TJÄNSTEINDIKATORN 30 AUGUSTI 2011 RAPPORT: SVAGARE TILLVÄXT, MEN PÅ HÖG NIVÅ Tjänsteindikatorn från Almega visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år, men att den fortfarande kommer att ligga kvar på en hög nivå som speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster. Tre mycket starka första kvartal i år gör att tillväxten för helåret 2011 också blir stark, även om fjärde kvartalet kommer att visa en kraftigare avmattning än under tredje kvartalet. Almegas arbetsmarknadsindikator visar en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag. Resursutnyttjandet är nu över lag mycket högt i tjänstesektorn, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående kvartal. Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941 almega.se
Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 10 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 500 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2
Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Tillväxten blir svagare... 5 3 Sysselsättningen fortsätter uppåt... 8 4 Prisökningstakten mattas av..14 Fakta om tjänsteindikatorn Från och med tredje kvartalet 2010 baseras Tjänsteindikatorn på den nya svenska näringsgrensindelningen SNI 2007. Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli 2010. Urvalet av företag har förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KIbarometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se www.konj.se Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik. 3
1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu pekar alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt på närmare 5 procent under tredje kvartalet. Det får ändå betecknas som en stark produktionstillväxt, och speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster. De senaste veckornas oro på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen kommer sannolikt att leda till en snabbare inbromsning av tillväxten i omvärlden och Sverige mot slutet av året. Almega räknar emellertid med att tillväxten i tjänstesektorn på kort sikt inte kommer att påverkas nämnvärt. Däremot räknar vi med att tillväxten under fjärde kvartalet kommer att mattas av kraftigare än under tredje kvartalet. De starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn under helåret 2011 kan väntas öka med cirka 5 procent, vilket i så fall blir ungefär lika starkt som under 2010. Det är också något starkare än Almegas senaste prognos från maj, då vi räknade med en tillväxt i den privata tjänstesektorn på 4,5 procent under 2011. Den höga tillväxten i tjänstesektorn under 2011 kan också väntas motverka en djupare avmattning i Sveriges totala produktionstillväxt, BNP, eftersom den privata tjänstesektorn väger så tungt i Sveriges ekonomi då den utgör hälften av BNP. Även om exportindustrin åter kommer att drabbas relativt hårt av en svagare efterfrågan från omvärlden, förutspår Almega att tjänstesektorn även denna gång kommer att visa den motståndskraft mot en global konjunkturförsvagning som den gjort under de senaste årens finanskris. Hur stark motståndskraften blir denna gång kommer återigen i hög grad bero på i vilken utsträckning både finans- och penningpolitiken kommer att stimulera inhemsk efterfrågan i Sverige. Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag. Resursutnyttjandet var generellt mycket högt i tjänstesektorn under andra kvartalet, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan. Almega räknar med att tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta mot slutet av året eftersom nivån på sysselsättningen nu överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur och företagen inom främst kunskapsintensiva branscher får allt svårare att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden. Dessutom kommer sannolikt en svagare efterfrågan från industrin och exportmarknader mot slutet av året också dämpa jobbtillväxten inom tjänstesektorn. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående kvartal. Även om prisökningar väntas även framöver så är det en mindre andel företag som räknar med höjda priser under tredje kvartalet.. 4
2 Tillväxten blir svagare Almegas tjänsteindikator 1 visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu tyder alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt än 6 procent under tredje kvartalet, närmare 5 procent, se diagram 1. Det får ändå betecknas som en stark produktionstillväxt, och den speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster 2. Tjänsteindikatorn är en ledande indikator, och det faktiska utfallet för tredje kvartalet kommer den 29 november från SCB. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder följaktligen på motsatsen. 2 Här ingår bland annat datakonsulter, tekniska konsulter, juridiska konsulter, organisationskonsulter, forskning och utvecklingsföretag, arkitekter, reklambyråer, bemanningsföretag. 5
De senaste veckornas börsturbulens och kraftiga ränterörelser speglar den växande oron för skuldkriser och enorma budgetunderskott i både euroländer och i USA. Den skuldsanering och den bantning av budgetunderskott som krävs i flera länder för att stilla oron kommer givetvis att få effekt på många länders tillväxt, det vill säga sannolikt leda till en ännu svagare tillväxt än vad som legat i tidigare prognoser. Oron på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen kommer också sannolikt att dämpa både företag och hushåll i deras investeringar och konsumtion. Almega räknar med att tillväxten i tjänstesektorn på kort sikt inte kommer påverkas nämnvärt, och kalkylerar därför med en svag avmattning i tjänsteproduktionen under tredje kvartalet. Däremot kan utvecklingen mot slutet av året klart påverkas av en fortsatt oro, och den åtstramning som nu tar vid i flera länder. Utifrån Tjänsteindikatorn för andra kvartalet förutspådde Almega en tillväxt i den privata tjänstesektorn på drygt 6 procent, och utfallet som kom den 29 juli visar 5,7 procent i faktisk utveckling och 6,1 procent, kalenderkorrigerat. Den säsongrensade ökningen mellan första och andra kvartalet höll sig uppe och låg på 1,3 procent. Under tredje kvartalet räknar vi med en avmattning även i den säsongrensade utvecklingen från andra kvartalet. Almegas bedömning är att tillväxten under fjärde kvartalet kommer att bromsa in mer markant än under tredje kvartalet. De starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn under helåret 2011 kan väntas öka ungefär lika starkt som 2010, då ökningen låg på 4,9 procent. Almegas senaste prognos 3 för helåret 2011 vad gäller tillväxten inom den privata tjänstesektorn är en ökning med 4,5 procent. Nu tyder alltså tjänsteindikatorn till och med tredje kvartalet på en ännu något högre tillväxt, omkring 5 procent. Redan i slutet av juli kom SCB med en snabb preliminär beräkning av BNP för andra kvartalet. Denna snabben har tagits fram sedan 1996, och är ett viktigt underlag inför regeringens höstbudget. Eftersom snabben tas fram utifrån ett mer ofullständigt dataunderlag för ekonomins användningssida 4 har lutar nationalräkenskaperna sig mer mot produktionsdata i beräkningen av BNP i snabben. BNP ökade preliminärt med 5,3 procent, kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande kvartal 2010, enligt snabben. En ny beräkning för andra kvartalet kommer den 20 september. Utifrån ett mer fullständigt dataunderlag i september är det möjligt att SCB i den kommande och andra beräkningen av BNP andra kvartalet i stället kommer att luta sig mer mot användningssidan. Om då användningssidan visar ännu starkare tal än 3 Se konjunkturrapporten Hög konjunktur med hög arbetslöshet, 19 maj 2011, som kan hämtas från www.almega.se 4 Den så kallade användningssidan syftar på beräkningarna av BNP utifrån efterfrågan i ekonomin, det vill säga då konsumtion, investeringar, export minus import summeras till BNP. Då BNP beräknas från produktionssidan summeras den totala produktionen, eller summan av förädlingsvärdet i hela ekonomin, enkelt uttryckt. 6
produktionssidan, vilket den gjort under det senaste året och även första kvartalet i år, är det möjligt att tjänsteproduktionen kommer att revideras upp något, och även BNP jämfört med snabben. Almega räknar, trots denna eventuella uppjustering, ändå med att tillväxten i tjänstesektorn kommer att vara svagare tredje kvartalet än andra kvartalet. Hittills finns månadsstatistik för tjänsteproduktionen till och med juni. Denna visar en ökning med 5,7 procent för juni 2011 från produktionsnivån i juni 2010. Denna månadsstatistik för tjänsteproduktionen har under det senaste året visat svagare tillväxttal jämfört med nationalräkenskaperna. De starkare siffrorna i nationalräkenskaperna beror på att BNP-beräkningen från produktionssidan 5 har justerats upp för att stämma överens med BNP beräknad från användningssidan. Under 2010 gav det statistiska underlaget för användningssidan i utgångsläget för BNPberäkningarna i genomsnitt en 1,6 procentenheter högre BNP-tillväxt än produktionssidans statistiska underlag. Förklaringen till att produktionssidan justerades upp i beräkningarna av BNP under hela förra året, och även i beräkningarna av första kvartalet i år, är att i en stark konjunkturuppgång har SCB sett skäl att anta att förbrukningen av insatsvaror och tjänster inte ökar i samma takt som produktionen, varför SCB antagit att det samlade förädlingsvärdet i ekonomin underskattades i de första beräkningarna från produktionssidan. Eftersom uppgifter om förbrukningen av insatsvaror och tjänster saknas kvartalsvis görs normalt ett antagande om att förbrukningen förändras i samma takt som produktionen, men i den starka återhämtningen under förra året gick alltså SCB ifrån denna rutin och antog att förbrukningen ökade långsammare än produktionen. Därmed kunde BNP från produktionssidan justeras upp i avstämningen med den högre BNP-tillväxten beräknad från användningssidan. Antagandet om att insatsförbrukningen ökat långsammare än produktionen är ändå osäker så länge det saknas faktiska data som visar hur företagens insatsförbrukning verkligen sett ut. Sådana uppgifter kommer normalt med två års eftersläpning. Det är också osäkert hur insatsförbrukningen skiljer sig mellan branscher. Det borde vara så att det är stora skillnader mellan industrin och tjänstesektorn. Dels för att tjänsteproduktionen inte påverkades lika negativt under finanskrisen som industriproduktionen. Dessutom har industri- och tjänsteproducenter helt olika typer av insatsförbrukning, där industrin naturligtvis köper in mer insatsvaror än tjänsteföretag. Det vill säga, det är möjligt att den faktiska tillväxten inom tjänstesektorn varit något lägre än de preliminära siffrorna visar. 5 Då BNP beräknas från produktionssidan summeras den totala produktionen, eller summan av förädlingsvärdet i hela ekonomin, enkelt uttryckt. Förädlingsvärdet är bruttoproduktion minus förbrukning av insatsvaror och tjänster. 7
Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn andra kvartalet 2011, kalenderkorrigerat 6, (första kvartalet inom parentes) 2 kvartalet 2011/ 2 kvartalet 2010 (Inom parentes första kvartalet) Tjänsteproducenter i näringslivet, procentuell förändring 6,1 (6,4) Bidrag till tillväxten i den privata tjänstesektorn, procentenheter: Parti- och detaljhandel 1,8 (2,0) Hotell och restaurang 0,1 (0,2) Transport och kommunikation 1,0 (1,1) Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,1 (0,2) Fastighetsförvaltning 0,5 (0,6) Uthyrning, data och andra företagstjänster 2,2 (1,6) Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 0,3 (0,5) Samhälleliga och personliga tjänster exkl ren.verk 0,2 (0,1) Källa: SCB, nationalräk ensk aperna, 29 juli 2011, Almega. I tabell 1 framgår att det främst var företagstjänster som bidrog till produktionsökningen i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet i år, med drygt en tredjedel av den totala tillväxten på 6,1 procent. Företagstjänsternas bidrag till produktionstillväxten ökade dessutom jämfört med deras bidrag under första kvartalet. Däremot minskade bidraget till tillväxten från i stort sett alla övriga delar av tjänstesektorn jämfört med deras bidrag under första kvartalet. 6 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan jämförelseåren. 8
Det är alltså fortfarande främst företagstjänster samt parti- och detaljhandeln som bidrar starkast till produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn, även om bidraget från handeln minskat något jämfört med första kvartalet. Tjänsteproduktionsindex för de två branscherna illustrerar den uppåtgående trenden, se diagram 2. Diagram 2 Produktionstillväxten inom en rad företagstjänstbranscher samt inom partioch detaljhandeln, fasta priser, säsongrensat, glidande medelvärde Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern, från KI, som kom i slutet av juli pekar mot fortsatt ökad efterfrågan och försäljning inom både handeln och inom företagstjänster under tredje kvartalet i år. Den påföljande månadsbarometern som kom den 25 augusti, visar emellertid en klar dämpning i förväntningarna inom handeln jämfört med juli. Detaljhandeln räknar ändå med en viss försäljningsökning under de närmaste månaderna. Inom parti- och detaljhandeln totalt sett räknade hälften av företagen med ökad försäljningsvolym under tredje kvartalet, en ungefär lika stor andel som rapporterade ökad volym under andra kvartalet. I månadsbarometern från augusti har andelen företag som räknar med ökad försäljningsvolym under de närmaste månaderna minskat till 43 procent, medan 45 procent räknar med oförändrad försäljningsvolym. 9
Inom företagstjänster kvarstår bilden av en stark efterfrågan under tredje kvartalet. Efterfrågan väntas till och med stiga ytterligare under tredje kvartalet, som exempelvis inom datakonsultbranschen, juridiska och ekonomiska konsulter, arkitekter och tekniska konsulter samt reklambyråer, enligt den senaste kvartalsbarometern. I månadsbarometern från augusti är det fortfarande en större andel av företagen inom datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter samt reklambyråer som räknar med ökad efterfrågan de närmaste månaderna (september november) jämfört med föregående tremånadersperiod. För arkitekter och teknikkonsulter är andelen ungefär oförändrad jämfört med tidigare, det vill säga nära hälften av företagen räknar nu med ökad efterfrågan under de närmaste tre månaderna och resten av företagen med oförändrat stark efterfrågan. Däremot är det en klart mindre andel av bemanningsföretagen som räknar med ökad efterfrågan jämfört med andra kvartalet då 80 procent mötte ökad efterfrågan. Nu räknar knappt hälften av bemanningsföretagen med ökad efterfrågan under tredje kvartalet. För resten av företagen hålls efterfrågan kvar på oförändrad nivå. Bilden kvartstår i stort sett i den senaste månadsbarometern från augusti som avser förväntningarna på de närmaste tre månaderna. Efterfrågan på bemanningstjänster ökade mycket kraftigt under förra året, och företagen går nu i stort sett för full kapacitet enligt KI-barometern. En alldeles nyinförd fråga i KIbarometern är frågan om nuvarande resursutnyttjande i procent. Enligt företagens svar som avser utfallet för andra kvartalet låg resursutnyttjandet på höga 96 procent inom arbetsförmedlingar och bemanningsföretag. Ändå svarar 37 procent av företagen att de kan öka produktionen med befintliga resurser. Vi vet däremot inte med hur mycket produktionen skulle kunna öka. Resursutnyttjandet är också mycket högt inom hela den privata tjänstesektorn, 94 procent enligt KI-barometern. Det höga resursutnyttjandet i flertalet tjänstebranscher talar för att produktionstillväxten kommer att hämmas, såvida företagen inte lyckas öka antalet anställda i tillräckligt snabb takt framöver för att möta efterfrågan. 10
2 Sysselsättningen fortsätter uppåt Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under tredje kvartalet i år. Ökningstakten ser ut att ligga kvar på omkring fyra procent, se diagram 2. Den avmattning i ökningstakten som indikatorn pekade mot i juni för andra kvartalet uteblev. Almegas tolkning av indikatorn var då att tillväxttakten mellan första och andra kvartalet skulle mattas av något. I stället blev ökningen starkare än indikatorn visat, då antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökade med 3,9 procent från motsvarande kvartal förra året. Det speglar det fortsatt starka efterfrågetrycket inom tjänstesektorn. KI-barometern visar också att resursutnyttjandet var generellt mycket högt i tjänstesektorn under andra kvartalet, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta den fortsatt ökade efterfrågan. Diagram 3 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 11
Tabell 2 Sysselsättningen i Sverige, 2:a kvartalet 2011 Antal sysselsatta, nivå, tusental Förändring över ett år, tusental Totalt antal sysselsatta 4593,9 111,8 Näringslivet 3192,4 106,2 Varuproducenter 1161,4 30,2 varav Industrin 685,4 15,3 Byggindustrin 343,6 15,1 Tjänsteproducenter 2031,0 76,0 varav Parti- och detaljhandel 529,2 19,0 Hotell och restaurang 163,3 5,4 Transport och kommunikation 267,9 9,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 90,1 1,6 Fastigheter, företagstjänster 623,6 28,2 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 221,4 11,9 Samh. och pers. tjänster exkl ren.verk 135,5 0,8 Offentliga myndigheter 1294,5 6,2 Anm.: Observera att alla delbranscher redovisas inte i tabellen. Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 juli 2011. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag. Där ökade antalet sysselsatta med cirka 28 000 under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, se tabell 2. På andra plats kom parti- och detaljhandeln, där ökningen uppgick till 19 000. Denna starka utveckling återspeglas i produktionstillväxten i dessa branscher som bidragit mest 12
till produktionsökningen i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet, se tabell 1 på sid. 8. Almega räknar emellertid med att tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta mot slutet av 2011 eftersom nivån på sysselsättningen inom tjänstesektorn i år jämförs mot en accelererande nivåhöjning under förra året. Det blir alltså allt svårare att öka sysselsättningen lika snabbt som tidigare eftersom nivån på sysselsättningen nu överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur. Dessutom får företagen inom kunskapsintensiva branscher allt svårare att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden. Förra året var sysselsättningen i den privata tjänstesektorn drygt 100 000 högre än högkonjunkturåret 2007. Omkring 80 procent av dessa jobb kom i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Under fjärde kvartalet kommer den konjunkturavmattning som nu förutspås av flertalet prognosmakare, däribland Almega, dessutom medföra en svagare ökning av sysselsättningen än tidigare. I första hand kommer en svagare efterfrågan från exportindustrin samt inom handeln påverka sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn. Inom den privata tjänstesektorn väntas, enligt KI-barometern, antalet anställda öka i 35 procent av företagen under tredje kvartalet, vilket är en lika stor andel av företagen som ökade antalet anställda under andra kvartalet. Över hälften av företagen inom följande branscher planerar att öka antalet anställda under årets tredje kvartal: Datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter, konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företagsorganisation, arkitekter och tekniska konsulter, uthyrningsfirmor, samt rekryterings- och bemanningsföretag. Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under tredje kvartalet finns nu hos arkitekter och tekniska konsulter. Där väntas en ökning hos 83 procent av företagen. I den senaste månadsbarometern från augusti låg motsvarande andel på 71 procent. Problemet är emellertid att företagen inte lyckats anställa så många som de haft behov av under det senaste året, och Almega förutspår att detta problem förvärras i takt med den alltmer begränsade tillgången på den kompetens som företagen efterfrågar på arbetsmarknaden. Transporter, hotell och restaurang, förlag, fastighetsmäklare och förvaltare tillhör de branscher där relativt små andelar av företagen räknar med att öka antalet anställda. Inom banker och försäkringsbolag samt resebyråer och researrangörer är andelen företag som planerar att minska antalet anställda under tredje kvartalet övervägande. Samma sak gäller detaljhandeln. Utbildnings- och vårdbranschen ingår inte i KI-barometern, men statistiken över antalet anställda i dessa branscher visar en mycket stadigt positiv trend sedan mitten av 2000- talet. Jämfört med år 2000 hade antalet anställda till och med 2010 ökat med cirka 80 000 inom privat vård och omsorg respektive drygt 40 000 inom privat utbildning. 13
Dessa två branscher har också bidragit starkt till uppgången av sysselsättningen i tjänstesektorn under de senaste tre åren; Privat vård, omsorg och socialtjänst med cirka 38 000 fler anställda, och privata utbildningsföretag med cirka 12 000 fler anställda. Här passerade alltså finanskrisen utan några märkbara avtryck. Det finns ännu fler kunskapsintensiva branscher där antalet anställda ökade under finanskrisen, som exempelvis företag inom juridik, forskning och utveckling, ekonomi och teknik. En bransch som sticker ut med en markant ökning av antalet anställda under förra året är bemanningsbranschen. Under både fjärde kvartalet 2010 och första kvartalet i år ökade antalet anställda inom branschen med omkring 34-35 procent, räknat från antalet anställda under motsvarande kvartal föregående år. Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta kompetens på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Flaskhalsarna inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade alltså möjliggjort en snabbare sysselsättningsökning och produktionstillväxt inom tjänstesektorn, vilket också belysts i tidigare rapporter om tjänsteindikatorn. 14
3 Prisökningstakten mattas av Almegas prisindikator 7 visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under tredje kvartalet, dock inte i lika snabb takt som under förra kvartalet. Även om prisökningar väntas framöver så är det en mindre andel företag som räknar med höjda priser under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Prisindikatorn för tredje kvartalet ligger på 60,9 vilket fortfarande är en bra bit över 50, den nivå som indikerar oförändrat prisläge. Diagram 4 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar tredje kvartalet 2011 Försäljningspriserna fortsatte öka inom tjänstesektorn under andra kvartalet, både inom handel och privata tjänstenäringar. Det är dock en klart lägre andel företag som höjt sina priser under andra kvartalet jämfört med det första. Andelen företag som redovisar höjningar är enligt KI-barometern 28 procent för handeln och 19 procent för privata 7 Prisindikatorn visar förändringar mellan innevarande och kommande kvartal, dvs. det är inget mått på prisnivån utan visar om priserna väntas öka eller minska. Är index över 50 indikerar det en ökning av priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär att andelen som planerar höja priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser. 15
tjänstenäringar. Motsvarade siffra för första kvartalet i år var 40 för handel respektive 24 procent för privata tjänstenäringar. Den här nedåtgående trenden fortsatte i augusti då andelen som höjde sina priser inom privata tjänstenäringar, enligt KI:s månadsbarometer för augusti, sjönk ytterligare. Det är framförallt prisökningar inom handeln som dragit upp tjänstepriserna, se diagram 4, eftersom prisökningar väntas bland en större andel företag där än inom övriga privata tjänstenäringar. Andelen företag som redovisar prishöjningar är enligt KI-barometern högst inom partihandel med jordbruksråvaror samt annan specialiserad partihandel. Inom de privata tjänstenäringarna var andelen företag som höjde priserna högst inom uthyrningsfirmor 8 (exklusive personaluthyrning) där 45 procent av företagen höjde sina priser under andra kvartalet. Detta är dock en mindre andel av företagen än förväntat. I förväntningarna inför andra kvartalet hade hela 55 procent av företagen räknat med prishöjningar. Researrangörer och resebyråer samt butiker för informations- och kommunikationsutrustning var, enligt KI-barometern, de branscher där störst andel företag sänkte sina priser under andra kvartalet. Försäljningspriserna inom tjänstesektorn förväntas öka även under årets tredje kvartal. Andelen företag som räknar med att höja sina priser det närmaste kvartalet är i princip oförändrad jämfört med andra kvartalet, både inom handel och inom övrig privat tjänstenäring. 27 respektive 19 procent av företagen inom handeln respektive övrig privat tjänstesektor räknar med att höja sina priser under tredje kvartalet. Störst andel företag som räknar med att höja priserna finns inom uthyrningsfirmor (se not 8 nedan) där nästan hälften av företagen räknar med högre priser under det närmaste kvartalet. 8 Här ingår uthyrning och leasing av materiella tillgångar och icke finansiella immateriella tillgångar, inklusive en mängd varor, t.ex. bilar, datorer, konsumentvaror samt industrimaskiner och industriell utrustning. 16
Andel företag Diagram 5 Andel företag som höjt sina försäljningspriser 2:a kvartalet 2011, samt förväntningar om prishöjningar under 3:a kvartalet 30 25 20 15 10 5 0 Privata tjänstenäringar Handel Utfall 2:a kvartalet 2011 Förväntningar på 3:e kvartalet 2011 Källa: Konjunkturinstitutet Enligt nettotalen för prisutvecklingen, det vill säga andelen företag som ökat sina priser minus andelen som sänkt sina priser, framgår det att en mindre andel av företagen höjt sina priser under andra kvartalet, jämfört med under första kvartalet, se diagram 6. Det är dock fortfarande en större andel företag som höjt sina priser än andelen som sänkt dem. Priserna förväntas stiga även under tredje kvartalet, men även här i en något lägre andel av företagen. 17
Diagram 6 Försäljningsprisernas utveckling, nettotal, 2006-2011 Under tredje kvartalet förväntas störst prissänkningar bland butiker för heminredning samt butiker för informations- och kommunikationsutrustning, där runt en tredjedel av företagen förväntar sig sänka sina försäljningspriser. Prisutvecklingen i datakonsultbranschen går enligt förväntningarna. Ungefär 20 procent av datakonsultföretagen höjde under andra kvartalet sina priser, precis som förutspåtts under första kvartalet. Under kommande kvartal räknar en större andel (drygt 30 procent) av företagen med att höja sina priser. En något mindre andel förväntar sig oförändrade priser under kommande kvartal. Andelen som räknar med att sänka sina priser ligger kvar på drygt 10 procent. Lönsamheten inom handel och privata tjänstenäringar förbättrades något under andra kvartalet. Drygt 20 procent av företagen har rapporterat ökad lönsamhet och knappt 20 procent försämrad lönsamhet medan ungefär 60 procent angett att lönsamheten var oförändrad under andra kvartalet. Detta gällde både för handel och övriga privata tjänstenäringar. Jämfört med första kvartalet har lönsamheten förbättrats något, framförallt inom privata tjänstenäringar. Det vill säga, att trots en långsammare prisökningstakt har lönsamheten förbättrats vilket tyder på att företagens kostnader inte ökat i lika snabb takt, vilket i sin tur delvis kan bero på en förbättrad produktivitetstillväxt. Parti- och detaljhandeln har haft en kraftig ökning av 18
produktivitetstillväxten efter krisen 2009. Den senaste tiden har branschen dock haft en viss avmattning i tillväxttakten. Även övriga tjänsteproducenter har haft en snabb ökning av produktivitetstillväxten, men även här ser man en antydan till inbromsning. Nu ligger produktivitetstillväxten på ungefär samma nivå inom handel och övriga tjänstenäringar. Diagram 7 Produktivitetstillväxten, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år, kalenderkorrigerat Den årliga inflationstakten för konsumentpriserna i Sverige låg i juli på 3,3 procent, vilket är en uppgång jämfört med juni då den låg på 3,1 procent. Högre boendekostnader, höjda priser på drivmedel, livsmedel, alkoholfria drycker samt rekreations- och kulturella tjänster bidrog till den ökningen. Uppgången motverkades av prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning. Till den årliga inflationstakten på 3,3 procent bidrog ökade boendekostnader med 2,5 procentenheter. Den ökningen utgörs framförallt av höjda räntekostnader som bidrog till den ökningen med 1,9 procentenheter. Den månatliga prisförändringen mellan juni och juli var i princip oförändrad. Säsongsnormala prissänkningar på kläder och skor samt lägre priser på el höll priserna 19
nere. Sänkningen motverkades främst av högre räntekostnader. Höjda priser på charterresor, drivmedel samt livsmedel bidrog också till att hålla priserna uppe. Almegas prisindikator bygger på utvecklingen av producentpriserna vilken inte nödvändigtvis behöver följa samma mönster som konsumentprisutvecklingen. Det är inte alltid förändringar i producentpriserna slår igenom i priserna för konsumentvaror. Producentpriserna inom livsmedelshandeln har dock bidragit till att hålla uppe tjänstepriserna, vilket även avspeglas i Almegas prisindikator. Höjda livsmedelspriser har också drivit upp inflationen där de bidrog med 0,3 procentenheter till den årliga inflationstakten i juli på 3,3 procent. SCB:s tjänsteprisindex (TPI) för andra kvartalet pekar även den på en avmattning av prisökningstakten i tjänstesektorn. Indexet steg med 0,5 procent från första till andra kvartalet 2011 vilket är en något mindre ökning än föregåendekvartals 0,7 procent. Till kvartalsökningen på 0,5 procent bidrog främst prisökningar inom landtransport och fastighetstjänster vilka bidrog med 0,2 procent vardera. Lägre priser på sjötransporter motverkade prishöjningen något. Sedan andra kvartalet 2010 har TPI stigit med 1,2 procent. Störst bidrag till den ökningen har höjda priser inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt finans- och försäkringstjänster samt fastighetstjänster haft, vilka bidragit till årstakten för TPI med 0,44 respektive 0,42 procentenheter. Lägre priser inom transport- och magasineringstjänster samt informations- och kommunikationstjänster motverkade uppgången för TPI något. 20