Kvarnbyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) 2017-01-30 Handläggare Lennart Berglind Telefon: Till Kvarnbyskolan Verksamhetsplan 2017 för Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan 163 05 Spånga 08 508 43 610 lennart.berglind@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...6 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...14 2. Ett klimatsmart Stockholm...15 2.1 Energianvändningen är hållbar...15 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...17 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...17 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi... 19 Resursanvändning...19 Budget 2017...19 Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan LÅ16-17 Bilaga 2: Internbudget 2017 Bilaga 3: EHT arbete17 (002)
Sid 3 (19) Inledning Inledning I Kvarnbyskolan, som ligger i Rinkeby, har vi ett interkulturellt synsätt och arbetar mycket med språkutveckling oavsett skolämne. Eleverna lär sig läsa tidigt och vi följer alla elevers läsutveckling och läsförståelse noga. Skolan har två lärare i varje klass som arbetar intensivt för att alla elever ska nå sin fulla potential i skolans alla ämnen. På Kvarnbyskolan har vi också gratis läxhjälp för alla elever tre eftermiddagar i veckan. Vi har även matematiklördagar och lovskola i flera årskurser. Organisation Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola åk 1-6, skolbarnsomsorg åk F - 3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4-6. All personal är uppdelade i arbetslag med stort ansvar och kompetens. Skolan leds av rektor, ansvariga för de olika arbetslagen och en skolintendent. Kvarnbyskolan har 11 förstelärare som arbetar med att utveckla skolan pedagogiskt. Kvarnbyskolan har 420 elever och 205 barn i skolbarnsomsorgen Av dessa går 19 i förberedelsegrupp. 99,5% av eleverna talar minst två språk och undervisning sker i 24 modersmål. 82 personer arbetar i verksamheten och 75 arbetar direkt med elevernas lärande. Av dessa är 6% specialpedagoger/speciallärare och 62 % grundskollärare. Dessutom tillkommer undervisning i olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande 2,5 heltidsanställda. I Kvarnbyskolans elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagoger. Specialpedagogerna ingår dessutom i ett eget arbetslag och ansvarar för pedagogiskt stöd för elever i behov av särskilt stöd i åk F - 6. Kvarnbyskolan har ett välutrustat bibliotek med en heltidsanställd skolbibliotekarie, som arbetar speciellt med att stimulera elevernas läslust. Detta sker bl.a. genom bokprat och Sommarläseklubben. Förskoleklassen har ca 71 barn. Där arbetar tre grundskollärare, en lärare mot fritidshem 3,5 barnskötare och tre förskollärare. Förskoleklassen är både lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med grundskolan. De tre grundskollärarna följer med barnen upp i ettan och vidare till tvåan och trean. En specialpedagog är knuten till förskoleklassen. Fritidshemmet är integrerat med skolan verksamhetsmässigt genom samverkan och rastverksamhet. De 205 barnen är uppdelade i tre grupper i fritidshemmets egna lokaler. All icke pedagogisk personal på fritidshemmet deltar i en Fritidslyftutbildning på 1½ år. Verksamhetsidé - vision och värdegrund Kvarnbyskolan arbetar mycket engagerat för att uppnå de mål som är uppsatta för verksamheten. Ett stort ansvar för oss är att ge eleverna framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga ges eleverna förutsättningar att lyckas i framtiden. Förutsättningarna är goda: stabil personal, som tar ansvar och är utvecklingsbenägen. Eleverna tycker om sin skola och vill lära sig. Kvarnbyskolans profil är och måste vara "Språk- och skrivutveckling" vilket innebär att personalen bl.a. arbetar med ett
Sid 4 (19) skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell. Genrepedagogik har införts i alla årskurser och detta arbete fortsätter även nästa läsår. Förskoleklassen arbetar även enligt Bornholmsmodellen för att öka elevernas fonologiska medvetenhet. Metoderna ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsamma för språkutvecklingen. Kvalitetsåtaganden Kvarnbyskolan har utarbetat kvalitetsåtaganden som redovisas i nedanstående text och i dokumentet "Kvalitetsgarantier". Systematiskt kvalitetsarbete Kvarnbyskolans viktigaste mål är de som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att alla kontinuerligt ska följa upp, värdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär också att de planer och dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna. Utbildningsförvaltningens resultatanalys är ett bra stöd i vårt eget arbete med utvärdering och utveckling. Frågeställningarna från förvaltningsledningen kommuniceras ut i arbetslagen på skolan av rektor och återredovisas genom arbetslagsansvariga. Information från skolledningen ges både muntligt och skriftligt. Före beslut inhämtas åsikter från arbetslagen. Beslut av MBL-karaktär fattas i samverkansgruppen, medan beslut som rör ett arbetslag fattas på APT. Vikten av analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där elever samverkar finns. Ett rådssystem bestående av en elev från varje klass för åk 1-6 som tillsammans med vuxenansvarig träffas två gånger i månaden finns. Däremellan har klassen ett vanligt klassråd där man tar upp frågor, som man tar med till råden. För närvarande finns fem råd: antimobbningsråd, miljöråd, idrottsråd, biblioteksråd och matråd. Många elever blir på detta sätt involverade i elevinflytande och elevdemokrati och engagemanget från elevernas sida ökar. Arbetssätt för framtagande av verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på tidigare års planer, kvalitetsredovisningar och kvalitetsgarantier. Dessa har vuxit fram i dialog med personal och de som använder dem. Planen upplevs som bra och förankrad.. Synpunkter som har kommit fram vid utvärderingar med elever, personal och föräldrar har inarbetats. Prioriterade åtgärder för utveckling Schack Kvarnbyskolan fortsätter satsningen på schack. Schack ser vi som ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel och även som ett bra sätt för integrering. I skolan finns idag tre skolschackklubbar
Sid 5 (19) med 300 elever. På Kvarnbyskolan har 23 pedagoger utbildats i en trestegskurs av Svenska schackförbundets riksinstruktör. Schack spelas i förskoleklassen, på fritidshemmet efter skolans slut, på elevens val och ibland som avslutning på en matematiklektion. Schacket kräver koncentrationsförmåga och problemlösningstänkande, som har god effekt på andra skolämnen. En idrottslärare och en fritidsanställd arbetar en del av sin tid med schacksatsningen. Utbyte med olika skolor i Stockholm fortsätter och vi söker nu nya skolor att samarbeta med. Senast hade vi utbyte med Norra Real, något som fortsätter. I år har vi även samarbete med en skola i Täby. Föräldrasamverkan Föräldrarådet har skapat engagerade föräldrar och bra uppföljningsarbete ute i klasserna, då alla får protokollen och vet vad som diskuterats. Man träffas ca fyra gånger per läsår med rektor och personal. Arbetet för att öka föräldraförståelsen för skolans arbete och kunskapsmål fortsätter under året. Skolan ska ta fram nya rutiner kring synpunkts- och klagomålshantering. I dag framförs alla synpunkter från föräldrarna muntligt och dokumentation och diarieföring av dessa är ett utvecklingsområde. Rektor har öppen dörr en gång i veckan då föräldrar är välkomna att lämna synpunkter. Vi arbetar nu med att få igång föräldravandringar på helger runt skolan. Läxhjälp Röda Korset bedriver läxhjälp på Kvarnbyskolan tre kvällar i veckan. Detta är en fantastisk möjlighet för våra elever. Många vuxna finns som hjälp dessa läxhjälpskvällar. Läxhjälpen utvärderas noggrant varje termin. Läxhjälpen utökas med s.k. föräldracaféer med språkutvecklande samtal. Resultatförbättring Alla arbetslag kommer att arbeta intensivt för att förbättra resultaten i de olika skolämnena genom kompetensutveckling, metoddiskussioner och studier av forskningsrapporter. 20 lärare fortsätter att delta i "Matematiklyftet" under året. Arbetet med genrepedagogik fortsätter i alla klasser. Den lyckade satsningen på Skapande skola fortsätter. Elva förstelärare med olika utvecklingsområden kommer att fortsätta sina uppdrag att inspirera och stödja kollegorna för att höja resultaten. Under våren 2017 kommer förstelärarnas arbete med lektionsstruktur för att öka likvärdighet och trygghet i klasserna implementeras på studiedagar. Detta är också en del i utvecklingen av förebyggande arbetssätt. Under året kommer skolans alla legitimerade lärare att delta i Skolverkets Specialpedagogiska lyftet. Detta syftar till att höja den kollegiala kompetensen i specialpedagogik. Vi ser en betydande utvecklingspotential när det gäller skolans förebyggande arbete i klasserna. Rinkebys skolor satsar på att utbilda sin icke pedagogiska personal vid fritidshemmen och förskoleklasserna. Susanne Barklund biträdande rektor Askebyskolan håller i utbildningen som varar i 1½ år. Elevinflytande De fem råden, antimobbnings-, biblioteks-, mat-, idrotts-, och miljöråd har visat sig vara bra för elevmedverkan och inflytande. Arbetet fortsätter och utvärderas sedan vid vårterminens slut. Miljörådet har blivit speciellt omnämnt i tidningen Lära.
Sid 6 (19) Barns rörelse Under 2017 kommer Kvarnbyskolan att satsa på mer rörelse i skolan. All personal har lyssnat på en föreläsning om barns alltmer stillasittande. Vi kommer att öka rörelsestunderna för Kvarnbyskolans elever. Detta kommer att ske under skoltid i form av rörelse innan, under eller efter lektion. Rastverksamhet Rastverksamheten kommer att utvecklas ytterligare under året i samband med att skolan fortsätter arbetet med Trivselledare enligt en norsk metod. Fem vuxna Trivselledaransvariga, tre från fritidshemmet och två från fritidsklubben, ska tillsammans med ca 30 elever organisera och schemalägga aktiviteter för rasterna. Syftet är att alla ska få vara med, mobbning motverkas och trivseln ökar. Dessutom ökar man den fysiska aktiviteten hos alla. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 83% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 75 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 89 % År 90 % År
Sid 7 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 87 % År 87 % År 60 % År 60 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 85 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan ska ges goda förutsättningar att nå kunskapsmålen. Att alla elever lär sig läsa under årskurs 1 och att nästan alla elever ska nå godkänt i samtliga skolämnen. Arbetssätt Kvarnbyskolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande och ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Många pedagoger har gått en 30-poängskurs eller mer i Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling. Lärarna använder bl.a. ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisningen. Metoden ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen. Tidigare satsning på genrepedagogik fortsätter Detta har bl.a. lett till att alla elever i åk 1-6 skriver berättelser till en Nobelpristävling. Dessa bedöms med hjälp av genrepedagogik. Skolan arbetar med Röda tråden som ska ge en gemensam kunskapssyn från F-6. Förskoleklassen arbetar enligt Bornholmsmodellen för att göra fonologisk kartläggning. Man använder genrepedagogiken framgångsrikt i alla ämnen. Denna fungerar också bra när verksamheten tar emot nyanlända barn som är för unga att gå i Förberedelseklass. Ipads, dokumentkamera och storbilds-tv används i undervisningen. Resursanvändning Två lärare per klass gör det möjligt att arbeta intensivt med språkutveckling och måluppfyllelse i de olika skolämnena. I förskoleklass delar förskollärare och grundskollärare ansvaret för verksamheten. I årskurs 1-3 sker ett nära samarbete med fritidshemmet som möjliggör arbete i mindre grupper och enskild undervisning. 11 förstelärare har i uppdrag att utveckla olika områden inom undervisningen. Två av förstelärarna har inriktning läs- och skriftspråksutveckling. För att öka elevernas läsförståelse har ca 20 lärare bildat en studiecirkel där man fortsatt arbetar med olika lässtrategier. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom olika pedagogiska dataprogram. Ipads används i årskurs 1 och 2 för att
Sid 8 (19) vidareutveckla läs- och skrivförmågan samt matematiken. Materialet Nya språket lyfter ska förstärka och stödja lärarna i arbetet med läsförståelse bl.a. med hjälp av olika lässtrategier. Skolverkets nya bedömningsstöd har ersatt LUS. Uppföljning Kvarnbyskolan använder sig av skolverkets bedömningsstöd vid bedömningen av elevernas läsförmåga i årskurs 1-3 och DLS för att bedöma eleverna i årskurs 4-5. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad den enskilde eleven behöver utveckla. För att mäta elevernas matematiska förståelse används olika hjälpmedel, tex Skolverkets analysscheman och diagnostiska material. UIM i matematik genomförs varje år i åk 2 och 5 med efterföljande resultatuppföljning. Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, föräldrar och personal. LPP används som underlag och för varje mål bedöms den enskilde elevens måluppfyllelse. Sammanställning görs på skolnivå över alla elevers måluppfyllelse i de olika skolämnena. Vid skolverkets nationella prov för årskurs 3 bedöms måluppfyllelsen i svenska och matematik och för årskurs 6 bedöms måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska. Förskoleklassen gör fonologisk kartläggning enligt Bornholmsmodellen. Speciallärare screenar och kartlägger eleverna från förskoleklass för att kunna fånga upp barn med behov av särskilt stöd före årskurs ett. Klasskonferens, där lärare,rektor och elevhälsoteamet ingår, genomförs en gång per termin. Ett MAS-schema, som visar måluppfyllelse, ansvar och socialt beteende, används för varje elev Detta ger en god uppfattning om varje elevs utveckling och det används som underlag vid diskussion om insatser för de elever som behöver särskilt stöd. Enhetsmål: Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få det. Arbetssätt Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för dessa elever möjliggörs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolans beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker succesivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Skolan har ett gott samarbete med Start-Stockholm.
Sid 9 (19) Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. Vi har precis börjat använda tjänsten inlästa läromedel som elever i behov av stöd kan ha fri tillgång till, både i skolan och hemma. Resursanvändning Speciallärarna ingår i ett arbetslag, som ger stöd åt alla klasser från förskoleklass till årskurs 6. De ingår i skolans elevhälsoteam, som består av rektor, skolsköterska, psykolog och kurator. Kvarnbyskolan har hög personaltäthet med två-lärarsystem, heltidsanställd bibliotekarie, skolsköterska och kurator. Detta är möjligt tack vare det socioekonomiska anslaget och en förutsättning för att kunna stödja varje elev med behov av särskilda insatser. Uppföljning Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och social utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtal mellan elev, förälder och personal. I årskurs 1-3 bedöms elevernas svenska och matematik med hjälp av Skolverkets Bedömningsstöd samt materialet Nya språket lyfter. I årskurs 4 och 5 används DLS för bedömning av svenskan. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, tex Skolverkets analysschema och diagnostiska prov. Utveckling Som ett led i det förebyggande elevhälsoarbetet har specialpedagogerna på skolan arbetat fram en ny arbetsgång som ska ge lärarna verktyg och stöd i arbetet med de elever som har behov av extra anpassningar och stöd. Syftet är att upptäcka olika behov så tidigt som möjligt och att då kartlägga dem och anpassa miljön med hjälp av förenklade dokument. Detta leder förhoppningsvis, med hjälp av tidiga insatser, till att fler elever får det stöd de behöver inom klassens ram. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År
Sid 10 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 4,5 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande miljö både i skolan och i skolbarnsomsorgen. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4-6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet, sk fritidsklubb. Att alla elever ska känna sig trygga i skolans alla miljöer. Arbetssätt En kartläggning visade att rasterna var ett område i behov av utveckling. Ett mer omfattande rastvaktsystem infördes där även fritidshemspersonalen ingår. Oroliga områden och verksamheter identifierades och punktbevakas numera. Vi har hjälp av idrottslyftet med rastvaktande av bl.a. bollplanen som är särskilt utsatt. Det finns även schema och riktlinjer hur den får användas. Kvarnbyskolan har infört Trivselledare enligt en norsk metod för att utveckla rastverksamheten ytterligare. Fem vuxna Trivselledar-ansvariga, tre från fritidshemmet och två från fritidsklubben, ska tillsammans med ca 30 elever organisera och schemalägga aktiviteter för rasterna. Syftet är att alla ska få vara med, mobbning motverkas och trivseln ökar. En av många aktiviteter är rast-disco utomhus då barnen dansar och sjunger. Gemensamma aktiviteter för hela skolan, t.ex. våra uppskattade sångsamlingar, "Nobelfirandet" och Kvarnbydagen bidrar till att öka gemenskap och trygghet. Rådsarbetet gör att elever i olika åldrar lär sig att samarbeta och de får känna sig betydelsefulla. Fritidshemspersonalens mål under elevernas tid på fritidshemmet är att se barnens allsidiga utveckling och komplettera barnens skoldag med en pedagogisk verksamhet efter läroplanens intentioner. Barnen ska uppleva fritiden som rolig och meningsfull och personalen ska stimulera och berika deras utveckling. Detta sker bl.a. genom arbete i smågrupper där alla barn blir sedda och hörda, fysiska aktiviteter utomhus och inomhus och integration av jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i verksamheten Förskoleklasserna arbetar kontinuerligt med gruppdynamik för att stärka gruppen och bilda ett gott socialt klimat inför starten i grundskolan. Man har många utomhusaktiviteter och en egen kolonilott på Järvafältet där man odlar, skördar, grillar och bedriver pedagogisk verksamhet. Förberedelser och integration med skolan sker också vid gemensamma samlingar och lekar på skolgården, skolmåltiderna och undervisningen i idrott och slöjd. Fritidshemmet ansvarar för 6-årsomsorgen på morgonen och efter kl 16 på eftermiddagarna.
Sid 11 (19) Resursanvändning Skolan och fritidshemmet har ett nära samarbete kring eleverna under skoltiden. Fritidshemspersonalen är knutna till en klass där de samverkar. På rasterna vaktar både lärare, fritidshemspersonal och fritidsklubben enligt ett schema. Fritidsklubben har ett skolgårdshus där de lånar ut material för rastverksamheten. I förskoleklassen samverkar lärare, förskollärare och barnskötare hela skoldagen kring eleverna. Lärarna följer sedan eleverna upp i årskurs 1. Uppföljning Kvarnbyskolans antimobbningsråd leds av skolkurator och skolsköterska. Där träffas representanter från alla klasser i årskurs 1-6 varannan vecka och samtalar om trygghets- och trivselfrågor, mobbning och kränkande behandling. Rådet har en brevlåda där alla kan lägga en lapp med sina frågor anonymt. Rådets arbete har varit viktigt bl.a. för att kartlägga känsliga områden på skolgården och i skolans lokaler samt identifiera situationer i klasserna. Elevenkäten är också en indikator på vårt arbetssätt lyckats. Uppföljning av fritidshemsverksamhet sker genom Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning, samt skolans utvärdering vid läsårets slut. Utveckling Under 1½ år, med start HT16, pågår en vidareutbildning av icke pedagogisk personal vid alla fritidshem i Rinkeby för att höja kvaliteten. Vid Kvarnbyskolan arbetar de 11 förstelärarna med att utveckla en lektionsstruktur som syftar till att öka tryggheten, strukturen och likvärdigheten i klasserna. Detta är också en del i utvecklingen av förebyggande arbetssätt. Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar. Att ingen elev ska utsättas för någon form av mobbning, trakasserier eller kränkning. Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få arbetsro på lektionerna. Arbetssätt Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan från vt-2016 med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder. Jämställdhet, likabehandling och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. Ett antimobbningsråd med representanter från alla klasser finns på skolan. På föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap. Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid
Sid 12 (19) svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Dessutom hoppas vi att vår satsning på Trivselledare ytterligare ska motverka mobbning och trakasserier. Återkommande arbete med Nolltoleransveckor ska stödja och höja trivseln på skolan. Skolk Rektor poängterar vikten av att sätta skolan högt. Detta sker vid föräldramöten i varje klass i början av varje termin. Personalen lägger ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta kontakter med berörda hem, om familjerna befinner sig i Sverige. Hög frånvaro leder till elevvårdskonferens med föräldrar och ev. till anmälan till socialtjänsten. Elevhälsa Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och speciallärare. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Elevhälsoteamets handlingsplan bifogas. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud, som även ingår i vårt miljöråd. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Medvetenheten om elevernas hälsa har ökat. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras. Förutom den obligatoriska simundervisningen för skolår f och 2 införs nu simning för elever i årskurs 6 som inte uppnår målen i idrott. Skolan deltar också i samarbetsprojekt med Bosön. Trivsellekar på rasterna ökar rörelseglädje. Detsamma gäller fritidshemmets ökade nyttjande av gymnastiksalen på eftermiddagarna. Fritidsklubben använder gymnastiksalen 2 gånger i veckan och simmar på loven. Förskoleklassen börjar dagen med promenad och har utelek på eftermiddagarna. Resursanvändning All personal är involverad i detta arbete. Uppföljning Uppföljning av arbetet med attityder, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling sker vid läsårets slut. Skolsköterskan gör djupintervjuer i skolår 4 kring välbefinnandet. Efter skyddsronderna diskuteras resultatet med elevskyddsombuden och i samverkansgruppen. Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex. stadens skolundersökning utförd av Utrednings- och statistikkontoret, skolhälsans årliga rapport, skolsköterskornas skadestatistik och personalens och elevernas utvärderingar. Utveckling Skolledningen och elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt med att rikta insatser utifrån de behov som framkommer vid djupintervjuerna och i antimobbingråden. Det kan vara att styra personal till oroliga områden eller verksamheter på skolgården eller att stödja elever individuellt eller i grupp.
Sid 13 (19) Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 85 % År 85 % År 85 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar. Att alla elever och föräldrar ska veta vad de individuella utvecklingsplanerna betyder för varje individ. Arbetssätt I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever, föräldrar och personal. Skolan kommer på olika sätt att arbeta med att öka elevernas delaktighet och ansvar. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s barnkonvention ska ingå som ett naturligt inslag i undervisningen. I olika samrådsorgan lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen genom formella påverkansmöjligheter. Genom personalens medvetenhet kommer elevernas ansvar och delaktighet kring sitt arbete i klasserna att utvecklas. Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolan har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande. Föräldrainflytande För de flesta föräldrar sker det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker
Sid 14 (19) företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per läsår. Här diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och kommande åtaganden. Genom samtal ökar också föräldrars förståelse för skolproblem och utredningar. Arbetet med föräldrarådet fortsätter med sex träffar per läsår där rektor och personal deltar. I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. Hänvisning finns också till Utbildningsförvaltningens klagomålshantering Resursanvändning All personal såväl lärare, fritidshemspersonal som specialpedagoger är involverade i varje elev. Uppföljning Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde. Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter. Den dokumentation som finns från elevrådet gås nogsamt igenom i alla klasser. Elevinflytandet har också tagits upp under medarbetarsamtalen. Vårens utvärderingar och skolundersökning visade på en positiv utveckling både vad gäller ansvar och inflytande och elevernas medvetenhet om skolans mål. Utveckling Rådsarbetet fortsätter och eleverna kan påverka områden som miljö, mat, biblioteksverksamhet, mm. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 % År
Sid 15 (19) Enhetsmål: Vi åtar oss att alla elever får ta del av minst en kulturupplevelse under läsåret. Alla elever kommer att få ta del av och uppleva kulturlivet under året. Arbetssätt Kvarnbyskolan har under många år satsat på att ge eleverna kulturella upplevelser. Klasserna besöker teatrar och museer och författare kommer på besök. Vissa år satsas pengar på ett gemensamt kulturevenemang för hela skolan och vissa år går klasserna var för sig. Förskoleklassen besöker Konserthuset varje år. Fritidshemmet går på bio under loven. Resursanvändning Varje klass har pengar avsatta i internbudgeten för att möjliggöra minst ett kultur- och studiebesök per år. Skolan har också fått medel från Skapande skola för bildprojekt. I musiken har vi ett samarbete med Kulturskolan ett Orkesterprojekt där alla elever i årskurs 5 och 6 får lära sig spela ett instrument och spela i grupp. Skolans musiklärare driver projektet tillsammans med pedagoger från Kulturskolan. Uppföljning Efter vårterminens slut arbetar pedagogerna med utvärdering och analys av alla enhetsmål. Utveckling Kvarnbyskolans har från HT-16 en förstelärare som är ansvarig för kulturfrågorna. Han kommer i samarbete med klasslärarna initiera och planera kulturaktiviteter. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 0 Sorterar År
Sid 16 (19) Enhetsmål: Vi åtar oss att bidra till en hållbar livsmiljö genom att ta hand om skolan och sträva mot goda miljöval i verksamheten. Att eleverna ska få en ökad miljömedvetenhet och få kunskap om hur alla kan bidra till en bättre miljö. Arbetssätt Skolan har närvarostyrd belysning i kapprum och på toaletter. Vi källsorterar papper, el och metall sedan många år. Vid alla inköp prioriteras miljövänliga alternativ. I skolans miljö- och matråd kommer miljöfrågor alltid upp som en naturlig del av arbetet. Förskoleklassen har en egen kolonilott där barnen lär sig att odla grönsaker och rotfrukter. Fritidshemmet hjälper vaktmästaren att ta hand om utemiljön. Uppföljning Utvärdering sker i råden samt i samband med skyddsronden. Utveckling Att skolan tillsammans med matleverantör utvecklar menyer samt kunskap och medvetenhet om mat och miljö under året. Vi kommer att påbörja ett arbete med sortering av matavfall under året. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en ekonomi i balans. Kvarnbyskolan ska visa en budget i balans vid årets slut.
Sid 17 (19) Arbetssätt Kvarnbyskolan arbetar kontinuerligt med uppföljning av kostnader och intäkter med hjälp av stadens ekonomisystem. Vi försöker också ha en god framförhållning och hålla oss à jour med elev- och personalförändringar för att kunna göra säkra prognoser. En dialog förs också med kontoansvariga för att kunna förutse kommande inköpsbehov. Vid osäkerhet kring ekonomin kommunicerar vi det med ekonomiavdelningen. I övrigt följs de anvisningar som finns på både personal- och ekonomiområdet för att få korrekt underlag till månadsprognoser och handlingsplaner. Resursanvändning Kvarnbyskolans budget baseras på 412 elever i F - åk 6 och 205 barn i fritidshemmet. Förutom elevintäkterna får skolan intäkter för förstelärare, matematiklyftet, skapande skola, interkommunal ersättning och lågstadiesatsningen. Det socioekonomiska tilläggsanslaget för året är ca 17,3 mnkr och det kommer att användas till att behålla vår personaltäthet, såsom tvålärarsystemet, ett utökat antal specialpedagoger och elevassistenter. Vi kommer att fortsätta vår IT-satsning med ytterligare inköp av ipads. Skolan har ännu inga planer för att använda investeringsbudgeten. Den ingående fonden är 2,7mnkr. Vi budgeterar för att den ska vara oförändrad vid årets slut. Uppföljning Rektor gör budget och prognoser tillsammans med intendent. Intendenten följer ekonomin kontinuerligt och rapporterar avvikelser till rektor. Kontoansvariga följer sina tilldelade budgetar. Utveckling Skolledningen diskuterar och analyserar den ekonomiska processen för föregående år för att hitta och åtgärda brister. Kvarnbyskolan arbetar med att ständigt förbättra sina processer. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 83 År Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial
Sid 18 (19) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att vara en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och kan utvecklas. Att Kvarnbyskolan fortsätter att vara arbetsplats med gott rykte där personalen vill vara med att utveckla skolan. Personalen ska känna delaktighet och allas insatser är viktiga. Resursanvändning All personal ges utvecklingsmöjligheter genom kollegialt lärande och kompetensutveckling för att kunna utföra sina arbetsuppgifter till fullo. Uppföljning Via medarbetarsamtal och medarbetarenkäten. SVG och det fackliga samarbetet. Utveckling Att se över behovet av nyrekrytering för att skolan ska hålla en hög kunskapsnivå. Skolan arbetar fortsatt för att ta emot fler VFU-kandidater. Skolan ska med hjälp av förändrat arbetssätt försöka sänka sjukfrånvaron. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all
Sid 19 (19) personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2017 Kvarnbyskolans budget på 52 mnkr baseras på 412 schablongrundande elever i årskurs F-6, 205 schablongrundande barn på Fritidshemmet och 40 barn i Fritidsklubben. Vårt socioekonomiska tilläggsanslag är 16,7 mnkr, 568 tkr mindre än 2016. Beräknade externa intäkter är ca 3 mnkr. Personalkostnaderna, exkl. ambulerande modersmålslärare, är ca 45,5 mnkr. För att hålla budgeten kommer vi inte att ersätta en lärare som går i pension. Vi kommer också att se över de tidsbegränsat anställda för ev. ytterligare besparingar. Det socioekonomiska anslaget används till att bibehålla vårt tvålärarsystem, samma antal specialpedagoger och elevhälsan. Eventuellt kommer någon elevassistent att anställas om behovet blir stort. Under 2016 nyttjades 300tkr av investeringsmedlen till ett internkommunikationssystem. Skolan har inga investeringsplaner för 2017. I juni 2017 går vår rektor i pension. Eventuellt kan planerna ändras i samband med rektorsbytet. Övriga frågor Synpunkter och klagomål I stort sett alla synpunkter och klagomål framförs muntligt direkt till skolans personal. Rektor har öppen dörr en gång i veckan då alla är välkomna att framföra synpunkter. Oftast kommer föräldrar direkt när något har hänt i stället för att avtala tid eller vänta till "öppen dörr". Enligt våra riktlinjer bör föräldrarna i första hand vända sig till berörd lärare eller fritidshemspersonal. Vid allvarligare frågor går man vidare till rektor som sedan bedömer ev. åtgärder. Arbetet med riktlinjerna pågår även under 2017.