Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson
Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska beslutet (2/9)
Bättre makroekonomi sedan inflationsmålet 8 BNP KPIF 8 6 6 4 4 2 2 0 1971(1981)-1994 1995-2015Q2 1971(1981)-1994 1995-2015Q2 Medelvärde Standardavvikelse 0 Anm. KPIF avser perioden 1981-1994. Källor: SCB och Riksbanken
Större köpkraft och stabilare lönebildning Anm. Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före 1993. Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. Källor: Medlingsinstitutet och SCB
Inflationsbilden ser bättre ut Utfall Förväntningar Anm. Inflationsförväntningar för penningmarknadens aktörer. Källor: SCB och TNS Sifo Prospera
Inga orimligt höga löneökningar nödvändiga Anm. Trenden i arbetskostnad per producerad enhet är framräknad via ett så kallat HP-filter. Vid trendberäkningen används Riksbankens prognos i september 2015. Källor: SCB och Riksbanken
Anm. Reala löner är deflaterade med KPIF. Produktivitet är ett fyra kvartals glidande medelvärde. Streckade horisontella linjer avser ett genomsnitt mellan 1998 och 2014. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Produktiviteten väntas öka lite snabbare än reallönerna
Anm. Arbetskostnad per producerad enhet, gemensam valuta, index, 2011 kv4 = 100 Källor: Bureau of Labor Statistics, OECD och Riksbanken Konkurrenskraften har förbättrats under tiden med ovanligt låg inflation 140 130 USA Tyskland Sverige 140 130 120 120 110 110 100 100 90 11 12 13 14 15 90
Inflationen stiger Penningpolitiken ger nödvändigt stöd
Återhämtning i omvärlden trots vissa orosmoln Anm. Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken
Konjunkturen i Sverige stärks Stabil BNP-tillväxt Arbetsmarknaden förbättras Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken
Penningpolitiken har effekt inflationen stiger Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Företagen väntar sig högre priser 30 30 Försäljningspriser, förväntningar 20 20 10 10 0 0-10 12 13 14 15-10 Anm. Försäljningspriser, förväntningar hos detaljhandeln, nettotal. Avser de närmaste tre månaderna från frågetillfället. Streckad linje avser medel sedan maj 2003. Källa: Konjunkturinstitutet
Inflationen stiger mot målet 4 3 KPIF exklusive energi KPIF KPI 4 3 2 2 1 0 Låga räntor i Sverige Starkare konjunktur i Sverige och omvärlden Svagare krona sedan förra året 1 0-1 10 12 14 16 18-1 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Miljarder kronor För att trenden med stigande inflation ska fortsätta Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160 140 120 100 80 90 135 45 60 40 20 0 40 50 50 40 30 30 30 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Beslutstillfälle Anm. Procent respektive miljarder kronor. Källa: Riksbanken
Risker för inflationsuppgången Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen? Oro i tillväxtekonomierna Fall i oljepriset Centralbanker i otakt Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången
Fortsatt hög beredskap Viktigt att trenden uppåt i inflationen fortsätter Redo att agera även mellan ordinarie möten Sänka reporäntan Köpa mer statsobligationer Intervenera på valutamarknaden Låna ut till företag via banker
Den låga räntan är nödvändig Inflationsmålet bidrar till en bättre ekonomisk utveckling Inte ändra målet beroende på var inflationen befinner sig för stunden Lågt ränteläge internationellt Penningpolitiken har effekt inflationen stiger Men Det låga ränteläget kan leda till överdrivet risktagande Risker med hushållens skulder och bostadsmarknaden Andra myndigheter, riksdag och regering har verktygen hög tid att de används!
Inflationen stiger Penningpolitiken ger nödvändigt stöd
Extra
Bättre utveckling av köpkraften och större stabilitet 10 8 Nominella löner Reala löner 10 8 6 6 4 4 2 2 0 1970-1992 1998-2014 1970-1992 1998-2014 Medelvärde Standardavvikelse 0 Anm. Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före 1993. Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. Källor: Medlingsinstitutet och SCB
Lägre inflation med inflationsmål Källa: SCB
och något högre tillväxt Källa: The World Bank
Alternativ till BNP bilden. Denna är från 82 men med kvartalsdata Källa: SCB
Stigande trend i inflationen Årlig procentuell förändring Källa: SCB
Källor: Bureau of Labor Statistics, OECD och Riksbanken Arbetskostnad per producerad enhet Lokal valuta, index, 2011 kv4 = 100 110 108 Sverige Tyskland USA 110 108 106 106 104 104 102 102 100 100 98 98 96 11 12 13 14 15 96
Stigande vinstandel är att vänta Anm. Vinstandel i näringslivet, procent. Streckad linje avser genomsnitt mellan 1980 och 2014. Källor: SCB och Riksbanken
Skillnaden mellan lägsta notering (i närtid) och senaste utfall Förväntningar 2 års sikt 5 års sikt Arbetstagare 0,286 0,096 Arbetsgivare 0,129 0,198 Arbetstagare 2 års sikt avser skillnaden mellan 2014Q4 och 2015Q2 Arbetstagare 5 års sikt avser skillnaden mellan 2015Q1 och 2015Q2 Arbetsgivare 2 års sikt avser skillnaden mellan 2015Q1 och 2015Q3 Arbetsgivare 5 års sikt avser skillnaden mellan 2014Q4 och 2015Q2 Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt penningmarknadens aktörer Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera
Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera