Lägesrapport delprojekt IV

Relevanta dokument
Delrapport från skolforsk-projektet. Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker

Antaganden för förändring

Karriärvägar för lärare i skolväsendet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Kommittédirektiv. Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet. Dir. 2017:27

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Karriärtjänster för lärare

Karriärvägar mm ifråga om lärare i skolväsendet, U 2012/4904/S

Kollegialt lärande kompetensutveckling eller kollektiv korrigering?

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

Förförståelse och framförhållning i kommunen

Skolforskningsinstitutets forskningsmedel

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Forskarkompetens på förvaltningsnivå som medel i skolutveckling

Jämtlands Gymnasieförbund

Kollegialt lärande ur forskarperspektiv

Kollegialt lärande, professionella samtal och kollegahandledning

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

Allmän studieplan för doktorsexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Gemensam programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Remissvar angående Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (U2012/4904/S)

Lärares och förskollärares utvecklingsvägar

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Flerspråkighet en möjlighet!

Allmän studieplan för doktorsexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Behörighetskrav till CUL forskarskola samt respektive forskarutbildningsämne i forskarskolan, 2014 års antagning

Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Grundkurs, in Sweden, credits. First Cycle. , 30 högskolepoäng

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Allmänna bestämmelser för utbildning på forskarnivå finns i Högskolelagen och Högskoleförordningen.

Statens skolverk Stockholm

Särskilt utvalda övningsskolor. Lärarutbildningar vid Stockholms universitet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

Integration av forskning i undervisningen. PiteSkolforsk

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Forskning ger bättre resultat i skolan

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Hur ser mitt uppdrag ut?

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

En kort omvärldsspaning

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Svensk författningssamling

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete

UTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS)

Lärarutbildningsnämnden

Skolforskningsinstitutet undervisning på vetenskaplig grund

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola,

Kommittédirektiv. Inrättande av ett skolforskningsinstitut. Dir. 2014:7. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

MATEMATIKEN OCH DEN NYA LÄRARUTBILDNINGEN. Ola Helenius, LUMA 2010

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

Bildningsstaden Borås

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Behörighetskrav till CUL forskarskola samt respektive forskarutbildningsämne i forskarskolan

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Botkyrka kommun. Beslut. Botkyrka kommun Dnr :4973

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

(SOU 2018:17) U2018/01224/S

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig

Lärarlönelyftet. Rev Politiskt beslut om statsbidrag för höjda lärarlöner Utfärdad 11 februari 2016, SFS 2016:100

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Praktiknära forskning forskningsnära praktik

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Arbetsutskott för Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD-AU)

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Transkript:

2014-11-25 Lägesrapport delprojekt IV Generering av praktikrelevanta frågeställningar Karin Rönnerman & Lill Langelotz Göteborgs universitet Betydelsefulla utredningar och reformer En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) Förstärkning av forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning genom resurser till en kommitté för utbildningsvetenskap inom det tidigare föreslagna Vetenskapsrådet Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) efter avlagd lärarexamen kunna välja mellan olika forsknings- och forskarutbildningsinriktningar. En forskarutbildning med direkt knytning till lärarutbildningsområdet, skall ge kompetens för lektorat inom skola, förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Rönnerman & Langeoltz 1

Betydelsefulla utredningar och reformer Utbildningsutskottets betänkande (2000/01UbU6) - satsningar på forskarutbildning i form av 16 nya forskarskolor inom områden som anges i propositionen. Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) - samarbete inom forskarutbildningen genom forskarskolor Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (PM U2012/4904/S) - lektor, förstelärare en statsbidragsförordning som ger en huvudman rätt att söka statsbidrag Skollag (2010:800) Två delprojekt Delprojekt 1-101 avhandlingar Granskning av samtliga avhandlingar (101 st) från två nationella och en lokal forskarskola inrättade 2001 (prop. 2000/01:3). Kategorisering av fokus i avhandlingarna relativt praktiknära forskning. Tidsperiod 2001-2014 Delprojekt 2 yrkesverksamma lärare Fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma lärare. Nutid 2014. Rönnerman & Langeoltz 2

101 avhandlingar inom forskarskolorna CUL, NaPa, FontD CUL 2004 (GU) 2008-2014 NaPa 2001 (UmU) 2006-2010 32 25 mono 7 sammanl 10 engelska :tlar 22 svenska :tlar 24 monografier 2 engelska 22 svenska FontD 2001 (LiU) 2006-2013 45 11 mono 34 sammanl 21 engelska 24 svenska Total 101 avhandlingar 33 engelska :tlar 68 svenska :tlar Avhandlingar inom forskarskolan CUL 25 monografier 7 sammanläggningsavhandlingar 10 avhandlingar med engelska titlar 22 avhandlingar med svenska titlar Totalt 32 avhandlingar mellan åren 2008-2014 Rönnerman & Langeoltz 3

Avhandlingarnas fokus vad gäller skolform För- skola Grund- skola Gymna sium Vuxenut- bildning Högre utbildning Kombi- na:oner Övrigt Antal CUL 3 17 5 1 3 1 2 32 NaPa 3 6 8 1 2 1 3 24 FontD 1 18 10-9 4 2 45 Total 7 41 23 2 14 6 7 101 Val av skolform i avhandlingsarbetet För- skola Grund- skola Gymna sium Vuxenut- bildning Högre utbildning Kombi- na:oner Övrigt Antal CUL 3 17 5 1 3 1 2 32 Rönnerman & Langeoltz 4

Forskningsfrågor riktade mot avhandlingsarbeten (delprojekt 1) Vilka forskningsfrågor ställer förskollärare/lärare i sina avhandlingar? Hur har studierna genomförts (syfte, metod, teori, analys)? På vilket sätt faller avhandlingarna inom ramen för praktiknära forskning? Hur syns de praktiker som inverkat på frågeställningarna? Forskningsfrågor riktade mot fokusgruppsamtalen (delprojekt 2) Vilka frågor ställer förskollärare/lärare till sin verksamhet? Hur tänker de genomföra forskning/ utvecklingsarbete? På vilket sätt faller frågeställningarna/ utvecklingsarbetena inom ramen för praktiknära forskning? Hur syns de praktiker som frågeställningarna genererats i? Rönnerman & Langeoltz 5

Analys Kategorisering av materialet från avhandlingarna och fokusgruppsintervjuer i två huvudkategorier med underkategorier Teoretisk analys utifrån praktikarkitekturer dvs. hur påverkas de frågor som undersöks av omkringliggande arrangemang (diskurser, policy, aktiviteter) i en viss historisk tid. Huvudkategorier Pedagogisk praktik Studier med en inriktning mot skolan och högre utbildning i ett vidare sammanhang än klassrummet. Frågeställningar kring lärares eller elevers upplevelser av skolan, policys, demokratifrågor och skolan som institution Totalt 25 avhandlingar Undervisningspraktiken Studerar undervisning i (och utanför) klassrummet och/eller elevers resultat. Frågeställningarna kring specifika undervisnings-tekniker, relationer och samarbete i den pedagogiska (lärande-)praktiken. Lärandeprocesser studeras ur olika perspektiv. Totalt 69 avhandlingar Rönnerman & Langeoltz 6

Pedagogisk praktik Lärarprofessionen Eleven Verksamheten Skolämne Lärare som aktör i den pedagogiska praktiken: Hur lärare ser på, hur lärare talar om..., hur lärare förstår... Lärares uppgifter, hur lärare skapar förändring etc. Eleven som aktör i den pedagogiska praktiken: hur de upplever skolan etc. Frågeställningarna riktar sig bland annat mot vad de anställda (inte bara lärare) gör i sin praktik, hur policyreformer uppfattas eller implementeras etc. Frågeställningarna om hur ett skolämne har förändrats över tid och hur det förstås i vår samtid Skolans betydelse - demokrati, genus, etnicitet Undervisningspraktiken Undervisningstekniker Ämnesdidaktik Allmän didaktik Frågeställningarna riktas specifikt mot särskilda undervisningsmetoder och dess effekter i form av ökade kunskaper/lärande hos eleverna. Frågeställningarna riktas mot hur elevers och lärares samarbete i ämnesundervisning tar sig uttryck, en holistisk syn på ämnesundervisning och lärande Frågeställningarna riktade mot undervisning och lärande i vid mening. Här är inte elevens lärande i ett specifikt ämne i förgrunden. Undervisning och lärandeprocesser Rönnerman & Langeoltz 7

Forskarsk ola Pedagogisk prak:k Undervisningsprak:k Övriga CUL (32) NaPa (24) FontD (45) Total (101) Total (101) Lärar- professio n Verk- samhet Elev Skol- ämne Tekniker Ämnes- didak:k Allmän- Didak:k Undervisningspraktik 4 4 2 3 5 9 4 1 7 2 2 4 2 2 2 3 2 0 2 3 2 27 6 3 13 6 6 10 9 38 12 7 35 69 7 Forskarskol a Pedagogisk prak:k Undervisningsprak:k Övriga Lärar- profession Elev Verk- Undervisningspraktik Skol- samhet ämne Tekniker Ämnes- didak:k Allmän- Didak:k CUL (32) Total (101) 4 2 4 3 5 9 4 1 13 21 1 Rönnerman & Langeoltz 8

Delstudie 2 - fokusgruppsintervjuer Tänk er in i att ni arbetar på en skola och skolan har blivit utsedd av regeringen att få medel för ett forskningsprojekt. Ni blir utsedda som projektgrupp. Berätta vad ni skulle göra för pengarna dvs. vad tänker ni undersöka och utveckla. Delstudie 2 - fokusgruppsintervjuer Nyantagna CUL-doktorander Fokus på den pedagogiska praktiken i en vidare mening och med specifikt fokus på eleven, lärarprofessionen och inkludering/ demokratiuppdraget. Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling Syftet skulle kunna vara att lärare inte ska kategorisera elever så hårt samt att utveckla det professionella språket. Kollegial kompetensutveckling Förstelärare Fokus på den pedagogiska praktiken, eleven, lärares professionsutveckling och ett organisations- eller verksamhetsperspektiv. Också undervisningspraktiken - ämnesdidaktik Motivation framhålls som en mycket viktig aspekt för både lärare och elever. Kollegial kompetensutveckling Rönnerman & Langeoltz 9

Genom språket, i en semantisk dimension Kulturelltdiskursiva arrangemang Sayings Genom arbete och handling, i en fysisk dimension Doings projekt Materielltekonomiska arrangemang Relatings Social-politiska arrangemang Genom solidaritet och makt, i en social dimension Praktikarkitekturer= kulturellt-diskursiva+ materiellt-ekonomiska+ social-politiska arrangemang Tentativ analys utifrån teorin om praktikarkitekturer Kulturella och diskursiva arrangemang Materiella och ekonomiska arrangemang Sociala och politiska arrangemang Forskarskolans inriktning påverkar frågeställningarna Samhälleliga diskurser påverkar frågeställningarna Rönnerman & Langeoltz 10

Relevans för Praktiknära forskning Forskning om, för eller av? Om lärare 13 studier belyser lärarprofession dvs. om lärare För lärare 99 av 101 studier bidrar med ny kunskap för lärare Av lärare forskarskolor med lärarexamen som krav - samtliga MEN fler prepositioner behövs Med lärare forskningen genomförs tillsammans med lärare (t.ex. aktionsforskning, interaktiv forskning) Och I praktiken ett antal studier studier prövar nya metoder och arbetssätt (t.ex. aktionsforskning, learning study, designstudier) Om praktiken ett antal studier är långt ifrån klassrummet t.ex. textanalyser (praktiknära?) För praktiken 99 av 101 studier bidrar med ny kunskap för den svenska utbildningspraktiken Praktiknära forskning: Nytta för profession och undervisning Några dilemman att diskutera Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då den inte självklart ingår i metastudier? Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då en stor del är skriven på engelska (utan sammanfattning på svenska)? Översättning? Hur ska den forskning som här har redovisats (som är av kvalitativ karaktär) komma praktiken ytterligare till gagn då resultaten innefattar en stor komplexitet och har subtila men så viktiga implikationer för undervisning och lärande? Översättning? Rönnerman & Langeoltz 11