Sida 1 TENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Torsdag 3 december 2015 kl. 14:00-18:00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 30 poäng, godkänd 18 poäng, väl godkänd 24 poäng. Sv-eng-sv ordbok Ansvarig lärare: Lars Ivarsson: 054-700 15 65 Jonas Axelsson: 054-700 19 45 Administratör: Jeanette Palm: 054-700 19 47 Instruktioner: Tentamen består av 30 kortare texter/berättelser. I vissa av dessa finns det en (1) mening som är avvikande eller felaktig i relation till resten av den texten/berättelsen. I andra texter/berättelser finns avvikande/felaktig Din uppgift är att kunna identifiera felaktigheter. Om du bedömer att det finns en mening ska du stryka under denna. Om du däremot anser att den aktuella texten inte innehåller någon mening (dvs. är korrekt) ska du markera det med ett kryss i högerspalten. Rätt svar ger 1p, obesvarad fråga ger 0p och felaktigt svar ger -1p. Obs! Lägsta möjliga sammanräknade poäng på tentamen är dock 0.
Sida 2 1. Anna gör en kvalitativ studie om kvinnomisshandel i vilken hon intervjuar kvinnor som är/har varit utsatta för fysisk och/eller psykisk misshandel. Den intervjuguide som hon använder är noga utformad och beprövad, och har använts i många liknande studier tidigare. När Anna intervjuade Eva i dennes kök så satt Evas man i vardagsrummet som ligger i anknytning till köket. Under intervjun berättade Eva att hon faktiskt inte upplever några problem i sin parrelation, trots att hon vid två tidigare tillfällen till och med har fått uppsöka akuten till följd av att hon blivit slagen av sin man. Annas intervju med Eva har hög validitet såväl som hög reliabilitet. Dock finns det brister vad gäller generaliserbarheten. 2. Stefan pluggar inför en metodtenta. Han har vissa problem med begreppet triangulering. Han har läst i metodböcker att man i en och samma studie kan använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder såsom intervjuer, enkäter, observationer, dagböcker och andra dokument. Med hjälp av triangulering förväntar man sig ett fylligare underlag för analys. Men hur ska man veta vilka tre datainsamlingsmetoder man bör välja? Stefan hoppas att det inte blir någon fråga om triangulering på tentan. 3. Maja är intresserad av arbetslöshet. Efter att ha läst aktuell forskning bedömer hon att det behövs mer kunskap om hur stor andel av de arbetslösa som upplever hälsoproblem. För att besvara sin forskningsfråga tänker Maja använda sig av intervju som metod. 4. Krister har fått i uppdrag av stadens kommunala bussbolag att kartlägga hur mycket tid invånarna spenderar på resor till och från jobbet. Kommunen har försett Krister med en förteckning över stadens invånare och deras adresser. Utifrån denna förteckning drar han ett obundet slumpmässigt urval om 500 personer. Vad Krister gör, är att han väljer ut var 10:e person på förteckn. Krister oroas dock över denna urvalsmetod i och med risken för att det kan finnas periodicitet i listan över individer.
Sida 3 5. I forskning är man ofta intresserad av olika typer av samband, t ex om det finns något samband mellan arbetsvillkor och hjärt-/kärlsjukdom som var Karasek & Theorells utgångspunkt, och som senare resulterade i den så kallade krav/kontroll-modellen. När man intresserar sig för i synnerhet orsakssamband är det vanligtvis angeläget att finna vad som orsakar vad. I detta sammanhang aktualiseras begreppen oberoende variabel respektive beroende variabel. En oberoende variabel är den som påverkar och en beroende variabel är den som påverkas. I anknytning till det inledande kan man alltså konstatera att i den kontexten är arbetsvillkor den oberoende variabeln och hjärt-/kärlsjukdom är den beroende variabeln. Det vore otänkbart att det i detta fall skulle kunna vara tvärtom! 6. Andersson och Lundén har fått problem. De skriver en vetenskaplig artikel tillsammans om långtradarchaufförers yrkeskultur. De försöker hitta de attityder och erfarenheter som är kärnan i den aktuella yrkeskulturen. Andersson och Lundén vet inte hur de ska slutföra arbetet för de har olika synsätt på vad som är kärnan Andersson vill lyfta fram individualism och Lundén vill betona ett specifikt maskulinitetsideal. De har gjort halvstrukturerade intervjuer i sin studie. I huvudsak har de arbetat abduktivt. Oenigheten dem emellan blir problematisk med tanke på samtyckeskravet, som innebär att forskare måste samtycka i analysskedet för att en artikel ska få publiceras. I väntan på att man ska hitta lösningar gällande analysavsnittet, arbetar Andersson och Lundén vidare med inledningsavsnittet. När det gäller denna punkt är de helt överens. 7. Alla intervjuformer är inte del av den kvalitativa ansatsen. Helt strukturerad intervjuform är kvantitativ till sin karaktär. Den kan sägas vara ett slags muntlig enkät med fasta svarsalternativ. Stängd intervjuform är en extrem variant av helt strukturerad intervjuform och innebär att antalet frågor inte får överstiga fem. Muntliga enkäter genomförs ofta av olika opinionsinstitut. Exempel på sådana undersökningar är opinionsundersökningar gällande partipolitiska sympatier. Muntliga enkäter genomförs ofta via telefon.
Sida 4 8. Leif har under två år arbetat intensivt med en forskningsrapport som handlar om långtidsarbetslösa personers upplevelser av tid och tidsmönster. Mycket få personer har sett utdrag ur den rapport som håller på att växa fram. Förutom de kollegor som Leif samarbetar med inom forskningsprojektet har läst manuset. Leif och hans kollegor håller hårt på konfidentialitetskravet som innebär att forskningsresultat i möjligaste mån bör hemlighållas innan forskningsprojektet slutligen rapporteras. Leif räknar med att forskningsrapporten ska vara klar inom två år. Förutom en svensk version har Leif och hans kollegor en plan att också ge ut en version på engelska. Leif har varit i kontakt med ett engelskt förlag och signalerna därifrån var positiva. För övrigt så upplever Leif just nu att arbetet med rapporten går bra. Han har under senare tid jobbat intensivt med metodavsnittet. Han känner sig nöjd med sin beskrivning av hur de halvstrukturerade intervjuerna med långtidsarbetslösa personer har gått till. 9. Elisabeth är en arbetsvetenskaplig forskare med ett stort teoretiskt intresse. Att fördjupa sig i teorier och modeller från tidigare forskning tycker hon är roligare än att vara ute och göra empiriska undersökningar. Att tydligt grunda och förankra sina egna studier i tidigare forskning ser hon som extremt viktigt och också väldigt kul. Som student läste hon flera olika ämnen som fristående kurser, och hon märker att hon har stor användning av teoretisk kunskap från olika discipliner. I den egna arbetsvetenskapliga forskn, som är inriktad på småföretagande i glesbygd, har hon använt teorier från olika ämnen som psykologi, geografi och statsvetenskap. Elisabeth ser sig själv som anhängare av Grounded Theory. 10. Hanna skrev i våras en c-uppsats i arbetsvetenskap. Det var en kvalitativ intervjuundersökning där tio personer intervjuades. Inriktn på uppsatsen förändrades något under arbetets gång. Hennes preliminära syfte i början av uppsatsarbetet löd så här: syftet är att undersöka trivseln i arbetet bland taxichaufförer. Så småningom, när hon hade gjort det mesta av analysen, så formulerade hon det slutliga syftet på detta sätt: syftet är att undersöka upplevelser av yrkesgemenskap bland taxichaufförer.
Sida 5 11. Vilken tur att jag ställde de där tolkande frågorna till intervjupersonerna, tänker Roland när han sitter och analyserar sina intervjuutskrifter. Sådana tolkande frågor missade han många gånger när han var mer oerfaren som intervjuare. Om sådana frågor fattas blir det betydligt mer besvärligt att tolka materialet. Roland tänker på hur lätt det är att läsa in för mycket, övertolka för mycket, om man inte kollar av sina tolkningar omedelbart. Han tänker tillbaka på de åtta olika intervjuerna som genomfördes. Han tycker sig minnas att han ofta träffade rätt i sina omedelbara tolkningar i och med att intervjupersonerna svarade jakande på hans tolkande frågor. Han minns dock ett exempel på en klar feltolkning då han trodde att en intervjuperson berättade om sorg, men när tolkn kollades så handlade det istället om stark vrede. 12. Lisa är på väg i bil till en stor pappersindustri. Hon ska presentera forskningsresultat på ett seminarium där både arbetare och företagsledning ska delta. Det känns kul att återvända till industrin och visa vad resultatet av hennes intervjuundersökning blev. För två år sedan intervjuade hon 40 industriarbetare på den här industrin, om erfarenheter och upplevelser av kamratskap på fabriksgolvet. Det har varit ett tufft analysarbete efter intervjuerna. Under en period förra året kändes det helt omöjligt med kodn av intervjumaterialet. Hon kände att hon nästan drunknade i den mängd koder som kom fram i den öppna kodn. Materialet var så rikt. Men sedan lossnade det, hon fick plötsligt se en röd tråd och glädjen och stoltheten är stor nu. Hon tänker på informationskravet som säger att man måste ut till undersökta arbetsplatser och förmedla och popularisera forskningsresultat som har framkommit i en undersökning. Hennes plan är att hålla ett inledningsanförande på en halvtimme, låta de andra deltagarna komma till tals i en timme, och själv hålla en avslutande reflektion på 15 minuter. 13. Olof ser sig som anhängare av hermeneutiken. I sitt vetenskapliga arbete är han mycket inspirerad av humanistiska ämnen och hämtar ofta uppslag till forskning från den skönlitterära arbetarlitteraturen. Olof arbetar nästan uteslutande med kvalitativ metod såsom intervjuer och deltagande observationer på arbetsplatser. Det unika på varje arbetsplats är mycket mer intressant än det generella, enligt Olof.
Sida 6 14. Agnes planerar att göra en intervjuundersökning om upplevelser av glädje på arbetsplatser. Just nu håller hon på att konstruera intervjuguiden. Hon kontrollerar så att intervjufrågorna har tydliga kopplingar till forskningsfrågorna. Hon ser detta som viktigt med tanke på validiteten. Dessutom är det viktigt att ha ett så enkelt språk som möjligt i frågorna. Hon har lite extra besvär med två av intervjufrågorna och tänker att de behöver formuleras om. Detta blev hon klar över när hon genomförde en provintervju där hennes syster deltog. Två frågor ställde till problem i denna provintervju. Agnes märkte att hon förlorade fokus och att intervjun kom in på stickspår. Två intervjufrågor behöver alltså ändras innan de riktiga intervjuerna ska genomföras. 15. Bertil konstruerar en enkät med 20 frågor. Två av de 20 frågorna är öppna. Bertil menar att detta är viktigt för att maximera enkätens härbärgerande förmåga. 16. Operationalisering handlar om att översätta ett teoretiskt begrepp till en enkät- eller intervjufråga. Inom arbetsvetenskap (och besläktade ämnen såsom sociologi och psykologi) är många begrepp såsom motivation, trivsel, stress, alienation abstrakta, d.v.s. är svåra att ta på. För att kunna operationalisera är det vanligtvis nödvändigt att man först definierar det aktuella begreppet, d.v.s. ger det en avgränsad specifik innebörd. 17. Jörgen har skickat ut 1000 enkäter till slumpmässigt utvalda småföretagare i Sverige. Han vill veta hur mycket småföretagare arbetar i relation till normen om 40 timmars arbetsvecka. Svarsfrekvensen var mycket hög då Jörgen fick tillbaka 863 enkäter. Glädjande nog, så var samtliga frågor i de returnerade enkäterna besvarade. Jörgen fastställer därmed att det inte finns något internt bortfall. I analyserandet av enkäterna konstaterar Jörgen att en stor andel småföretagare arbetar mer än 40 timmar per vecka.
Sida 7 18. Maria håller på med en studie om friskvård i arbetslivet. Hon intervjuar anställda (i såväl offentlig som privat sektor) om deras träningsvanor och deltagande i eventuella friskvårdssatsningar på sina respektive arbetsplatser. Maria brukar inleda intervjuerna med att berätta att hon själv tränar mycket, och denna information till intervjupersonerna är ett viktigt inslag för att undvika så kallade socialt accepterade svar. Till Marias glädje har samtliga hittills intervjuade sagt att de tränar regelbundet och de säger sig vara endast positiva till de friskvårdssatsningar som görs på deras arbetsplatser. De intervjuade säger dessutom att de är väldigt noga med att äta nyttig mat och försöker att vara återhållsamma med alkohol. 19. Lars är redaktör för en vetenskaplig antologi det vill säga en vetenskaplig bok med kapitel av olika författare. Han är i slutfasen av redaktörsarbetet och går igenom de olika kapitlen på noggrant sätt. Temat i antologin är privata angelägenheter på jobbet och boken innehåller både kvantitativt och kvalitativt inriktade texter. Just nu fokuserar han på referenshanter i de olika kapitlen. Det inre referenssystemet, det vill säga referenssystemet i ett enskilt antologikapitel, är särskilt viktigt att kontrollera i denna fas. Boken kommer att innehålla tio olika kapitel och kommer att bli ungefär 300 sidor lång. 20. När man utformar en intervjuguide kan man tillämpa något som kallas för tratt-teknik. Tratt-teknik innebär att man börjar med stora öppna frågor för att så småningom gå över till mer specifika. Detta tillvägagångssätt anses motiverande och aktiverande då den intervjuade i de inledande stora öppna frågorna får möjlighet att själv avgöra och bestämma vad han/hon vill ta upp och berätta om. Genom att tillämpa tratt-tekniken kan man få en intervju att kännas mer som ett naturligt samtal där man efterhand kan gå in på mera specifika och eventuellt känsloladdade frågor.
Sida 8 21. Gun (som gör en studie av attityder om ett mångkulturellt samhälle) har fått lära sig att man ska vara källkritisk. Efter att ha transkriberat och läst igenom de tio intervjuer hon har genomfört upptäcker Gun skilda värderingar bland respondenterna. Vissa intervjuade är tydligt främlingsfientliga medan andra har en positiv syn på invandrare. I en källkritisk anda, där det betonas att källor måste hålla en hög etisk nivå, sorterar Gun bort de textavsnitt där främlingsfientlighet framträder. Därefter börjar Gun att koda det återstående materialet mer grundligt. 22. Population är den grupp som man är intresserad av att kunna uttala sig om. I många fall är den aktuella populationen så pass stor att det i praktiken blir omöjligt att kunna göra en totalundersökning. Därför blir man oftast tvungen att göra någon form av urval. Om detta urval görs slumpmässigt och består av tillräckligt många personer kan resultaten/ slutsatserna generaliseras. 23. Per har ombetts att göra en totalundersökning om arbetstrivsel på företag X som tillverkar elektriska komponenter till bilindustrin. Företaget har 145 anställda i produktionsdelen och ytterligare 32 på kontorssidan, vilket sammantaget blir 177 personer. I utformandet av enkäten bestämmer sig Per för att använda påståenden som de tillfrågade ska ta ställning till genom att på en 7-gradig skala markera i vilken utsträckning de instämmer i påståendet ifråga. I enkätens första påstående vill Per fånga de anställdas övergripande upplevelse av trivsel och det lyder kort och gott: Påstående 1: Generellt sett trivs jag bra på min arbetsplats. Instämmer Instämmer helt inte alls Personalchefen på företag X är inte bekant med denna typ av enkätutformning och frågar Per om detta verkligen är ett korrekt sätt att genomföra en studie på. Per svarar: Man kan utforma enkäter på olika sätt och just detta med påståenden är inte ovanligt i attitydundersökningar. Det som jag har gjort här kallas för Likert-skala.
Sida 9 24. Camilla pluggade inför metodtentan. Hon övade på begrepp genom att gå och rabbla dem tyst för sig själv: "Ostrukturerad intervju är den mest jämlika intervjuformen, och innebär att man inte alls har färdiga frågor samt förutsätter att respondenten ställer motfrågor. Öppen intervju är när man startar med en vid fråga men inte har färdiga detaljfrågor. Halvstrukturerad intervju innebär att man har en uppsättning färdiga frågor som skall ställas i en viss ordning." 25. Olle och Stina har fått forskningsmedel för att studera omfattn av mobbning i svenskt arbetsliv. De har tidigare gjort flera kvalitativa studier med fokus på just vuxenmobbning på arbetsplatser och har stor kompetens inom området. Emellertid har de aldrig genomfört någon kvantitativ studie och känner sig därför osäkra, inte minst vad gäller statistiska modeller och beräkningar. De hade föredragit att göra intervjuer men eftersom den kommande studien syftar till att se på omfattn av mobbning så blir de tvungna att välja ett kvantitativt tillvägagångssätt. En traditionell kvalitativ intervjustudie är uteslutet i detta fall. 26. Sven jobbar med en hermeneutisk studie om anställdas arbetsvillkor på en pappersmassafabrik. Han har i nuläget intervjuat 15 personer med hjälp av öppna intervjuer. Hans förförståelse av det han undersöker är omfattande, i och med att han själv jobbade på en liknande fabrik under tio år innan han började studera. Sven ser sin förförståelse som en stor svaghet och är mycket oroad för att den kommer att försvåra ett slutförande av studien. 27. I radions nyhetsrapportering berättas det att forskare har kommit fram till att unga i Sverige inte vill ha fast jobb, utan att de föredrar tidsbegränsad anställning i exempelvis projekt. Resultatet baseras på en enkätundersökning omfattande 250 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16-25 år. Ett så pass stort underlag som 250 personer medför att studiens resultat kan generaliseras till att gälla för samtliga svenska ungdomar i nämnda åldersspann. Dock betonar forskarna att den aktuella studiens enkät inte behandlar social klasstillhörighet på ett tillfredsställande sätt. I sitt fortsatta arbete ska forskarna därför fördjupa sig i just klasstillhörighet.
Sida 10 28. Gunilla har genomfört en enkätundersökning på Centralsjukhuset i Karlstad. Enkäten delades ut till sjuksköterskor och läkare på fyra avdelningar i samband med att respektive avdelning hade personalmöte. Glädjande för Gunilla besvarade alla på mötet närvarande sjuksköterskor och läkare enkäten. Totalt fick Gunilla in 52 enkäter och i analyserandet av dessa kunde hon notera att de tillfrågande upplever underbemanning som riskerar att få negativa konsekvenser för patienterna. Utifrån detta konstaterar Gunilla att den svenska sjukvården generellt sett lider av underbemanning. Gunilla arbetar vidare i sitt projekt och planerar just nu en internationell jämförelse med fokus på bemanning i sjukvården. 29. Det ryker kraftigt ur en skorsten på en fjällstuga i Sälen. Det är Torbjörn som är i stugan och vilar upp sig efter att ha avslutat ett forskningsprojekt om lärares upplevelser av administrativt arbete. Han är mycket glad nu, för veckan tidigare fick han se sin sista artikel från projektet tryckt i en prestigefylld amerikansk vetenskaplig tidskrift. Äntligen är denna långa resa med projektet över! För att sätta ordentlig punkt för projektet eldar han nu upp intervjuutskrifterna från projektet i sin kamin. Innan han åkte till Sälen hade han raderat filer på sin jobbdator. Han tänker att det är viktigt att tänka på nyttjandekravet, det vill säga kravet att insamlat empiriskt material förstörs när det är färdiganvänt. 30. Generalisering innebär i korthet att en studies resultat antas gälla för även personer som inte var med i den aktuella studien, men dock tillhör populationen ifråga. I en stad med ca 100 000 invånare gjordes ett obundet slumpmässigt urval (OSU) bland dessa, bestående av 5000 personer vilket är tillräckligt för att generalisering ska vara möjlig. I och med att obundet slumpmässigt urval användes kan man på goda statistiska grunder hävda att urvalet är representativt och utgör en så kallad miniatyr av populationen (i detta fall stadens invånare). Urvalsgruppen ombads att besvara en enkät som handlade om upplevelser av och uppfattningar om stadens kollektivtrafik. Svarsfrekvensen låg på 90 procent och ansågs överraskande hög. Resultatet visade att 75 procent av respondenterna var positivt inställda till stadens kollektivtrafik. Slutsasen är alltså att stadens invånare är odelat positiva till kollektivtrafiken.