Uppdragsbeskrivning elevassistent

Relevanta dokument
Uppdragsbeskrivning barnskötare

Uppdragsbeskrivning lärare i fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Forum på Norrängsskolan 1819

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Norrängsskolan 2.0. Hållbar kvalitativ arbetsmiljö. Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele kommun

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvalitetsberättelse

Arbetsplan Mira Fritids

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Montessorifriskolans fritidshem

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

1. Inledning Förutsättningar... 3

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Tyck till om förskolans kvalitet!

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Allmän information från Moröskolan, läsåret

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras efter information till vårdnadshavare.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Revinge skola

Kvalitetsredovisning

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Elevhälsoplan

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

Kungsgårdens skola arbetsplan

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Handlingsplan för att öka skolnärvaro

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Teamplan Ugglums skola F /2012

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Hågadalsskolan 2015/16

Skogmans förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för Violen

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Hågadalsskolan 2016/17

Transkript:

Uppdragsbeskrivning elevassistent Ingång: När du arbetar som elevassistent på Töjnaskolan är ditt huvuduppdrag att stötta en enskild elev (eller grupp) i dennes personliga utveckling, det kan gälla i vardagssituationer såväl som i rutiner, i det sociala samspelet samt inlärningsmässigt. Detta sker i ett nära samarbete med arbetslag, mentorer och hem, detta är en nyckelfaktor för att på bästa sätt kunna hjälpa eleven framåt i sin allsidiga utveckling. Uppdraget är att successivt träna eleven att utifrån sina egna förmågor klara av att fungera i den vardagliga verksamheten och sedan klara framtida studier samt kommande arbetsliv. Detta innebär att du i din roll som elevassistent kommer att arbeta kortare eller längre perioder med samma elev eller grupp, då målet alltid är att göra denne självständig i den ordinarie verksamheten. Som elevassistent ligger oftast fokus på en enskild elev, men fokus kan också ligga på en hel grupp som behöver stöd. I den här texten används fortsättningsvis elev i uppdragsbeskrivningen, om ditt uppdrag ligger på gruppnivå går det bra att byta ut ordet elev till grupp och anpassa innehållet efter eleverna istället för eleven. Etablera relationer I din profession som elevassistent på Töjnaskolan skapar du ett tryggt socialt klimat och förtroendefulla relationer, genom att visa övertygelse i att eleven vill utvecklas. Du förenar omsorg om och trygghet för eleven med lärande och utveckling och söker i din roll bidra med en ökad förståelse för elevens situation både för dig själv och för elevens skull men även för övriga elever, kollegor och vårdnadshavare exempelvis. Träning Du som elevassistent tillsammans med mentor/mentorer identifierar elevens svårigheter och behov av stöd, du anpassar sedan elevens träning och leder arbetet för att utveckla elevens förmågor. Exempel på sådan träning kan vara lästräning, konflikthantering eller att skapa struktur i vardagen för att eleven ska förstå sina egna behov och i slutändan själv ha medvetenhet och förmåga att hantera dessa. Detta sker genom att ställa rimliga krav men samtidigt ha höga förväntningar om elevens förmåga att kunna lära sig samt att ta ansvar över sin egen studiesituation. 1

Struktur Som elevassistent är det ditt uppdrag att ha en övergripande helhetsbild både över elevens utveckling och för eleven i den dagliga verksamheten, genom att skapa förutsättningar för eleven att på sina villkor delta i ordinarie undervisning. Elevstödet kan ske genom tydliga personliga scheman, förberedelse i verksamheten, finnas där vid övergångar och ständigt ha nästa steg i åtanke för eleven samt ha en överblick över elevens individuella anpassningar. I början av perioden av ett nytt elevärende är det viktigt att du tar ansvar för att skapa dessa förutsättningar och rutiner för eleven, men på sikt är ditt ansvar att uppmuntra eleven att själv ta det ansvaret. Kommunikation När det kommer till elevens utveckling, individuella förmågor, anpassningar och liknande är du initiativtagare och länk mellan olika parter; exempelvis skola, fritidshem, hem, EHT och externa instanser. Detta innebär att du i din yrkesroll ska ha kontinuerlig kontakt med ovanstående parter för att du ska ha den samlade bilden över elevens utveckling och/eller behov av stöd och kunna kommunicera denna mellan parterna. Du har en nyckelroll i detta sammanhang, då det är du som följer eleven under sin hela dag hos oss och på så sätt har möjlighet att lära känna eleven bäst och följaktligen ha kunskap om hur denne fungerar i olika situationer. Handledning Du kommer i ditt uppdrag att få kontinuerligt stöd och handledning, dels i rollen som elevassistent och dels utifrån elevens behov. Handledningen genomförs exempelvis av logoped, skolsköterska, specialpedagog, kurator, psykolog, förstelärare, chef och/eller externa instanser. Förutsättningar att fullgöra ditt uppdrag Ramtider Som elevassistent utgår ditt schema i första hand utefter elevens vistelsetid i verksamheten, då det ofta är viktigt att du är på plats och tar emot eleven vid ankomst och finns där för att kunna stämma av dagen ihop med elev och vårdnadshavare vid elevens hemgång. Detta innebär att du generellt sett har mellantider i verksamheten ca 7.45-16.15 eller 8.00-16.30. Skoltid Under skoltid är det av stor vikt att du är på plats för att ta emot och förbereda eleven inför dagen. Det kan exempelvis handla om att möta vårdnadshavare för en snabb överlämning, känna av dagsformen för eleven så att upplägget för dagen kan anpassas efter det eller att visa och gå igenom ett tydligt schema för dagen med eleven. Om schemabrytande verksamhet 2

sker, exempelvis vid utflykter eller friluftsdagar eller liknande så är det ofta av stor vikt att extra mycket tid läggs för att förbereda eleven, dels innan den berörda dagen men också på morgonen samma dag. På så sätt hjälper du eleven att skapa trygghet, trots att allt inte är som vanligt. På samma sätt är det ofta av stor vikt att förbereda eleven inför övergångar, strax innan det är dags att avsluta, när det är dags att avsluta, stöd vid förflyttning och förberedelse inför nästa moment. Beroende på vad det är eleven behöver stöttning i, behövs ibland stöd för att komma igång med uppgiften, ibland för att behålla koncentration och motivation att genomföra den eller att slutföra den men ibland behövs stöd i alla dessa moment. I vissa perioder, vissa dagar eller vissa lektioner klarar inte eleven av att följa undervisningen i klassrummet, det är då din uppgift att hjälpa eleven att träna samma förmågor som tränas i klassrummet fast utanför. Kanske behöver kraven minska en aning eller takten sänkas något, men ibland hjälper det att bara komma ut i ett mindre sammanhang, tillsammans med ämnesansvarig skollärare hittar du en lämplig anpassning av uppgiften. Målsättningen är dock att eleven successivt ska kunna delta fullt ut, på sina villkor, inom ramen för den ordinarie undervisningen och det är dit ni tillsammans strävar. Pedagogisk lunch Om eleven har behov av att du som stöd sitter bredvid i matsalen, går lite innan eller äter i ett helt annat rum är det du som följer eleven och ni äter mat tillsammans. Om stödet inte behövs under måltiden, är detta ett bra tillfälle att avlägsna sig lite från eleven, kanske sitta vid bordet bredvid eller t.o.m. i andra änden av rummet. På det sättet känner sig eleven trygg med att du är närvarande, men har ändå chans att distansera sig lite och träna sig i att bli självständig. Rastvärdsskap Om eleven har behov av att träna sitt sociala samspel är det av stor vikt att du följer eleven under rasterna. Ibland kan det innebära att ni gör något bara ni, tar initiativ till en lek tillsammans och bjuder in några andra elever i leken. Ju bättre sådana sammanhang går desto mer kan du dra dig undan leken, men ändå finnas på håll som stöd när det inte fungerar eller för att kunna demokratisera leken och se till att allt går schysst till. Om eleven inte behöver särskilt stöd under rasten, deltar du i rasten precis som ordinarie rastvärdar utan att vara kopplad till en särskild elev. Din egen rast schemaläggs ungefär i mitten av din arbetsdag när det är som minst sårbart för eleven du stöttar. För att på bästa sätt stötta, hjälpa och anpassa inlärningssituationen för eleven under skoltid, behövs ett nära samarbete med skolläraren i respektive ämne, samt mentorn. Det kan handla om korta avstämningar under pågående lektion, samtal i slutet av skoldagen inför nästa 3

skoldag, på morgonen innan skolan börjar eller vid behov under kontinuerliga samverkansmöten. Om eleven inte är i skolan växlar du över på gruppnivå, i samråd med arbetslagsledare och avdelningsansledare kommer ni överens om hur ni använder tiden bäst, kanske stöttar du upp i en annan klass, samma klass eller passar på att använda tiden för dokumentation över elevens utveckling eller liknande. Fritidshemstid Under den vardagliga eftermiddagsverksamheten förbereder du dig inför fritidshemsverksamheten genom att delta i ställtiden. Där går fritidshemspersonalen på avdelningen igenom vad som ska tas upp på samlingarna, hur eftermiddagen ser ut, vilka aktiviteter som erbjuds och vem som håller dessa. Ibland görs förändringar i grovplaneringen pga personalfrånvaro eller i form av att någon spontanaktivitet tillkommer, i sådant fall går ni i personalen igenom det här. Under ställtiden har även du möjlighet att uppge dagsform för eleven du stöttar, vad det kräver av dig och du informerar dina kollegor på vilket sätt ni uppskattas kunna delta i eftermiddagsverksamheten. Efter ställtiden har du fått den information du behöver för att kunna förbereda eleven på övergången mellan skoltid och fritidshemstid och du går tillbaka till eleven för att finnas med och stötta vid övergången. Som utgångspunkt deltar du som elevassistent alltid i ställtiden, såvida du arbetar på fritidshemmet, detta är dock under förutsättning att elevens dagsform klarar att du är ifrån, annars behöver du ta ansvar för att tillfälligt hoppa över den. Under mellanmålet agerar du lika behovsstyrt som under den pedagogiska lunchen (enligt ovan pedagogisk lunch ). Om eleven har behov att träna det sociala samspelet är det nu under fritidshemstiden som det största utrymmet för detta finns. Här utmanar du eleven på en rimlig nivå, så att denne får träna upp sin sociala kompetens, det kan handla om att öva att sätta ord på sina tankar, åsikter och känslor, lyssna på kamrater, öva turtagning eller öva på att kompromissa. Eleven och du fattar gemensamt beslut om det är läge för eleven att delta i en ledd aktivitet eller i den mer spontana verksamheten (beroende på elevärendets karaktär kommer det ibland vara du som behöver fatta detta belsut utefter elevens förutsättningar, då valsituationer kan vara svåra för eleven). Om eleven deltar i en ledd aktivitet finns du med som stöd för eleven i aktiviteten eller med som trygghet för eleven samt andra elever i den spontana verksamheten (enligt exemplet om stöd i rasten, enligt ovan rastvärdskap ). Om eleven inte är i behov av stöd inom det sociala samspelet eller inte är inskrivet i fritidshemmet är din tjänst möjligen delad och under eftermiddagen har du ett annat uppdrag eller så arbetar du deltid. Om eleven går hem tidigt, är sjuk eller ledig växlar du över på gruppnivå och beslutar i samråd med avdelningsansvarig hur ni bäst använder tiden. 4

Antingen har du möjlighet att hålla en egen aktivitet eller finnas där som en extra trygghet för övriga elever. Om den egna avdelningen eller någon annan fritidshemsavdelning har stor personalfrånvaro är det möjligt att du får hjälpa till på den istället, detsamma gäller under lovverksamhet. Ett gott samarbete med hemmet är ovärderligt när det kommer till att stötta eleven att lyckas i sin utveckling. Ett viktigt sådant vardagligt sammanhang är i samband med hämtning av eleven, då har du möjlighet att prata med vårdnadshavaren om hur dagen har gått, vad ni har tränat och om det är något viktigt de ska tänka på inför kommande dagar osv. Andra sätt att föra den här dialogen på är via telefon eller mail, här behöver ni hitta ett sätt som passar just den här familjen. I början av ett elevärende behövs kanske regelbundna avstämningar varje dag, medan det sedan kan bli en gång i veckan och sedan endast vid särskilda fall osv. Dokumentation När en elev är i behov av extra stöd krävs ofta någon form av dokumentation, ibland systematiskt, till exempel vilka anpassningar som görs eller hur eleven utvecklas. Denna process behöver du som elevassistent vara delaktig i, då det är du som följer eleven närmast i verksamheten. Ibland krävs även dokumentation av typen utredning om kränkande behandling och trakasserier, denna typ av dokumentation behöver behandlas skyndsamt, när du är den som uppdagat incidenten är det du som skriver rapporten. Det görs under tid då det är som minst sårbart för eleven att du går ifrån för att skriva, det kan vara både under skoltid och under fritidshemstid beroende på vilka sammanhang som eleven funkar bäst i. Mötestid Som utgångspunkt deltar du som elevassistent i både arbetslagsmöten och avdelningsmöten (förutsatt att du arbetar på fritidshemmet), ibland kräver dock dagsformen hos eleven att du avstår mötet för att finnas där för eleven, i de fallen kommer eleven alltid i första hand. Om mötet ska behandla elevärendet särskilt är det viktigt att du som nyckelperson deltar i just den frågan trots att eleven har en svår dagsform, i dessa fall behöver arbetslagsledare eller avdelningsansvarig ta beslut om vem som kan gå ifrån mötet och stötta eleven i ditt ställe. Under konferenstid deltar du endast i de med riktat innehåll för den vardagliga verksamheten, exempelvis elevhälsofrågor, grovplanering, utvärdering eller arbetsplatsträffar (APT). Istället blir handledningen för elevassistenter ditt forum för fortbildning att få möjlighet att utvecklas i din yrkesroll. Planeringstid Din planeringstid går i huvudsak till att välja ut, organisera och förbereda aktiviteter som gör att eleven kan utforska, förstå och inspireras till att lära och utvecklas, samt i sin tur vill bidra med sina egna initiativ i verksamheten. Planeringstiden kan även användas till att fullfölja 5

gemensamma överenskommelser om anpassningar eller träning för eleven. Detta innebär att om ni i arbetslaget exempelvis har beslutat om att prova en ny metod för eleven att lära eller träna på, använder du din planeringstid för att förbereda er att kunna fullfölja beslutet i praktiken. Det kan ske med underlag från skollärare, fritidshemsmentor, EHT, externa instanser eller efter egna erfarenheter och kunskaper om eleven, beroende på vad det är eleven behöver hjälp att utvecklas inom. I regel har du som elevassisten 60 minuters egen planeringstid i veckan. Om elevärendets karaktär tillåter och det exempelvis finns utrymme att leda återkommande aktiviteter en gång i veckan under fritidshemstid, kan du efter erfarenhet och intresse ansvara för en sådan aktivitet och behöver följaktligen ha den planeringstid som aktiviteten kräver. Den tiden behöver ske utan att det påverkar eleven som du stöttar negativt, i samråd med arbetslagsledare och avdelningsansvarig. Om detta inte går att genomföra har du inget ansvar för att leda aktiviteter utanför elevärendet, utan finns med som stöd för eleven i, en av någon annan ledd, aktivitet eller med som trygghet för eleven samt andra elever i den spontana verksamheten. Summering omfattning i tid och uppdrag för tjänsten Beroende av eleveärendets karaktär kan timmarna komma att fördelas lite olika, så att tid för kontakt med vårdsnadshavare, dokumentation och liknande finns med inom ramen för ditt schema. Nedan finns dock en grund för hur dina timmar är fördelade i elevassistentuppdraget. Exempel Elevnära arbete under skol- och fritidshemstid 33 h 45 min Egen planering där du anpassar ordinarie verksamhet efter elevens behov 60 minuter 1 h Handledning 60 minuter/varannan v + enskild handledning utefter elevärendets karaktär ca 30 minuter ca 1 h Arbetslagsmöte, avdelningsmöte 120 minuter 2 h Ställtid 5 x 15 minuter 1 h 15 min Friskvårdstimma (gäller heltidsarbetande) 1 h TOTALT: 40 h bilaga: Töjnakulturen - Policy för bemötande av elever och vårdnadshavare 6