I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Relevanta dokument
Observationsprotokoll för lektionsbesök

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen september 2012

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Stödjande observationer

Skolledarkonferens september 2016

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

utvecklar fritidspedagog

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Observationer i granskning av undervisning

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Ledare för kollegialt lärande

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Intervjuer i granskning av undervisning

Utvecklas genom lärande samtal

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Systematiskt kvalitetsarbete

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Konferens och seminarium, den november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Lönekriterier för lärare

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Leda digitalisering 24 november Ale

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Flerspråkighet en möjlighet!

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100%

Skolplan Med blick för lärande

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Matematikundervisning för framtiden

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Individanpassning på SFI Perspektiv och metoder. Exempel från SFI i Partille

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Stödinsatser i skolan

Formativ Undervisning

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Mina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald

Transkript:

I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz

I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig

Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom strukturerat arbete tillägna sig kunskaper i den dagliga praktiken tillsammans med kollegor. Vi lär i samspel med andra!

Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning (Skolverket, Vanja Lozic, 2014)

Kritiskt förhållningssätt - du måste vara förberedd på att ifrågasätta självklara inarbetade arbetssätt och rutiner samt din tro på vad som är rätt, fel, bra eller dåligt. Kritisk händelse - vi skapar en kritisk händelse genom att analysera. Det betyder att en händelse, blir en kritisk händelse när vi kritiskt granskar själva händelsen. (Tripp, D. 2012)

Underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen Underlag för utveckling av undervisning och lärande Leda till att ändra vanor Få syn på vad som faktiskt sker i klassrummet Samla critical incidents kritiska händelser Driva den pedagogiska utvecklingen vidare Synliggöra något specifikt i undervisningen Få syn på vad som främjar elevernas lärande (Skolinspektionen, Skolverket)

Det är när lärare lär i samspel med varandra inspireras och kritiskt granskas av kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning håller samtal med fokus på utveckling som teoretiska kunskaper och färdigheter fördjupas och vi får förbättrade Skolresultat. (Skolverket 2014, Helen Timperley)

Hrmfp! Vem kan lära sig något av mig? Vad spännande och utvecklande Varför ska vi göra detta? Så obehagligt! Äntligen får jag öppna dörren till mitt klassrum!

Få med alla på tåget Ägna tid åt ramarna, förutsättningarna för arbetet Var tydlig med syfte och mål Var tydlig med hur Tydlighet skapar trygghet

Användningsområden Kollega observerar kollega, den observerade i fokus och vill t.ex. utveckla sin undervisning eller sitt förhållningssätt. Kollega observerar kollega men det är observatören som är i fokus för utveckling. Observationen fungerar som en inspiration eller kunskapskälla.

Observationens olika delar Förberedande samtal Observation Uppföljning Återkoppling

Ramarna sätts och målet diskuteras fram När? Hur - kontrakt Vad ämne/fokusområde Mål Dagsläge Boka in tid för återkoppling Förberedande samtal

Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Individanpassning, variation och utmaningar Fokusområde Tydlighet i mål, innehåll och struktur Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet Ur: Skolinspektionens underlag för granskning

Tydlighet i mål, innehåll och struktur Läraren genomför en genomtänkt lektionsstart Läraren genomför en välstrukturerad lektion välkomnar eleverna och gör en tydlig och intresseväckande lektionsstart anger målen för lektionen presenterar aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål skapar överblick och sammanhang skapar balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet

Själva genomförandet Ramarna har satts i förväg Observation

Observatören Förhålla sig passiv och osynlig Beskriva/dokumentera händelseförlopp utan egna värderingar eller tolkningar reflektera kring om och hur situationen ev. påverkas av besöket Undervisningsinnehåll/- form Fokusområde Elev Lärare

Återkoppling Den observerade är i fokus! Reflektion, utmaning och sammanfattning Coachande frågor

Reflektion (den observerades) Hur påverkade undervisningen eleverna Vad fungerade Vad fungerade inte Vad behöver göras annorlunda, Vilka färdigheter och kunskaper behöver jag utveckla?

Observatörens coachande förhållningssätt Hur upplevde du det här? Vad vill du prata om i relation till målet? Vad vill du utforska? Utmaning Hur vill du gå vidare? När ska du börja? Sammanfattning Vad har du lärt dig av det här?

Centrala frågor för allt lärande Var är jag? Vart är jag på väg? Hur går jag vidare? Vad bör jag förändra? Vad kan jag påverka? Förberedande samtalet Återkoppling (efterföljande samtal) Bli experter på att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat (Helen Timperley)

Vad har hänt sedan sist? Ev. boka in en ny observation Uppföljning Valbart moment

Uppföljning Vad har hänt sedan sist? Har eleverna fått nya möjligheter? Hur ser eleverna på förändringarna? Vilka effekter har förändringarna gett? Elevernas reaktioner på det nya Elevernas engagemang Vad ska jag fortsätta med/sluta med? Vad behöver jag lära mig om?

Utmaningar Tiden Att få in observationer som en naturlig form av kollegialt lärande Observatörens roll Förberedande och efterföljande samtal Ny personal Kollegagrej

Gemensamt ansvar, ett exempel Vi har kommit överens om följande punkter för att upprätthålla arbetet med kollegiala observationer i kollegiet: Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden (Skolinspektionen, 2015) Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer. Observationerna skall dokumenteras som en aktivitet i teamkontrakten där skall även en utvärdering skall göras. Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet. Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet (ur: Hummelstaskolan, kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång)

Referenser och om du vill läsa mer: Arenius, Anna-Karin (2011), Coachning ett verktyg för skolan. EO Grafiska AB Collegial feedback on teaching: - A guide to peer review (Kelly Farrel, 2011) Det professionella lärandets inneboende kraft (Helen Timperley, 2013) Förflyttande samtal (Mats Bergling, 2016) Observationer i granskning av undervisning (Skolinspektionen) Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling (Skolverket 2014) Samtalskonst i praktiken (Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund 2006) Teachtalk.se (Tidigare kvartssamtal.se) Tripp, D. (2012) Critical Incidents in Teaching: Developing Professional Judgement. London; New York: Routledge Falmer

Tack för att du lyssnade! cecilia.bergentz@gmail.com