Logopediska eftertankar och framtidsvisioner ULRIKA NETTELBLADT

Transkript

1 Logopediska eftertankar och framtidsvisioner ULRIKA NETTELBLADT

2 1. Viktiga händelser och milstolpar i mitt 45-åriga logopediska liv och hur dessa påverkat senare aktiviteter 2. Visioner om hur den framtida logopedin skulle kunna te sig men också kvarstående utmaningar

3 motsv 60 poäng fonetik och 20 poäng pedagogik vid Sthlms universitet , logopedkurs 4 i Stockholm, försöksutbildning tre terminer. Fokus på röst och stamning I juni 1970 logopedtjänst på Danderyds sjukhus vid Audiologiska avd

4 Danderyds sjukhus: Barnkliniken: Barn med cerebral pares och andra grava funktionsnedsättningar. Utvecklingsskalor, fastställande av milstolpar Barnpsyk barn med autism och MBD, hörde om Vygotskij Men: Behov att renodla det språkliga och det barnlogopediska, fanns inga teorier eller modeller, inga test, inga

5 Flyttade till Lund 1973 som doktorand i fonetik(fanns ej forskarutbildning i logopedi) Logoped vid USIL 1974 samt klinisk handledare vid logopedutbildningen (vid nuvarande Locus Medicus) Fick arbeta med skånskan, hjälp med dialektinriktningen hos fonetikerna och tolkhjälp från logopedkollegor

6 Givande doktorandkurser vid den språkvetenskapliga sektionen, meddoktorander i engelska, fokus empiriska studier Nordiskt lingvistmöte i Frostavallen ca 1978 lingvister intresserade av logopediska ämnen. Studieresa till USA hösten 1975 avgörande, upptäckte den relativt nystartade barnspråksforskningen, språkliga test, eliciteringsstrategier och logopedisk forskning

7 1983 Avhandling i fonetik om fonologisk utveckling hos svenska barn med språkstörning. Syntagmatiska begränsningar allvarligare än paradigmatiska, komorbiditet med grammatiska problem och har vi senare funnit lexikala problem

8 Fortsatt forskning i samarbete med doktorander: att fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner Kristina Hansson 1998 (grammatik och interaktion, IR-analys) Christina Reuterskiöld 1999 (språkförståelse, narrativer och bildspråk) Eva-Kristina Salameh 2003 (flerspråkighet och språkstörning) Christina Samuelsson 2004 (prosodi och interaktion)

9 Fortsatt forskning och doktorander (2) att fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner Barbro Bruce 2007 (tidig diagnostik, barn med ADHD) Pernille Holck 2009 (pragmatik hos barn med cerebral pares, spina bifida och pragmatisk språkstörning: inferens och narrativer Ketty Holmström, disputation 28 november Avhandlingens titel: Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning

10 Linköpings universitet Tema Kommunikation: Samtalsforskning professionella-klienter, pragmatiska teorier, Initiativ- Respons analys, Socialpsykologi och Dialogism Tema Barn: Socialhistoriska studier, upptäckte Alfhild Tamm och det historiska perspektivet: För att förstå vår samtid måste man ha kunskap om historiska skeenden Socialkonstruktivism: diskussioner om normalitet och stigma. (Finns egentligen språkstörning?)

11 Tre perspektiv på språkstörning och neuropsykiatriska diagnoser Biologiska och kognitiva perspektiv Ett intraindividuellt perspektiv. Förklaringsmodeller t.ex. orsakssamband Utvecklingsperspektiv T.ex. stadiemodeller Ett inter-individuellt perspektiv, kontextens och samtalspartnernas betydelse. Förståelsemodeller t.ex. proximala utvecklingszonen och utveckling av empati

12 Centrala forskningsfrågor Hur uppstår kommunikation? Vilka är förutsättningarna för språklig och pragmatisk utveckling? Hur fortgår språklig och pragmatisk utveckling hos barnet? Hur kan man förstå svårigheter som uppstår?

13 Att tolka och förstå det lilla barnet som om Socialpsykologisk forskningstradition i Vygotskijs anda: Barns utveckling går från det sociala till det internaliserade Vuxna tillskriver barns tidiga gester och yttranden mening som om de betyder något och är avsiktliga Mycket i all kommunikation är inte klart utsagd, utan får tolkas genom inferens. Ofta finns en diskrepans mellan det avsedda och det sagda

14 Vad har blivit bättre? Legitimationen 1986 Förlängning till magisterutbildning, större uppsatser Breddning av ämnena, t.ex. dyslexi och dysfagi Forskarutbildning i logopedi Ökning av utbildningsorter, många fler utbildningsplatser Studentsektionen inom SLOF Specialisering (dock risk att tappa kompetenser)

15 Framtida utmaningar Rekryteringen behöver breddas med personer med andra erfarenheter socialt, språkligt och kulturellt Fortfarande ojämlikhet i den akademiska världen Få ökad representation i officiella sammanhang, i forskningsråd, akademier och massmedia, forskarskola i logopedi bör inrättas Den professionella hackordningen Att logopedisk kompetens tas till vara inom andra utbildningar, t.ex. i psykologprogrammet

16 Ord på vägen Inte tappa den logopediska verktygslådan, måste underhållas och kompletteras Även om man är specialiserad, inte tappa kontakten med andra områden Stärka den logopediska identiteten. Bredda och fördjupa kunskaperna och analysmetoderna. Behärska både detaljkunskap och övergripande modeller Att inte nödvändigtvis följa med strömmen, att inta ett kritiskt förhållningssätt när det börjar gå mode i logopediskt tyckande, diagnoser och test

17 Framtidsvisioner Logopeder i skolan Logopeder inom barn- och ungdomspsykiatri (och vuxenpsykiatri) Kriminalvårdslogopedi Logopeder och ensamkommande flyktingbarn Sångröstlogopedi

18 Kriminalvårdslogopedi (1) Två magisteruppsatser i Lund vt 2015 (Berghe, Johansson & Mabrouk; Brorsson Feustel & Jakobsson): Stort mörkertal av olika slag av språksvårigheter bland klienter inom Kriminalvården: oupptäckt språkstörning, dyslexi eller analfabetism, afatiska och dysartriska svårigheter, svårigheter relaterade till ADHD, autismspektrumtillstånd och andra psykiatriska diagnoser Aggressivitet kan bottna i djupgående förståelseproblem, men tillskrivs kriminaliteten.

19 Kriminalvårdslogopedi (2) Befintliga interventionsprogram på svenska, på en relativt avancerad språklig nivå Svårigheter med bildspråk, hypotetiska resonemang, abstrakta begrepp Borde finnas ett stort behov av logopeder inom Kriminalvården Mycket viktigt att hitta tidiga risksymtom redan i barndomen!

20 Pågående och planerade aktiviteter i samarbete med andra Färdigställande av bok III Flerspråkighet och språkstörning hos barn (i serien Språkutveckling och språkstörning hos barn) Ny bok om sångröst utifrån foniatriska och logopediska perspektiv Kriminalvårdslogopedi, logopedi och barnpsykiatri Revision av bok I (Fonologi, grammatik och lexikon)?

21 Logopediskt klinisk och pedagogisk verksamhet Logopedisk forskning Samhällelig relevans/ medvetenhet

22 Till sist är det vår förmåga till dialog som kan rädda mänskligheten Henning Mankell efter Yasar Kemal

23