VÄRDEGRUNDEN vad är det?

Relevanta dokument
Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar

Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

1. Miljöfostran in Ingå

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Senast ändrat

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Likabehandlingsplan & Värdegrund

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Westmansgatan 100

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolplan för Tierps kommun

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Transkript:

VÄRDEGRUNDEN vad är det? Dialogduk för föräldrar och andra viktiga vuxna för barnet SKOLANS VÄRDEGRUND (Fritt efter den nationella läroplanen för grundskolan) Alla barn är unika och har rätt till god undervisning Varje barn är unikt och värdefullt i sig. Var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. Varje barn ska vara uppskattad i skolgemenskapen och få stöd för sitt lärande och välbefinnande. Alla ska få känna sig delaktiga och bidra till det gemensamma arbetet och välmående i skolan. Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati Skolan ska stödja barns utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet, rättvisa och fred. Barnen ska lära sig att handla rätt, att respektera sig själv, sin omgivning och sina medmänniskor. Utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i samhället. Kulturell mångfald är en rikedom Utbildningen ska bygga på det finländska kulturarvet som kontinuerligt formas i växelverkan med olika kulturer. Barnen ska lära sig att se saker utifrån andra människors perspektiv. Det betyder t.ex. att kunna kommunicera över språk-, kultur-, religions- och livsåskådningsgränserna och att man respekterar de mänskliga rättigheterna. Nödvändigheten av en hållbar livsstil Undervisningen ska bidra till en hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska. I skolan ska barnen lära sig att jobba för en hållbar användning av naturresurser och få en förståelse för allvaret i klimatförändringen. Utbildningen ska bidra till att utvecklingen tryggar människans och naturens framtid. 3 1 4 2

FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND (Fritt efter den nationella läroplanen för förskolan) DAGHEMMETS VÄRDEGRUND (Fritt efter den nationella planen för småbarnspedagogik) Förskoleundervisningen bygger på uppfattningen att varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i gruppen. Barnen har rätt att lära sig genom lek och att glädja sig över sitt lärande. Det är viktigt att respektera att barn är olika, att de beter sig och lär sig på olika sätt. Barnens uppfattningar och åsikter ska värdesättas. God förskoleundervisning kännetecknas av uppmuntrande respons och rättvist bemötande. Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sig och sina tankar, hantera känslor och konflikter samt pröva och lära sig nya saker. Förskoleundervisningen ska stödja barnens förmåga att förstå värderingar, tillägna sig hälsosamma levnadsvanor samt utveckla sina emotionella färdigheter och sitt sinne för estetik. Samarbete mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna bidrar till att trygga barnens välbefinnande. Förskolepersonalen ska bemöta olika familjer och hemmens olika åskådningar, religioner, traditioner och syner på uppfostran med öppenhet och respekt. I förskoleundervisningen ska man följa principerna om hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska. Verksamhetsmiljön i förskolan ska stödja jämlikhet och likabehandling. Det innebär bland annat jämlikhet i fråga om åsikter och jämställdhet mellan könen. Undervisningen ska präglas av religiös pluralism samt vara partipolitiskt och konfessionellt obunden. Förskoleundervisningen får inte användas som kanal för kommersiell påverkan. Barndomens egenvärde Varje barn är unikt och värdefullt som det är och alla barn har rätt till en trygg barndom. Barnen ska behandlas jämlikt och likvärdigt och de har rätt att bli sedda och hörda och tagna i beaktande som individer och som medlemmar i sin grupp. Att växa som människa Personalen ska stödja barnens utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet, skönhet samt rättvisa och fred. Ingen form av mobbning, rasism eller våld får tillåtas. Barns rättigheter Barn har rätt att uttrycka sig, sina tankar och åsikter. Barnen har rätt till god undervisning, omsorg och uppmuntrande respons. Barnen har rätt att leka och rätt till social gemenskap. Barnen har rätt att få mångsidig information, hantera känslor och konflikter samt pröva på och lära sig nya saker. Likabehandling, jämlikhet och mångfald Verksamheten bygger på det demokratiska värderingar som likvärdighet och jämlikhet och ett mångfaldigt finländskt kulturarv som formas i samverkan mellan barnen, vårdnadshavarna och personalen Barnen ska ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och göra sina val oberoende av kön, ursprung, kulturell bakgrund eller andra orsaker som gäller barnets person. Mångfald av familjer Barnets familjeidentitet och familjerelationer stöds och alla barn ska få känna att den egna familjen är värdefull. Det ska råda en respektfull inställning till familjers olika språk, kultur, åskådningar, religioner och traditioner Hälsosam och hållbar livsstil Småbarnspedagogiken har som uppdrag att vägleda barnen att tillägna sig hälsosamma levnadsvanor, utveckla emotionella färdigheter och estetiskt tänkande. Man ska också följa principerna för en hållbar livsstil. 3 1 4 2

3 1 4 2 ORDLISTA SANASTO GLOSSARY Värdering: (fi: arvo, eng: value) En grundläggande uppfattning om hur vi människor borde vara mot varandra och omvärlden Värdegrund: (fi: arvopohja, eng: core values) Ett kollektivs, t.ex. skolans, gemensamma värdeingar. Jämlikhet (fi: tasa-arvo, eng: equality) är ett socialt tillstånd där alla människor inom en viss isolerad grupp (t.ex. en klass) har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Jämställdhet (fi: naisten ja miesten välinen tasa-arvo, eng: gender equality) innebär jämlikhet mellan kvinnor och män Humanitet (fi: ihmisyys, eng: humanity) är en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt. Kulturell mångfald (fi: kulttuurinen moninaisuus, eng: cultural diversity) innebär en variation av olika egenskaper hos människor som representerar olika kulturer. Estetik (fi: estetiikka, eng: aesthetics) betyder läran om det som är vackert. HANDLEDNING Dialogduk för föräldrar För att barnen och eleverna ska vara trygga på daghemmet/förskolan/skolan behövs en öppen dialog mellan pedagogerna och föräldrarna. Detta lyfts fram i läroplanen/planen för småbarnspeda gogik som poängterar att föräldrar och personal förbinder sig till att tillsammans ansvara för att barnen utvecklas och lär sig på ett sunt och tryggt sätt. Föräldrarnas delaktighet i daghemmets/förskolans/skolans verksamhet ska enligt läroplanerna ha en central roll. Detta stärker både lärande, trivsel och tryggheten för barnen. Utgångspunkten för samarbetet är en kontinuerlig dialog som bygger på förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Läroplanerna understryker också vikten av starka nätverk föräldrarna emellan. Vad är en dialogduk? Dialogduken erbjuder föräldrar en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i daghemmet/förskolan/skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod för interaktion mellan föräldrar och personal. Dialogduken ger föräldrar möjligheten att ta del av den värdegrund som daghemmet/förskolan/ skolan vilar på. Diskussionen ger föräldrarna en möjlighet att reflektera över sitt eget föräldraskap och kan synliggöra eventuella olika perspektiv, också eventuella skillnader i värderingar. Syftet är också att tillsammans fundera kring hur föräldrar kan stödja daghemmet/förskolan/skolan i deras arbete med värdegrunden. Att föra en dialog är att lyhört lyssna, samtala och dela erfarenheter och idéer. Dialogen är ett förhållningssätt som utgår från ömsesidig respekt. Arbetet utgår från en duk med tydliga uppgifter och frågor. Grupper på ca 4 6 personer samlas kring duken. Uppgifterna på duken är placerade så att alla i gruppen på ett naturligt sätt kommer att få instruera och göra anteckningar. Anteckningarna från dialogduken kan sammanställas och utgöra underlag för fortsatt arbete på daghemmet/förskolan/skolan. Viktigt att tänka på Målgrupp Föräldrar till barn på daghemmet/förskolan/skolan Gruppens storlek 4 6 personer/grupp Rummet Sitt gärna kring mindre bord som är lämpliga för gruppstorleken. Om det är flera grupper kan man med fördel arbeta i skilda rum. Tiden Gott om tid, 1 2 timmar rekommenderas för diskussionen. Ange starttid och sluttid. Påminn gruppen om tiden med jämna mellanrum. Fördela tiden så att gruppen hinner besvara alla frågor. Ta gärna en kort paus. Övrigt att tänka på Pedagogen/läraren får gärna sitta med i en grupp eller cirkulera mellan grupperna. Lycka till med arbetet! Kontakta gärna Hem och Skola om ni har frågor gällande arbetet med dialogduken. www.hemochskola.fi

3 1 4 2

EGNA FÖRÄLDRAR: ARBETSKAMRATER: (Vi kan också fundera på skillnader i vårt föräldraskap jämfört med hur vi själva blev fostrade.) Vi berättar för varandra vad som är det bästa med att vara förälder. 2. ATT VARA FÖRÄLDER IDAG Den här dialogduken ska leda oss föräldrar genom ett samtal om våra värderingar, ett samtal som låter oss föra fram olika tankar och åsikter. Vi ska också se hur våra värderingar speglas i daghemmets/skolans värdegrund. 1. DIALOG ÄR ATT TÄNKA TILLSAMMANS Börja med att presentera er för varandra. Riktlinjer för detta samtal: (fyll på listan vid behov) Låt alla komma till tals Lyssna utan att avbyta Var noggrann med att alla får känna sig delaktiga 7 5 8 6

Målet med det här samtalet är att vi föräldrar ska få en bättre insyn i den värdegrund daghemmet/ skolan bygger på och få redskap för hur vi tillsammans kan göra den levande för barnen. 8. AVSLUTANDE REFLEKTION Syftet med denna värdegrundsdiskussion var att synliggöra olika värderingar och åsikter som vi föräldrar har och att spegla dem i daghemmets/skolans värdegrund. Vilka tankar och känslor väckte dennadiskussion? Vad tar du med dig hem och tar upp med dina egna barn? 7. VÄRDEGRUNDEN I VARDAGEN På vilket sätt kan vi föräldrar och andra viktiga vuxna i barnens omgivning stödja den värdegrund som styrdokumenten står för? Vad vill vi som grupp förmedla åt daghemmet/skolan och våra medföräldrar om det vi diskuterat? Skriv i rutan: 7 5 8 6

DIALOGDUK för föräldrar 7 5 8 6 BARNEN: Vi har nu pratat om hur vi vill att vi som föräldrar ska bli omtalade. Våra pratbubblor synliggör de värderingar vi har. Vilka värdeord kan vi koppla till våra pratbubblor? Vilka andra värdeord speglar våra värderingar? Lista dessa värdeord i rutan. DAGIS/SKOLANS PERSONAL: VÄNNER: I pratbubblorna fyller vi i uttalanden som vi önskar höra om oss som föräldrar. Vad vill vi att de ska säga om oss? Det finns många som är intresserade av vad vi som föräldrar står för. Det är t.ex. barnen, barnens vänner, grannar, daghemmet/skolans personal och andra människor i det omgivande samhället. 3. VI FÖRÄLDRAR SOM FÖREBILDER Exempel på värdeord är: respekt, demokrati, jämlikhet, jämställdhet, rättvisa humanitet, miljömedvetenhet, vidsynthet, ärlighet En värdering är en grundläggande uppfattning om hur vi människor borde vara mot varandra och omvärlden. 4. VÅRA EGNA VÄRDERINGAR Välkommen ti VÄRDER

7 8 Värdegrunden i ett nötskal De viktigaste principerna är barnets rättigheter, demokrati och humanitet. Barnen ska sträva efter sanning, godhet, skönhet samt rättvisa och fred. Alla barn har rätt till god och trygg barndom, social gemenskap, god utbildning. Alla ska behandlas jämlikt, likvärdigt och allas åsikter ska beaktas Daghemmet och skolan ska stödja barnets utveckling till en hälsosam och hållbar livsstil och att se kulturellt mångfald som en rikedom. 5 6 Vi ska nu bekanta oss med värdegrunden för daghemmet/skolan som ska genomsyra all verksamhet. Läs texten som finns på baksidan av dialogduken. Hur speglas våra egna viktiga värderingar (från ruta 4) i daghemmets/skolans värdegrund. Stödjer de varandra? 5. VÄRDEGRUNDEN I DAGHEMMET/ SKOLAN Vilka tankar väcks när vi läser dessa? ett samtal om INGAR! 6. UTMANINGAR GÄLLANDE VÄRDERINGAR Värderingarna i samhället ändrar över tid och skiljer sig mellan kulturer och generationer. I vardagen i daghemmet/skolan och där hemma uppstår ibland konflikter mellan olika värderingar och olika sätt att hantera situationer. Vilka erfarenheter har vi av situationer då våra egna värderingar stått i strid med andras (t.ex. vår partners, föräldrars, vänners, arbetskamraters, daghemmets/skolans värderingar). Diskutera.