Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar



Relevanta dokument
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Att hantera två eller flera språk

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Pragmatisk och narrativ utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Språkpsykologi/psykolingvistik

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Ordförråd och Ordbildning

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

STAMMANDE BARN STAMNING OCH SKENANDE TAL

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet.

Rektor med vetande 15 mars 2017

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Språksvårigheter och flerspråkighet

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Dyspraxi (Verbal & Oral)

SPRÅK OCH DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Grattis till din baby!

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Om autism information för föräldrar

Verbal dyspraxi i skolan

Barn och elever med språkstörning

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Stamning, en nyckfull störning av talet om myter och kunskap. Ineke Samson, logoped specialist talstörningar/stamning doktorand KI

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Logopediska eftertankar och framtidsvisioner ULRIKA NETTELBLADT

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Engelska när man inte vill och kan

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Om autism information för föräldrar

Typisk oralmotorisk utveckling

Transkript:

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik, sensomotorisk utveckling Sociala (interaktionell synkroni, ögonkontakt förväntan) Olika teorier om hur barn lär sig Språkets olika nivåer och när de utvecklas OBS förväntad utveckling stämmer statistiskt på en stor population men ofta inte på enskilda barn!! Perception och produktion inom de olika nivåerna Prosodi språkets musik (intonation, styrka, betoning) Fonologi ur Hagtvet: sid 66 Tidig perception. Habitueringsförsök. Minnesrepresentationer. Vad är fonem? Vad är minimala par? Att uppfatta fonem att (se och höra) att göra. Protokonversationer, holofraser Svårt med många konsonanter: genvägar: utelämning ex Assimilation mömås (smittar) Inskjutande bera Metates vänder- ex Fronting. Tappa i st f kappa Morfologi morfem Ex. Lexikala o grammatiska U-sväng: Böjer rätt först, sen fel en period p.g.a. övergenerlisering sen åter rätt. Kopplingsproblem och segmenteringsproblem. Ansikte mot ansikte. / dela perceptuell rymd. O-spurt, Syntaktisk utveckling Syntaxen bär mening. Markus knuffar flickan betyder inte samma sak som Flickan knuffar Markus Meningslängden ökar vartefter. När bisatserna kommer. dekontextualisering Hagtv sid 79. 1-ordssatser, 2-ordssatser, 3-ordssatser Semantik Hur går begreppsbildningen till? Vår Snurran är en katt. Hon har päls svans och fötter.- Alltså är den där också en katt den har ju också päls svans och flera fötter. De första orden barnen lär sig betecknar föremål eller personer, senare kan det även beteckna handlingar äta och tillstånd ledsen

Exempel på barns kreativitet i den semantiska utvecklingen: hitta på egna ord Soffgunga Dålböcker Giftklänning Tvålslösare Tänkprata elefanten snablar upp bananer Sugarätt Regnsten Värmemeter Tågtittabell Lillefant Anknytning trygghet är viktig för den kognitiva utvecklingen. Uppmärksamhet på munrörelser och tydligt tal ger försprång i senare läsutveckling (Ehri 2003) Koppling tidigt språk och läsutveckling. Prediktorer (= faktorer som förebådar) - Ordförråd. - Hörförståelse. - Boksatvskännedom - Uppgiftsorientering. (Följa instruktioner, slutföra.) - Tydligt tal - Hemmets språktraditioner (beskrivs av Heath i Hagtvet) och. begränsad och sammansatt kod (beskrivs av B. Bernstein i Hagtvet sid 70) http://www.youtube.com/watch?v=7dphiqh91mw&feature=related denna p, språkstöd åt små http://www.youtube.com/watch?v=g2xbikhw954 ovan Kuhl om den geniala bäbisen

Språkstörningar talstörningar föreläsning januari 2012 Kajsa Söderlundh --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ALLMÄNT Språket är ett abstrakt system. Talet realiserar detta system i aktiv handling med röstorganen. Förutsättningar för förspråklig utveckling: Blickkontakt, Preferens för mänskliga ansikten o röster Interaktionell synkroni ( rör sig med den som talar- i rytm) Gradvis tillval av målspråkets ljud Gest+ prosodi+ tal i kombination, senare mindre gest och fullständigare tal. Förutsättnngar: För normal talutveckling krävs samordning av fungerande talorgan, nervimpulser och kognitiv förmåga. Problem med en av dessa kan påverka talet. Språkstörning kan drabba en el. fler av nivåerna Fonologi,,morfologi, syntax, semantik, prosodi, pragmatik Låt barnet se ljudet, höra, känna det låt barnen se ditt ansikte.. Orsaker till språkstörningar: 1Neuro-psykiatriska funktionshinder ( ADHD m-fl) 2.Hörselhinder 3.Oralmotoriska störningar 4.Anatomiska skäl (LKG= läpp käk, gomspalt) 5 Röststörningar 6 Stamning 7 Specifik språkstörning endast språket Språkstörning i perception ( förståelse) och/eller produktion Utredning hos logoped: andning, fonation, gomslutning, oralmotorik -slicka på läpparna! Artikulation. Prosodi, språkförståelse, förståelighet -effektivitet, kommunikativ delaktighet SPECIFIK SPRÅKSTÖRNING =Ej förväntad språknivå i förhållande till kognitiv och övrig mognad för åldern (ej pga neurologisk sjukdom, fel i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utv.störning eller miljöfaktorer) 1.Huvudsakligen förståelseproblem 2. Endast fonologiska problem 3.Kombination av fonologiska o grammatiska problem 4.problem med språkproduktion och språkförståelse inom fonologi, morfologi, syntax semantik och pragmatik 5.semantiska eller pragmatiska problem Orsaker:: tillväxthämning moderns alkohol/rökning,infektioner plus ärftlig faktor Hur går det till när barn härmar? Mycket tyder på att barn väljer ut delar av vuxnas ord -lagrar och upprepar vid tillfälle Exempel specifik språkstörning, fonologin drabbad Hur går det till när barn härmar? Mycket tyder på att barn väljer ut delar av vuxnas ord -lagrar och upprepar vid tillfälle, 3 exempel: barn uttalar ambulans, knapp. m-fl ord. Hur säger de? Varför? Prova själv- känn efter var ljudet görs Försök förstå barnets felsägning

STAMNING Störningar i talets rytm, talaren vet vad hon ska säga, men förmår inte p-g-a- ofrivilliga blockeringar, upprepningar eller förlängningar av språkljuden. (WHO) Symptom Yttre: Se def ovan plus ev. medrörelser Inre: undvikanden, omfomuleringar Förekomst Debut 2-4-årsåldern Fler pojkar 80% av barnen har slutat stamma i vuxen ålder Oförutsägbart- värre under press Bättre vid unisont tal, sång, viskning, extremt långsamt tal Orsaker - 3 förklaringsmodeller Psykodynamisk förklaring Inlärningsteoretisk förklaring; föräldrarna har överreagerat på tidiga stakningar - (miljöstörning under språkutvecklingen) Konstitutionell förklaring: ngt. i hjärnan. Dominans, basala ganglier Mångfaktormodell: ärftlighet, social miljö emotioner, talmotorisk organisation centralt i hjärnan Behandling Kommunikations - attityd- test C AT Skapa flyt ( ansatser, övergångar) Modifiera beteendet eliminera undvikande- acceptera viss stamning RÖSTENS UTVECKLING Ansiktets växt, momenten andning, fonation, resonans och artikulation Barnens ljudmiljö påverkar rösten Sjung Blinka lilla stjärna - pröva tonläget passar det barnen? Barns röstskador Stämbandsknottror.Bullrig miljö i stora barngrupper kan ge röstskador.. ca 14% av barnen är hesa ( fler i storstan) (Cederholm 1996). Fler pojkar. Studie om förskollärares röster i buller ( Södersten 2002) barns ljudmiljö värre än vuxnas..närmare golvet.. behandling i grupp av röstbeteendet och minska ovanor NEURO-PSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER; ADHD/DAMP Beteende: uppmärksamhetsbrist impulsivitet överaktivitet svårt med arbetsminne, talplanering och affektreglering fastnar på detaljer, svårt förstå sammanhang, svårt hålla kvar ämnet i samtal svårt lyssna färdigt HÖRSELPROBLEM Språkliga domäner: fonologi, grammatik, semantik, pragmatik- inom alla kan problem uppstå Kartlägg barnets språkliga omgivning! Barnets språkutveckl beror av biologiska o kognitiva förutsättningar. Men det krävs dessutom en stimulerande omgivning,.. Tala - ett beteende i kommunikativt sammanhang. Prosodi- sång till talet.. ANATOMISKA SKÄL: Läpp-, Käk- och Gomspalt 1 av 500 barn föds med påverkas olika typer av ofullständig gomslutning Övning: prova själv m n och ng! Hur gör man när man ska svälja tugga gnälla suga, blåsa --- känn vad som händer i munnen! Hypernasal klang, Kompensatoriska ljud Behandling LKG-team

ORALMOTORISKA BRISTER Nerver fungerar inte: rörelsen blir inte alls, för svag, för stark. I fel riktning, svårstyrd Svårt även att svälja och tugga, svårt få luften att räcka till att göra röst på m-m-m- Talet påverkas i alla led: andning, ljudbildning, resonans och artikulation