Foto: HK Andersson/Scandinav. Foto: HK Andersson/Scandinav Simple. Manual för samverkansmöten SIP VUXNA

Relevanta dokument
Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP, barn. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan SIP SIP

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

SIP Samordnad Individuell Plan

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Samordnad individuell plan

Lagstiftning kring samverkan

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

SIP Samordnad individuell plan

Maria Nyström Agback.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Version: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Handlingsplan 18 år och äldre

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter.

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Individuell plan För

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Fastställd av Länssamordningsgruppen Giltig från

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan - SIP. Charlotte Agnevik Jonsson

Program för stöd till anhöriga

SIPBox. Ett verktyg för samordning

Samordnad individuell plan (SIP)

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Riktlinje för bedömning av egenvård

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Uppdrag Psykisk Hälsa

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Transkript:

Foto: HK Andersson/Scandinav Simple Foto: HK Andersson/Scandinav Manual för samverkansmöten SIP VUXNA 2016-05-02

Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring personer i behov av sammansatt stöd. Det kan till exempel handla om vuxna personer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, äldre, personer med omfattande funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara personer med en social situation som påverkar hälsan t ex missbruk eller våld i nära relationer. Sen 2010 finns ett tillägg i såväl socialtjänstlagen (SoL) som hälsosjukvårdslagen (HSL) om samordnad individuell plan (SIP). Även i patientlagen (PL) är detta inskrivet 2015. SIP är ett verktyg för samordning av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården kring en person. SIP kan vara till hjälp vid följande vanliga situationer: När en person har behov av insatser från flera verksamheter När ansvarsfördelningen behöver tydliggöras När en person haft upprepade besök i vården När en person återinskrivits på sjukhus SIP omfattar personer i behov av sammansatt stöd i alla åldrar men fokus för det här arbetet är vuxna personer. Separata manualer finns även för barn och unga. Övrigt material återfinns på hemsidan alternativt i IT-stödet. SIP-manualen är inspirerat av Region Gotlands material. Från lagstiftning om samverkan mellan huvudmän via antagna lokala överenskommelser till rutiner för hur arbetet ska gå till i olika verksamheter är stegen ibland ganska långa. Politiskt antagna överenskommelser räcker inte hela vägen ut i verkligheten där det goda samarbetet ska äga rum. Det behövs minst tre övergripande förutsättningar. För det först behövs en samordnad styrning och ledning, för det andra gemensamma rutiner, material och gemensam praxis en gemensam karta. Dessa två förutsättningar formar över tid en tredje, en gemensam samverkanskultur som sträcker sig över professions-, verksamhets- och huvudmannagränser. I det följande presenteras först Jämtlands samverkansorganisation och sedan en praxis/en manual för arbetet med SIP. Styrning och ledning i samverkan Medarbetare möter dagligen personer i behov av stöd i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt den personen inom sin egen verksamhet, men det finns frågor och situationer när man behöver hjälpas åt från flera håll för att det ska bli bra. Ibland behöver frågor samordnas även på ledningsnivå. I Jämtlands län finns en operativ arbetsgrupp (Ledningskraft) för samverkansfrågor som rör äldre personer med chefer från socialförvaltningarna och hälso- och sjukvårdsförvaltningen som samordnar frågor kring SIP för äldre personer. Det finns även ett Länsnätverk psykiatri. 1

Lagar: Uppdragsgivare: Samverkansarenor: SIP Medarbetare Hälso och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Patientlagen, Förvaltningslagen, Patientsäkerhetslagen, Offentlighet och sekretesslagen, Personuppgiftslagen, Patientdatalagen Betalningsansvarslagen Lag om psykiatrisk tvångsvård, Lag om rättspsykiatrisk vård, Lag om vård av missbrukare, SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer Ledningskraft Länsnätverket Psykiatri Lokala samverkansarenor Handlingsplan: Bättre liv för sjuka äldre samt Handlingsplan psykisk hälsa SIP-arbetets olika steg När personen behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, ska regionen och kommunen tillsammans erbjuda en SIP. I lagens förarbeten anges att kommunen och regionen har långtgående skyldigheter att upprätta SIP och därför ska den som begär en SIP som regel få det, om personen medger kan även legal företrädare och/eller närstående initiera. All personal inom Hälsooch sjukvården samt inom socialtjänsten har ansvar att initiera en SIP om behov föreligger, denna skyldighet åligger såväl personal som arbetar med myndighetsutövning som personal inom sluten vård, öppenvård och kommunala/ privata verksamheter. SIP ska upprättas utan dröjsmål när personen har pågående insatser eller har behov av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst. Personen behöver således inte ha pågående insatser från dessa båda huvudmän för att en SIP ska kunna initieras, det är tillräckligt att en verksamhet uppmärksammar att det finns behov av insats från den andre huvudmannen och att en samordning bör ske. SIP kan bara upprättas med den enskildes samtycke. Medverkan från andra aktörer kan bara ske om den enskilde medger det. På följande sidor finns inledningsvis en karta över SIP-arbetets olika steg samt därefter en mer fördjupad information om de olika stegen. 2

SIP-processen 3

Förbered mötet Förbered mötet Kallelse Genomför mötet Varje verksamhet ger insatser I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i såväl Patientlagen som Socialtjänstlagen understryks alla individers rätt till information och delaktighet i det som rör dem. Alla möten behöver således förberedas och anpassas så att individen görs delaktig. SIP sker bäst i personens hem. I hemmet är förhållandena mer jämbördiga, personen slipper tröttande transporter och personalen har större möjlighet att få förståelse för personens önskemål. Närstående kan delta på ett naturligt sätt. När man planerar inför SIP-möte kan man fråga sig om mötet på något sätt behöver anpassas kommunikativt, kognitivt eller fysiskt. Kunskaper om anpassningar av möten utifrån olika behov finns i flera verksamheter. Beakta om specifik kompetens behövs inför och vid mötet. I planeringsstadiet av ett SIP möte bör det så tidigt som möjligt ske funderingar kring hur personen och eventuellt närstående kan vara delaktig i mötet. Ju mer de har kunnat förbereda sig och tänka igenom mötet innan, desto större är förutsättningarna för ett aktivt deltagande för personen under själva mötet. Råd för att stärka personens delaktighet: Ibland behöver personen ett eller flera förmöten för att sortera, formulera mål som förberedelse inför SIP-mötet Informera om vad SIP är, ge gärna ut informatio nsmaterial Diskutera tillsammans med personen vilka som ska kallas till SIP mötet. Försök att tillgodose önskemål så långt som möjligt Informera om för- och nackdelar med icke-professionellas medverkan i mötet utifrån sekretessynpunkt Formulera tillsammans med personen syftet med SIP mötet och vilka mål som ska uppnås Informera om sekretess och få skriftligt samtycke till SIP. Ge personen möjlighet att själv bestämma sin roll på mötet 4

Kallelse Förbered mötet Kallelse Genomför mötet Varje verksamhet ger insatser Den kallandes ansvar Den professionelle som har uppmärksammat behov av SIP kallar deltagarna i god tid inför mötet. En kallelseblankett har tagits fram att använda sig av vid kallelse till SIP-möten i Jämtlands län. De kallades ansvar Verksamheterna inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst är, enligt lag, skyldiga att delta mötet kring den enskilde. De utser själva vilken person som företräder verksamheten vid mötet. De kallade verksamheterna/personerna bekräftar mottagande av kallelse. Den som går på mötet ska förbereda sig inför mötet genom att sätta sig in i ärendet och se till att ha mandat Genomför mötet Förbered mötet Kallelse Genomför mötet Varje verksamhet ger insatser Tid och rum Någon typ av visuell tidsplanering och ett tidshjälpmedel kan hjälpa alla i mötet att bli medvetna om tidsramen. För att även hinna sammanfatta och dokumentera och kopiera SIP blanketten så behövs ofta 60-90 minuter till mötet beroende på omfattning. Det är bra om det finns dator och skrivare i möteslokalen för enklare dokumentation. Råd för att stärka personens delaktighet: Anpassa mötets tid och lokal utifrån personens förutsättningar Råd inför SIP-mötet 5

Alla deltagande professionella, oavsett vilken verksamhet de företräder, har ett ansvar att tillsammans med mötesledaren skapa ett så tydligt och konstruktivt SIP-möte som möjligt. Påminn om ett språk utan fackuttryck. Mötesledare Mötesledaren balanserar mellan att företräda sin egen verksamhet och att företräda helheten i mötet. Är mötet komplicerat kan den kallande be en annan person att vara mötesledare, den kallande kan då fokusera på att företräda sin verksamhet. Råd till mötesledaren Hälsa välkommen och informera om syftet med mötet och rollen som mötesledare. Informera om sekretessen för samtliga närvarande på mötet. Visa eventuellt tiden med hjälp av tidsplanering eller tidshjälpmedel. Låt alla i gruppen säga sitt namn och vilken verksamhet de företräder. Upprepa syftet med mötet och de mål och önskvärda lägen som personen redan formulerat. Håll tiden se till att den avsatta tiden för mötet hålls. Fördela ordet låt alla komma till tals. Lyssna visa att du är med och lyssnar aktivt. Ställ följdfrågor. Var uppmärksam på personens och anhöriga/närståendes reaktioner under hela mötet samt bidra till att de känner sig delaktiga. Presentera, om möjligt, målet tillsammans med personen. Råd för att stärka personens delaktighet under mötet: En whiteboard/blädderblock eller likande i rummet och pennor som fungerar underlättar tydlig kommunikation Ibland behövs alternativ och kompletterande kommunikation (AKK): o o Ex. tecken som stöd, foton, symboler, bilder, konkreta föremål eller talande hjälpmedel Att ha tillgång till fungerande kommunikationssätt minskar oro och är lika viktig för tryggheten i att veta att det som sägs och sker runt omkring blir förklarat på ett begripligt sätt Personen kan finnas tillgänglig per telefon eller video om hen inte vill/orkar vara med på mötet Personen kan vara med en stund på mötet om denne inte orkar hela tiden, återkoppla efteråt vad som sagts till personen Om personen inte är med på mötet bör någon av mötesdeltagarna utses a tt vara deras representant i SIP mötet. Det kan vara en anhörig eller närstående. Samordningsansvarig 6

Utse samordningsansvarig i inledningen av mötet. En av huvudmännen (namngiven person) ska utses till samordningsansvarig och ha det övergripande ansvaret för planeringen. Samordningsansvarig ska vara verksam inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Personens önskemål och behov ska vara vägledande för vem som utses till samordningsansvarig. Samordningsansvarig ansvarar för: o att samtliga mötesdeltagare får tillgång till SIP-dokumentet (via utskrift alt IT-stöd) o att ha fortsatt kontakt med den enskilde angående samordningen o att kalla till fortsatta möten o i komplexa fall med många involverade, kan den samordningsansvarige ha behov av en kontaktperson från den andra huvudmannen. I sådana fall utses denne innan mötet avslutas. Formulera mål Var så konkret som möjligt. Se till att var och en beskriver konkret vilken insats de ska utföra så att målet nås - konkret. Se till att den som dokumenterar hinner med. Använd vid behov blädderblock. Försäkra dig om att personen förstått innebörden av målen. Sammanfatta mål och vägen dit Summera vad som har bestämts och vem som ansvarar för vad. Stäm av med personen. Bestäm datum och plats för uppföljning. Råd för att stärka personens delaktighet: En samordnad individuell planering utgår alltid från personens behov och börjar med att personalen ställer frågan: Vad är viktigt för dig? Personen och personalen formulerar mål som är meningsfulla, ökar motivationen och bidrar till att rätt insatser prioriteras Diskutera vad personen kan göra för att nå målen För att nå personens mål kan såväl medicinska behandlingar som omvårdnad, rehabilitering och sociala insatser behöva s Bestäm hur personen kan be om hjälp och vem den kan vända sig till om något inte fungerar Klargör hur kontakt med verksamheter eller kontaktperson ska ske om nya lägen uppstår eller om något är oklart. 7

Utvärdering av mötet Efter mötet erbjuds personen svara på en utvärdering med några frågor. Syftet är att utvärdera personens upplevda grad av delaktighet under SIP-mötet. Upplys om att det är frivilligt. Svaren kan användas i samverkan mellan individen och den professionelle i ett fortsatt arbete. Utvärdering är viktigt för att kvalitén i arbetet med SIP ska kunna utvecklas och förbättras som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Varje verksamhet ger insatser Förbered mötet Kallelse Genomför mötet Varje verksamhet ger insatser Ansvar Efter SIP-mötet utför respektive verksamhet de insatser som överenskommits vid SIP-mötet. Dokumentationen sker hos respektive huvudman. Samordningsansvarig för SIP bevakar ärendet. Förbered mötet Kallelse Genomför mötet Varje verksamhet ger insatser Av SIP-dokumentet ska framgå hur och när planen ska följas upp. Vid uppföljning undersöks om insatserna har fullföljts och om målen är uppfyllda. Om det finns behov av fortsatta insatser som behöver samordnas uppdateras SIP. Om behoven är uppfyllda eller samordning inte bedöms behövas längre ska SIP avslutas. Dokumentation sker enligt befintliga rutiner i respektive verksamhet. Råd för att stärka personens delaktighet vid uppföljningsmötet : Personens erfarenheter i utvärderingen av mötet kan utgöra ett bra stöd inför uppföljningsmötet Anpassa uppföljningsmötet efter personens erfarenheter och önskemål 8

Checklista SIP FÖRBEREDELSER Ha egen kännedom om SIP och om andra verksamheters uppdrag/roll Personen har behov eller pågående kontakt med verksamheter inom både Hälso- o Sjukvård och Socialtjänst Samtala med personen om SIP: Beskriv både möjligheter och begränsningar med SIP. Samtala om personen mål och delmål med SIP. Planera för personens delaktighet Personen samtycker skriftligt till SIP-möte/arbete och planerar vilka som bör kallas Behövs tolk eller andra kommunikativa/kognitiva/fysiska anpassningar? Hur lång tid är lämpligt och vilken lokal? Boka. Tänkt på placering i rummet KALLELSE Kalla och ha med både start och stopptid i kallelsen Kalla mötesdeltagare med omsorg så att det om möjligt inte blir för många Den kallande leder oftast mötet. Om inte, utse mötesledare Utse någon som dokumenterar mötet Läs på inför SIP-mötet så att du kommer uppdaterad till mötet Ha vid behov förmöte/-n med personen för att skapa förutsättningar för delaktighet och formulera mål Om samtycke finns, ha vid behov ett förmöte med de professionella Planera mötet så att varje del av mötet ryms inom den utsatta tiden Tänk igenom hur du ska hanterar frågor som inte hör hemma på SIP-mötet när de kommer upp Planera för ett möte på ett språk utan fackuttryck GENOMFÖRANDE Inled mötet med presentation av mötesledaren, syfte och roller Presentera den som dokumenterar samt säg något om sekretess och samtycke Låt övriga mötesdeltagare presentera sig med personen i fokus Påminn om syftet och om de mål som personen eventuellt redan har formulerat Om personen inte deltar i mötet var extra noga med att hålla fokus på det som har formulerats innan mötet Formulera konkreta tydliga delmål/mål Beskriv nuläget kort Presentera aktuella verksamheters stöd och insatser Samtala om önskvärda mål/delmål för personen Sammanfatta mötet och stäm av mot dokumentationen Avsätt tid för uppföljning inklusive vem som kallar Förtydliga vem som är samordningsansvarig Se till att alla får en SIP med efter mötet. Erbjud personen att delta i utvärdering EFTERÅT Dokumentera i journal Red ut eventuella gråzoner mellan professionella efter mötet Genomför planerade aktiviteter, planera utvärdering av det gemensamma arbetet till uppföljningen CHECK 9