N eu ro ko g n itiv t åld ran d e

Relevanta dokument
N eu ro ko g n itiv t åld ran d e

Vad är ett gott åldrande?

Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Fysisk aktivitet och hjärnan

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

MS och kognitiv påverkan

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)

Psyko-social utveckling

Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap.

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion

Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Stillasittande & ohälsa

Hälsa historiskt perspektiv

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

När stamcellerna kommer till klassrummet

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

KIT 104 Kognitiva processer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Är vi alla stöpta i samma form?

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Huvudfokus är kognitiv hörselvetenskap. Kopplingar till medicinska, tekniska, kliniska och sociala problemställningar och verksamhet.

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Psykologiskt beroende av opioider

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior Föreläsningens fyra teman

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Barns och ungas hälsa

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

Varför behövs psykosocial behandling?

ADHD från 8-18 års ålder

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Behandling av långvarig smärta

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2.

Transkript:

N o rm alt åld ran d e o c h /eller åld ran d e m ed sju kd o m eller? N eu ro ko g n itiv t åld ran d e Boo Johansson Prof. Psykologiska institutionen / AgeCap Center Göteborgs universitet

Varför intresse sig för åldrande och äldre? Demografiska förändringar vi lever allt längre - åldrande befolkningar världen över Åldrandet har en stor betydelse i människors liv - motsvarar en tredjedel av livet Vi kan förbättra villkoren för att åldras genom prevention, behandling, vård och äldreomsorg Kognitiv funktion och hälsa under allt större hot med stigande ålder

SCB Diagrammet visar hur stor andel som finns kvar i olika åldrar enligt vad som observerats år 2011 och enligt en prognos om överlevnadsökning för födda 2011.

Vi lever längre - blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra åren av? Utgångsläge 2005 15,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet 2050 15,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet - adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten 2050 17,9 5 Uppskjuten - adderar friska år Komprimerad 2050 19,9 65 70 75 80 85 90 3 Komprimerad - adderar fler friska år och tid med sjuka år förkortas

Trots sämre hälsa klarar dagens äldre sin vardag bättre Antalet med sjukdom och hälsoproblem ökar (bättre diagnostik/ ökade krav på behandling/ annan syn på normalt / friskt och sjukdom på äldre dar) men samtidigt Fysiska miljöförbättringar, tekniska hjälpmedel, service/vård mm har gjort att funktionsbegränsningar ( disability ) minskar

Aging what is it all about? Change due to inner biological influences/factors occuring in all individuals with increasing chronological age occuring/accumulating over an extended time period irreversible environmentally modifiable in terms of rate and magnitude of change affecting overall functioning and survival

Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som bidrar till förändring av individens funktionella förmåga Danish Aging Research Center Förtida Premature åldrande aging Successful Gott åldrande aging (Delayed, Elite) Population NORMAL BAD NORMAL GOOD MOL. CELL ORGANS INDV. POP. Oundvikliga vs. undvikliga förändringar

The Goal An Accurate Portrayl of Differential Aging No single trajectory

Change and Differences Inter-individual differences Cross-sectional design Information for example about age differences Intra-individual change Longitudinal design Information about group level and individual age related changes

www.gu.s e Cross-Sectional Data Baltes & Lindenberger, 1997

Funktionsnivå Vi åldras olika 80 70 60 Spatial Ability 50 40 30 20 70 75 80 85 90 95 100 Age Kritisk tröskel Ålder

Interagerande system och livslång utveckling Life-Span Development Förutsättningar Typ av påverkan Arv Normativ åldersrelaterad påverkan Interaktion Normativ historierelaterad påverkan Miljö Icke-normativ påverkan Tid

Det livslånga - ontogentetiska perspektivet

Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Biologisk ålder Våra cellers, organ och organsystems funktion i förhållande till förväntad återstående livslängd överlevnadsförmåga Neurobiologiskt Biologiskt åldrande åldrande Tid

Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Social ålder Vår roll och funktion i samhället, egen och andras värdering och bedömning Socialt åldrande Biologiskt åldrande Tid

Tiderna förändras och vi med tiden födelsekohortperspektiv på åldrande Då Nu

Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Psykologiskt åldrande Psykologisk ålder Vår förmåga att anpassa oss och hantera inre och yttre förändringar Biologiskt åldrande Tid

www.gu.s e Vad klarar den åldrande hjärnan? 122 119 115 102

Age & Brain www.gu.s e

www.gu.s e Nervcellsförlust och åldrande Innan seniet förloras främst nervceller i cortex Under seniet förloras även nervceller i vitsubstans (myeliniserade celler), främst i corpus callosum (hjärnbalken) Generellt drabbar nervcellsförluster i mindre utsträckning de utvecklingsmässigt äldre delarna av hjärnan.

www.gu.s e Main causes of age-related cognitive decline the wear and tear hypothesis - Neurons - richness of interconnections atrophy with age include cortical as well as sub-cortical neuclei related to sensation, motor control, memory-cognition, and affect Metabolic decline and down-regulation of neuronal populations preceede cell death Physical/chemical deterioation and emergent neuropathology are correlated with specific behavioral losses.. changes are universal but substantial variability in time of onset, course and magnitude of functional impairment

The Cascade Model & Cognitive Functioning (A modification after J. Birren) Tertiary aging - terminal decline Pervasive across all memory and cognitive abilities Secondary aging (disease related) The terminal decline hypothesis chronological age or time from birth is less informative for cognitive performance compared with information about time to death Primary / Normal aging Crystallized abilities Fluid abilities, Episodic memory, and Mental speed

Från hjärna till beteende och från beteende till hjärna plastiska hjärnan Hjärna/nervsystem - neurobiologiskt åldrande/ åldersrelaterade förändringar Kognitiv / neuropsykologisk funktion Vardagsliv ekologisk funktion och bemästring Hjärnunderhåll

Kognitiva domäner/funktioner skillnader i åldrandeeffekt Fluida förmågor logisk förmåga/problemlösning spatial förmåga, exekutiva funktioner psykisk snabbhet/koncentrationsförmåga Kristalliserade/ erfarenhetsbaserade förmågoromsrelaterat språk verbala förmågor pragmatisk problemlösning semantiskt minne kunskapsminne procedurminne Minne arbetsminne episodiskt minne Sensoriskt register

Don t HOLD HOLD

BMJ 2011

www.gu.s e

www.gu.s e Heritability 62% för general cognitive ability ( g ) 55% för verbal förmåga 32% för spatial förmåga 62% för perceptuell snabbhet Posthuma et.al Genetic correlations between brain volumes and the WAIS-III dimensions of verbal comprehension, working memory, perceptual organization, and processing speed

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Korrelation / flerval RT x ålder = -.52 1,5 ms ökning av flervals RT per år Ung. samma snabbhet för 8 och 70- åring Liten effekt - lexikala uppgifter Moderat effekt - enklare beslutsfattande Störst effekt - spatiala uppgifter

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Inkodning i LTL Framplock från LTL

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Exekutiv förmåga/ multi-tasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Exekutiv förmåga 3 komponenter: Uppdatering (uppmärksamhet/relatera nytt till tidigare förvärvat) ex n-back Byte av fokus och strategier (ex TMT) Inhibition (ex Stroop) S-A test

Longitudinal findings on cognition (Schaie, 2005) Vad förklarar? Schaie, 2005

Stabil eller förändrad kognition i olika åldrar + 0-

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Kunskapsminne - facts Ordförråd - aktivt / passivt ordförråd Ordförståelse / Synonymtest

Ohälsa - sjukdomar med kognitiva effekter: ökad förekomst med stigande ålder Förhöjt blodtryck Stroke / Hjärt-kärl sjukdom/ Bristtillstånd Depression Diabetes Övervikt/fetma - BMI Demenssjukdom Comorbiditet / läkemedelsbiverkan

Ökad risk med stigande ålder von Strauss E, et.al.: Nosology and epidemiology- Occurrence. In: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (Eds.) Dementia etiology and epidemiology. A systematic review.

The prevalence of dementia Source: UNDESA Population Division, Population Ageing and Development 2012, Wall Chart, 2012

Age 84-90

Förekomst av demenssjukdom resp. icke-demens Ålder 95 = 52 % (män 37,3; kvinnor 55,5%) Börjesson et al, 204 Ålder 100 = 51% 25% inga tecken på demens Andersen Ranberg,2001

Livslång påverkan bra och dålig

The life-course/life-span approach of aging outcomes

Accelererad kognitiv försämring innan demensdiagnos 12 år 9 år 6 år

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Tertiärt åldrande - terminal nedgång Global kognitiv nedgång = alla domäner är påverkas

Tid innan död och accelererad kognitiv nedgång 14.8 (10.8, 16.6) 6.6 (4.3, 11.7) 7.8 (6.3, 10.6) Thorvaldsson, V., Hofer, S. M., Berg, S., Skoog, I., Sacuiu, S., & Johansson, B. (2008). Onset of terminal decline in cognitive abilities in non-demented individuals. Neurology.

Kaskadmodellen (J. Birren) Summan av den unika påverkan för varje enskild individ Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Tertiärt åldrande - terminal nedgång Global kognitiv nedgång alla domäner är påverkas

Kognitiv reserv Skilda förutsättningar att klara/bemästra/hantera neurobiologiskt åldrande och åldersrelaterade neuropatologiska förändringar (Stern, 1999) Utbildning,, intellektuell träning, SES mm indikatorer för kognitiv reserv Individer med högre kognitiv reserv med neuropatologiska förändringar som indikerar preklinisk demens / MCI.. har lägre risk att utveckla demenssjukdom och/eller visar demenssymtom senare än de med lägre kognitiv reserv med likartartade neuropatologiska förändringar

Kognitiv reserv Intakt SCI MCI PROTEKTIVA faktorer RISK faktorer Demens 0 Ålder Livslång påverkan

Kognitiv prestation mellan 70-79 års ålder: En jämförelse mellan tre födelsekohorter (nivå och förändring) 1930 1905/06 1930 1901/02 1901/02

Ökat Vad kan vi göra?

En kognitiv bemästringsmodell - SOC Basala förändringar Bemästringsstrategier Utfall Utveckling Åldrande som specialicering Åldersrelaterad försämring av biologisk reservkapacitet Åldersrelaterad förbättring genom erfarenheter Selektion Optimering Kompensation Begränsningar men fortsatt effektivt leverne

Ett gerontologiskt perspektiv Samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer ger skilda förutsättningar för ett gott åldrande med bevarad eller sviktande kognitiv hälsa

Cognitive Health not only the absence of disease, but rather the preservation and development of cognitive abilities that allows older adults - to maintain social connectedness - an ongoing sense of purpose, - the abilities to function independently, - to permit functional recovery from illness or injury, - to cope with functional deficits The main elements of cognitive health are: language, thought, memory, executive functions, perception, judgment, attention, psychomotor skills (e.g. driving), and the ability to live a purposeful life. Preserving these functions is largely the difference between leading an independent or a dependent life

Life long brain and cognitive plasticity