Lärande, motivation, utveckling både i och utanför skolan. Var aktiv och gör anteckningar när du tittar på dessa filmer! Skippa inte föreläsningar. På föreläsningar gås det igenom det mest centrala i boken. Behöver komplettera med läsning i boken. Mångfald I skolan finns det en stor mångfald av elever som skiljer sig socio-ekonomisk standard, etisk härkomst, språk. Var 5:e elev i svensk skola är född i ett annat land eller har föräldrar som är födda i ett annat land. Ställer krav på lärare och skolan som institution. Läroplanen Det är det viktigaste styrdokumentet. I denna styrs hur undervisningen i skolan ska bedrivas. T.ex. står det att lärare ska simulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Man ska hjälpa ALLA elever. Det förkommer också begrepp som kunskap, lärande, samspel, självförtroende, behov, etc. Dessa begrepp och många fler behandlas i denna bok. Som lärare är du deal av ett team i skolan, ett arbetslag, ett ämneslag som hjälps åt att förverkliga det som skolan ska åstadkomma. Det behöver inte vara övermäktigt! I media och bland politiker kan kvalitetsfrågor göras om till kvantitetsfrågor när man tror att det viktiga är att t.ex. få fler datorer i skolan eller flera vuxna i skolan. Dessa aspekter är inte oviktiga, men ännu viktigare är kvaliteten på undervisningen. Det finns flera studier som visar detta, t.ex. Hattie. Lärarnas undervisningskvalitet bidrar väldigt starkt till elevernas studieprestationer. Det är den faktor som spelar störst roll för elevernas skolprestationer. Även andra, longitudinella, studier visar att elever som har duktiga lärare presterar långt mycket bättre än elever som har dåliga lärare. Lärarens kvalitet spelar väldigt stor roll. Frågor
1. Hur skulle du vilja beskriva svensk undervisning och skola idag? 2. På vilken sätt kan du se att det finns en mångfald i skolan idag? Hur yttrar sig mångfalden?
Det finns massor av svar på denna fråga. God undervisning bedrivs på många olika ställen, på sjukhus, bilverkstäder, i klassrum etc. Boken handlar om undervisning i klassrum. Lärare har många olika uppgifter och möter många olika utmaningar. Lärare möter elever med funktionsnedsättning, elever med olika språk, olika bakgrund. En viktig del i lärarens arbete är att samtidigt som man förmedlar kunskap och ämnesinnehåll ska man se till och sörja för elevernas välmående och vara delaktig i deras fostran. Vad är det som gör god undervisning? Vad är en bra lärare? Det är enkelt att göra en dikotomisering mellan den vise katederläraren och den empatiske handledaren. Den första fokuserar på kunskap som ska tryckas in i eleverna, den andre fokuserar på att eleverna ska lära sig själva och bara tas om hand. Denna dikotomisering är olycklig eftersom som lärare behöver man båda delarna. Man behöver ha en tydlig idé med sin undervisning, Man behöver fokusera på att lära eleverna kunskaper, men man behöver också vara en omsorgsfull och empatisk handledare som ser till att eleven lär sig ta eget ansvar för sitt eget lärande när de väl är mogna för det, inte innan! Fundera: Vilken typ av lärare vill du bli? Vilken typ av lärare håller du på att utvecklas till just nu? Har du undervisat en del? Vilken typ av lärare tycker du att du är? Är du den typ av lärare som du vill vara? Är du på väg åt rätt håll? Viktigt att reflektera över om du är den lärare som du vill vara. Eller måste du utveckla dig?
Detta forskningsfält har funnits i ungefär 100 år, man har diskuterar dess roll lika länge. Handlar det om att tillämpa psykologiska teorier och praxis i klassrummet eller är det något annat? De gamla grekerna: redan Platon och Aristoteles diskuterade lärarens roll, relationen elever-lärare, olika undervisningsmetoder. För 100 år sedan grundade William James vid Harvard det psykologiska forskningsfältet. Han tog fram en föreläsningsserie Talks to teachers about psychology. Det var en milstolpe, början till den pedagogiska psykologin. Han hade en student, G. Stanley Hall, som senare grundade America Psychological Aassosiation, som ligger bakom de regler vi använder för att citera och referera. Hall hade en student som hette John Dewey, som blev reformpedagogikens fader och grundade Laboratory School vid Universitetet i Chicago. William James hade en annan student som hette Edward Thorndike som skrev den första artikeln i pedagogisk psykologi 1903 och grundade Journal of Educational Psychology. Fanns även andra tecken på att pedagogik och psykologi var sammanflätade. I Sverige var pedagogik och psykologi samma ämne under en lång tid fram till 1949. Bertil Hammer, den förste lärostolsprofessorn i pedagogik, vid UU, var docent i psykologi. Vad är pedagogisk psykologi idag? Det är vad som händer när någon lär ut något till någon annan i ett sammanhang. Behövs forskning inom pedagogisk psykologi? Räcker det inte med sunt förnuft? I boken tas upp flera exempel där sunt förnuft och forskning jämförs. Det finns starka skäl till forskning inom ped. psyk. Eftersom det sunda förnuftet kan leda fel. Forskning inom pedagogisk psykologi bedrivs på många olika sätt. Två grova grupper: Kvalitativ forskning (etnografiska studier, intervjustudier, fallstudier, deltagande observationer) och kvantitativ forskning. Kvantitativ forskning kan delas upp i två kategorier, korrelationsforskning
(kollar om olika saker samvarierar, dvs. två faktorer varierar samtidigt, ju mer av det ena desto mer av det andra positiv korrelation, eller ju mer av det ena desto mindre av det andra negativ korrelation. OBS säger inte något om att de påverkar varandra, och om de skulle påverka varandra säger det ingenting om kausalitet!) och experimentella studier (jämförelse av två eller flera grupper. Tillför intervention i den ena gruppen och jämför grupperna. Man gör förmätningar, eftermätningar, och gör statistiska beräkningar för att se om det finns skillnader mellan grupperna och beror i så fall skillnaden på interventionen eller finns det andra förklaringar?) Ytterligare en typ av kvantitativa studier som blivit populär på sistone, men funnits länge, är singlecase studier. Varje individ eller grupp är sin egen kontrollgrupp. Som individ kan man ta del av en intervention och sedan tar bort interventionen, och så tillför man den igen och analyserar sedan om interventionen påverkar någonting. T.ex. påverkas sen ankomst, koncentrationsförmåga, etc.) Vad är forskning och vad är den bra för? Enligt svenska skollagen ska skolans verksamhet vila på vetenskaplig grund (=forskning) och beprövad erfarenhet. Forskning innebär att man använder observationer eller experiment för att samla in giltiga och pålitliga data på ett systematiskt sätt. Man använder också välanpassade procedurer för att analysera datan. Vidare ska man försöka beskriva forskningsproceduren, hur man har samlat in och behandlat datan så att andra kan replikera studiens resultat. Man ser till att studien granskas av oberoende experter (peer reviewers). Fundera nu: Du håller nog med att skolan verksamhet baseras på vetenskaplig grund i enlighet med skollagen. Vilken typ av forskning tycker du är giltig att skapa vetenskaplig grund för skolan? Varför? Kan annan forskning bidra för att svara på frågor som är relevanta för dig?
Det finns många teorier om hur människor utvecklas och lär sig. I denna bok delas teorierna i tre grupper/familjer. 1. Stadieteorierna 2. Teorierna om lärande 3. Kontextuella teorier Stadieteorierna (3 st) Freud /*** o psykoanalysens grundare, från Österrike o analyserade drömmar, barndomsminnen och kom fram till att det fanns fem stadier av psykosexuell utveckling. Samma fem stadier, i samma ordning för alla människor. Om det finns konflikter i ett tidigare stadium, lyckas man inte komma framåt utan blir fixerad vid det stadiet vilket förhindrar utvecklingen. Jean Piaget skapade en av de mest kända stadieteorierna. Han beskriver stadierna som fyra kvalitativt olika stadier i kognitiv utveckling. Barns tänkande utvecklas från stadie till stadie. Stadierna kallas för o Det sensomotoriska stadiet o Det preoperationella stadiet o Det konkretoperationella stadiet o Det formellt operationella stadiet Erik Eriksson. Hans stadieteorier kommer sist. Han var väldigt influerad av Freud. Han ansåg i sin psykosociala teori att människan gick igenom en mängd olika stadier och att varje stadie hade sitt eget mål. Men varje stadie hade också sina bekymmer och faror. Men målen och farorna/bekymmer skapar konflikter. Utvecklingen beror på hur man lyckas lösa dessa konflikter inom respektive stadium.
Nästa grupp om teorier handlar om lärande och motivation. Behaviorism Kognitiva synsättet Socialkognitiva synsättet Inom dessa teoribildningar menar man att utveckling, kunskap, motivation handlar om lärande och är ett resultat av lärande. Barn lär sig språk, problemlösning, att ta andras perspektiv, etc. Behaviorismen Fokuserar på sådant som kan synas, observeras, dvs. beteende. Beteende betraktas som något som händer som sker mellan två miljöbetingelser. Situationen där beteendet uppstår och konsekvensen som följer efter beteendet. Man är mycket intresserad av vad som triggar igång beteendet, vilka konsekvenser beteende får och vad konsekvenserna betyder för framtida beteenden. Kognitiva synsätt Teorier om lärande och utveckling som handlar om informationsprocessande. Man tänker sig att hjärnan fungerar likadant som en dator med arbetsminne, arbetsbord, långtidsminne. Med hjälp av denna teori och dessa begrepp kan man fungera ganska väl hur hjärnan fungerar. Men var tid har sin egen förklaring av hjärnan. Tidigare i historien har vi haft teorier som bygger på att hjärnan är väldigt mekanisk, exempelvis under industrialismens framväxt. Man försöker förklara hjärnan med det mest moderna man har i samhället, nuförtiden datorn. Albert Bandura klumpas ofta ihop med Skinner, men Bandura var inte en behaviorist, han var på sätt och vis Skinner argaste kritiker. Han tyckte inte att behaviorismen är tillräckligt noggrann och kunde beskriva hur och varför man lärde sig saker och ting. Bandura betonar i hög grad social påverkan. Hur man lär sig av andra och hur man påverkas av förväntningar från sig själv och andra. När man tittar på de kontextuella teorierna (Vygotskij och Bronferbrenner) så har de växt fram som kritik av de förutnämnda teorierna. Kritiken har bestått i att inom de andra teorierna inte tar hänsyn till inom vilka miljöer, inom vilka situationer och i vilken kontext som lärandet sker. I de kontextuella teorierna fokuserar man på att man lär sig inom ett sammanhang. Vygotskij menade att mänsklig verksamhet och lärande skedde i ett sammanhang och att det alltid sker i ett sammanhang och att det inte går att lyfta ut det ur sitt sammanhang. Lärande kan endast förstås i sin kontext, i sitt sammanhang. Den sociala interaktionen, samverkan som sker mellan olika människor är mer än en enkel påverkan, det är i själva verket det som skapar våra tankar. Bronferbrenner skapade en utvecklingsekologisk modell för hur många interagerande sociala kontexter påverkar utveckling. På olika närhet från individen finns det olika faktorer, domäner, som påverkar elevens lärande och utveckling. Kan handla om familj, kamrater, skola, samhälle