2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se
2017-08-23 2016: del av ersättningssystemet Kvalitetsarbete - förbättringsarbete Del av målrelaterade ersättningen 4 kronor per listad Frivilligt (?) Halvdagskurs erbjöds (sent) Feed-back gavs på de som skickade in planeringar
2017-08-23 Primärvården i Stockholm, 207 enheter 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Landsting Privat
2017-08-23 160 Totalt 207, antal som lämnat in arbete i blått 140 120 100 80 60 40 20 0 Landsting Privat
2017-08-23 Totalt 207, i % vilka som lämnat in arbete 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
2017-08-23 140 Antal arbeten som var av interprofessionell natur 120 100 80 60 40 20 0 ja nej
2017-08-23 100% Arbete av interprofessionell natur 90% 80% 70% 60% 50% 40% nej ja 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
2017-08-23 120 Framkommer det inslag av patientcentrering? 100 80 60 40 20 0 framgår ej ja nej
2017-08-23 100% Arbetet har patientcentrerade inslag 90% 80% 70% 60% 50% 40% framgår ej ja nej 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
2017-08-23 50 Antal Ämnesområden 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
2017-08-23 Andel som anger att de uppnått högre kvalitet i vården framgår ej 24% 8% ja 68% nej
2017-08-23 120 Antal som redogör för en plan för bibehållande 100 80 60 40 20 0 framgår ej ja nej
2017-08-23 1 Oftast att det inte förekommit någon intervention 2 Saknade mätvärden innan och/eller efter 3 Uppfyllde grundläggande krav 4 och 5 Högre kvalitet, t.ex. tydlig intervention, mätningar innan och efter, att man uppnått en förändring, jobbat tvärprofessionellt, haft patientcentrerade inslag och haft en plan för att bibehålla det som varit bra. Värdering av arbetenas kvalitet 1-5 39% 14% 8% 15% 24% 1 2 3 4 5
2017-08-23 Slutsatser kvalitetsarbeten Ett stort antal arbeten har genomförts Än mer stöd kan ges till vårdenheterna Kunskaps och inspirationsspridning på bredden alla publiceras under landstingets kvalitetsrapporter
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Vad är problemet? Vilken patientgrupp verkar inte optimalt behandlad på vår vårdcentral?
Högt blodtryck som exempel Viktigaste riskfaktorn för stroke i befolkningen 2015 var det bara 41 % som nådde <140/90
Hur är läget hos oss? Hur ser patientgruppen ut? Vad görs nu? Hur fungerar det nu? Hur sätter vi ihop en tvärprofessionell grupp för arbetet, inklusive minst en patient?
Lägesinventering På vårdcentralen fanns det 2850 st patienter med HT 2016 2015 var det bara 41 % som nådde <140/90 25% hade 150 eller högre systoliskt 84% hade besökt läkare och 43% besökt ssk (2 år)
Vart vill vi nå? Vad gör skillnad för strokerisken?
Mål: Fler med blodtryck <140/90, inventerade och adresserade riskfaktorer
Hur kan vi nå dit? Vilka interventioner kan göra skillnad? Vilka interventioner är möjliga? Vilka interventioner är evidensbaserade?
Sätt målet tillsammans med patienten Pt-engagemang Personcentrering Personcentrerat infoblad, dokumentera mål Hemlån av mätare 1 vecka 24 timmars mätning Blodtryckshörna i väntrummet för egenmätning Livsstil, alkohol, stress, mat, motion Psykosociala enheten, föreläsningar sömn, stress + individuellt (ev. grupp med dsk) Dsk samtal enl. viss och lathund (hjärt-kärlmall), FAR. (minst vartannat år) Sjukgymnast dietist Bra läkemedelsbehandling och riskinventering Läkarbesök enligt lathunden, använd hjärt-kärlmallen (minst vartannat år) Patienten sätter tillsammans med läkaren upp sitt individuella mål
Hur kan vi följa upp och bibehålla effekt?
Regelbunden fortbildning Internt gällande våra rutiner Internt gällande hypertoni som riskfaktor Tolkning av 24 timmars mätning Ibland extern utbildning Uppföljning att målet nås Hemmamätning Mätning på VC hos dsk, hos dr, i väntrummet I framtiden kunna mata in sina värden via sin Journal via nätet Regelbundet fånga upp de som inte når målet Var 3dje månad erbjuds alla där senaste tryck var >150/100 ett extra besök hos sin dsk eller doktor (förutsatt att patientens mål är <140/90). En lista med dessa patienter läggs till ord dsk/dr för ställningstagande till besök.
Vad ska vi mäta? (svara tidigt!) Vilka mätverktyg har vi? Välj en eller flera indikatorer, helst validerade, mätbara! Processmått och effektmått! Är vår förändring en förbättring? Vid förbättringsarbeten mät varje månad, inte bara före och efter, så ser man tydligare om man får effekt. Anpassa efter vilka mätverktyg ni har (Medrave m4, QlikView, PrimärvårdsKvalitet, NDR, STRAMA, uppföljningsportaler från ert landsting eller annat).
Andel patienter med: Läkarbesök gällande hypertoni senaste 2 åren (mål >90%) Planerat sjuksköterskebesök gällande hypertoni senaste 2 åren. Livsstilssamtal! (mål >60%) Blodtryck <140/90 (mål >60 %) Tobaksvanor efterfrågade senaste 2 åren (mål >90%) EKG taget senaste 4 åren (mål >70%) term i anteckningen Njurfunktion (kreatinin) kontrollerat senaste 2 åren (mål >90%)
Arbetsverktyg PDSA förbättringshjulet (plan do study act)
Verktyg och utbildningar https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardutveckli ng/primarvardskvalitetuppfoljning.5977.html PrimärvårdsKvalitet inkl. arbetsmaterial till t.ex. APT https://www.genombrott.nu/ http://innovationsguiden.se/ http://quality.bmj.com/ BMJ's portal för förbättringsarbeten. Mycket bra både som mall för egna arbeten (som snabbt blir publicerade) och som kunskapskälla. http://ringla.nu/ Med goda exempel från vården http://www.primarvard.nu/ Primärvårdsutveckling - en sida där man kan lägga upp sina egna goda exempel och läsa och inspireras av andra. Denna sida är under utveckling (av Flippen SKL). http://qrcstockholm.se/coachingakademin/ Utbildning http://qrcstockholm.se/patientsamverkan/verktygslada/ Hur ni involverar patienter, enkla verktyg
2017-08-23
Tillsammans med patienten kan vi nå längre! Tack för uppmärksamheten.