/Artiklar/Projektansökningar/Inbakade i grammatik och ordförråd? Kommer till uttryck utan att vi tänker på det? Viktigt att lära sig känna igen mönstren och motverka dem

Ordspråk och uttryck Vad säger vi egentligen? Att köra som en kärring Karl för sin hatt Ta det som en man Att gråta som en liten flicka Visa stake Bra karl reder sig själv Språk avspeglar och formar samhället. Språk är makt!

Tips och råd Uppmärksamma hur kvinnor och män beskrivs, ex: Utifrån yrke eller utifrån roll som fru/man eller mamma/pappa? Som aktiv eller passiv? Med endast förnamn, både för- och efternamn eller endast efternamn? Både kvinnor och män ska springa, hoppa och ha namn! Kom också ihåg: Bilder Illustrationer Färger

Alla vinner på jämställdhet!

Mål Det här vinner de vuxna Det här vinner barnen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Om fler kvinnor får makt formas samhället på ett sätt som gynnar alla människor eftersom mer kunskap och kompetens blir utgångspunkten för beslut i politik, näringsliv och civilsamhälle. Olika behov blir tydliga i beslutsunderlagen. Barn behov tas tillvara bättre om fler människor som lever och levt nära barn deltar i att utforma samhället. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Om fler kvinnor arbetar till jämställda löner får de mer pengar idag och högre pensioner i framtiden. Familjens ekonomi blir bättre om båda föräldrarna kan arbeta och få rättvisa löner. Flickor och pojkar får fler förebilder. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Vi har idag en väldigt könsuppdelad arbetamarknad. Om män och kvinnor skulle välja utbildning och arbete från hela arbetsmarkanden skulle fler kunna göra bra val som verkligen passar dem. Urvalet av personer till bristyrken, som tekniker och sjuksköterska, skulle öka. Pojkar och flickor skulle välja utbildning efter fallenhet, inte efter de förvätningar som finns på dem efter kön. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Kvinnor utför fortfarande mer hemarbete än män. Om män tog mer ansvar i hemmen skulle kvinnor få mer tid till rekreation och vila. Mäns sociala och empatiska förmåga skulle utvecklas om de tog mer ansvar för barn, sjuka och äldre. Barn behöver goda kontakter och förebilder från personer av fler än ett kön. Om fler personer än mamman finns med barnet blir omvårdnaden bättre och mer nyansrik.

Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Män och kvinnor bemöts på olika sätt inom vården, vilket resulterar i olika behandlingar och olika utfall. Män söker vård i mindre omfattning och har kortare medellivslängd. Kvinnor lever längre än män, men är oftare sjukskrivna. Våld och kräkningar i nära relationer skadar alla, både den som blir slagen eller kränkt och den som slår och kränker. Även barn bemöts olika i vården. Flickor drabbas ofta av depressioner och självskadebeteenden, medan pojkar är oftare utåtagerande och tar risker. Barn ska inte utsättas för våld eller bevittna våld mellan vuxna. Vuxna ska respektera barnets integritet. Tvångs- och barnäktenskap och könsstympning är förbjudet.

Bekräftarstrategier Härskartekniker Motstrategier Bekräftartekniker Osynliggöra Ta plats Synliggör Förlöjliga Ifrågasätt Respektera Undanhålla information Korten på bordet Informera och inkludera Dubbel bestraffning Bryt mönstret Alla gör så gott de kan Påföra skuld och skam Resonera Konfliktlösning Objektifiering Säg ifrån Bemöt alla som subjekt Hot Benämn det personen gör Respektera egna och andras nej Splittring Håll ihop gruppen Gemenskap

Anna Swift-Johannison Region Örebro län anna.swift-johannison@regionorebrolan.se 072-202 74 89 Kerstin Lillje Länsstyrelsen i Örebro län kerstin.lillje@lansstyrelsen.se 010-224 86 06 Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, 701 86 Örebro 010-224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro