Gemensamma Vägar 2018

Relevanta dokument
Søknadsfrist for å delta i benchlearningsamarbeidet er fredag 2. juni. Påmeldingsskjema

Föreläsning nr 1 kl

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Välkomna till Toftaskolan

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

Utbildningspolitisk strategi

Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Gemensamma vägar, oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden

Glappet mellan skolans praktik och forskningen

Beslut efter kvalitetsgranskning

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Folkhälsorådet

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Skolplan Med blick för lärande

DILE II me. Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Arbetsplan. Killingens förskola

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Futura International Pre-school. Danderyd

Jörgen From, Umeå universitet

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Elever i behov av särskilt stöd

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

FIRST LEGO League. Västerås 2012

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Gemensamma vägar, oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Skolsituationer för elever inom autismspektrumtillstånd webbseminarium 2 december 2016

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Stödinsatser i skolan

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

Specialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Nu hittar vi vägen tillsammans för en likvärdig utbildning Rodhe Jonsson

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Soldalens förskola läsåret 2019/2020

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Noralf 3-4 oktober 2019

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Likvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström

Föräldramöte 29/5-2018

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Joanna Lundin. Lärare, författare och föreläsare

Utbildningsdepartementet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Förskoleområde Trångsund 2016

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

2.1 Normer och värden

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

En likvärdig utbildning för alla

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Transkript:

Gemensamma Vägar 2018 Plenum tirsdag 23.oktober kl. 1100: Digitalisering i framtidens skola: Fjärrundervisning, ger den bättre utsikter för fler elever? Fjärrundervisning ses ofta som ett sämre alternativ, något som man tar till när det inte finns möjlighet till reguljär undervisning. I denna presentation presenteras ett annat perspektiv, där fjärrundervisning i förlängningen gynnar alla elever. Med utgångspunkt i ett nyligen avslutat projekt argumenteras för att fjärrundervisning: - Innebär pedagogisk utveckling - Innebär skolutveckling - Är en central strategisk del i skolans digitalisering Jörgen From, docent i pedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå, universitet. Plenum tirsdag 23.oktober kl. 1330: Utbildningspolitiska intentioner, styrdokument och specialpedagogiskt stöd - finns det ett samband? Alla nivåer i skolsystemet måste samspela för att elever som behöver stöd i skolan ska få det. I presentationen belyses samband mellan styrdokument och elevers möjligheter att få tillgång till specialpedagogiska stödinsatser. Jämförelser mellan Sverige, Norge och Finland görs. Kristina Ström, professor, Åbo akademi, Vasa. 1

Plenum onsdag 24.oktober kl.0830: Læringsmiljøprosjektet et tiltak for å redusere mobbing i barnehage og skole Janne Støen er førstelektor ved Læringsmiljøsenteret, Universitetet i Stavanger. Har arbeidet som lærer og skoleleder, jobber med veiledning og utvikling av skoler i hele landet, primært knyttet til læringsmiljø. Er prosjektleder for Læringsmiljøprosjektet, et nasjonalt tiltak som retter seg mot skoler og barnehager som har hatt høye mobbetall over tid. Janne Støen Plenum onsdag 24.oktober kl. 1230: Hvordan styrke undervisning og utdanning ved hjelp av VR- og AR teknologi EON Reality (EON) er den ledende aktøren på verdensmarkedet innen Virtual og Augmented Reality. Selskapet utvikler VR- og AR-løsninger for industri og utdanningsformål, og har utdanningssenter spredt over hele verden. Høgskolen i Innlandet (HINN), inngikk sammen med lokale næringslivsaktører, Hamar og Elverum kommuner og Hedmark fylkeskommune, et samarbeid med selskapet i 2016. Etableringen på Hamar er i utgangspunktet koblet til høgskolens spillstudier, men målet er å ta i bruk VR/AR-teknologi i undervisning og forskning på flere fagområder. Knut Henrik Aas, administrerende direktør i EON Reality Norway AS. 2

Dialoggrupper tirsdag 23.oktober kl. 1520 kl. 1700 og onsdag 24.oktober kl. 1020 kl. 1200. 1. Specialpedagogisk fjärrhandledning, kan det leda till att fler elever snabbare får stöd i den specialpedagogiska verksamheten? Syfte är att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor genom att fler klasslärare ges tillgång till fler handledningstillfällen som i sin tur bidrar till att fler elever får den specialpedagogiska verksamhet de har behov av när fjärrhandledning på vetenskaplig grund tillämpas. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen om hur olika specialpedagogiska handledningsinnehåll via fjärr från specialpedagoger tolkas och omsätts i klasslärares specialpedagogiska verksamhet i klassrummet. Gerd Pettersson Pedagoger från Vindelns kommun och Gerd Pettersson, lektor i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå. 2. Utmaningar i Förskolan Vi kommer att presentera ett utvecklingsarbete som genomförts vid Sameförskolan i Jokkmokk, hösten 2017- våren 2018. Syftet med projektet var att öka pedagogernas kompetens kring barn med funktionsnedsättning och att öka kunskapen kring hur olika pedagogiska arbetssätt kan bidratill att alla barn ges förutsättningar att lyckas i sin utveckling och sitt lärande. Förskolan har en viktig roll i att arbeta proaktivt och förebyggande. Med det som utgångspunkt var avsikten att utveckla en god lärmiljö för alla barn och ta utgångspunkt i Sameförskolans behov att bygga upp en kunskapsbas med en gemensam kunskapssyn och ett gemensamt förhållningsätt för att möta barnens behov i allmänhet och i synnerhet barn som behöver ett extra stöd. Utvecklingsarbetet har genomförts i samarbete med SPSM, som även bidragit med medel. Förskolechefen och all personal har deltagit. Projekt genomförs i den samiska förskolan i Jokkmokk, följeforskare från Umeå universitet är Åsa Perez Karlsson, institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap (TUV). Helén Bergstadius, Carina Lindmark Spesialpedagog førskolelærer og SPSM prosjektleder (50%) 3

3. Delaktighet, kreativitet och förundran i en mångfald av olikheter Presentationen handlar om att utveckla tillgängliga, trygga och innovativa lärmiljöer i förskola och skola. Föreläsningen belyser arbetet med att iordningställa föränderliga miljöer som erbjuder material som stimulerar, utmanar och uppmuntrar till utforskande och lärande och som skapar möten, kommunikation, lek och lärande; om miljöer som uppmuntrar både intellektuella såväl som praktiska, sinnliga och estetiska lärprocesser. Maria arbetar tillsammans med Carina som Pedagogista dvs. utvecklingsledare. Tillsammans har de under de senaste fyra åren drivet flera stora utvecklingsarbeten, i nära samarbete med forskare och med fokus på att iordningställa tillgängliga lärmiljöer. Carina arbetar som skolledare i Härnösands kommun och har erfarenhet av leda både förskola, skola och grundsärskola. Maria Svensson, pedagogista Carina S. Løfvander, skolledare 4. En skola för alla - och särskild undervisningsgrupp för några. Syftet med den pågående studien är att studera hur uppdraget att skapa en skola för alla förhandlas när elever i behov av särskilt stöd placeras i en annan grupp än sin ordinarie undervisningsgrupp för att få stöd. 48 åtgärdsprogram tillhörande 40 pojkar och 8 flickor i årskurs 7-9 placerade i särskild undervisningsgrupp har samlats in. Det preliminära resultatet visar att den särskilda undervisningsgruppen förväntas lösa uppenbart motstridiga problem såsom när en elev bedöms ha stora svårigheter med förändringar och vara i behov av att undvika sådana samtidigt som hen bedöms behöva ett nytt sammanhang med nya lärare, undervisningsmetoder, lärmiljöer och kamrater för att klara skolan. Standardformuleringar används också för att beskriva såväl behov som åtgärder. Vicktoria Westerberg, Doktorand vid Pedagogiska Institutionen Umeå universitet. 4

5. En lärmiljö anpassad för alla elever. Framgångsfaktorer för att skapa en miljö som tillgodoser alla elevers behov. Vi kommer att prata om barns förmågor och behov av extra anpassningar, tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande och den fysiska miljön. Det pedagogiska stödteamet hjälper till och stöttar där barn, elever, grupper och/eller pedagoger befinner sig i problematiska förskole- och skolsituationer. Teamet är en resurs som arbetar från förskolan till och med gymnasiet. Teamet arbetar tillsammans med förskolan och skolans personal med barnet/eleven och gruppen. Insatserna anpassas efter uppdragets art och är helt beroende på den aktuella situationen. Arbetet sker i samarbete med andra resurser som t.ex. lokal elevhälsa/barnhälsa, habiliteringen, socialtjänst och BUP. Maisha Mory, Maria Moberg och Thomas Birkö, Pedagogiskt Stödteam, Örnsköldsviks kommun 6. Goda läsförståelsestrategier för alla Vi presenterar material från projektet Goda läsförståelsestrategier, ett projekt vid Åbo Akademi i Vasa, där vi arbetade strukturerat för att stärka läsförståelsen hos elever i årskurserna 3 och 4. Materialet består av lärarmaterial samt åtta texter som den första finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman skrivit för detta projekt. Vi redogör för arbetet i klasserna och resultatet från projektet. I presentationen berättar vi även om hur vi lyfte in strategierna i arbetet med de yngsta i skolan, elever i årskurs 1, och de positiva intryck vi fick av detta. Pia af Hällström Ulla Stina Åman Pia af Hällström har pedagogiemagisterutbildning och specialisering inom nybörjarundervisning. Hon arbetar som klasslärare för åk 1-2 samt som vice rektor för åk 1-6 i Storängens skola i Esbo (Finland). Ulla Stina Åman, pedagogie magister, mångårig pedagogisk utvecklare och handledare vid Lärum i Vasa, projektkoordinator vid Vasa Specialpedagogiska center vid Åbo Akaemi i Vasa. Ulla Stina jobbar för tillfället på freelancebas med frågor som berör bland annat specialpedagogik, läsförståelse och lättlästa texter. 5

7. Specialpedagogik i yrkesprogram, en jämförelse mellan gymnasiala yrkesinriktade program i Norden Genom att sammanställa en forskningsöversikt över vetenskapliga studier som tangerar specialpedagogisk verksamhet inom gymnasial yrkesutbildning i Norden avser studien att diskutera hur osynliggjord/synliggjord den specialpedagogiska verksamheten är ur ett Nordiskt gymnasialt sammanhang. Camilla Björk-Åman Gerd Petterson Camilla er Pedagogie doktor, universitetslärare sedan hösten 2018, tidigare speciallärare hos yrkesutbildaren Optima. Gerd er lektor i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 8. Hvordan implementere de digitale verktøyene i det pedagogiske læringsmiljøet? Kirketunet barnehage i Mo i Rana har lenge hatt fokus på å la barna blir kjent med framtidens teknologi og har i mange år benyttet digitale verktøy i det pedagogiske arbeidet. Vi vil presentere hvordan vi tenker at barn lærer og begrunne hvorfor vi har innredet læringsmiljøet vårt slik vi har gjort det. Marit Kåresdatter Nilsen Trine Danielsen Selfors Marit er pedagogisk leder på storavdelingen og Trine er styrer i Kirketunet barnehage. 6

9. Vi får til det vi vil- bruk av prosessveiledning for utvikling av årshjul Vefsn kommune ønsket å etablere gode overgangsrutiner fra barneskole til ungdomsskole. Disse skulle ivareta den enkelte elev og legge til rette for et godt læringsutbytte, trygghet og en god inkluderingsprosess i mottaksskolen. I denne dialoggruppen presenterer vi hvordan de, i samarbeid med Statped nord, fikk til det de ville. Deltakerne vil bli kjent med individsystemisk prosessveiledning og få prøve ut ulike verktøy som kan benyttes i en slik arbeidsform. Videre vil kommunen presentere årshjulet de utarbeidet og fortelle om sine erfaringer både fra utarbeidelsen og fra den praktiske bruken av årshjulet. Mirjam Harkestad Olsen Johanne Skjølberg Mirjam Harkestad Olsen er professor ved UiT Norges arktiske universitet, Campus Alta. Hun har vært innleid av Statped til oppdraget i Vefsn. Johanne Skjølberg er inspektør ved Mosjøen oppvekstsenter. 10. Tilpasset Fagopplæring i bedrift. Erfaringer fra opplæringskontorets arbeid med personer som trenger særskilt tilrettelegging ute i bedrift. Tverrfaglig Opplæringskontor ytre Helgeland er lokalisert i Sandnessjøen og jobber med lærlinger/lærekandidater og praksiskandidater i vel hundre bedrifter. Arnfinn Rørvik har jobbet med lærlinger siden 1982, først i bedrift siden på opplæringskontor. Arnfinn Rørvik er daglig leder for Tverrfaglig Opplæringskontor ytre Helgeland. 7

11. Tverrprofesjonelt samarbeid i skolen rundt barn og unge i sårbare livssituasjoner. Cecilie Høj Anvik er førsteamanuensis i sosiologi ved Nord Universitet og mangeårig seniorforsker ved Nordlandsforskning med særlig forskningsområde rundt unge i sårbare livssituasjoner og vanskelige overganger mellom utdanning/frafall og arbeidslivsdeltakelse/uførhet. I dialoggruppen setter hun blant annet fokus på betingelser for tverrprofesjonelt samarbeid til beste for barn og unge i skoleverket. Cecilie Høj Anvik 12. RØDØYPROSJEKTET ll: Digitale klasserom med fulldelte klasser i fådelte skoler Rødøy kommune er en liten kommune som har 6 skolekretser med fådelte 1-10 -skoler fordelt på øyer og fastland. De varierer i størrelse fra 8 64 elever. Kommunen skal opprettholde en desentralisert skolestruktur, samtidig som de vil sikre et forsvarlig opplæringstilbud i tråd med de lover og forskrifter som regulerer dette, av godt kvalifiserte pedagoger med høy kompetanse. Kommunen har derfor valgt å starte et utviklingsprosjekt hvor skolene tar i bruk fjernundervisning for å unytte den samlede fagkompetansen i de seks skolene. De som vil presentere prosjektet er lærere fra Rødøy kommune samt to forskere fra Nord universitet. Sylvi Bratteng Atle Kristensen Janne Andersen Lars Kristensen Sylvi Bratteng og Atle Kristensen deltar i Rødøy-prosjektet med følgeforskning. De er begge universitetslektorer på Nord universitet. Lars Kristensen og Janne Andersen jobber som lærere på Rødøy skole. 8