Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2009 en beskrivande rapport
Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Davidsonstryckeri September 2010 2 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län En uppföljande enkätundersökning En beskrivande rapport Författare: Ingrid Edvardsson Lena Lendahls Folkhälsoavdelningen och FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Växjö augusti 2010 2010 Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 3
Ett varmt tack till samtliga skolsköterskor, rektorer, klasslärare och mentorer som såg till att enkäten kunde besvaras på skoltid. Ett särskilt tack till alla barn och ungdomar som besvarade enkäten och tagit ställning till alla våra frågor. 4 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Innehåll Förord 7 Sammanfattning 8 Bakgrund och genomförande 10 Metod 10 Bortfall 11 Kommundata 11 Äga hälsan 12 Resultat 14 Bakgrundsfaktorer 14 Framtiden 15 Hälsa 16 Självskattad hälsa 16 Känner sig säker på sig själv 17 Trivs bra med livet 17 Genusperspektiv och bemötande 17 Kroppsuppfattning 18 Övervikt och fetma 21 Symtom 23 Kroppsliga besvär 23 Sjukdomar 25 Psykisk ohälsa hälsa 26 Sociala relationer 50 Skolan 52 Skolkning 52 Mobbning 52 Trygghet och trivsel i skolan 53 Stress i skolarbetet 53 Avslutande kommentarer 54 Referenser 56 Bilagor 58 Bilaga 1, tabeller kommunresultat 58 Bilaga 2 Tabeller länsresultat, årskurs och kön 80 Bilaga 3 enkät för gymnasielever åk 2 111 Levnadsvanor 32 Fritidsvanor 32 Fysisk aktivitet 32 Stillasittande fritidsvanor 34 Matvanor 36 Tandhälsa 39 Tobaksvanor 40 Rökning 41 Snusning 42 Vattenpipa 43 Alkoholvanor 44 Droger 46 Sex och samlevnad 47 Spelvanor 48 Använder cykelhjälm 48 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 5
6 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Förord Barn och ungdomar hör till en av de allra viktigaste målgrupperna för hälsofrämjande och förebyggande insatser. I media kan man ofta läsa om barn och ungdomar som inte mår bra och i olika rapporter redovisas siffror som pekar på att hälsoläget är sämre än tidigare. Men hur ligger det egentligen till? Vad vet vi om barns och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 2009? I din hand håller du den tredje rapporten som beskriver barns och ungas hälsa i Kronobergs län. Sedan de tidigare undersökningarna som genomfördes 2003 och 2006 har olika hälsofrämjande och förebyggande insatser genomförts inom landstinget och kommunerna i länet. Barn och ungdomar mår överlag mycket bra men det krävs ytterligare insatser och samarbete för att stärka friskfaktorer och undanröja riskfaktorer. Genom denna rapport vill vi bidra till att ytterligare öka kunskapen och förståelsen för vad som påverkar barns och ungas hälsa. Det är en förhoppning att rapporten ska leda till en fördjupad diskussion och analys och vara till nytta för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor. Eva Pettersson Lindberg Folkhälsochef Landstinget Kronoberg Katarina Hedin FoU-chef Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 7
Sammanfattning Detta är resultatet av den tredje undersökningen om barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor som genomförts i Kronobergs län. Samtliga elever i årskurs 5,8 och gymnasiets årskurs 2 har fått möjlighet att besvara en enkät. Syftet med undersökningen är att olika verksamheter inom landsting, kommuner, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer med flera ska få ett kunskapsunderlag om ungdomars hälsa och levnadsvanor i vårt län. Resultatet kan användas för planering och som ett underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Tack vare ett gott samarbete med länets skolor har 84 procent av eleverna svarat, vilket är ett bra resultat. Nedan följer ett axplock av hur eleverna upplever sin hälsa och vilka levnadsvanor de har. 8 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Positivt Nästan alla trivs bra med livet. 95 procent känner sig pigga och glada varje vecka. Tandhälsan har blivit bättre färre har lagat hål. Fler äter oftare frukt och grönt. Färre som druckit sig full fyra gånger eller mer (undantag för flickor i åk 8). Att aldrig dricka alkohol har blivit vanligare. Snusning har minskat. Fler som aldrig har snusat. Rökning bland flickor på gymnasiet har minskat. Fler som uppger att de aldrig rökt. Negativt Fler flickor än tidigare upplever sämre hälsa och mår även sämre än pojkar. Oro och nervositet har ökat och är vanligare bland flickor. Allt fler har svårt att sova. Fler upplever att de blivit behandlade på ett nedvärderande sätt. 76 procent av flickorna på gymnasiet är missnöjda med sin vikt. Läskdrickandet har ökat. Rökning bland flickor i åk 8 och pojkar på gymnasiet har ökat. Det är dessutom fler som röker oftare än tidigare. Allt fler rör sig allt mindre. Mer än hälften av eleverna på gymnasiet har varit fulla 4 gånger eller mer. Upplevelsen av stress i skolarbetet har ökat. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 9
Bakgrund och genomförande Att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt komma till tals och spegla sin situation är viktigt. Ett sätt att göra detta är genom undersökningar som tar upp frågor om hälsa och levnadsvanor. Landstinget Kronoberg har nu genomfört den tredje enkätundersökningen om barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. Samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets åk 2 har blivit tillfrågade åren 2003, 2006 och 2009. Enkäten delades ut till drygt 6 700 elever. Syftet med undersökningen är att följa hälsoutvecklingen över tid och öka kunskapen om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar i vårt län. Regelbundna undersökningar är viktiga för att behålla en realistisk uppfattning om utvecklingen. De ger ett underlag för genomförbara preventiva insatser. Planen är att upprepa enkätundersökningen vart tredje år. Detta ger möjlighet att kunna följa trender och tendenser i utvecklingen. Nästa undersökning är planerad till år 2012 och till samma årskurser. Enkäten och dess genomförande planerades av en referensgrupp med representanter från kommuner och landsting inom berörd verksamhet och forskning. Enkäterna har reviderats och synpunkter har tillgodosetts efter föregående undersökningar. De flesta frågor har behållits så det är möjligt att göra jämförelse mellan åren. Enkätundersökningen har fått etiskt godkännande av Landstinget Kronobergs forskningsetiska kommitté. Metod Enkäten förankrades liksom tidigare år via brev och informationsmöten till skolledare och rektorer i länets skolor. En informationsfolder skickades ut under höstterminen till berörda klasslärare. Ett brev om informerat samtycke och en informationsfolder om föregående undersökning sändes ut i god tid till berörda föräldrar till eleverna i åk 5 och 8. I detta fanns en bakgrund till undersökningen samt möjlighet att tacka nej till att delta i undersökningen. Enkäten genomfördes under lektionstid i klassrummen under veckorna 46 och 47, år 2009. Ett bifogat lärarformulär gav svar på antalet närvarande elever, antal frånvarande elever samt om någon inte ville delta. Ifyllandet skedde helt anonymt och inga uppgifter kan röja elevens identitet. Efter att ifylld enkät lämnats av eleven i ett förseglat kuvert, samlade klassläraren ihop klassens enkäter och via skolsköterskans försorg sändes alla enkäter 10 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
till landstingets FoU-centrum. Enkäterna har skannats in för databearbetning och därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS. Enkäten var utformad i olika versioner för respektive årskurs, där de yngre eleverna hade färre antal områden och frågor att besvara. Enkäten som besvarades av eleverna i gymnasiets åk 2 återfinns som bilaga 3 i denna rapport. Bortfall Enkäten genomfördes under skoltid vilket gav en hög svarsfrekvens i alla tre årskurserna. Den största anledningen till bortfall beror på elever som varit frånvarande på grund av sjukdom. Ett fåtal elever i åk 5 och 8 avstod på grund av att föräldrarna valt att deras barn inte skulle delta. Några enkäter (15 stycken) fick sorteras bort då eleverna inte angett kön. Någon bortfallsanalys är inte gjord. Tabell 1 Antal deltagande elever i respektive årskurs, flickor respektive pojkar Årskurs 5 Årskurs 8 Gymnasiet åk 2 Totalt Totalt antal elever 1885 2163 2666 6714 Antal svarande 1662 88% 1765 82% 2238 84% 5665 84 % Varav pojkar 850 936 1128 2914 Varav flickor 812 829 1110 2751 Kommundata Denna rapport redovisar resultatet på länsnivå och i en bilaga redovisas en del av resultatet i tabeller på kommunnivå. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på www.ltkronoberg/folkhalsa. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 11
Äga hälsan och Värsta hälsan typ! Det finns två pedagogiska material framtagna och kan användas som ett verktyg och hjälp i gemensamma diskussioner om hälsa och levnadsvanor för elever, föräldrar och personal. Underlaget bygger på resultatet av enkätundersökningarna som genomförts i länet. Värsta hälsan typ! kan användas i föräldramöten, gärna med elevmedverkan, på mellan- och högstadium för att få igång en diskussion om hälsofrågor. Givetvis kan det användas enbart i en elevgrupp också. Materialet tar upp områden som påverkar hälsan till exempel levnadsvanor, relationer och miljö. Här finns förslag på olika övningar och diskussionsunderlag. Äga hälsan materialet är tänkt att använda till elever på grundskolan i syfte att samtala om strategier för att stärka hälsan. Det kan även inspirera till dialog med föräldrar samt till personalgruppen på skolan för att samtala om hälsofrågor. Här ges underlag för att diskutera vad man själv kan påverka för sin hälsa vilka olika byggstenar som finns för vår hälsa och vårt välbefinnande. Båda materialen finns på Landstinget Kronobergs hemsida www.ltkronoberg/folkhalsa men kan även beställas via e-post folkhalsoavdelningen@ltkronoberg.se 12 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Hans Runesson Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 13
Resultat Resultaten i rapporten bygger på de enkätsvar som eleverna har fått fylla i om hur de mår och hur deras levnadsvanor ser ut. Det ger en beskrivning av hur det ser ut här och nu men inte några svar på varför det ser ut som det gör. I den här typen av undersökning, så kallad tvärsnittsundersökning, kan man alltså inte avgöra vad som är orsak och verkan. Till det krävs en annan sorts studier. Varje rubrik inleds med en kort introduktion av området. Resultatet av undersökningen presenteras i text, diagram eller både och, och en jämförelse kan göras mellan kön, årskurser och de tre undersökningstillfällena. I diagrammen går procenttalen till 100 procent eller 50 procent. I bilaga 2 redovisas de flesta frågorna från enkäten uppdelat på kön och årskurs och gäller för hela länet. Bakgrundsfaktorer Det finns inga större skillnader mellan könen avseende bakgrundsfaktorerna. I grundskolan är 96 procent födda det år som motsvarar den årskurs de går i, på gymnasiet är det 88 procent. I samtliga årskurser är omkring 90 procent födda i Sverige. Mellan 14 och 18 procent av eleverna har någon förälder som är född utomlands. De flesta bor tillsammans med båda sina föräldrar. I åk 5 är det 79 procent och i åk 8 är det 87 procent, medan det i gymnasiet åk 2 är 68 procent som bor med båda föräldrarna. Andelen som bor med bara en förälder har ökat sedan förra undersökningen. Sex procent av eleverna i åk 5, 12 procent i åk 8 och 16 procent på gymnasiet lever tillsammans med en av sina föräldrar. Vanligast är det att bo tillsammans med sin mamma. Att bo ibland hos mamma och ibland hos pappa är ungefär lika vanligt i alla årskurserna, 13 procent. I samtliga årskurser uppger eleverna att ungefär 85 procent av mammorna förvärvsarbetar och att fyra procent är arbetslösa. Det är 89 procent som uppger att deras pappor har arbete och att tre procent är arbetslösa. Detta är en liten minskning av andelen pappor som har arbete jämfört med den förra undersökningen. För mammorna är det ingen större skillnad. 14 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Ju äldre eleverna är, desto fler upplever att de har en sämre familjeekonomi jämfört med de yngre eleverna. Det är 90 procent av eleverna i åk 5 som tycker att de har en mycket god eller god ekonomi jämfört med 80 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet. Det är inga större skillnader mellan denna och tidigare undersökningar. Framtiden I åk 8 anger de flesta att de vill gå något gymnasieprogram efter avslutad grundskola, 90 procent av pojkarna och 96 procent av flickorna, vilket är något fler än vid förra undersökningen. Det är i hög grad färre pojkar än flickor som tror att de kommer att skaffa sig någon högre utbildning. Av eleverna i åk 8 tror 81 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna att de kommer att ha ett jobb som kräver en utbildning efter gymnasiet. Bland eleverna i gymnasiet tror 54 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna att de kommer att ha ett jobb som kräver mer än två års utbildning efter gymnasiet. Det är dock betydligt fler elever som tror att de ska ha ett jobb som kräver utbildning vid denna undersökning jämfört med de tidigare. Det är även stor könsskillnad när det gäller om de tror att de inte kommer att ha någon utbildning alls, 32 procent för pojkar respektive 13 procent för flickor. I alla årskurserna är det fler pojkar än flickor som tror att de kommer att få ett jobb med mycket bra lön i framtiden. Skillnaden mellan könen märks redan i åk 5 då 40 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna tror att de kommer att få en mycket bra lön. Sedan minskar andelen och i åk 8 anger 28 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna att de tror att de får en mycket bra lön. I gymnasiet är det 21 respektive 15 procent. De flesta tror att de kommer att vara utan arbete någon gång i sitt liv. Frågan är dock inte formulerad så att de har kunnat svara på om det gäller ofrivillig arbetslöshet eller att man är utan arbete på grund av långresa eller dylikt. Det är ingen större skillnad mellan könen, däremot ökar andelen ju äldre eleverna blir. I åk 5 tror 42 procent att de kommer att vara utan arbete någon gång, i åk 8 är det 64 procent och i gymnasiet åk 2 är det 76 procent som tror att de kommer att vara utan arbete kortare eller längre perioder. Det är en större andel av eleverna på gymnasiet som tror att de kommer att vara utan arbete i framtiden jämfört med undersökningen för tre år sedan. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 15
Hälsa Hälsan hos svenska barn och ungdomar är överlag mycket god, och de flesta upplever att de är friska. Det är nödvändigt att prioritera frågor som har betydelse för barn och ungdomars hälsa för att bibehålla denna hälsa. Det är viktigt att de får en uppväxt som lägger grunderna till ett hälsosamt beteende vilket i sin tur hjälper till att skapa en god hälsa genom hela livet. Uppväxtförhållandena är av stor vikt för barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa och kan komma att påverka dem under resten av livet (1). Men vi vet också att barns villkor skiljer sig åt på många sätt. Hur de har det hemma, i skolan och vad de har råd att göra skiljer sig åt mellan olika grupper. Att barns hälsa måste prioriteras stöds också av FN:s barnkonvention där artikel 24 slår fast att alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa (2). Självskattad hälsa I samtliga årskurser tycker eleverna att de har en mycket bra eller bra hälsa, men upplevelsen av detta avtar då eleverna blir äldre. Främst gäller det dem som angett att de har en mycket bra hälsa. Det finns tydliga skillnader, främst mellan åk 5 och 8. I åk 8 är det färre som tycker att hälsan är mycket bra. Könsskillnaderna märks från åk 8 där pojkar upplever en bättre hälsa än flickor. Flickorna rapporterar, framför allt i åk 8, men även pojkarna i gy åk 2, en något sämre upplevd hälsa än vid de tidigare undersökningarna. Figur 1 Upplever en mycket bra/bra hälsa Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åk 5 Åk 8 Gy åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy åk 2 Pojkar Flickor Pojkar 2003 Mycket bra hälsa Bra hälsa Pojkar 2006 Mycket bra hälsa Bra hälsa Pojkar 2009 Mycket bra hälsa Bra hälsa Flickor 2003 Mycket bra hälsa Bra hälsa Flickor 2006 Mycket bra hälsa Bra hälsa Flickor 2009 Mycket bra hälsa Bra hälsa 16 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Elin Åkesson Känner sig säker på sig själv Pojkar känner sig säkrare på sig själva än vad flickor gör både i åk 8 och gy åk 2. Det är 79 procent av pojkarna och 54 procent av flickorna som uppger att de alltid eller ofta känner sig säkra på sig själva i åk 8. För gymnasiet är resultatet 77 respektive 51 procent. Det är inte några större skillnader mellan årskurserna. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från de två tidigare undersökningarna. Trivs bra med livet De allra flesta elever trivs mycket bra eller bra med livet. I åk 5 är det ingen skillnad mellan könen och 96 procent anger att de trivs bra i livet. Pojkarna ligger i stort sett kvar på denna höga nivå i de andra årskurserna, men för flickorna sjunker den. I åk 8 anger 85 procent att de trivs med livet, i gymnasiet är andelen 87 procent. Det är inga större skillnader i resultatet mellan de tre undersökningarna. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 17
Genusperspektiv och bemötande Genus handlar om förväntningar och attityder och vi är alla fångade i de könsmönster som råder. Schablonbilder av hur tjejer och killar ska vara och bete sig behöver synliggöras och problematiseras. Att få möta motbilder till de ideal som sprids genom bland annat media, ger barn och ungdomar möjlighet att bli nöjda med sin egen kropp och utseende. I enkäten finns frågor till eleverna i årskurs 8 och gymnasiets åk 2 om bemötande och genusfrågor. Fler flickor än pojkar upplever att de någon gång blivit orättvist behandlade på grund av sitt kön, endast ett fåtal uppgav att de blev det ofta. Flickor upplever även oftare än pojkar att de haft fördelar på grund av sitt kön. Fler upplever att de har fördelar jämfört med förra undersökningen. Upplevelsen av att ha blivit behandlad på ett nedvärderande sätt har ökat en del sedan den förra undersökningen. Även om de flesta upplevt det ganska sällan, är det endast 52 procent pojkar i båda årskurserna och 44 procent flickor i åk 8 och 37 procent flickor i gy åk 2 som aldrig blivit bemötta på ett nedvärderande sätt. Majoriteten av eleverna, 89 procent, uppger att de aldrig blivit fysiskt illa behandlade av vuxen, ingen skillnad mellan kön eller mellan årskurser. Det är dock viktigt att notera att resterande 11 procent av eleverna någon gång varit utsatt för att någon vuxen behandlat dem fysiskt illa, till exempel slagits eller gett en örfil. Kroppsuppfattning Liksom i de tidigare undersökningarna är det en större andel pojkar som anger att de tycker att de är lagom, det vill säga inte för tjocka eller för smala, eller att de inte funderar över det. Skillnaden mellan könen, på omkring 10 procent, är lika stor i alla tre årskurserna. I åk 5 är det lika många pojkar som flickor som upplever sig för smala, 9 procent, men i åk 8 är det 18 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna. I gymnasiet blir skillnaden ännu större där 21 respektive 7 procent tycker att de var för smala. Fler flickor än pojkar upplever att de är för tjocka. Detta ses redan i åk 5 och blir mer uttalat ju äldre de blir. Det är fler elever 2009 som upplever att de är för tjocka jämfört med de tidigare undersökningarna. Foto: Oscar Edvardsson 18 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Tabell 2 Kroppsuppfattning (procent) Åk 5 Åk 8 Gy åk 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Lite eller alldeles för smal Lite eller alldeles för tjock 9 9 9 18 21 7 28 16 46 23 55 21 I åk 5 är det ingen skillnad mellan könen när det gäller uppfattning om sitt utseende. Andelen som inte är nöjda med sitt utseende ökar i åk 8 för att åter minska i gymnasiet åk 2. Det är betydligt fler flickor än pojkar som är missnöjda med hur de ser ut. Figur 2 Tycker att de inte ser bra ut Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Pojkar uttrycker en större önskan om att gå upp i vikt än flickor. Ju äldre pojkarna blir desto fler vill öka sin vikt. Skillnaden är störst mellan könen i gymnasiet där 29 procent av pojkarna och fem procent av flickorna vill gå upp i vikt. Vid den första undersökningen 2003 var det en högre andel som ville gå upp i vikt av pojkarna än vid de två senaste. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 19
Figur 3 Vill gå upp i vikt Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Omvänt är det fler flickor än pojkar som vill gå ner i vikt. Skillnaderna mellan årskurserna är inte så stora för pojkar, medan det bland flickor är fler som vill minska i vikt ju äldre de blir. I gymnasiet är det 14 procent av pojkarna och 46 procent av flickorna som vill gå ner i vikt. Figur 4 Vill gå ner i vikt Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 I åk 5 är det 3 procent som uppger att de bantar och i de båda andra årskurserna är det 2 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna. Ju äldre eleverna blir desto färre upplever att de är lagom som de är. Det är inga tydliga skillnader jämfört med föregående undersökningar. 20 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Övervikt och fetma Att så många, både barn och vuxna, väger för mycket beror till stor del på att vi under kort tid har förändrat vår livsstil. I takt med att vi rör oss mindre har vi samtidigt ändrat våra matvanor och fått ökad tillgänglighet till kalorier. Våra gener klarar inte av denna belastning, vilket leder till att många blir överviktiga. Olika människor har olika känslighet för kalorier och ett för stort intag av kalorier kan hos en människa ge större viktuppgång än hos en annan (3). Detta medför att vissa har svårare att påverka sin situation, men oavsett känslighet går alla ned i vikt om de lyckas öka energiförbrukningen och minska energiintaget. För att bromsa vikt- och BMI- utvecklingen hos barn och ungdomar är det viktigt att få balans mellan energiförbrukning och energiintag på ett varaktigt sätt genom en bestående beteendeförändring. De senare årens forskning visar på lovande resultat när det gäller möjligheten att påverka barns matvanor och fysiska aktivitet Det finns dock behov av uppföljning och utvärdering av dessa strategier innan de kan spridas (4). Barn och ungdomar med övervikt och fetma har ofta lägre självkänsla än normalviktiga kamrater. Att stärka självkänslan och arbeta för en sund inställning till mat och fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen. Även om man inte når önskad viktnedgång så minskar risken för komplikationer av fetma vid ett mer fysiskt aktivt liv (5). För barn är BMI lägre än för vuxna och BMI varierar med ålder och kön. Gränserna för övervikt och fetma bland barn måste justeras för ålder och kön. Gränserna är internationellt vedertagna (6). Eleverna har själva uppgett längd och vikt i enkäten och därifrån har vi beräknat BMI. Det är ett stort internt bortfall på variablerna om längd och vikt i samtliga undersökningar. Det går inte att avgöra om det beror på att de inte känner till sin längd och vikt eller om det är fler eller färre överviktiga som valt att inte besvara uppgifterna. Därför är det svårt att med säkerhet säga hur BMI har förändrats. Det finns inga nationella data på barns och ungas längd och vikt som vi kan jämföra med våra resultat. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 21
Övervikt och fetma Andelen med övervikt och fetma förändras inte något nämnvärt mellan årskurserna. Pojkar är mer övervikiga än flickor. Då det är ett relativt stort bortfall är det svårt att uttala sig om tendensen om BMI har ökat eller minskat men det förefaller inte vara några nämnvärda skillnader mellan undersökningarna. Figur 5 Övervikt och fetma Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Jag är nöjd med mitt utseende förutom att jag tycker att jag väger för mycket och mullig. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Jag vet inte exakt hur mycket jag väger eller hur lång jag är. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Jag tänker inte skriva vad jag väger. Barn- och ungdomsenkäten 2009 22 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Symtom En viktig dimension av hälsan är förekomsten av psykosomatiska symtom. Enligt en nyligen genomförd kunskapsöversikt framgick att självrapporterade psykosomatiska besvär var vanligare hos flickor än hos pojkar. Det är svårt att avgöra med säkerhet om trenden har ökat när det gäller psykosomatiska besvär (7). Det är viktigt att ha i beaktande att rapporterade enstaka symtom kan vara svårbedömt eftersom vi i den här undersökningen inte har kunnat följa upp om det är ett långvarigt symtom och om det har påverkat det dagliga livet. Är det tecken på begynnande psykisk ohälsa eller är det ett normalfenomen som hör tonårstiden till? Det går inte att avgöra i den här studien men sanningen finns nog i båda tolkningarna. Kroppsliga besvär I enkäten har vissa symtom valts som är vanliga hos ungdomar och är förknippade med ohälsa och symtomen redovisas var för sig. Att ofta haft besvär med mag-, rygg- och huvudvärk är vanligare bland flickor än bland pojkar i samtliga undersökta årskurser och ökar ju äldre de blir. Huvudvärk Vanligast är huvudvärk för båda könen. I åk 5 har 20 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna huvudvärk en gång i vecka eller oftare och i gymnasiet är det 30 respektive 58 procent som rapporterar huvudvärk så ofta. Huvudvärk uppges i en ökad omfattning i jämförelse med de tidigare undersökningarna, framför allt gällande flickor i åk 8 och på gymnasiet. Figur 6 Har ont i huvudet 1g/vecka eller oftare Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 23
Ont i magen Att ha ont i magen är i stort sett lika vanligt för pojkar i de tre undersökta årskurserna, omkring 20 procent och något vanligare i åk 8 23 procent. Flickor har mer ont i magen och det blir vanligare ju äldre de blir. Sedan den förra undersökningen har besvär med magont ökat, framför allt för flickor. Figur 7 Har ont i magen 1g/vecka eller oftare Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Ont i ryggen Ryggvärk är inte så vanligt i åk 5 men är lika frekvent för båda könen och ökar mest från åk 5 till gymnasiet åk 2 för båda könen. Ryggvärk för flickor i åk 8 har ökat sedan den förra undersökningen. Figur 8 Har ont i ryggen 1g/vecka eller oftare Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 24 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Sjukdomar Bland de sjukdomar som vi har frågat efter är det ingen skillnad mellan könen och det är ungefär lika vanligt i de undersökta årskurserna. Det är heller ingen skillnad från tidigare undersökningar. Ett par procent av ungdomarna har rörelsehinder. Omkring en procent av samtliga ungdomar uppger att de har diabetes, drygt två procent har glutenintolerans. Allergi är vanligt och 27 procent har dessa besvär och 11 procent har astma. Tinnitus och hörselnedsättning Våra musikvanor har förändrats under senaste tiden och vi använder i allt högre utsträckning mp3-spelare och motsvarande med hörlurar. Hörsnäckorna sitter ofta i länge och man kan dra på volymen högt utan att det känns obehagligt. En svensk studie visade att ungdomar som lyssnar mycket på musik i hörlurar löper en större risk att få tinnitus och hörselskador (8). Genom att dra ner volymen och inte ha hörsnäckor i under alltför lång tid kan man minska rikskerna. Pojkar har något mer besvär än flickor av tinnitus. Besvären ökar mellan åk 5 och åk 8, från ungefär 7 till 12 procent. Det är i stort sett lika vanligt med tinnitus vid samtliga undersökningar, men verkar ha ökat något för flickor i årskurs 8. Hörselnedsättning ökar med någon procentenhet för varje undersökt årskurs och i gymnasiet åk 2 är det 9 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna som har nedsatt hörsel. Det är något färre som uppger hörselnedsättning vid den senaste undersökningen, förutom pojkar i åk 5. Foto: Elin Åkesson Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 25
Psykisk ohälsa hälsa Alltfler ungdomar anger att de ofta är nedstämda, oroliga eller har svårt att sova. Att ha dessa besvär är en naturlig del av livet och symtom av detta slag behöver därför inte följas av allvarliga konsekvenser. Det kan dock finnas en fara att de lindriga symtomen skulle kunna tyda på en ökad risk för allvarliga psykiska problem. Flera studier visar ett samband mellan psykosomatiska symtom och psykisk ohälsa. Dessa har också visat sig vara stabila över tid, vilket innebär att om man har symtom som barn eller ung ökar risken att man har dem som vuxen. Det är mycket som påverkar ungdomars psykiska hälsa och förutom hemoch skolmiljö handlar det om framtida möjligheter till fortsatt utbildning och arbete. Att hjälpa barn och ungdomar att hantera svåra och föränderliga situationer är en viktig del i att främja deras psykiska hälsa (9). För första gången har en nationell kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa genomförts i Sverige. Hösten 2009 fick drygt 170 000 elever i årskurs sex och nio svara på frågor om sin psykiska hälsa. Med tanke på de oroande signaler om ökad psykisk ohälsa bland unga som rapporterats de senaste åren hoppas man att resultatet kan vara ett värdefullt underlag för förebyggande arbete (9). Psykisk ohälsa är i den här rapporten baserad på ungdomarnas subjektivt upplevda och självrapporterade besvär utifrån vissa avgränsade variabler. Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i andra symtom som kan vara svåra att fånga i en enkät, och därför ger detta inte en fullständig eller ens kanske rättvis bild av psykisk ohälsa. Irriterad eller dåligt humör Att känna sig irriterad och på dåligt humör tillhör tonårstiden mer eller mindre. Av de symtom som vi frågat efter är detta det vanligaste. Symtomet ökar med åldern men redan i åk 5 är 33 procent av pojkarna och 42 procent av flickorna irriterade eller på dåligt humör en gång i veckan eller oftare, i gymnasiets åk 2 var det 49 respektive 70 procent. Det är ingen större förändring sedan föregående undersökningar. Alla kan ha det jobbigt ibland sånt är livet! Barn- och ungdomsenkäten 2009 Alla skolor ska bli bättre på mobbing. Fast man sagt till t ex kuratorn gör de inte så mycket åt saken. Barn- och ungdomsenkäten 2009 26 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Nere eller ledsen Att känna sig nere eller ledsen är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor och det är inte någon större skillnad mellan könen. Var femte elev i åk 5, varannan i åk 8 och något fler i gymnasiet känner dessa symtom. Figur 9 Känt sig nere/ledsen 1g/vecka eller oftare Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Orolig eller nervös Sedan den förra undersökningen har besvär med att känna oro och nervositet ökat, förutom för flickor i åk 5. Besvären blir vanligare ju äldre eleverna blir och de är vanligast bland flickor. Figur 10 Känt sig orolig/nervös 1g/vecka eller oftare Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 27
Foto: Elin Åkesson Väldigt konstiga frågor. Barn- och ungdomsenkäten 2009 28 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Svårt att sova Sömnbesvär har ökat i jämförelse med de tidigare undersökningarna. Att ha svårt att sova är lika vanligt för båda könen i åk 5, där 30 procent uppger besvär, men i övriga årskurser är det vanligare bland flickor. Figur 11 Svårt att somna/sova 1g/vecka eller oftare Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Stressad Att känna sig stressad är mycket vanligt och det vanligaste symtomet bland flickor. Sedan föregående undersökningar har andelen som känt sig stressade ökat för flickor i åk 5 och 8 samt pojkar i åk 5. Skillnaden är stor mellan könen och i gy åk 2 är det 45 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna som är stressade varje vecka. Figur 12 Känt sig stressad 1g/vecka eller oftare Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 29
Pigg och glad samt avslappnad och lugn För att få en bild av några positiva känslor fanns det två nya frågor i den senaste undersökningen; hur ofta man känner sig pigg och glad respektive avslappnad och lugn. Även om många rapporterat olika psykiska symtom är det omkring 95 procent som känner sig pigga och glada varje vecka. Det är ingen skillnad mellan kön eller årskurser. Att känna sig avslappnad och lugn är också relativt vanligt, även om det minskar något för flickorna i de äldre årskurserna. Figur 13 Känt sig pigg och glad respektive Avslappnad och lugn 1g/vecka eller oftare Procent 100 90 80 70 60 Pojkar, pigg och glad Pojkar avslappnad och lugn Flickor, pigg och glad Flickor, avslappnad och lugn 50 40 30 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Känna oro inför tänkbara faror En del situationer kan ibland upplevas som oroande eller skrämmande och eleverna har tillfrågats om sin oro för olika scenarier. Flickor, i samtliga undersökta årskurser, känner oftare oro än pojkar i samtliga frågor. Både pojkar och flickor oroar sig oftast för i stort sett samma företeelser. Oron för att någon i familjen ska drabbas av sjukdom eller olycka är det som flickor oroar sig mest för, och andelen ökar för flickorna ju äldre de blir. Det generellt vanligaste som oroar pojkar är att miljöförstöringen ska ta död på naturen. Men den senaste undersökningen visar att ungdomarna på gymnasiet oroar sig mindre nu jämfört med tidigare undersökningar. Det enda som pojkar oroar sig något mer för än flickor är rädslan att drabbas av AIDS, tre procent pojkar och drygt en procent flickor på gymnasiet. 30 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Elin Åkesson Allt känns bra!!! Jag känner mig trygg. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Det ser ljust ut! Barn- och ungdomsenkäten 2009 Jag tycker att det borde finnas sådär och ibland mer i detta formulär. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 31
Levnadsvanor Fritidsvanor Fysisk aktivitet Barn och ungdomars fritidsaktiviteter förändras i takt med att samhället och människors livsstil förändras. Idag har den spontana, och ofta mer fysiska leken, till stor del ersatts av organiserade aktiviteter. Tv-tittande och datorspel har i stort sett konkurrerat ut den fria leken. Hos barn är fysisk aktivitet i alla former bra för hälsa och utveckling. Detta gäller för såväl inlärning som motorik. Vi vet att barns rörelsefrihet har minskat, troligen beroende på allt fler bilar, höga hastigheter, otrygga fysiska förhållanden och tidsbrist. Vilket leder till att föräldrar skjutsar till skola och fritidsaktiviteter istället för att låta barnen gå eller cykla (10). Tv-tittande och datorspel konkurrerar i stort sett ut den fria leken. Pojkar och flickor i tolvårsåldern tillbringar i genomsnitt 7,5 respektive 4,3 timmar i veckan framför datorn (11). Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och unga genom planering och förbättring av den yttre miljön (10). Precis som matvanor är också motions- och idrottsvanor hos barn och ungdomar relaterade till ekonomiska, sociala, kulturella och etniska förhållanden. (11) Fysiskt aktiv I årets enkät finns en ny fråga om antal dagar då eleverna uppfyller den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet för barn, det vill säga en timme om dagen. Pojkar är oftare fysiskt aktiva än flickor men flickor blir mer fysiskt aktiva på gymnasiet än i åk 8. Jämför man svaren från de tidigare undersökningarna om hur ofta man är fysiskt aktiv utan att ange tidsangivelse, ser man en minskning för båda könen. Andelen som tränar eller motionerar så att man blir andfådd eller svettig minst fyra gånger i veckan, har däremot inte förändrats nämnvärt, bortsett från eleverna i åk 5 som har minskat sin träningsfrekvens. 32 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Elin Åkesson Figur 14 Fysiskt aktiv dagligen, oavsett tidsåtgång. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Tabell 3 Andelen elever som är fysiskt aktiva 1 tim/dagligen (procent) Pojkar åk 8 Flickor åk 8 Pojkar gy åk 2 Flickor gy åk 2 Fysiskt aktiva minst 1 tim/dag 12 8 13 10 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 33
Foto: Elin Åkesson Stillasittande fritidsvanor Fysisk inaktivitet som inte uppfyller rekommendationen ses som en riskfaktor för ohälsa, liksom stillasittande enligt WHO. Ny forskning visar att stillasittande, definierat som muskulär inaktivitet, oberoende av övrig fysisk aktivitet ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomarna och förtida död (12). Men en stillasittande person kan ändå uppfylla rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet dagligen, stillasittande och fysisk aktivitet är oberoende av varandra. Skolungdomar använder en stor del av sin fritid till stillasittande aktiviteter framför dator- och tv-skärmar. Man bör dock hålla i minnet att datorn till en stor del behövs för skolarbete i dag. Enkäten tar upp frågor om hur mycket tid eleverna spenderar på dessa stillasittande aktiviteter. Tv/dvd-tittande I åk 5 och 8 tittar hälften av eleverna på tv eller dvd 1 3 timmar dagligen. Det har minskat lite bland de äldsta eleverna till ungefär 43 procent i gy åk 2. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan könen. En liten andel tittar mer än tre timmar per dag, 13 procent pojkar och mellan 6 och 8 procent flickor. Det är inga skillnader mellan föregående års undersökningar. 34 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Datoranvändande Att använda datorn är vanligare än att titta på tv. Pojkar använder datorn mer än flickor i alla årskurser och användandet ökar för båda könen ju högre årskurs de går i. Att använda datorn tre timmar eller mer har ökat sedan den förra undersökningen, framför allt bland flickor i gymnasiet. Det är även vanligare att använda datorn mer än 3 timmar än att sitta 3 timmar och titta på tv/dvd. Denna skillnad var störst i åk 8 och gy åk 2. Tabell 4 Andel elever som använder datorn tre timmar eller mer per dag. Siffrorna i parentes är från undersökningen 2006 (procent) Åk 5 Åk 8 Gy åk 2 Pojkar 16 (10) 30 (28) 37 (33) Flickor 07 (5) 18 (15) 21 (11) Jag kör tävlingsbil och det tar hela min fritid det är därför jag aldrig är med kompisar. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Hoppas för eran skull att det här är anonymt. Barn- och ungdomsenkäten 2009 Jag är bäst! Barn- och ungdomsenkäten 2009 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 35
Matvanor Bra mat och matvanor har stor betydelse för barns utveckling och hälsa. Även barn och ungdomars matvanor är relaterade till ekonomiska, sociala, kulturella och etniska förhållanden. Välbalanserade och gratis måltider i skolan, som når alla, leder till goda förutsättningar att minska socioekonomiska skillnader i matvanor. Ett ändrat måltidsmönster bestående av färre huvudmål och fler mellanmål kan ses hos hela befolkningen men speciellt bland barn och ungdomar. Detta medför ett större kaloriintag totalt sett. Dessutom visar aktuella studier att endast omkring hälften av alla ungdomar äter frukt och grönt varje dag. (7,8) Äter frukt dagligen Den senaste undersökningen visar att det är fler som äter frukt ofta, för båda könen. Fortfarande äter flickor frukt oftare än pojkar. I åk 5 äter man frukt oftare än i de äldre årskurserna. Figur 15 Äter frukt dagligen Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 36 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Äter grönsaker dagligen Alltfler anger att de äter grönsaker en gång i veckan eller oftare sedan 2003. Förändringen gäller både pojkar och flickor. I åk 8 och i gy åk 2 är det mycket vanligare att flickor äter grönsaker ofta än pojkar. Man äter oftare grönsaker i åk 5 än högre upp i åldern. Figur 16 Äter grönsaker dagligen Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Äter godis dagligen Pojkar äter godis något oftare än flickor och det har inte varit så stora förändringar sedan 2003. Dock ser man en lite nedgång när det gäller flickor i åk 8 och gy åk 2. Figur 17 Äter godis dagligen Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 37
Dricker läsk dagligen Läskdrickandet har ökat sedan undersökningen 2006 och är tillbaka på samma höga nivåer som 2003. För några år sedan var det mycket medial uppmärksamhet med problematiken kring övervikt och fetma och sockerdebatten var intensiv. De senaste tre åren har debatten varit lågmäld. Det är mycket vanligare att pojkar dricker läsk ofta än att flickor gör det. Pojkar ökar sitt läskdrickande ju äldre de blir medan flickor minskar sitt läskdrickande. Figur 18 Dricker läsk dagligen Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Det är bra att ni gör detta och försöker hjälpa ungdomar runt om i Sverige. Barn- och ungdomsenkäten 2009 38 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Tandhälsa Tandhälsan blir bättre hos barn och ungdomar men förbättringstakten går inte lika fort som under 80 och 90-talen visar en rapport från Socialstyrelsen om karies hos barn och ungdomar (15). Man har länge vetat att barn från fattiga områden har sämre tandhygien är barn från rika områden. Nu har forskarna hittat fler riskfaktorer, till exempel att man riskerar att få fler hål om mamman var överviktig eller rökte i början av graviditeten (16). Tidigare har man trott att tonåringar var ganska bra på att borsta tänderna, men en ny svensk studie avslöjar att nästan var tredje pojke i tonåren inte borstar tänderna regelbundet och framför allt inte på kvällen (17). Flickor är kanske mer medvetna om sitt utseende och vill vara fräscha i munnen. Borstar tänderna Liksom tidigare år borstar flickorna tänderna oftare än pojkar. Det är 86 procent av flickorna som borstar tänderna två gånger per dag eller mer och det är ingen större skillnad mellan årskurserna. I åk 5 är det 80 procent av pojkarna och i åk 8 och gy åk 2 är det 74 procent som borstar så ofta. Det har inte skett någon större förändring över tid. Det är alltfler ungdomar som aldrig lagat hål i jämförelse med de tidigare undersökningarna. I åk 5 är det 58 procent som aldrig haft hål i sina tänder och på gymnasiet är det 45 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna som aldrig lagat hål. Det är en tydlig förbättring sedan föregående undersökningar. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 39
Tobaksvanor De nationella folkhälsomålen som antogs av regeringen 2003 har bland annat som delmål att halvera andelen ungdomar som börjar röka och snusa och en tobaksfri livsstart till 2014. Enligt Statens folkhälsoinstitut har man knappat nått 20 procent av dessa delmål (18). Sverige har en låg andel rökare i en jämförelse med många andra länder visar en undersökning där cirka 40 europeiska länder deltog (19). Vuxnas tobaksvanor och attityder har stor betydelse för barns rök- och snusvanor. Flera studier visar att rökande föräldrar som tillåter sina barn att röka, röker en högre andel av barnen, än om rökande föräldrar förbjuder sina barn att röka (20,21). Tobak är oftast en del av en större problematik. Hos rökarna är det vanligare med fysiska och psykiska hälsoproblem samt fler riskfaktorer för ohälsa till exempel skolmisslyckanden, vantrivsel, skolk, berusningsdrickande, drogmissbruk, sexuellt risktagande, normbrott, kriminalitet. Det saknas mycket kunskap om vattenpipsrökning. Myten om att det är ofarligt att röka vattenpipa är stark eftersom det kan smaka och lukta sött, vilket lockar många att prova. Analyser av röken från en vattenpipa visar att den innehåller minst lika mycket kolmonoxid, tjära och cancerframkallande ämnen som cigarettrök. En vattenpipesession på en timme motsvarar röken från cirka 100 cigaretter (22). Hälsokonsekvenser av snus är mindre utforskat än av rökning. Forskning har dock visat att snusning ökar risken för skador på munslemhinnan, cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt och stroke och förhöjt blodtryck (23 29). Snusdebuten kommer senare än rökning och det är efter grundskolan som pojkar börjar snusa. Det finns ett samband mellan ungdomar som snusar och en ökad alkoholanvändning (30). Tobak är starkt beroendeframkallande och det kan räcka med enstaka cigaretter för att en tonåring ska fastna i ett långvarigt beroende. Det är därför viktigt med aktiva beslut både för att förbli tobaksfri och att sluta om man redan börjat. Foto: Elin Åkesson 40 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Rökning I årskurs 5 är det nästan inga som uppger att de röker. I åk 8 röker dubbelt så många flickor som pojkar och i den senaste undersökningen har andelen rökande flickor ökat med tre procentenheter sedan föregående enkät. Skillnaden mellan pojkars och flickors rökvanor på gymnasiet har minskat då fler pojkar på gymnasiet anger att de röker i senaste undersökningen och färre flickor uppger att de röker, jämfört med undersökningen för tre år sedan. Utvecklingen har förändrats när det gäller hur ofta man röker. Bland dem som röker på gymnasiet ses en ökning av daglig- och nästan dagligrökare jämfört med de tidigare undersökningarna. Bland dem som röker uppger 43 procent av pojkarna och 57 procent av flickorna att de röker i stort sett varje dag. Det är 38 procent som vill sluta röka. Tendensen pekar dock på att andelen ungdomar som aldrig rökt ökar. Undersökningen visar att det finns 39 procent av båda könen i gymnasiet åk 2 som aldrig rökt. Framförallt märks ökningen bland flickor. Figur 19 Rökare Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Flickor Flickor åk 8 gym åk 2 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 41
Snusning Det är betydligt färre elever som uppger att de snusar och det har blivit mindre vanligt mellan undersökningstillfällena. Minskningen gäller båda könen, även om pojkar snusar mycket mer än flickor. Det är en kraftig ökning av andelen snusare mellan åk 8 och gymnasiets åk 2, från 5 procent till 26 procent för pojkarna och från en halv procent till tre procent för flickorna. Många prövar på att snusa mellan åk 8 och gymnasiets åk 2. Det är 75 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna som aldrig snusat i åk 8. I gymnasiet är det 38 respektive 67 procent. Det är dock betydligt fler som aldrig snusat i gymnasiet jämfört med tidigare år. Av dem som snusar i åk 8 uppger 32 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna att de vill sluta snusa. För gymnasiet åk 2 var det en lägre andel 22 respektive 29 procent. Figur 20 Snusare Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Flickor Flickor åk 8 gym åk 2 åk 8 gym åk 2 Foto: Filip Lendahls 42 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Vattenpipa Att röka vattenpipa har blivit allt vanligare bland ungdomar. Frågan om vattenpipsrökning är ny i enkäten 2009 och därför går det inte att säga något om utvecklingen, men det ger ändå en uppfattning om hur vanligt det är att röka vattenpipa. I åk 8 uppger 78 procent av båda könen att de aldrig rökt vattenpipa. I gymnasiets åk 2 är det ungefär hälften av ungdomarna som aldrig rökt vattenpipa. Eleverna fick också frågan om vilken sorts tobak de rökt och den vanligaste tobaksformen var med nikotin. Det är dock många elever som inte vet om tobaken de rökt innehöll nikotin eller ej. Tabell 5 Andelen som uppger att de rökt vattenpipa de senaste 12 månaderna. Procentuell fördelning efter kön. Åk 8 Pojkar Åk 8 Flickor Gy åk 2 Pojkar Gy åk 2 Flickor Aldrig 78 78 44 52 1 gång 9 6 15 16 2 6 gånger 7 10 25 23 7 12 gånger 3 3 9 6 Mer än 12 gånger 3 3 8 3 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 43
Alkoholvanor Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen minskat jämfört med början av 2000-talet. I genomsnitt dricker flickorna 2,1 liter 100 procentig alkohol per år och pojkarna 3,2 liter i åk 9. Fortfarande dricker eleverna dock mer än de gjorde på 80-talet. För gymnasielever ligger nivån på runt fyra liter för flickor och drygt sex liter för pojkar. Det tycks inte vara några större problem att få tag i alkohol och den främsta källan är äldre kamrater, men även föräldrar och andra vuxna förser ungdomar med alkohol (31). Både flickor och pojkar i 15 16 årsåldern dricker idag mindre alkohol än vad de gjorde under slutet på 1990 talet. Däremot verkar det som om gymnasieungdomar dricker betydligt mer och könsskillnaderna är också större i gymnasiet än i högstadiet. Att inte dricka någon alkohol alls har blivit vanligare idag jämfört med för 30 år sedan. Forskningen visar att barn- och ungdomar som bjuds på alkohol och/eller får alkohol av sina föräldrar generellt dricker mer och därmed utsätter sig för ökad risk för missbruk, att hamna i våldssituationer eller utsättas för oönskade sexuella relationer. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande för att fördröja alkoholdebuten och därmed alkoholrelaterade skadeeffekter och problem (32). Aldrig druckit alkohol Det finns en antydan till en positiv utveckling när det gäller minskade alkoholvanor. Andelen som aldrig druckit alkohol har ökat i samtliga årskurser sedan den första undersökningen 2003. Även andelen som druckit sig full mer än fyra gånger har minskat sedan 2006, dock inte för flickor i åk 8. Figur 21 Aldrig druckit alkohol Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 44 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Druckit sig full Det är färre som har druckit sig fulla fyra gånger eller mer i jämförelse med tidigare undersökningar. Det gäller dock inte för flickor i åk 8 där tendensen ser ut att öka. Det är fortfarande mer vanligt att pojkar dricker sig fulla ofta än flickor. Figur 22 Druckit sig full 4 gånger eller mer Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Flickor Flickor åk 8 gym åk 2 åk 8 gym åk 2 Vi är 14 år och då är det okej att dricka och röka på helgerna. VI KLARAR OSS ALLTID! Barn- och ungdomsenkäten 2009 Jag varken dricker, röker eller använder droger och har aldrig använt! Barn- och ungdomsenkäten 2009 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 45
Droger Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför årliga nationella skolundersökningar. Under 1990-talet mer än fördubblades andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika. Den genomsnittliga debutåldern bland dem som uppger att de någon gång använt narkotika har under de senaste tio åren legat på omkring 14,5 år. Det är känt att ungdomar och unga vuxna som använder eller prövat narkotika i regel skiljer ut sig från andra ungdomar, till exempel med avseende på otrivsel i skolan, skolk och lägre utbildningsnivå (33). I en svensk undersökning bland 18-åriga gymnasister framkom att 25 procent av de tillfrågade hade prövat narkotika och att det var jämnt fördelat mellan könen. Av dessa upplevde drygt en tredjedel psykiska obehag i form av oro/ångest, nedstämdhet/depression och overklighetskänslor. Det är viktigt att skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har kunskap om att en fjärdedel av alla 18-åringar har prövat narkotika och att nästan fyra av tio upplever psykiska besvär till följd av detta och att de dessutom inte söker hjälp för sina problem (34). Narkotika En något högre andel jämfört med tidigare år av elever på gy åk 2 svarar att de någon gång haft lust att prova narkotika. Det är också en högre andel som svarar att de haft möjligheter att testa narkotika, 17 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna på gymnasiet. Andelen som någon gång använt narkotika har ökat sedan föregående undersökning och är nu densamma som första undersökningen 2003. Det är fler pojkar än flickor som provat. Figur 23 Har någon gång använt narkotika Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 10 5 0 Pojkar Pojkar Flickor Flickor åk 8 gym åk 2 åk 8 gym åk 2 46 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Sex och samlevnad Skolan är den viktigaste platsen för förebyggande arbete inom sex och samlevnad. Det är den enda arenan som omfattar alla barn och ungdomar i Sverige under en lång utvecklingsfas tidigt i livet när många värderingar grundläggs. För att skolans sex och samlevnadsundervisning skall fungera krävs välutbildade lärare och tydliga mål för ämnet. Elevhälsan har också stor betydelse och kan utgöra ett stöd för både elever och lärare. Det finns starka vetenskapliga belägg för att en god sex- och samlevnadsundervisning bidrar till att ungdomar tar mindre sexuella risker (35). I regeringens förslag på en ny lärarutbildning framkommer det att sex och samlevnad blir en del av den nya lärarutbildningens kärna. Den senaste Folkhälsorapporten visar att ungdomar har fått en mer liberal attityd till tillfälliga sexuella kontakter. Det är vanligare att man har samlag första kvällen med en ny bekantskap och det är också vanligare att inte använda kondom. Detta trots att de flesta ungdomar vet att kondom är ett bra skydd mot både könssjukdomar och graviditet. En förklaring till oskyddat sex kan vara att många har druckit alkohol. Klamydia har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet bland tonåringar och unga vuxna. Medan oönskade graviditeter och aborter avstannat så fortsätter klamydia att öka (32). Sexvanor I åk 8 var det 16 procent av båda könen som uppger att de haft samlag och det är ingen skillnad från föregående undersökningar. I gymnasiets åk 2 är motsvarande andel 62 procent för pojkar och 65 procent för flickor, vilket är något färre jämfört med tidigare undersökningar. 80 procent av pojkarna och 76 procent av flickorna i åk 8 har inte druckit alkohol i samband med sitt första samlag. Denna andel har ökat för pojkarna medan den har minskat för flickorna. Motsvarande resultat var 69 procent pojkar och 81 procent flickor. Det var en högre andel av flickorna jämfört med undersökningarna tidigare. En tredjedel av eleverna, både i åk 8 och gy åk 2, har haft tre eller fler partner. Kondom är det vanligaste preventivmedlet och 71 procent i åk 8 och 44 procent på gymnasiet använder det, vilket är liknande resultat med tidigare undersökningar. Foto: Elin Åkesson Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 47
Spelvanor I dag exponeras ungdomar för olika former av spel med pengar på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Ständigt introduceras nya spel via Internet, TV och mobiltelefoner vilket ökar tillgängligheten. Trots att unga spelar i mindre omfattning än vuxna är det vanligare att ungas spelande leder till problem. Kunskap om spelvanor bland ungdomar är otillräcklig med den forskning som finns visar att ungdomar som har problem med sitt spelande ofta även har andra problem såsom depression och ångeststörningar, kriminalitet samt missbruk av alkohol och/eller droger. Pojkar är mer benägna att spela än flickor och riskerar i högre utsträckning att utveckla spelproblem (18). Spel om pengar I åk 8 uppger 80 procent pojkar och 92 procent flickor att de inte deltar i spel om pengar. I gy åk 2 är motsvarande siffra 70 respektive 95 procent. På gymnasiet är det sju procent av pojkarna som spelat för mer än 100 kronor. Det är betydligt lägre andel som anger att de deltagit i spel vid den senaste undersökningen jämfört med den förra. Använder cykelhjälm 2005 fick vi en ny lag att ungdomar under 15 år ska använda cykelhjälm. Detta har troligen påverkat användandet för yngre ungdomar då det var betydligt fler som använde hjälm vid de senaste undersökningarna. I åk 5 var det ca 50 procent som alltid hade hjälm år 2003 och både 2006 och 2009 var det 75 procent. Flickor använder hjälm i något högre utsträckning än pojkar. I åk 8 är det 7 procent som alltid använder cykelhjälm. På gymnasiet är det drygt 1 procent som alltid använder hjälm. 48 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Elin Åkesson Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 49
Sociala relationer Det sociala nätverket är en viktig skyddsfaktor för vår psykiska och fysiska hälsa enligt flera studier. Detta kan vara familjen, vännerna eller bekanta och kan fungera både som emotionellt och praktiskt stöd. Relationerna ger med andra ord en större trygghet, eftersom individen har vänner att anförtro sig till eller att be om hjälp när han eller hon hamnar i svårigheter (36). Unga människor kan känna sig ensamma om de inte har ett tillräckligt stort socialt nätverk och en mängd sociala kontakter. I dag har sociala medier såsom Facebook, Twitter och mobiler stor betydelse i unga människors liv, vilket kan både försvåra och underlätta relationer. Känna sig ensam Det är en högre andel flickor än pojkar som känner sig ensamma och skillnaderna blir större ju äldre eleverna blir. Dessutom är det allt fler flickor som upplever att de är ensamma ju äldre de blir. Resultatet är i stort sett det samma som vid de tidigare undersökningarna. Figur 24 Känner sig sällan eller aldrig ensam Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 50 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Foto: Elin Åkesson Lätt att skaffa vänner Pojkar anger generellt att de har lättare att skaffa vänner än flickor. Enklast verkar det vara i åk 5 för att sedan ligga runt 41 procent för pojkar och 31 procent för flickor. Mellan fem och åtta procent tycker att det är svårt eller ganska svårt att skaffa nya vänner. Inga skillnader sågs mellan undersökningarna. Någon att prata med Det är viktigt att kunna prata med någon om man inte mår bra, känner oro eller har bekymmer. Både pojkar och flickor har enklare att prata med mamma än med pappa om det var något som bekymrade dem och det är inga större skillnader mellan könen. Mamma var den som man helst pratar med i åk 5. Pojkar, i alla årskurserna, anger att de har lättare att prata med sin pappa än flickorna. Oavsett om det är mamma eller pappa man har lättast att prata med minskar deras betydelse ju äldre eleverna blir. Från åk 8 är vänner viktigast när det gäller att ha någon att prata med tycker omkring 80 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna, och det är ingen större skillnad mellan årskurserna. Någon vuxen att lita på De allra flesta upplever att det finns någon eller många vuxna man kan lita på. Pojkar anger i högre utsträckning än flickor att det finns många vuxna som de litar på, andelen har dock minskat i den senaste undersökningen. Mellan 3 4 procent uppger att det inte finns någon de litar på. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 51
Skolan Att trivas i skolan är en viktig faktor för barns och ungdomars allmänna välbefinnande och det är en stor del av sin uppväxttid som de tillbringar i skolan. Det finns väldokumenterade samband mellan trygghet och hälsa i relation till lärande. Därför är det viktigt att skolmiljön är bra ur såväl fysisk som social synpunkt för att bidra till en god hälsa. Att elever skolkar kan ha flera orsaker och faktorer, såväl i som utanför skolan, (37). En hög frånvaro minskar förstås förutsättningarna för att klara skolan (38). De elever som presterar bra i skolan får ett bättre självförtroende och deras allmänna välbefinnande ökar, vilket även är en viktig aspekt för framtida förutsättningar för ett gott liv (39). Det har visat sig att längre utbildning främjar hälsa och hälsorelaterade beteenden även i vuxen ålder (40). Det troliga är att insatser mot skolk kan förbättra skolprestationer och därigenom indirekt främja hälsa. Mobbning innebär att en angripare utsätter ett offer, som är svagare än angriparen, för upprepade aggressiva handlingar (41). Det finns många studier som visar på samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar, både fysiska och psykiska besvär. Framför allt är det de som mobbas som mår sämre, men även de som mobbar mår dåligt. Det kan vara oro, depressioner, psykosomatiska symtom och ätstörningar som drabbar både förövare och offer. Skolkning En hög frånvaro minskar förutsättningarna att klara skolan. Skolkning är inget vanligt problem bland eleverna i åk 5 där 95 procent av pojkarna och 98 procent av flickorna aldrig skolkat. Skolkning ökar med åldern och det är ingen större skillnad mellan könen. På gymnasiet är det en tredjedel av eleverna som aldrig skolkat. Omkring två procent av eleverna i åk 8 och på gymnasiet åk 2 anger att de skolkat en gång i veckan eller mer. Mobbning Att ha varit utsatt för mobbing under den senaste terminen är vanligast i åk 5 där 16 procent av eleverna haft den erfarenheten. Upplevelsen av att vara mobbad är något vanligare bland pojkar men minskar ju äldre eleverna blir. I åk 8 är det 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna, i gymnasiet är det 9 respektive 6 procent. Andelen som känner sig mobbade har ökat i åk 5 och 8 sedan förra undersökningen. 52 Barns och ungdomars hälsa 2009 Landstinget Kronoberg
Det är också fler som känt sig utanför bland sina klasskamrater i åk 5 och 8 sedan den förra undersökningen. I åk 8 är den känslan är störst, 9 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. I samtliga årskurser är det är något fler flickor än pojkar som känt sig utanför. Trygghet och trivsel i skolan Mer än 90 procent av samliga elever känner sig alltid eller ofta trygga i skolan. Det fanns inga skillnader mellan kön, årskurs eller undersökningarna. Nästan alla elever i åk 5 tyckte bra om att gå i skolan och andelen har ökat i den senaste undersökningen. Däremot är det färre elever i åk 8 (82 procent) som tycker om skolan, men i gymnasiet stiger trivseln igen, 84 procent för pojkar och 90 procent för flickor. Det är en högre andel elever som trivs i skolan i den senaste undersökningen jämfört med de båda tidigare. Foto: Oscar Edvardsson Stress i skolarbetet Liksom vid de tidigare undersökningarna är det fortfarande stor skillnad mellan könen vad det gäller upplevd stress i skolan. Det är dubbelt så många flickor som pojkar som uppger att de känner sig stressade. Upplevd stress inför skolarbetet har ökat för eleverna i åk 8 och för flickor på gymnasiet, däremot har det minskat bland eleverna i åk 5 och för pojkar i åk 8 jämfört med tidigare undersökningar. Figur 25 Känt sig stressad av skolarbetet Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 20 10 0 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa 2009 53