MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmregionen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Markförläggning av kraftledning (driftspänning 138 kv) med syfte att ersätta befintlig luftledning i Järva, Solna stad Maj 2017

Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Evenemangsgatan 13 169 56 Stockholm Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig tillstånd och MKB: Samrådsunderlag Sweco Energuide AB Box 34044 100 26 STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare miljö: Teknisk projektör: Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895 2

Presentation av Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 730 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 124 000 km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 4 miljarder i verksamheten. Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3

Sammanfattning Inledning och bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. Projektet är uppdelat i två delar; Järva och Södra Solna. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar delprojekt Järva. Delprojekt Järva innebär att en befintlig luftledning raseras, för att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet, och ersätts med två nya ledningar i form av markförlagd kabel. Den ena ledningen planeras gå mellan station Järva och station Galoppvägen, medan den andra ledningen ska gå mellan station Galoppvägen och Silverdal. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidplanen är pressad för de planerade ledningarna på grund av en kraftig exploatering och en stark befolkningstillväxt inom kommunen. Samråd Samråd för projektet har genomförts i flera steg, se bilaga 2. Ett första samråd hölls under sommaren 2015. Fortsatt samråd för projektet genomfördes därefter under vintern 2015/2016. Utöver dessa mer formella samråd har även flera möten genomförts med olika intressenter. Länsstyrelsen beslutade 2016-01-18 (dnr 4075-45465-2015) att byggnation av de två kraftledningarna till Järva inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Alternativutredning Vattenfall har tagit fram och utrett ett flertal alternativa sträckningar för de aktuella ledningarna, se Figur 3.3 nedan samt bilagor 7 och 8. Den totala sträckan delas in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika alternativen. Delsträcka väst utgörs av sträckan mellan station Järva och Galoppvägen medan delsträcka norr utgörs av sträckan mellan Galoppvägen och kabelstolpe vid Silverdal. Alternativen har jämförts med varandra utifrån berörda intressen. Synpunkter från genomförda samråd har tillsammans med de berörda intressena legat till grund för val av sträckningsalternativ. 4

Valda ledningssträckningar På delsträcka väst har Vattenfall valt att gå vidare med en kombination av Alternativ A, B1 och B, se Figur 1.3 nedan samt bilaga 1. Alternativ A1 har bedömts som olämpligt då det passerar under tomtmark på ett antal fastigheter och det föreligger en konflikt med planer på ett nytt bullerplank. Alternativ A2 har förkastats då Solna stad önskar hålla öppet för eventuell framtida exploatering av området norr om Enköpingsvägen. Alternativ B skulle leda till trafikstörningar på Enköpingsvägen. I vidare utredning av korsningen med järnvägen har Vattenfall kommit fram till att denna endast är möjlig enligt Alternativ B1. Detta alternativ ansluter till Alternativ B den sista sträckan genom Ritorp och fram till Galoppvägen. På delsträcka norr har Vattenfall valt Alternativ A, se Figur 1.3 nedan samt bilaga 1. Vattenfall har avfärdat Alternativ A1, som skulle innebära en korsning av trafikplats Järva Krog, p.g.a. tekniska svårigheter. Trafikverket vill också undvika kablar som kan innebära restriktioner för framtida om- eller utbyggnationer av trafikplatsen. Alternativ B har bedömts som olämpligt då Vattenfall inte kan hålla tillräckligt avstånd till de nya spår som planeras västerut på Ostkustbanan. Alternativ A2 har bedömts som mindre lämpligt då Trafikverket uttryckt tveksamheter gällande förslagets sträckning under en befintlig bullervall. Bullervallen innehåller dessutom förorenade massor. Planförhållanden Solna stad antog i mars 2016 en ny översiktsplan för Solna stad, Översiktsplan 2030. Solna har ett stort fokus på att expandera enligt översiktsplanen. En fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken berörs av de valda ledningssträckningarna. De ansökta ledningssträckningarna bedöms vara förenliga med den fördjupande översiktsplanen. Större delen av de ansökta sträckningarna berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot de befintliga detaljplanerna. Teknik och byggskede Vid markförläggningen av ledningarna kommer ett kabelschakt tas upp. På båda delsträckorna kommer två kabelförband att förläggas. Bredden på kabeldiket vid markytan kommer vara ca 1,5 meter. Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med lämpligt metodval utifrån platsens förutsättningar. Markkablarna kommer att rörförläggas längs hela sträckan. Med det menas att man först lägger tomrör i marken, tre tomrör per kabelförband, och sedan drar/skjuter i kablarna på lämpliga sektionsindelningar. Vid passage av större vägar, t.ex. Enköpingsvägen och E4/E18, och järnväg kommer schaktfria metoder att användas. Metoderna innebär att man kan borra under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. 5

Konsekvensbedömning Ledningarnas påverkan på följande miljöaspekter har tagits upp i föreliggande MKB: boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Ledningarnas omgivningspåverkan bedöms huvudsakligen bli liten med undantag för påverkan på infrastruktur och trafik som under anläggningsskedet bedöms bli måttlig då flera trafikerade vägar berörs. Även påverkan på boendemiljö för båda delsträckorna bedöms under anläggningsskedet bli måttlig, detta p.g.a. att ledningarna går genom tätbebyggda områden. 6

Innehållsförteckning STOCKHOLMS STRÖM... 1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 1 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.2 Omfattning och avgränsning... 13 1.3 Gällande tillstånd... 13 2 Planering och prövning... 14 2.1 Prövningsprocess och tillstånd... 14 2.2 Samråd och information... 14 3 Alternativutredning... 16 3.1 Nollalternativ... 16 3.2 Utredningsområde... 16 3.3 Utredda stråk... 17 3.4 Utredda sträckningar... 19 3.5 Beskrivning samrådda sträckningar och berörda intressen... 20 4 Valda alternativ... 31 4.1 Delsträcka väst Järva-Galoppvägen... 32 4.2 Delsträcka norr Galoppvägen-Silverdal... 33 5 Förutsättningar... 34 5.1 Planförhållanden... 34 5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 35 6 Teknik och byggskede... 36 6.1 Kabeltyp... 36 6.2 Markkabelförläggning med öppna schakt... 37 6.3 Schaktfria metoder... 40 7 Elektromagnetiska fält... 42 7.1 Allmänt om elektromagnetiska fält... 42 7.2 Magnetfält från aktuell ledning... 44 8 Konsekvensbedömning... 47 8.1 Boendemiljö... 48 8.2 Naturmiljö... 54 8.3 Kulturmiljö... 59 8.4 Rekreation och friluftsliv... 61 8.5 Hushållning med naturresurser... 63 8.6 Infrastruktur och trafik... 64 8.7 Utsläpp till mark och vatten... 66 7

9 Samlad bedömning... 70 10 Referenser... 73 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Översiktskarta Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan Tidigare utredda alternativ Trädinventering nationalstadsparken, Delsträcka Norr, norra delen Trädinventering nationalstadsparken, Delsträcka Norr, södra delen Karta samrådda ledningssträckningar Delsträcka Väst Karta samrådda ledningssträckningar Delsträcka Norr Intressekarta naturmiljö Delsträcka Norr Intressekarta Delsträcka Väst Intressekarta kulturmiljö och infrastruktur Delsträcka Norr 8

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. I Sverige kan man dela in elnätet i tre typer av nät: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och utgörs av de största kraftledningarna med spänningsnivån 220-400 kv. Stamnätet är stommen i elnätet och elsystemets motorvägar. Stamnätet ansluter de stora kraftverken till elnätet och transporterar elen över stora avstånd över hela landet. Via stamnätstationer transformeras elen till regionnätet. Regionnätet utgörs vanligen av spänningsnivåer mellan 130 och 30 kv, och har som funktion att överföra el mellan stamnätet och lokalnäten. Mellan regionnät och lokalnät finns regionstationer och fördelningsstationer. Lokalnätet (spänning mellan 0,4-20 kv) innefattar huvudsakligen de ledningar som går inom tätorter och som slutligen distribuerar el till användaren. Stationernas uppgift är att transformera om spänningen mellan de olika spänningsnivåerna. I denna skrift används ibland benämningen station, vilket då innefattar både fördelningsstationer och regionnätstationer. I Figur 1.1 nedan beskrivs elnätets uppbyggnad. Figur 1.1. Elnätets delar från stora produktionsanläggningar fram till slutanvändaren. 9

I Solna finns i dagsläget två regionnätsstationer; Järva och Oskarsro. Där sker idag all transformering från regionnätet till lokalnätet som sedan distribuerar elen vidare till alla slutkunder. På grund av den omfattande exploateringen i Solna, se Figur 1.2 nedan, står lokalnätet inför en kapacitetsbrist, särskilt i södra Solna. Man behöver således förstärka elnätet med nya regionnätsledningar. En luftledning behöver också raseras, mellan station Järva och en kabelstolpe vid Silverdal, för att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet. Vattenfall har idag en regionnätsstation, kallad Skjutbanan, som måste avvecklas och ersättas för att luftledningen ska kunna rivas. Placering av ny station kommer att bli vid en befintlig fördelningsstation, vid Galoppvägen, som byggs om till regionnätsstation. En ny regionnätsstation planeras också vid Solnavägen. Utöver de nya stationerna behöver nya kraftledningar i form av markförlagda regionnätskablar anläggas. Dels mellan Järva och Galoppvägen samt mellan Galoppvägen och en kabelstolpe i höjd med Silverdal. Dessa ledningar ersätter också ovan nämnda luftledning. Dessutom behöver nya regionnätskablar anläggas mellan Galoppvägen och Solnavägen samt mellan Galoppvägen och Oskarsrogatan. Åtgärden i Järva (ledningarna Järva-Galoppvägen samt Galoppvägen-Silverdal) görs inom det övergripande projektet Stockholms Ström som är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Ellevio, Svenska Kraftnät och flera kommuner i Stockholms län. Syftet med Stockholms ström är att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning samt frigöra mark för ny exploatering. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidsplanen är pressad för samtliga planerade ledningar på grund av en kraftig exploatering och en stark befolkningstillväxt inom kommunen. För att göra åtgärderna mer överskådliga har Vattenfall valt att dela upp dessa i två delprojekt som benämns Järva och Södra Solna. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar delprojekt Järva. 10

Figur 1.2. Skiss över områden inom Solna stad där exploateringar planeras eller pågår. 1.1.1 Järva Delprojektet Järva, innebär att ca 2,2 km luftledning (med driftspänning 77 kv) kan raseras mellan en kabelstolpe i höjd med Silverdal och station Järva. En ny ledning byggs istället som markförlagd kabel mellan station Järva och station Galoppvägen samt mellan station Galoppvägen och Silverdal, se Figur 1.3 nedan samt karta i Bilaga 1. 11

1.1.2 Södra Solna Inom delprojektet Södra Solna planeras två nya regionnätsledningar till södra Solna. Den ena ledningen ska gå från station Galoppvägen till en ny transformatorstation ÄT831 vid Solnavägen (sydväst om Norra begravningsplatsen), medan den andra ledningen planeras från station ÄT83 Galoppvägen till station ÄT701 Oskarsogatan. Ledningarna föreslås samförläggas mellan Galoppvägen till strax utanför station Solnavägen, varifrån ledningen till Oskarsrogatan fortsätter i ett eget schakt, se Figur 1.3 nedan. Figur 1.3. Karta över delprojekten Järva och Södra Solna. 12

1.2 Omfattning och avgränsning För att anlägga en ny kraftledning med driftspänning 138 kv krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör underlag till koncessionsansökan. Koncessionsansökan inges till Energimarknadsinspektionen. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta konsekvenser som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. MKB:n omfattar Vattenfalls planerade markförläggning av två kraftledningar (driftspänning 138 kv) i Järva. MKB:n är en bedömning av de miljökonsekvenser som kablifieringen medför i anläggningsskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Anläggningsskedet omfattar perioden mellan byggstart och idrifttagning av nya ledningar, totalt ca 12 månader. Konsekvenserna för enskilda områden utmed sträckningen kommer dock vara kortare än så. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet. För konsekvenser till följd av ombyggnation av transformatorstation vid Galoppvägen till regionnätsstation hänvisas till de utredningar som gjorts i samband med detaljplaneärendet där stationen ingår. 1.3 Gällande tillstånd Den befintliga luftledningen (driftspänning 77 kv), som ska rivas mellan Silverdal och station Järva har koncession med anläggningsnummer 731SAc. Koncessionen gäller tills vidare. 13

2 Planering och prövning 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 138 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. En meddelad nätkoncession gäller tills vidare. Under särskilda förutsättningar kan en nätkoncession omprövas när 40 år har förflutit. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna genom att ingå markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk. Den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo om denna inte begär och har skäl för att den ska lösas in. Ersättning för markupplåtelseavtal samt ledningsrätt utgår med ett engångsbelopp. 2.2 Samråd och information Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda enligt 6 kap 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Innan samrådet ska verksamhetsutövaren informera de berörda parterna om projektet. Informationen ska innehålla uppgifter om lokalisering, omfattning och utformning samt den miljöpåverkan som kan förutses. Information om projektet kan förmedlas på olika sätt, exempelvis brevledes eller genom annonsering i ortstidning. Formen för samrådet är inte reglerad i lag, men kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, exempelvis skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform. 14

Efter avslutad samrådsprocess tar Länsstyrelsen beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I föreliggande projekt har Vattenfall valt att redan från början samråda med dessa instanser. 2.2.1 Genomfört samråd Samråd för delprojekt Järva har genomförts i flera steg. Ett första samråd hölls under sommaren 2015. Fortsatt samråd för projektet genomfördes därefter under vintern 2015/2016. Utöver dessa mer formella samråd har även flera möten genomförts med olika intressenter. En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 2. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade 2016-01-18 ( dnr 4075-45465-2015) att nybyggnation av de två kraftledningarna i Järva inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. 15

3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt innebär att utbyggnaden av regionnätet i Solna inte kan genomföras. Kommunens exploateringsplaner kommer löpa på med konsekvensen att elnätet blir överbelastat och att Vattenfall till sist inte längre kan upprätthålla en tillförlitlig elleverans till regionen. Resultatet blir oundvikliga elavbrott med mycket stora och allvarliga konsekvenser för alla som bor och verkar inom Solna stad. Nollalternativet innebär även att de negativa konsekvenserna som projektet medför uteblir. Ingen påverkan på boendemiljöer eller infrastruktur och trafik kommer exempelvis att ske vid anläggning av de nya ledningarna. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna av ett nollalternativ som större än för utbyggnadsförslaget. 3.2 Utredningsområde Eftersom luftledningen ska raseras enligt avtal för Stockholm Ström måste en ny ledning sammanbinda station Järva med en kopplingspunkt i höjd med Silverdal. Utöver dessa förutsättningar måste ledningen gå via stationen på Galoppvägen, för att etablera en kopplingspunkt till delprojektet Södra Solna. Den totala sträckan delas in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika alternativen. Delsträcka väst- utgörs av sträckan mellan station Järva och Galoppvägen Delsträcka norr- utgörs av sträckan mellan Galoppvägen och kabelstolpe vid Silverdal Utredningsområdet täcker in station Järva, station Galoppvägen och anslutningspunkten vid Silverdal se Figur 3.1 nedan. 16

Figur 3.1. Det ljusare området visar aktuellt utredningsområde vari stråk har identifierats för att slutligen resultera i alternativa sträckningar. 3.3 Utredda stråk Inom utredningsområdet har stråk definierats utifrån givna förutsättningar, t.ex. barriärer som endast kan korsas på givna punkter eller med stor försiktighet, se Figur 3.2. 3.3.1 Delsträcka väst Järva-Galoppvägen I huvudsak har ett stråk längs Enköpingsvägen studerats mellan transformatorstation Järva och Galoppvägen (väst stråk 1). Norra stambanan utgör ett fysiskt hinder och endast enstaka passager av denna är tekniskt möjliga och ekonomiskt försvarbara. Utöver detta har på ett tidigt stadie också ett stråk i Frösundatunneln utretts (väst stråk 2). 17

3.3.2 Delsträcka norr Galoppvägen-Silverdal På delsträckan finns barriärer i form av E4/E18 och järnvägen som endast kan korsas mycket restriktivt. Det finns därför huvudsakligen två stråk utredda inom denna delsträcka norr; längs E4/E18 (norr stråk 1) samt längs järnvägen mellan Stockholm-Uppsala (norr stråk 2). Figur 3.2. Karta över utredda stråk för delsträcka väst och norr. 18

3.4 Utredda sträckningar Utifrån de beskrivna stråken har sträckningar studerats. Många alternativ har undersökts och några av alternativen har redan på tidigt stadium (innan formellt samråd) avskrivits. En kort presentation av dessa alternativ finns i bilaga 4. Se Figur 3.3 för de sträckningar som varit föremål för samråd. Tanken var också att sträckningsalternativen som var aktuella i samrådet, för den västra respektive den norra delsträckan, kunde kombineras oberoende av varandra. Om det skulle visa sig lämpligare att utforma den slutliga sträckningen genom en kombination av de olika sträckningarna, skulle inget hindra ett sådant resultat. Figur 3.3. Samrådda alternativa sträckningar. 19

3.5 Beskrivning samrådda sträckningar och berörda intressen I detta avsnitt görs en beskrivning av de ledningssträckningar som har samråtts för de båda nya ledningarna samt en kortfattad beskrivning av de intressen som berörs. Konsekvenser för de berörda intressena tas inte upp i detta avsnitt. Information har hämtats från digitala karttjänster från Länsstyrelsen (webbgis), Riksantikvarieämbetet (Fornsök) och Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). Ledningskollen och Lantmäteriets fastighetskarta har också använts. För att undvika påverkan på nationalstadsparkens värden har två inventeringar av större träd (träd med en omkrets större än 60 cm) längs med sträckningarna inom nationalstadsparken genomförts för delsträcka norr Galoppvägen-Silverdal. Inventeringsresultaten redovisas i bilaga 5 och 6 samt beskrivs nedan för sträckningsalternativen för delsträcka norr. 3.5.1 Delsträcka väst Järva-Galoppvägen Se bilaga 7 för karta över sträckningarna. Alternativ Väst A Sträckningen följer gång- och cykelvägen österut längs Enköpingsvägen. Den passerar Sjövägen via en befintlig gång- och cykeltunnel och fortsätter i Växlarevägen norr om Råstahem och Hagalundsdepån. Sträckningen viker söderut inne på depåområdet och korsar järnvägen intill en vattenledning. På andra sidan järnvägen följer sträckningen Regementsgatan samt en gång- och cykelväg fram till Enköpingsvägen. Sträckningen korsar Enköpingsvägen genom en schaktfri metod och följer sedan gång- och cykelvägen längs norra sidan av Enköpingsvägen österut. Den viker slutligen norrut mot stationen på Galoppvägen. Sträckningen är ca 1,8 km lång. 20

Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer Villaområdet Råstahem passeras, sträckningen går utanför samtliga privata tomter. Sträckningen följer befintliga vägar genom Hagalundsdepån. I Ritorp, samt längs Fläderstigen, passeras flerbostadshus. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 meter. Parallellt med Galoppvägen passeras en grönyta. En fornlämning (Sundbyberg 25:1) berörs. En övrig kulturhistorisk lämning (Solna 36:1) berörs. Sträckningen passerar Råstahem, utpekat i Solnas översiktsplan som sammanhängande kulturhistoriskt värdefull miljö. Korsning av järnväg av riksintresse. Korsning av Enköpingsvägen. Kortare sträckor parallellgång med Norrvattens huvudvattenledning. Vid passage av järnvägen går alternativet intill denna vattenledning. En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark och torgmark. Ett stadsutvecklingsprojekt för Frösunda och Ritorp berörs. Utvecklingsprojektet gäller kompletterande bebyggelse och bättre stråk för att binda ihop området mot Ritorp och Södra Frösunda. Ett stadsutvecklingsprojekt för Nya Ulriksdal och Järvastaden berörs. Järvastaden planeras att bebyggas huvudsakligen med bostäder medan det i Nya Ulriksdal planeras för ny bostads- och kontorsbebyggelse. 21

Alternativ Väst A1 Alternativ Väst A1 är en variant av en delsträcka för Alternativ Väst A och innebär en alternativ passage förbi Råstahem. Efter korsningen med Sjövägen viker sträckningen av söderut i en gång- och cykelväg. Söder om bostadshusen viker den av österut och går genom en skogsdunge varefter den fortsätter österut i grönytan söder om samtliga villatomter i Råstahem. Vid passage av de sista villatomterna övergår förläggningsmetoden till schaktfri metod då det är mycket trångt mellan villatomter och bangårdsområdet. Sträckningen viker av norrut längs Lurbackagränd fram till Växlarevägen, där sträckningen går ihop med Alternativ Väst A. Sträckningen innebär en förlängning av Alternativ Väst A med ca 130 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A1 berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer Villaområdet Råstahem passeras. Sträckningen går här närmre bebyggelsen än Alternativ Väst A. Där det inte finns någon plats att schakta utanför tomterna blir det nödvändigt med en komplicerad schaktfri metod under tomtmark. I övrigt samma som Alternativ Väst A. Utöver grönytan vid Galoppvägen passeras grönytor vid Sjövägen samt söder om Råstahem. Se Alternativ Väst A ovan. Alternativet innebär mindre påverkan på trafiken vid Råstahem, i övrigt se Alternativ Väst A ovan. Alternativet går söder om Råstahem väldigt nära Norrvattens huvudvattenledning, vilket innebär tekniska svårigheter. Se Alternativ Väst A ovan. Alternativ Väst A2 Alternativ Väst A2 är även det en variant av en delsträcka för Alternativ Väst A och innebär en alternativ passage norr om Enköpingsvägen. Sträckningen utgår ifrån Växlarevägen och fortsätter norrut under Enköpingsvägen i en gång- och cykelvägstunnel. Sträckningen följer en gång- och cykelväg i ostlig riktning genom ett grönområde söder om Bagartorp. Vid Bagartorps skola följer sträckningen Bagartorpsringen söderut till Enköpingsvägen som korsas med en schaktfri metod fram till en parkeringsplats inom Hagalundsdepån, där sträckningen ansluter till Alternativ Väst A. Sträckningen innebär en förlängning av Alternativ Väst A med ca 180 meter. 22

Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A2 berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer Villaområdet Råstahem passeras på en kortare sträcka jämfört med Alternativ Väst A. Norr om Enköpingsvägen sker passage av en förskola, (närmaste avstånd ca 13 meter till förskolebyggnad) samt en skola (närmaste avstånd drygt 20 meter till skolbyggnad). I övrigt samma som Alternativ Väst A. Utöver grönytan vid Galoppvägen (se Alternativ Väst A) passeras en skogsdunge, med huvudsakligen tallar och björkar, söder om Bagartorp. Se Alternativ Väst A ovan. Alternativet innebär en något mindre påverkan på trafiken vid Råstahem jämfört med Alternativ Väst A. Med detta alternativ korsas dock Enköpingsvägen ytterligare två gånger, varav en passage utgörs av en komplicerad korsning med schaktfri metod. I övrigt se Alternativ Väst A ovan. Se Alternativ Väst A ovan. Alternativ Väst B Sträckningen är förlagd i Enköpingsvägens södra körfält. Sträckningen följer Enköpingsvägen österut fram till en tvärgående väg mellan Växlarevägen och Bagartorpsringen. Därifrån följer den en gång- och cykelväg fram till Växlarevägen som sedan följs österut inom Hagalundsdepån. Sträckningen korsar järnvägen diagonalt med en schaktfri metod för att kunna passera bakom flerfamiljshuset vid Regementsgatan. Sträckningen följer fastighetsgräns mellan flerfamiljshuset och idrottsplatsen fram till Ritorpsvägen där den viker av norrut. Enköpingsvägen korsas med en schaktfri metod till gång- och cykelvägen norr om vägen. Sträckningen följer gång- och cykelvägen fram till en trappa som går ner till Galoppvägen, där vinklar sträckningen istället ned mot stationen på Galoppvägen. Sträckningen är ca 2 km lång. 23

Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst B berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen följer befintliga vägar genom Hagalundsdepån. I Ritorp, samt längs Fläderstigen, passeras flerbostadshus. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 meter. Parallellt med Galoppvägen passeras en grönyta. Kulturmiljö Två fornlämningar (Sundbyberg 25:1 och Solna 15:1) berörs. Två övriga kulturhistoriska lämningar (Solna 34:1 och Solna 36:1) berörs. Infrastruktur Planer Drygt halva sträckningen planeras att förläggas i vägbanan i Enköpingsvägen. Vägen korsas också vid ett tillfälle. Korsning av järnväg som utgör ett riksintresse. Kortare sträckor parallellgång med Norrvattens huvudvattenledning. En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark och torgmark. Ett stadsutvecklingsprojekt för Frösunda och Ritorp berörs. Utvecklingsprojektet gäller kompletterande bebyggelse och bättre stråk för att binda ihop området mot Ritorp och Södra Frösunda. Ett stadsutvecklingsprojekt för Nya Ulriksdal och Järvastaden berörs. Järvastaden planeras att bebyggas huvudsakligen med bostäder medan det i Nya Ulriksdal planeras för ny bostads- och kontorsbebyggelse. Alternativ Väst B1 Alternativet är en variant av Alternativ Väst B vid korsningen av järnvägen samt passagen vid Ritorp. Sträckningen utgår från Hagalundsdepån och korsar järnvägen vinkelrät med en schaktfri metod. Sträckningen följer sedan Regementsgatan österut fram till Ritorpsvägen där den ansluter till Alternativ Väst B. Sträckningen är lika lång som Alternativ Väst B. 24

Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst B1 berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer I Ritorp, samt längs Fläderstigen, passeras flerbostadshus. I Ritorp passerar sträckningen framför flerbostadshuset på Regementsgatan, istället för på dess baksida som för Alternativ Väst B. I övrigt se Alternativ Väst B ovan. Se Alternativ Väst B ovan. Se Alternativ Väst B ovan. Se Alternativ Väst B ovan. Se Alternativ Väst B ovan. 3.5.2 Delsträcka norr Järva-Galoppvägen Se bilaga 8 för karta över sträckningarna. Alternativ Norr A Sträckningen går norrut längs Galoppvägen. Vid Gyllene Hästens torg följer sträckningen Kolonnvägen österut. Den fortsätter norr om och sedan öster om ett parkeringsgarage. Ungefär vid mitten av parkeringsgaraget korsar sträckningen E4/E18 österut. Vidare följer den Järvavägen och därefter Sollentunavägen norrut, fram till anslutningspunkten strax norr om infarten till Polishögskolan. Sträckningen är ca 3,2 km lång. 25

Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Norr A berör. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Väster om E4/E18 passeras arbetsplatser och flerbostadshus. Närmaste befintliga bostadshus ligger ca 15 meter från föreslagen sträckning. Vid Trafikplats Järva krog har en ny detaljplan antagits, ledningen kommer inte att förläggas närmare än sju meter från planerade bostadshus. Längs Järvavägen passeras Mellanjärva gård, med ridskoleverksamhet, Kvarnvretens koloniområde samt några bostadshus (minsta avstånd ca 18 meter). Längs Sollentunavägen passeras Polishögskolan. Passage i utkanten av nationalstadsparken (NSP). Passage strax utanför Ulriksdals naturreservat samt i befintlig gatumark och i bro genom Igelbäckens naturreservat. Passage strax utanför en nyckelbiotop och två naturvärden. Passage strax utanför Ulriksdals vattenskyddsområde. Passage av större träd (12 st vid Mellanjärva gård och en grupp vid Sörentorp) inom NSP. Passage av en skyddsvärd trädmiljö strax norr om Kvarnvretens koloniområde. Riksintresse för kulturmiljö berörs på östra sidan av E4/E18. Passage strax utanför gränsen till Ulriksdals slott, övrig kulturhistorisk lämning och statligt byggnadsminne. Passage av tre områden utpekade i Solnas översiktsplan som sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer : Mellanjärva, Kvarnvretens koloniområde samt Sörentorp. Fyra fornlämningar berörs: Två övriga kulturhistoriska lämningar berörs Infrastruktur Korsning av E4/E18, riksintresse. 26

Planer En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark. Ett stadsutvecklingsprojekt för Frösunda och Ritorp berörs. Utvecklingsprojektet gäller kompletterande bebyggelse och bättre stråk för att binda ihop området mot Ritorp och Södra Frösunda. Ett stadsutvecklingsprojekt för Nya Ulriksdal och Järvastaden berörs. Järvastaden planeras att bebyggas huvudsakligen med bostäder medan det i Nya Ulriksdal planeras för ny bostads- och kontorsbebyggelse. Ett stadsutvecklingsprojekt för Ulriksdal berörs. Ulriksdal inbegriper, förutom Ulriksdals slottspark även Ulriksdals begravningsplats och Sörentorp. Ulriksdal ingår i nationalstadsparken. Sträckningen berör Trafikverkets planer på en snabbcykelväg mellan Norrtull och Kista. Alternativ Norr A1 Alternativet utgör alternativ sträckning till Alternativ Norr A och innebär en passage av trafikplats Järva krog. Sträckningen utgår söderut från station Galoppvägen. Strax före Enköpingsvägen ändrar sträckningen riktning österut. En ca 230 meter lång passage under trafikplats Järva Krog och E4/E18 planeras. Passagen planeras med schaktfri metod. Sträckningen fortsätter sedan norrut fram till Järvavägen där den fortsätter i samma sträckning som Alternativ Norr A. Sträckningen innebär en förlängning av Alternativ Norr A med ca 80 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Norr A1 berör. 27

Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer I jämförelse med Alternativ Norr A passeras väster om E4/E18 endast ett befintligt flerbostadshus väster om Galoppvägen, avstånd ca 30 meter. Avståndet till planerade bostadshus inom den antagna detaljplanen vid Trafikplats Järva krog kommer som närmast att vara ca 25 meter. I övrigt se Alternativ Norr A ovan. Se Alternativ Norr A ovan. I jämförelse med Alternativ Norr A berörs Ulriksdals slott, övrig kulturhistorisk lämning ( ) i större utsträckning då sträckningen går genom områdets sydvästra del. I övrigt se Alternativ Norr A ovan. En extremt komplicerad korsning med trafikplats Järva krog och E4/E18, riksintresse. Se Alternativ Norr A ovan. Alternativ Norr A2 Alternativet är en variant av Alternativ Norr A och innebär en alternativ korsningspunktmed E4/E18. Sträckningen utgår från ett parkeringsgarage invid E4/E18 och följer denna norrut på dess västra sida i/under bullervallen som är uppförd mellan E4/E18 och Järva. Vid en gång- och cykelvägsbro (även ekodukt) korsar sträckningen E4/E18. Öster om E4/E18 ansluter sträckningen till Alternativ Norr A. Sträckningen innebär en förkortning av Alternativ Norr A med ca 240 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Norr A2 berör. 28

Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Kulturmiljö Infrastruktur Planer I jämförelse med Alternativ Norr A sker ingen passage av Mellanjärva gård. Sträckningen går istället väster om E4/E18 genom ett område under utveckling där arbetsplatser och flerbostadshus planeras (ett samarbete mellan Solna stad och PEAB). I övrigt se Alternativ Norr A ovan. I jämförelse med Alternativ Norr A passeras inte Ulriksdals naturreservat eller Ulriksdals vattenskyddsområde. Inte heller passeras nyckelbiotopen eller naturvärdena. Gällande stora träd berörs endast de vid Sörentorp. I övrigt se Alternativ Norr A ovan. I jämförelse med Alternativ Norr A sker passage utanför Ulriksdals slott, övrig kulturhistorisk lämning och statligt byggnadsminne på en kortare sträcka. Riksintresset för kulturmiljö berörs på en kortare sträcka. I jämförelse med Alternativ Norr A sker endast passage av två områden utpekade i Solnas översiktsplan som sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer : Kvarnvretens koloniområde samt Sörentorp. I jämförelse med Alternativ Norr A berörs endast en fornlämning ( ) och en övrig kulturhistorisk lämning ). En undersökt och borttagen kulturlämning berörs, Solna 107. Lång passage längs med E4/E18. I bullervallen finns det förorenade massor. I jämförelse med Alternativ Norr A passerar sträckningen även en planerad ny stadsdel i Ulriksdal, ett samarbete mellan Peab och Solna stad. Längs med ledningssträckningen planeras en matarväg mellan kontorshusen, längs med Drottning Kristinas esplanad, och E4/E18. På denna sträcka planeras också nya ledningar för de nya kontorshusen. 29

Alternativ Norr B Sträckningen går norrut längs Galoppvägen fram till Banmästargatan. Där viker den av västerut längs Banmästargatan fram till en framtida korsning med Kolonnvägen. Sträckningen följer Kolonnvägen norrut och korsar järnvägen i en gång- och cykeltunnel norr om Ulriksdals tågstation. Den följer därefter järnvägens västra sida. Genom Igelbäckens naturreservat går sträckningen i en befintlig stig fram till Dammtorp varefter den följer befintlig luftledning fram till E4/E18. Vägen korsas med en schaktfri metod och sträckningen ansluter till kabelstolpen som står mellan E4/E18 och järnvägen. Sträckningen är ca 2,7 km lång. Bebyggelse Grönstruktur och områdesskydd Närmaste befintliga bostadshus ligger ca 15 meter från föreslagen sträckning. Vid Trafikplats Järva krog har en ny detaljplan antagits, ledningen kommer inte att förläggas närmare än sju meter från planerade bostadshus. Väster om järnvägen passeras enstaka friliggande bostadshus vid Dammtorp. Passage genom Igelbäckens naturreservat. Kulturmiljö Två fornlämningar berörs: Tre övriga kulturhistoriska lämningar berörs: Infrastruktur Planer Korsning av E4/E18, riksintresse. Korsning järnväg som utgör riksintresse. Alla planerade väger ej färdigbyggda, svårt med planering av exakt sträckning. En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark och torgmark. Ett stadsutvecklingsprojekt för Nya Ulriksdal och Järvastaden berörs. Järvastaden planeras att bebyggas huvudsakligen med bostäder medan det i Nya Ulriksdal planeras för ny bostads- och kontorsbebyggelse. 30

4 Valda alternativ Ett flertal alternativa sträckningar har utretts för delprojekt Järva. Mot bakgrund av genomfört samråd, se avsnitt 2.2.1 samt bilaga 2, har Vattenfall valt sträckning för respektive delsträcka, se Figur 4.1 nedan. Figur 4.1. Valda ledningssträckningar mot bakgrund av genomfört samråd. 31

4.1 Delsträcka väst Järva-Galoppvägen 4.1.1 Motivering valt alternativ Mellan station Järva och station Galoppvägen har Vattenfall valt en kombination av Alternativ A, B1 och B. Den första sträckan från station Järva har reviderats något, jämfört med den samrådda sträckan, för att få ett större avstånd till en fornlämning. Istället för att gå strax öster om fornlämningen, med närmaste avstånd på ca 4 meter, går sträckningen nu från stationen i nordostlig riktning för att maximera avståndet. Närmaste avstånd till fornlämningen, med den reviderade sträckningen, är ca 9 meter. Från station Järva och fram till korsningen med järnvägen följer ledningen Alternativ A. Från järnvägen och fram till Ritorpsvägen gäller Alternativ B1 varefter Alternativ B tar vid fram till Galoppvägen. Alternativ A1 har bedömts som olämpligt då det passerar under tomtmark på ett antal fastigheter och det föreligger en konflikt med planer på ett nytt bullerplank. Alternativ A2 har bedömts som mindre lämpligt då Solna stad önskar hålla öppet för eventuell framtida exploatering av området norr om Enköpingsvägen. Alternativ B skulle leda till trafikstörningar på Enköpingsvägen. Dessa störningar skulle visserligen bli tillfälliga, men betydande då vägen är mycket hårt trafikerad. Alternativet är således olämpligt på sträckan längs med Enköpingsvägen. I vidare utredning av korsningen med järnvägen har Vattenfall kommit fram till att denna inte är möjlig enligt varken Alternativ A eller B. Alternativ A bygger på att ledningen kan förläggas intill en befintlig vattenledning. Detta har, efter detaljerad dialog med Norrvatten, visat sig tekniskt omöjligt. Alternativ B har förkastats då den inte innebär en vinkelrät korsning av järnvägen, vilket Trafikverket kräver. Den enda möjliga korsningen av järnvägen utgörs av Alternativ B1. Detta alternativ ansluter till Alternativ B den sista sträckan genom Ritorp och fram till Galoppvägen. 4.1.2 Sträckningsbeskrivning Ledningen utgår från stam- och regionnätsstationen Järvas norra sida och följer gång och cykelvägen österut längs Enköpingsvägen. Den passerar Sjövägen via en befintlig gång- och cykeltunnel och fortsätter i Växlarevägen norr om Råstahem och Hagalundsdepån. Sträckningen viker söderut inne på depåområdet och korsar järnvägen vinkelrätt i ostlig riktning med en schaktfri metod fram till Regementsgatan. Sträckningen följer sedan Regementsgatan österut fram till 32

Ritorpsvägen där den viker av norrut fram till Enköpingsvägen. Där krävs korsning med en schaktfri metod till gång- och cykelvägen norr om Enköpingsvägen. Sträckningen följer gång- och cykelvägen fram till en trappa som går ner till Galoppvägen, där vinklar sträckningen istället ned mot stationen på Galoppvägen, sträckningen går här sista sträckan i en grönyta. Sträckningen är totalt ca 1,9 km lång. 4.2 Delsträcka norr Galoppvägen-Silverdal 4.2.1 Motivering valt alternativ Mellan station Galoppvägen och Silverdal har Vattenfall valt Alternativ A. Vid korsningen med trafikplats Järva krog har Vattenfall, mot bakgrund av det yttrande som Trafikverket inkom med i det fortsatta samrådet, gjort bedömningen att en korsning med trafikplatsen enligt Alternativ A1 inte är lämplig. Riksintresset för trafikplatsen riskerar att påverkas negativt under byggskedet då E4:ans konstruktioner vid trafikplatsen är grundlagda på pålar och bankpålar. Exakt var dessa pålar är belägna kan inte säkerställas och borrning för ledningarna kan därmed riskera att skada konstruktionen. Trafikverket vill också undvika kablar som kan innebära restriktioner för framtida om- eller utbyggnationer av trafikplatsen. Vattenfall har därför beslutat att gå vidare med Alternativ A för passage av trafikplatsen. Alternativ B har bedömts som olämpligt då Trafikverket har framtida planer på att utöka antalet spår på Ostkustbanan, spåren planeras västerut från befintliga spår. Vattenfall kommer inte kunna hålla tillräckligt avstånd till de nya spåren med Alternativ B och samtidigt ligga kvar i stigen väster om järnvägen. Ledningen skulle i så fall behöva förläggas genom obruten mark i naturreservatet. Alternativ A2 har bedömts som mindre lämpligt då Trafikverket uttryckt tveksamheter gällande förslagets sträckning under en befintlig bullervall. Bullervallen innehåller dessutom förorenade massor. 4.2.2 Sträckningsbeskrivning Sträckningen utgår från regionnätsstation Galoppvägen och fortsätter norrut längs Galoppvägen fram till strax söder om Gyllene Hästens torg. Samförläggning med ny ledning för delprojekt Södra Solna planeras ca 150 meter norrut längs med Galoppvägen, varefter sträckningen för Södra Solna viker av österut. Från Gyllene Hästens torg följer sträckningen Drottning Kristinas Esplanad mot nordost. Sträckningen fortsätter norr om och sedan öster om ett parkeringsgarage. Från mitten av parkeringsgaraget korsar sträckningen E4/E18. Därifrån följer sträckningen Järvavägen och därefter Sollentunavägen norrut, fram till anslutningspunkten strax norr om infarten till Polishögskolan. Ledningen förläggs 33

i körbanan förutom korsningen av E4/E18 som sker med schaktfri metod. Sträckningen är totalt ca 3,2 km lång. 5 Förutsättningar 5.1 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. 5.1.1 Berörda översikt- och detaljplaner Solna stad antog i mars 2016 en ny översiktsplan för Solna stad, Översiktsplan 2030, och har ett stort fokus på att expandera enligt översiktsplanen. Solna stad har tagit fram fördjupade översiktsplaner för flera områden, varav den för den nationalstadsparken fortfarande är aktuell och berör projektet. Den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken, Solnadelen, är framtagen och antagen av kommunfullmäktige 2008. I planen finns riktlinjer om tekniska anläggningar vars förekomst generellt ska minimeras. Anläggningar som dock är nödvändiga ska så långt det är möjligt anpassas till landskap och miljö. Påverkan på nationalstadsparken beskrivs nedan i avsnitt 0. Utöver de fördjupade översiktsplanerna har Solna stad identifierat ett antal utvecklingsområden inom kommunen varav tre, Nya Ulriksdal och Järvastaden, Ulriksdal samt Frösunda och Ritorp berör de nya ledningarna. Järvastaden planeras att bebyggas huvudsakligen med bostäder och Nya Ulriksdal med ny bostads- och kontorsbebyggelse. Närmast E4/E18 och Enköpingsvägen planeras för kontor och arbetsplatsetableringar som kan fungera som bullerskydd för resten av området. Stadsdelen Ulriksdal inbegriper, förutom Ulriksdals slottspark även Ulriksdals begravningsplats och Sörentorp. Ulriksdal ingår delvis i nationalstadsparken. Bebyggelsen, som är klassad som riksintresse för kulturmiljövården, har karaktären av hus i park och ligger inom nationalstadsparken,. Slottet och flera av de kringliggande byggnaderna utgör statligt byggnadsminne. För påverkan på intressen för kulturmiljö se avsnitt 8.3Fel! Hittar inte referenskälla. nedan. Framtidsbilden för Ulriksdal är att själva Ulriksdal med slottsparken ska behålla sin karaktär som en av de stora stadsparkerna i Solna och som ett utflyktsmål med natur- och kulturupplevelser. Bebyggelsens karaktär av hus i park och områdets parkmiljö bevaras, men i Sörentorp kommer byggnadernas användningsområde 34

efter polishögskolans flytt att förändras. Bebyggelse och anläggningar ska kunna användas till lämplig verksamhet som anpassas till befintlig bebyggelse och parkmiljö. Viss kompletteringsbebyggelse kan bli aktuell. Området Frösunda och Ritorp har sedan början av 1900-talet varit militärt och förblev länge obebyggt. År 1990 antog kommunfullmäktige en områdesplan som följdes av detaljplaner för området och en ny stadsdel har successivt uppförts under 1990-talets senare del. Frösunda är nyligen bebyggt och ska i huvudsak bevara sin karaktär. Kompletterande bebyggelse och bättre stråk kan bli aktuellt för att knyta ihop området mot Ritorp. Större delen av sträckningarna berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot befintliga detaljplaner eller pågående detaljplanering. 5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. MB 2 kap. 2, Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. MB 2 kap. 3, Försiktighetsprincipen Vattenfall arbetar aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms den aktuella ledningens lokalisering vara förenlig med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter. MB 2 kap. 4, Produktvalsprincipen Vattenfall strävar efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer så att produktvalsprincipen gäller på eller intill Vattenfalls befintliga anläggningar samt i projekt. 35

MB 2 kap. 5, Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfalls rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. Mb 2 kap. 6, Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och den ansökta sträckningen har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningen. Slutgiltig placering av ledningarna bedöms inte leda till någon större påverkan på miljön eller olägenhet för människors hälsa, något som även bekräftats av Länsstyrelsen som bedömt att projektet inte kan bedömas medföra en betydande miljöpåverkan. Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. 6 Teknik och byggskede 6.1 Kabeltyp De markkablar som planeras att användas är av typen enledare med en principkonstruktion enligt Figur 6.1. Kabeln ledare består av aluminium och isoleringen är av plast (polyeten PEX ). Runt isoleringen läggs ett lager koppartrådar som en jordad skärm. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel av polyeten (PE). Figur 6.1. Markkabel. Innerst en ledare av aluminium med svart tätning. Sedan en gulaktig isolation av PEX, följt av ett lager koppartrådar och ytterst ett skyddshölje av polyeten (PE). 36

6.2 Markkabelförläggning med öppna schakt Huvudsakligen kommer ledningarna att förläggas med s.k. öppna schakt. Denna typ av markförläggning utförs generellt genom att ett kabeldike schaktas till ett djup av ca 1,2 meter. På båda delsträckorna förläggs två kabelförband. Bredden på kabeldiket är beroende av markens beskaffenhet men blir ca 1,5 meter i markytan, se Figur 6.2. Figur 6.2. Tvärsnitt över markkabeldike med dubbla kabelförband. Längs de första ca 150 metrarna ut från station Galoppvägen (delsträcka norr) planeras ledningen att samförläggas med de planerade ledningarna inom delprojekt Södra Solna. Det kommer då att krävas ett bredare schakt till följd av att ledningarna är elektriskt beroende av varandra och får under inga omständigheter kunna råka ut för samtidiga skador vid exempelvis oaktsam grävning. Ungefärlig bredd på markkabeldiket i markytan är ca 4,3-4,5 meter, men beror som tidigare nämnts på stabiliteten i marken. För kabelschaktskiss se Figur 6.3 nedan. 37

Figur 6.3. Tvärsnitt över markkabeldike vid samförläggning med ledningar inom delprojekt Södra Solna. Ledningarna består av flera sammanfogade kabellängder. Kabellängden kan vara upp till 1000 meter. Vid varje kabelskarv behöver schaktet göras något bredare. Kringfyllningen runt kabelrören i diket kommer att bestå av finare grus (kabelsand). Mekaniskt kommer kablarna att skyddas med kabelrör i plast. Varningsband och optoslang kommer att placeras i återfyllnaden. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Vissa av massorna kan återanvändas och då läggs de normalt upp inom arbetsområdet. På sträckor där detta ej är möjligt planeras uppgrävda massor forslas bort med lastbilar i samband med grävningen. En sådan metod ger ett mindre arbetsområde men ökad byggtrafik. Exempel på arbetsområden i stadsmiljö visas i Figur 6.4 och Figur 6.5. 38

Figur 6.4. Ordinärt arbetsområde vid kabelförläggning i stadsmiljö. Figur 6.5. Exempel på hur det kan se ut när ledningar förläggs i stadsmiljö, observera att ledningarna på detta foto förläggs utan rör. Markkablarna planeras att rörförläggas längs hela sträckan. Med det menas att man först lägger tomrör i marken och sedan drar/skjuter i kabeln på lämpliga sektionsindelningar. Vid rörförläggning kan en större andel av de uppschaktade massorna återanvändas vid återfyllning än vid traditionell kabelförläggning, då rörförläggning inte ställer lika höga krav på återfyllnadsmassorna. Kringfyllningen ska bestå av kabelsand, men för resterande fyllning kan uppschaktade massor till stor del användas. Detta innebär att behovet av att 39

transportera bort schaktmassor, och transportera in nya återfyllnadsmassor, minskar. Rörförläggning innebär också att perioden som kabelschakt behöver stå öppna minskar, med minskade olägenheter för trafikanter och kringboende som följd. Vid reparationsarbeten kan schaktning längs en hel kabellängd undvikas, eftersom hela kabellängder om nödvändigt kan dras ut ur röret och repareras eller bytas. Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med lämpligt metodval utifrån platsens förutsättningar. Sprängmassor kommer att borttransporteras och återfyllning görs med organiska massor och grus. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. På sträckningar där konflikter finns med andra ledningar anpassar man sig i första hand efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och avloppsledningar, dagvattenledningar, gasledningar samt ledningar för fjärrvärme/-kyla. Där de tillkommande ledningarna inte får plats kan det vara aktuellt att förlägga de nya kablarna på ett större djup eller att flytta på de befintliga ledningarna, i de fall det är möjligt. Vattenfall avser att genomföra en organiserad ledningssamordning för att på förhand identifiera alla kritiska punkter och tillsammans med berörda ledningsägare överenskomma den tekniskt och praktiskt bästa lösningen. 6.3 Schaktfria metoder Vid särskilda passager, t.ex. med järnvägen, E4/E18 och Enköpingsvägen kommer schaktfria metoder användas. Metoderna innebär att man kan borra under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. De metoder som kan blir aktuella för föreliggande projekt är styrd borrning, SBR-borrning, hammarborrning eller mikrotunnelborrning. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. I Figur 6.6 visas en skiss över styrd borrning där en radiosändare skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. En variant på styrd borrning är så kallad SBR borrning, vid vilken en roterande borrkrona används. Denna metod används vid hård mark eller mark med inslag av större sten. I Figur 6.7 visas en skiss med hammarborrning. Metoden kräver att utgångspunkten är på en lägre marknivå än det man vill borra under, exempelvis en väg. Det resulterande borrhålet blir rakt och det är inte möjligt att styra det på samma sätt som man kan vid styrd borrning. 40

Figur 6.6. Principskiss över den schaktfria metoden styrd borrning (skiss från Styrud AB). Figur 6.7. Principskiss över den schaktfria metoden hammarborrning (skiss från Styrud AB). Mikrotunnelborrning liknar hammarborrning på så sätt att utgångspunkten är på en lägre marknivå än det man vill borra sig under. Den huvudsakliga skillnaden mellan metoderna är att mikrotunnel klarar av större rördiametrar samt används på längre sträckor. För en principskiss med mikrotunnelborrning se Figur 6.8. 41

Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 43

7.2 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en markkabel på kabelgeometri, djupet i marken och strömmens storlek. För aktuella ledningar har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsmedelström vid en överskådlig framtid (prognosår 2030). Storleken på magnetfältet från kabelfaser förlagda tätt intill varandra i triangel är lågt på grund av ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför kabelförbandet och klingar sedan snabbt av när man avlägsnar sig från kabelförbandet. Nedan visas de beräknade teoretiska magnetfälten för de två aktuella ledningarna, Figur 7.1 för delsträcka väst (Järva-Galoppvägen) samt Figur 7.2 för delsträcka norr (Galoppvägen-Silverdal). Magnetfältet är angivet 1,5 meter ovan mark. Anledningen till att beräknat teoretiskt magnetfält är så mycket högre för delsträcka väst (Järva-Galoppvägen) är att effektflödet i nätet primärt går från Järva, via Galoppvägen, och ner till Solnavägen. Delsträcka norr (Galoppvägen- Silverdal) blir endast tungt lastad i de fall 220/70kV transformeringen i Järva ej fungerar. Detta leder till en betydligt lägre årsmedelström för delsträcka norr jämfört med delsträcka väst. Nedan visas också de beräknade teoretiska magnetfälten för delsträcka norr där ledningen planeras att samförläggas med de planerade ledningarna inom delprojekt Södra Solna, se Figur 7.3 nedan. Magnetfältet i graferna är beräknat för spänningsnivån 77 kv. När en övergång i framtiden sker till 138 kv förväntas magnetfältsnivån att sjunka markant. En ökning av spänningen innebär att strömmen och magnetfältet sjunker, givet samma överförda effekt. 44

Figur 7.1. Beräknat teoretiskt magnetfält, delsträcka väst; station Järva- Galoppvägen. Magnetfält angett i mikrotesla. Figur 7.2. Beräknat teoretiskt magnetfält delsträcka norr; Galoppvägen-Silverdal. Magnetfält angett i mikrotesla. 45

Beräknat årsmedelvärde för nya kablar längs Galoppvägen Magnetisk flödestäthet (µt) 2,5 2 1,5 1 0,5 0-50 -45-40 -35-30 -25-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Avstånd från ledningsgatans centrum (m) Figur 7.3. Beräknat teoretiskt magnetfält delsträcka norr, samförläggning med ledningar i delprojekt Södra Solna. Magnetfält angett i mikrotesla. Idag är kraftledningen uppförd som en luftledning som kan raseras när den markförlagda ledningen är i drift. Som jämförelse med dagens magnetfält visas i Figur 7.4 en magnetfältsberäkning för nuvarande luftledning. Dock är ledningen idag sambyggd med Svenska Kraftnäts stamnätsledning på 220 kv på en del av sträckan och där gäller inte denna figur eftersom magnetfältet för stamnätsledningen dominerar för den delen av sträckan. Figur 7.4. Beräknat teoretiskt magnetfält för Vattenfalls befintliga kraftledning mellan Skjutbanan och Silverdal där ledningen inte är sambyggd med Svenska Kraftnäts stamnätsledning. Magnetfält angett i mikrotesla. De markförlagda ledningarna kommer på delsträcka väst Järva-Galoppvägen inte att förläggas närmare än fem meter från något bostadshus. Då är magnetfältet från ledningen 0,33 µt. 46

För delsträcka norr Galoppvägen-Silverdal kommer de markförlagda ledningarna inte att förläggas närmare än sju meter från närmaste bostadshus, enligt antagen detaljplan vid Trafikplats Järva Krog. Här är magnetfältet från ledningen 0,4 µt. 8 Konsekvensbedömning I detta avsnitt redovisas vilka intressen som berörs av de nya kraftledningarna, vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas för att minimera miljöpåverkan samt en bedömning av påverkan på de berörda intressena. Det är de valda sträckningarna, se avsnitt 4 ovan, som beskrivs. Beteckningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till markeringar i kartbilagorna 9-11. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig liten måttlig stor enligt nedan. Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n, såsom nedan nämnda skyddsåtgärder, inför byggnation och underhåll av ledningarna bryts ned i konkreta åtgärder och förs in i planen. Miljöåtgärdsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer inför ledningsbyggnation och till entreprenörer för ledningsunderhållet. 47

8.1 Boendemiljö 8.1.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Sträckningen passerar i huvudsak äldre bostadsbebyggelse. I början går sträckningen i utkanten av villaområdet Råstahem, ett villaområde som uppfördes under 1900-talets början, längs med Växlarevägen. Sträckningen planeras att gå i väg och därmed utanför samtliga privata tomter, se Figur 8.1. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 5 meter. Figur 8.1 Bostadshus längs Växlarevägen. Förläggning av ledningen planeras i vägen. Fotopunkt nr 1 i kartan i Figur 8.2 nedan. 48

Figur 8.2 Fotopunkter längs med delsträcka Väst Järva-Galoppvägen. I Ritorp, sista delen av sträckningen, öster om järnvägen övergår bebyggelsen till flerfamiljshus från mitten av 1900-talet, se Figur 8.3 nedan. Även vid Fläderstigen finns bostadsbebyggelse nära. Sträckningen planeras även här att som närmast gå 5 meter från bostadshus. Figur 8.3 Passage längs med Regementsgatan i Ritorp. Förläggning av ledningen planeras i gatan. Fotopunkt nr 2 i kartan i Figur 8.2 ovan. 49

Skadeförebyggande åtgärder Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämfört med traditionell kabelförläggning, se avsnitt 6.2 ovan. Om sprängning blir aktuell kommer detta att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Om sprängning blir nödvändig kommer nödvändiga försiktighetsåtgärder att vidtas för att inte orsaka skador på närliggande byggnader. Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande regler för buller från byggplatser efterlevas. Konsekvensbedömning Byggnationen av den nya ledningen kommer att ha en påverkan på boendemiljön då denna i stor utsträckning planeras att förläggas nära bostadsbebyggelse. Då bostadshus passeras kommer bullerstörningarna påverka närboende. Markkabelförläggningen kommer i viss mån påverka framkomligheten för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik i och med att merparten av kabelsträckan följer befintliga vägar och korsar ett antal vägar. Kabelförläggningen kommer att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Parkeringsmöjligheter i vissa delar av området kan även komma att påverkas. Vid schaktning i vägar måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Sammantaget bedöms de planerade ledningsarbetena medföra måttlig påverkan på boendemiljön i anläggningsskedet. Den planerade ledningens påverkan på närboende i driftskedet utgörs främst av en oro för det elektromagnetiska fält som uppkommer kring ledningen. Magnetfältets utbredning redovisas i avsnitt 0 ovan. Vid närmsta bostadshus, som ligger 5 meter från ledningen, är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,33 µt vid en driftspänning på 77 kv. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna medföra liten påverkan på boendemiljön i driftskedet. 50

8.1.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beskrivning Området väster om E4/E18 där sträckningen planeras är ett tätbebyggt område delvis under exploatering. Närmast sträckningen finns främst arbetsplatser och flerbostadshus. Närmaste bostadshus på den västra sidan om E4/E18 finns idag cirka 15 meter från föreslagen sträckning. Vid Trafikplats Järva krog har en ny detaljplan antagits. Detaljplanen innebär att bostadshus kommer att byggas på fastigheten Startboxen 1 (öster om ledningssträckningen där denna samförläggs med ledning för delprojekt Södra Solna längs Galoppvägen). Ledningen kommer som närmast hamna sju meter från dessa planerade bostadshus. Öster om E4/E18 är det glesbebyggt för att vara så stadsnära. Sträckningen passerar dock Mellanjärva gård med ridskoleverksamhet (se Figur 8.4 nedan), Kvarnvretens koloniområde samt Polishögskolan. På den östra sidan av E4/E18 finns även ett par bostadshus. Närmaste bostadshus längs sträckningen bedöms finnas på cirka 18 meters avstånd längs med Järvavägen, se Figur 8.5 nedan. Figur 8.4 Passage av ridskola vid Mellanjärva gård. Förläggning av ledningen planeras i västra körfältet (till vänster i bild) för att undvika påverkan på Ulriksdals naturreservat som finns på östra sidan. Fotopunkt nr 1 i kartan i Figur 8.6 nedan. 51

Figur 8.5 Passage av bostadshus längs med Järvavägen. Förläggning av ledningen planeras i vägen. Fotopunkt nr 3 i kartan i Figur 8.6 nedan. 52

Figur 8.6 Fotopunkter längs med delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal. Skadeförebyggande åtgärder Se avsnitt 8.1.1 ovan. Konsekvensbedömning Byggnationen av den nya ledningen kommer att ha en påverkan på boendemiljön, framförallt i området väster om E4/E18. Då bostadshus, och bebyggelse som inhyser arbetsplatser, passeras kommer bullerstörningarna påverka närboende. Markkabelförläggningen kommer i viss mån påverka framkomligheten för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik i och med att merparten av kabelsträckan följer befintliga vägar och korsar ett antal vägar. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under 53

byggtiden. Parkeringsmöjligheter i vissa delar av området kan även komma att påverkas. Vid schaktning i vägar måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Sammantaget bedöms de planerade ledningsarbetena medföra måttlig påverkan på boendemiljön i anläggningsskedet. Den planerade ledningens påverkan på närboende i driftskedet utgörs främst av en oro för det elektromagnetiska fält som uppkommer kring ledningen. Magnetfältets utbredning redovisas i avsnitt 0 ovan. Vid närmaste bostadshus, enligt den antagna detaljplanen för Startboxen 1, är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,4 µt. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna medföra liten påverkan på boendemiljön i driftskedet. 8.2 Naturmiljö 8.2.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Parallellt med Galoppvägen kommer sträckningen de sista 70 metrarna innan transformatorstationen att förläggas i en grönyta innan stationen på Galoppvägen. Grönytan utgörs av gräsmatta och större buskar. Buskar kan komma att behöva tas bort under schaktning. Skadeförebyggande åtgärder Grönytan söder om Galoppvägen kommer att återställas när arbetet är klart, om buskar behöver tas bort kommer dessa att återplanteras. Konsekvensbedömning Då ledningssträckningen mestadels följer vägar bedöms påverkan på naturmiljön i området bli obetydlig. 54

8.2.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beteckningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till markeringar i kartbilaga 9. Berörda intressen Ledningen passerar i utkanten av nationalstadsparken (NSP). Nationalstadsparken utgör ett unikt historiskt landskap. Det är sammanflätat av skogar, öppna marker, sjöar, parker, stränder och många särpräglade byggnader. År 1995 utsågs nationalstadsparken till världens första nationalstadspark, med motivet att den är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och människans rekreation. Inom nationalstadsparken får ny bebyggelse och nya anläggningar endast komma till stånd om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelsen ovan får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada vidtas om: - åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och - parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Utöver ovan bestämmelser råder, inom de delar av nationalstadsparken som ligger inom Solna stad, även avverkningsförbud för träd större än 60 cm i omkrets. Förläggning av ledningarna inom nationalstadsparken planeras att ske i befintliga gång-, cykel- och bilvägar, undantaget är korsningen med E4/E18. Korsningen kommer ske genom schaktfri metod (beskrivs i avsnitt 6.3 ovan) under vägen från västra sidan av vägen. Den schaktfria metoden används fram till en punkt strax väster om Järvavägen där schaktning tar vid. Sträckningen går strax utanför Ulriksdals naturreservat (UNR), se Figur 8.7 nedan, samt genom Igelbäckens naturreservat (INR). Inom Igelbäckens naturreservat passeras Igelbäcken. Passage av Igelbäcken planeras genom förläggning i befintlig bilbro i körbanan. 55

Figur 8.7 Passage strax utanför Ulriksdals naturreservat, till höger om vägen i bild. Förläggning av ledningen planeras i västra körfältet (till vänster i bild) för att undvika påverkan på naturreservatet. Fotopunkt nr 2 i kartan i Figur 8.6 ovan. Inom Ulriksdals naturreservat är det exempelvis förbjudet att avverka eller skada träd och buskar samt att dra fram luft- eller markledning. Inom den del av Igelbäckens naturreservat som ledningen berör är det exempelvis förbjudet att: Gräva, schakta eller utföra andra åtgärder som ändrar markens dräneringsförhållanden eller som kan leda till grumling av Igelbäckens vatten. Dämma i Igelbäcken. Lagra kemikalier, petroleumprodukter eller liknande inom 30 meter från Igelbäcken eller dess tillflöden. Anordna upplag. Utan tillstånd från kommunen är det förbjudet at: Avverka träd inom 10 meter från Igelbäcken. Dra fram luftledning eller markförlagd kabel. Vid Mellanjärva gård passeras 11 st tallar och en ek från trädinventeringen. Vid Sörentorp passeras en grupp grova tallar. Inventeringarna återfinns i bilaga 5 och 6. 56

Ledningen passerar strax utanför en nyckelbiotop (Ny) definierad av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopen består av sandbarrskog med rikligt med grova träd. Ledningen berör också två naturvärden (Nv 1 och 2) definierade av Skogsstyrelsen. Nv 1 är en barrskog medan Nv 2 utgör en lövskogslund/hagmarkskog. Ledningen passerar strax norr om Kvarnvretens koloniområde en skyddsvärd trädmiljö (Sk Träd). Trädmiljön består av en ekbacke. Ledningen tangerar utkanten av vattenskyddsområde för Ulriksdals vattentäkt (VSO), se mer om denna i avsnitt 8.7 nedan. Skadeförebyggande åtgärder Vid passage av Ulriksdals naturreservat, samt vid passagen av de identifierade stora träden vid Sörentorp inom Igelbäckens naturreservat, kommer ledningen att förläggas i körbanan. Innan anläggningsarbeten påbörjas inom nationalstadsparken kommer Vattenfall att se till att schaktkanterna märks ut i närvaro av en arborist med besiktningsprotokollet som underlag. Utöver detta föreslår Vattenfall (efter kontakter med Länsstyrelsens naturvårdsenhet under samrådet), att följande försiktighetsåtgärder ska vidtas vid anläggningarbeten i anslutning till de större träden inom nationalstadsparken: - Maskiner med lågt marktryck (med larver), alternativt körplåtar, ska användas närmast de inventerade stora träden. - En arborist ska närvara vid öppnandet av schakt invid träden så att försiktighetsåtgärder (t.ex. renskärning av rötter) kan föreslås direkt vid öppnandet av schaktet. - Schakt invid de stora träden ska hållas öppna i högst ett dygn för att på så sätt undvika behovet av vattning eller isolering av trädens rötter. Vid passage av Igelbäcken kommer ledningen att förläggas i körbanan på befintlig bro för att ingen påverkan ska uppstå på bäcken, se Figur 8.8 och Figur 8.9 nedan. Inom Igelbäckens naturreservat kommer ledningen att förläggas i bilväg. Markförläggning kommer att ske så att markens dräneringsförhållanden inte ändras. 57

Figur 8.8 Passage av Igelbäcken sker i befintlig bro. Fotopunkt nr 4 i kartan i Figur 8.6 ovan. Figur 8.9 Igelbäcken. Fotopunkt nr 5 i kartan i Figur 8.6 ovan. Vid byggnation samt drift och underhåll gäller följande. Ingen lagring av kemikalier, petroleumprodukter eller liknande kommer att ske inom 30 meter från Igelbäcken eller dess tillflöden. Inga upplag kommer att anordnas inom Igelbäckens naturreservat. Inför byggnation kommer dispens att sökas för arbete inom Igelbäckens naturreservat. Efter diskussion med Länsstyrelsens naturvårdsenhet under samrådet görs bedömningen att ingen dispens behöver sökas med avseende på reservatsföreskrifterna för Ulriksdals naturreservat. Konsekvensbedömning Enligt inventeringsrapporterna (bilaga 5 och 6) bedöms de inventerade träden inom nationalstadsparken klara sig utan skador om rekommendationerna i besiktningsprotokollet följs. Tillsammans med ovan nämnda skyddsåtgärder görs bedömningen att träden inte kommer påverkas negativt av ledningsdragningen. Gällande korsning av E4/E18 kan detta, som nämns ovan, ske genom schaktfri metod. Vid schaktfri förläggning bedöms inte nationalstadsparkens värden påverkas. Med de skadeförebyggande åtgärder som beskrivs ovan bedöms inte naturmiljön i den båda naturreservaten påverkas negativt vid byggnation eller drift och underhåll. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna, med ovan skadeförebyggande åtgärder, medföra liten påverkan på naturmiljön. 58

8.3 Kulturmiljö 8.3.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beteckningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till markeringar i kartbilaga 10. Beskrivning Vid station Järva finns en fornlämning i form av ett gravfält som delvis är undersökt och borttagen ( ). Lämningen är avgränsad och sträckningen är förlagd utanför denna. Länsstyrelsen har dock upplyst om att det till lämningen hör ett icke-avgränsat skyddsområde. Vid Växlarevägen inom Hagalundsdepån finns en övrig kulturhistorisk lämning registrerad ). Lämningen har utgjorts av en grav från bronsåldern eller järnåldern, men är troligen borttagen i samband med byggnation av vägen då inget spår av den finns kvar i dagsläget. Sträckningen passerar Råstahem som klassat som en sammanhängande kulturhistorisk värdefull miljö. Bostadsområdet uppfördes under 1920-talet. Bostäderna var arbetarbostäder för SJ-anställda. Skadeförebyggande åtgärder Sträckningen förbi gravfältet nordväst om station Järva har reviderats och ligger nu med så långt avstånd som möjligt till fornlämningen. Sträckningen går som närmast ca 9 meter från fornlämningen, se karta i bilaga 10. Schaktövervakning kommer att ske vid förläggning av ledningen i närheten av lämningen. Om något fynd görs vid schaktövervakningen kommer kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen att kontaktas för vidare åtgärd. Konsekvensbedömning Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms endast en liten påverkan ske på fornlämningen vid station Järva. Då ledningen förläggs som markförlagd kabel bedöms den inte påverka kulturmiljön vid Råstahem. Sammanlagt bedöms påverkan på kulturmiljö som liten. 59

8.3.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beteckningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till markeringar i kartbilaga 11. Beskrivning Längs sträckningen på västra sidan av E4/E18 sida berörs inga registrerade kulturhistoriska värden. Öster om E4/E18 går sträckningen genom ett Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken (RiksKultur). Riksintressets benämning är Solna (AB37) och riksintresset omfattar Haga-Ulriksdals slottsmiljöer, Norra begravningsplatsen och sockencentrum för Solna socken som utgörs av området vid Solna kyrka. Området kring Ulriksdals slott är en övrig kulturhistorisk lämning ) och ett statligt byggnadsminne (Ulriksdals slott). Ledningen passerar strax utanför dessa områden. Sträckningen passerar också tre områden som är utpekade i Solnas översiktsplan som sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer : Mellanjärva, Kvarnvretens koloniområde samt Sörentorp. Mellanjärva är ett av Solnas äldsta bebyggelselägen med kontinuitet ner till 500 ekr. Mellanjärva gård har ett högt kulturhistoriskt värde och är en av Solnas få kvarvarande agrara miljöer. Koloniområdet har funnits sedan 1950-talet och instiftades av kung Gustaf VI Adolf. Sörentorp som idag inrymmer Polisskolan har troligen sina anor som dagsverkstorp under Överjärva/Ulriksdal tillbaka på 1600-talet. På 1940-talet fick dock armén överta Sörentorp, som sedan flyttade vidare till Kungsängen på 1970-talet. I anslutning till bebyggelsen vid Mellanjärva gård finns en fornlämning i form av de stora Mellanjärva gravfälten ) på båda sidor om Järvavägen. Vägen förbi Mellanjärva är enligt uppgift från 1600-talet och en övrig kulturhistorisk lämning ( ). Strax norr om Mellanjärva finns en milstolpe som är klassad som fornlämning ( ). Nästan vid samma plats finns en fornlämning bestående av stensättningar som utgör en del av ett avgränsat gravfält ( ). Väster om Järvavägen vid Igelbäcken finns ytterligare en fornlämning som utgörs av en husgrund och betongfundament som troligen varit en kvarn eller tröskverk en gång i tiden ( ). Inne på Polishögskolans område, ca 15 meter från sträckningen finns ett skyddsvärn som är en övrig kulturhistorisk lämning. Terrängen är här väldigt brant och lämningen är belägen flertal meter högre upp i terrängen jämfört med vägen. 60

Skadeförebyggande åtgärder Vid arbeten i närheten av de båda fornlämningarna och kommer schaktövervakning att ske. Om något fynd görs vid schaktövervakningen kommer kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen att kontaktas för vidare åtgärd. Milstolpen kommer att stängslas in/märkas ut innan byggnation startas så att denna inte skadas. Vid passage av Igelbäcken förläggs ledningen i vägen vilket gör att fornlämningen Solna 101 ej berörs. Konsekvensbedömning Sträckningen inom de ovan nämnda kulturhistoriska miljöerna går i sin helhet i Sollentunavägen och Järvavägen. Kulturmiljön påverkas därmed inte med avseende på landskapsbildpåverkan. Då förläggningen av kablarna kommer ske i befintliga bilvägar utanför det statliga byggnadsminnet bedöms detta inte påverkas. Med ovan nämnda skyddsåtgärder för fornlämningar och bedöms dessa påverkas i liten grad. Ingen påverkan bedöms ske på de övriga kulturhistoriska lämningarna Sammanlagt bedöms påverkan på kulturmiljö som liten. 8.4 Rekreation och friluftsliv 8.4.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Ledningssträckningen förläggs mestadels i befintliga gång- och cykelvägar samt bilvägar. Den berör inga riksintressen för friluftsliv eller några andra specifikt utpekade områden för rekreation eller friluftsliv. Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder aktuella. Konsekvensbedömning Då ledningen inte berör några utpekade intressen för rekreation eller friluftsliv, och ledningen huvudsakligen planeras att förläggas i vägar, bedöms påverkan på rekreation och friluftsliv som obetydlig. 61

8.4.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beskrivning Ledningssträckningen förläggs i bilvägar. Den går längs med gränsen till Ulriksdals naturreservat samt genom Igelbäckens naturreservat. Inga riksintressen för friluftsliv eller något annat specifikt utpekat friluftslivsintresse berörs av ledningssträckningen. Dock innehar nationalstadsparken (NSP), riksintresset för kulturmiljö (RiksKultur) samt de båda naturreservaten (UNR och INR) friluftslivskvaliteter. Områdena användes i stor utsträckning för rekreation. Skadeförebyggande åtgärder Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämfört med traditionell kabelförläggning, se avsnitt 6.2 ovan. Om sprängning blir aktuell kommer detta att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Vid schaktning i vägar måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande regler för buller från byggplatser efterlevas. Konsekvensbedömning I och med att ledningarna ska markförläggas medför de ingen visuell påverkan på berörda intressen. Påverkan på rekreation och friluftsliv utgörs istället de av störningar som uppstår under anläggningsfasen. Schakt, borrning och eventuell sprängning kommer då medföra vissa bullerstörningar. Markkabelförläggningen kommer även att påverka framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik. Parkeringsmöjligheter i enstaka delar av området kan även komma att påverkas. Då ledningssträckningen nästan uteslutande är förlagd i gång-, cykel- och bilvägar bedöms bullerstörningarna medföra liten påverkan på rekreation och friluftsliv. Då anläggningsperioden utgörs av en avgränsad period bedöms ledningarna sammantaget, med ovan skadeförebyggande åtgärder, medföra en liten påverkan på rekreation och friluftsliv i området. 62

8.5 Hushållning med naturresurser 8.5.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Ledningssträckningen berör nästintill uteslutande redan hårdgjord mark i form gång- och cykelvägar, vägar och trottoarer. Kablarna som kommer att användas till ledningarna kommer bestå av aluminium, koppar och plastmaterial. Vid förläggning av ledningen kommer ett överskott av asfalt, samt eventuellt utgrävningsmassor, att uppstå. Kabelsand, finkrossat material, kommer att tillföras som kringfyllning runt kablarna. Materialet ska ha max 8 mm kornstorlek och vara fritt från vassa kanter. Under byggnation och eventuellt underhåll, förbrukas fossilt bränsle för transporter och maskiner. Skadeförebyggande åtgärder Gällande materialet i kablarna så kan metallerna återvinnas och plastmaterialet återvinnas eller förbrännas för energiutvinning. Överskottsmassorna i form av asfalt och eventuella utgrävningsmassor transporteras med lastbil till kontrollerade deponier. Konsekvensbedömning Utsläppen vid förbränning av de fossila bränslen som används vid transporter eller i arbetsmaskiner i anläggningsarbetet i projektet är små, i storleksordningen av vanlig fordonstrafik. Ledningarna tar ingen orörd mark i anspråk. Omfattningen av icke-förnyelsebara naturresurser som behöver tas i anspråk för ledningarna bedöms som liten. Sammantaget bedöms påverkan på hushållning med naturresurser som liten. 8.5.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beskrivning Se ovan under avsnitt 8.5.1. Skadeförebyggande åtgärder Se ovan under avsnitt 8.5.1. 63

Konsekvensbedömning Se ovan under avsnitt 8.5.1. 8.6 Infrastruktur och trafik 8.6.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Ledningen korsar en järnväg som är av riksintresse, Stockholm C-Älvsjö, Stockholm Ulriksdal, samt Enköpingsvägen. I övrigt planeras ledningen förläggas i befintliga trottoarer och körvägar i lokalgator. Skadeförebyggande åtgärder Korsningarna av järnvägen och Enköpingsvägen görs genom en schaktfri metod. Trafikverkets regler för hur kraftledningar placeras i förhållande till järnväg kommer att följas. Tillstånd och avtal för korsning av järnväg kommer att sökas. De föreskrifter som finns gällande högspänningsledningar invid, och i passage med, järnväg kommer att följas. Om det visar sig att problem med berg uppstår i samband med schaktarbeten intill järnväg kommer samråd med Trafikverket att ske för val av schaktmetod så att risken för påverkan av järnvägen minimeras. För passagen genom Ritorp kommer Vattenfall att undersöka möjligheten att öppna upp alternativa infartsvägar till området, som kan användas när förläggningsarbeten ska utföras längs Ritorpsvägen. På detta sätt skulle påverkan på trafiken till och från Ritorp kunna minimeras. Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämfört med traditionell kabelförläggning, se avsnitt 6.2 ovan. Konsekvensbedömning Vid byggnation kommer viss påverkan att ske på trafiken längs med berörda vägar. Vid förläggning längs med Växlarevägen, Regementsgatan samt Ritorpsvägen kommer ett körfält att behöva stängas av och trafikljusreglering kommer att användas för att släppa fram trafik i båda riktningarna. Störningstiden planeras att minimeras genom att förläggning av kabeln görs i rör. Detta innebär att man inte behöver arbeta med så långa öppna schakt. Tillgång till parkeringsplatser längs med Regementsgatan kan bli begränsad tillfälligt när kabeln ska förläggas längs med denna sträcka. Med ovan nämnda 64

skadeförebyggandeåtgärder bedöms den totala påverkan på infrastruktur och trafik bli måttlig under byggnation. Ingen påverkan kommer att ske på järnvägstrafiken eller trafiken på Enköpingsvägen. Under drifttiden blir det endast en påverkan om underhåll eller reparation behöver utföras på kablarna. Vid dessa tillfällen bedöms påverkan som liten. 8.6.2 Delsträcka Norr Galoppvägen-Silverdal Beskrivning Ledningssträckningen förläggs i bilvägar, förutom där den korsar E4/E18 med schaktfri metod. Ledningen korsar E4/E18 Uppsalavägen. E4/E18 utgör en väg av riksintresse och viktig för både infart och utfart från Stockholm och är den enda kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälaravsnittet. Vägrättsområde för E4/E18 kan troligen inte undvikas. Detta är dock ett antagande från Vattenfalls sida då Trafikverket inte har kunnat redovisa utbredningen av detta område. Vid Mellanjärva bedriver Solna Fältridklubb ridskoleverksamhet tillsammans med Solna Ridskola. Ledningen passerar infarten till ridskolan. I nationalstadsparken går sträckningen i körbanan på Järva- och Sollentunavägen. Vid Sörentorp passerar sträckningen utfarter för Polishögskolan och Nationella insatsstyrkan. Sträckningen berör även Trafikverkets planer på att anlägga en snabbcykelväg mellan Nortull och Kista. Trafikverket har i nuläget inte beslutat om exakt sträckning för vägen, men sannolikt kommer denna att sammanfalla med sträckningen för planerad ledning på östra sidan av E4/18. Vägplanen för Trafikverkets snabbcykelväg är dock inte fastställd. Det är därför i nuläget inte känt om och när vägen byggs. Om vägen blir av kommer den att utgöra ett vägområde säkrat med vägrätt. Skadeförebyggande åtgärder Korsning av E4/E18 görs med en schaktfri metod under vägen. Trafikverkets regler för hur kraftledningar placeras i förhållande till väg kommer att följas. Tillstånd och avtal för korsning av väg kommer att sökas. Gällande passage av ridskolan vid Mellanjärva gård kommer förläggningsarbeten att anpassas så att störningar minimeras. Körplåtar vid den infart som hästarna använder förses med dämpande halkminimerande material. Inför, och under projektets genomförande, kommer en tät dialog att hållas med ridskolan. 65

Vad gäller utfarterna för Polishögskolan och Nationella insatsstyrkan kommer det hela tiden att finnas vägar öppna för dessa åt något håll. Inför, och under projektets genomförande, kommer en tät dialog att hållas med dessa instanser. En fortsatt dialog kommer att hållas med Trafikverket under projektets gång för att säkerställa att de samordningsvinster som går att nå mellan Trafikverkets projekt för ny snabbcykelväg och Vattenfalls nya kraftledningar kan erhållas. Vattenfall avser även att samverka med Trafikverket för att tillse att ledningsrätt och vägrätt kan samordnas där ledningen berör den framtida snabbcykelvägen. Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämfört med traditionell kabelförläggning, se avsnitt 6.2 ovan. Konsekvensbedömning Under själva schaktningen längs med Järvavägen och Sollentunavägen kommer ett körfält att behöva stängas av och trafiken kommer hänvisas till det enda körfältet i drift. Därmed bedöms trafiken påverkas. Störningstiden minimeras genom att förläggning av kabeln görs i rör. Detta innebär att man inte behöver arbeta med så långa öppna schakt. Med ovan nämnda skadeförebyggandeåtgärder bedöms den totala påverkan på infrastruktur och trafik bli måttlig under byggnation. Under drifttiden blir det endast en påverkan om underhåll eller reparation behöver utföras på kablarna. Vid dessa tillfällen bedöms påverkan som liten. 8.7 Utsläpp till mark och vatten 8.7.1 Delsträcka Väst Järva-Galoppvägen Beskrivning Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har meddelat att de inte har något att erinra mot ledningen. Ledningssträckningen berör två platser där det enligt Länsstyrelsens register finns risk för potentiell markförorening, se Figur 8.10 nedan. Båda utgörs av tidigare gasverk, de är ej riskklassade. 66

Figur 8.10 Potentiellt förorenad mark i anslutning till ledningssträckningen. Skadeförebyggande åtgärder Vattenfall kommer innan upphandling av entreprenör att kontakta Solna kommuns miljöenhet för att ta reda på om mer information finns gällande de potentiella föroreningarnas utbredning och karaktär. Schaktarbetet intill de potentiellt förorenade områdena kommer att utföras med extra försiktighet och uppmärksamhet från entreprenören. Lukt- och okulärbesiktning av schaktmassorna ska utföras av entreprenören. Om förorenade massor skulle upptäckas ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten (berörd kommun) kontaktas. Konsekvensbedömning En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används i samband med byggnation, samt vid ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Risken för utsläpp till mark och vatten bedöms, med ovan skadeförebyggande åtgärder, som liten. 67

8.7.2 Sträckning Norr Galoppvägen-Silverdal Beskrivning Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har meddelat att de inte har något att erinra mot ledningen. Ledningen tangerar utkanten av vattenskyddsområde för Ulriksdals vattentäkt. Inom vattenskyddsområdet gäller, enligt skyddsföreskrifterna, att sprängningsarbeten eller större schaktnings- och fyllningsarbeten inte får ske utan tillstånd från Länsstyrelsen. Ledningssträckningen berör en plats där det enligt Länsstyrelsens register finns risk för potentiell markförorening se Figur 8.11 nedan. Denna utgörs av ett tidigare gasverk, ej riskklassad. Figur 8.11 Potentiellt förorenad mark i anslutning till ledningssträckningen. Skadeförebyggande åtgärder Vattenfall kommer innan upphandling av entreprenör att kontakta Solna kommuns miljöenhet för att ta reda på om mer information finns gällande den potentiella föroreningens utbredning och karaktär. Schaktarbetet intill det potentiellt förorenade området kommer att utföras med extra försiktighet och uppmärksamhet från entreprenören. Lukt- och okulärbesiktning av schaktmassorna ska utföras av entreprenören. Om förorenade massor skulle upptäckas ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten (berörd kommun) kontaktas. Vid upptäckt av förorenade massor inom vattenskyddsområdet kommer även kontakt tas med Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. 68