Hållbara arbetsplatser för alla åldrar. Kerstin Nilsson Docent, Dr.med. & Fil.Dr., MPH

Relevanta dokument
ArbetsKraft för friska och hållbara arbetsplatser för alla åldrar. swage-modellen. Kerstin Nilsson MPH, Dr. Med & Fil.Dr

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Arbetslivets betydelse för hälsan

Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Författare: Kerstin Nilsson Docent Dr.med. folkhälsovetenskap, epidemiologi Fil.dr. arbetsvetenskap MPH

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Äldre i arbetslivet. - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Stillasittande & ohälsa

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för personalpolitik

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

CHILD INJURIES AT HOME

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Att (in)se innan det går för långt

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

The national SIMSAM network (I)

Wi-fi: CCC Guest High Speed Lösenord:

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

Medarbetarundersökning Totalrapport

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SAM vid uthyrning av

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Artiklar i avhandlingen

Stockholms stads personalpolicy

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Transkript:

Hållbara arbetsplatser för alla åldrar Kerstin Nilsson Docent, Dr.med. & Fil.Dr., MPH

Hållbart arbetsliv för alla åldrar

Hållbart arbetsliv för alla åldrar! Vad och hur gör vi??? Det är en fläkt!!! Det är en mur!!! Det är ett rep!!! Det är ett spjut!!! Det är en orm!!! Det är ett träd!!!

Bestämningsfaktorer för Hållbart arbetsliv för alla åldrar: Samhällsnivå Organisations/ företagsnivå Individnivå

Ålder

Hur gammal är äldre? 67 åringarna: 81 % kände sig yngre än sin ålder 0 % kände sig äldre än sin ålder. 22 åringarna: 0 % kände sig yngre än sin ålder 62 % kände sig äldre än sin ålder.

Klarar äldre att delta i arbetslivet? Medarbetare 55-74 år: 64 % angav att den ålder de uppnått medförde att de klarade sitt arbete bättre 9 % angav att den ålder de uppnått medförde att de klarade sitt arbete sämre

Ålder Time goes by Biologisk ålder Kronologisk ålder Funktionell ålder Mental ålder Social ålder

Åldrar

Vilka faktorer medverkar till att vi KAN och VILL arbeta?

43 % kan men bara 22 % vill arbeta efter 65 år

Självskattad hälsa och diagnoser Ekonomi Familj, fritid och socialnärmiljö Jag kan arbeta efter 65 år Jag vill arbeta efter 65 år Mental arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö Arbetstid, arbetstakt, återhämtning Kompetens, kunskap, utveckling Attityd i organistionen, ledarskap, delaktighet, stöd, support, Motivation, stimulans, arbetstillfredsställelse

Nio områden som påverkar om vi kan och vill ingå i arbetslivet

4 organisatoriska åtgärdsområden för ett hållbart längre arbetsliv Åtgärder för bra fysisk och mental (arbets)hälsa och återhämtning Åtgärder för god privatekonomi och social trygghet Åtgärder för social inklusion, delaktighet och tillit (trust) Åtgärder för ökad motivation, utveckling av förmågor och kunskap

Ska jag ingå i arbetslivet eller inte? Om jag lämna arbetslivet tidigt, så..! Om jag arbeta vidare till en högre ålder, så..!

1:a övervägandet för att arbeta kvar eller lämna arbetet Den egna hälsan och välbefinnandet i relation till: - fysisk arbetsmiljö - mental arbetsmiljö - återhämtningstiden Förväntan om hälsa välbefinnande som pensionär i relation till: - fysisk arbetsmiljö - mental arbetsmiljö - återhämtningstid

Ohälsa Största anledningen till sjukskrivning (diagnosområden) Nr. 1: Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörning (46 %) Främst kvinnor 30-44 år Nr. 2: Sjukdomar i muskuloskeletala system och bindväv (18 %) Främst män 50-65+ år Källa: Försäkringskassan Sjukfall, 2017

Fysisk arbetsmiljö och Mental arbetsmiljö enkätsvar om hur 11 902 medarbetare upplever sin arbetssituation 65 % angav att deras nuvarande arbete var för mentalt/psykiskt ansträngande för att de ska kunna fortsätta arbeta efter 65 år 33% angav att deras nuvarande arbete var för kroppsligt ansträngande för att de ska kunna fortsätta arbeta efter 65 år

Ohälsa orsakad av arbetslivet = Folkhälsoproblem

Vad ökar mina möjlighet för att arbeta till en högre ålder? (11 902 medarbetare 21-67 år) 70 % genom kortare arbetstid 54 % genom mer återhämtningstid mellan arbetspassen 44% genom förändring av arbetstidens förläggning 39 % genom minskning av de fysiska arbetskraven 39 % genom minskning av de mentala arbetskraven 31 % genom ökad variation och rotation mellan olika arbetsuppgifter

Åtgärder för en god fysisk och mental arbetshälsa och återhämtningstid Återhämtningstid under arbetspassen Återhämtningstid mellan arbetspassen Ergonomiska hjälpmedel Organisationskultur till stöd för nyttjande av ergonomiska hjälpmedel Minskar utslitning genom rotation/förändring av arbetsuppgifter Begränsat antal arbetsuppgifter för minskad stress Balans för krav och kontroll i arbetet Undanröja risken för hot och våld Uppmuntra fysisk aktivitet för att hålla mentalt och fysiskt Pauser för att tillgodose kostens betydelse för hälsan

Biologiskt åldrande -Diagnoser, självskattad hälsa -Fysisk arbetsmiljö -Mental arbetsmiljö -Arbetstid, arbetstakt, återhämtning

2:a övervägandet för att arbeta kvar eller lämna arbetet Den privatekonomiska situationen med lön från yrkesarbete Den privatekonomiska situationen som pensionär

Andel som tog ut tidig ålderspension 2004 och 2011: 28% 28% 3% 2004 2011 11%

Åtgärder för god ekonomi och socialekonomisk trygghet Fysisk och mental arbetsmiljö som förhindrar arbetsskador och att någon blir utsliten i förtid Rimlig löneutveckling oavsett ålder Ha råd att gå ner i arbetstid vid behov Medarbetare som är anställningsbara med uppdaterad kompetens, kunskap

Kronologisk ålder -Ekonomisk trygghet

En liten övning: Res er upp och sträck upp armarna över huvudet!

3:e övervägandet för att arbeta kvar eller lämna arbetet Möjlighet i arbetslivet till social delaktighet, socialt stöd och inklusion i en gruppgemenskap av chef, kollegor, klienter, patienter, kunder, etc. Möjlighet utanför arbetet till social delaktighet, socialt stöd och inklusion i en gruppgemenskap med familj, fritidsaktiviteter, volontärarbete, vänner, etc.

Vad ökar mina möjlighet för att arbeta till en högre ålder? (11 902 medarbetare 21-67 år) 48% genom ökad egenkontroll över arbetets utförande 42% genom ökad delaktighet i arbetsgruppens beslut 42% genom ökad delaktighet i arbetets organisering 39% genom att chefens ledarskap skulle anpassas för olika behov vid olika åldrar

Chefers positiva attityder till äldre medarbetare Äldre är bärare av erfarenhetskompetens (99%) Äldre har livserfarenhet som är till nytta i arbetet (98%) Äldre är ett stöd för yngre och nyanställda (98%) Äldre är mer noggranna i sitt arbete (75%)

Chefers negativa attityder till äldre medarbetare Äldre har svårare att ta till sig förändringar (81%) Äldre är mer fientligt inställda till ny teknik (67%) Äldre medarbetare har sämre utbildning (67%) Äldre är inte lika flexibla i sitt tänkande (66%)

Chefers attityder till sina äldre medarbetare Bland chefer som själv vill arbeta till efter 66 år ansåg: 36 % att det var viktigt att behålla medarbetarna till över 65 år 33 % att deras medarbetare ville arbeta till 65 år eller längre Bland chefer som själv vill gå i pension före 65 år ansåg: 11 % att det var viktigt att behålla medarbetarna till över 65 år 14 % att deras medarbetare ville arbeta till 65 år eller längre 905 chefer, 27-68 år median 55 år (30% kvinnor och 70% män)

Åtgärder för social inklusion - delaktighet, stöd, support, tillit och trygghet Jobba för social delaktighet, gemenskap och trygghet i arbetsgruppen Ålders- och situationsanpassat ledarskap Undanröja kränkande särbehandling och åsidosättande Uppmärksamma diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna Information och delaktighet vid beslut (i lagom omfattning) Balans mellan arbetsinsats och belöning Arbetstidsschema som även beaktar individens sociala behov utanför arbetet

Social ålder -inklusion -gruppgemenskap -delaktighet -support -stöd -tillit -trygghet

4:e övervägandet för att arbeta kvar eller lämna arbetet Möjligheten till meningsfulla, självförverkligande, utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter och aktiviteter i arbetet Möjligheten till meningsfulla, självförverkligande, utvecklande och stimulerande aktiviteter och uppgifter utanför yrkeslivet

Vad ökar mina möjlighet för att arbeta till en högre ålder? 11 902 medarbetare 21-67 år 60 % genom möjlighet till anpassad arbetsuppgifter utifrån min förmåga de sista åren i yrkeslivet 47 % genom ökad arbetstillfredsställelse 47 % genom ökad möjlighet till utveckling i arbetet 50 % genom att kunna ägna mig mer åt de delar i arbetet som jag upplever som intressanta och viktiga 50 % genom möjlighet till ny kunskap och kompetens utifrån mina behov

Åtgärder för motivation och tillvarata kompetens Organisationskultur som tar vara på medarbetares erfarenhet, förmågor och kunskap som en produktionstillgång Ansvarsområden Rotation och förändring av arbetsuppgifter utifrån möjligheter i organisationen Möjlighet till kompetensutveckling utifrån individens behov Möjlighet att ingå i utvecklingsarbete och projekt på arbetsplatsen

Mental ålder -kunskap -kompetens -förmågor -utveckling -arbetstillfredsställelse -självförverkligande -meningsfullhet -stimulerande uppgifter och aktiviteter

Befintliga stöd från samhällsnivå i arbetet för hållbart arbetsliv för alla åldrar (Analys av Sveriges totalbefolkning) Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) var statistiskt signifikant associerat med att individer kunde arbeta till 65 år eller längre (OR 1.7, 95% CI 1.3-2.3; män: OR 2.2, 95% CI 1.4-3.6; kvinnor: OR 1.5, 95% CI 1.1-2.2). Tillgång till företagshälsovård var inte statistiskt signifikant associerat med att individer kunde arbeta till 65 år eller längre (OR 1.3, 95% CI 0.9-1.7; män: OR 1.7, 95% CI 0.9-2.9; kvinnor: OR 1.0, 95% CI 0.7-1.5).

swage modellen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) - Verktyg och arbetssätt för att göra arbetsplatsen hållbar för alla åldrar: - Samverkan och rutiner för att undersöka arbetsförhållande utifrån bestämningsfaktorer för hållbart arbetsliv för alla åldrar - Bedöma risker utifrån bestämningsfaktorerna - Handlingsplan, tidsplan och ansvarsfördelning för åtgärder - Vidta åtgärder - Följa upp och kontrollera effekt Bestämningsfaktorer för Hållbart arbetsliv för alla åldrar Lagstiftning Riktlinjer Kontroll

Tack! Kerstin Nilsson Docent, Dr.med. & Fil.Dr., MPH http://www.swage.org/ kerstin.nilsson@med.lu.se research.swage@gmail.com

1. Nilsson K. Conceptualization of ageing in relation to factors of importance for extending working life a review. Scandinavian Journal of Public Health 2016; 44: 490 505. http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1403494816636265 2. Nilsson K. Östergren P-O. Kadefors R. Albin M. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit working life. Scandinavian Journal of Public Health 2016; 44: 506 516. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1403494816637262 3. Nilsson K. Interventions to reduce injuries among older workers in agriculture: A review of evaluated intervention projects. WORK: A Journal of Prevention, Assessment, and Rehabilitation 2016:17;55(2):471-480. http://content.iospress.com/articles/work/wor2407 4. Nilsson K. Rignell-Hydbom A. Rylander L. Factors influencing the decision to extend working life or to retire. Scand Journal of Work Environment & Health. 2011; 37(6):473-480. http://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-016-3438-6 5. Nilsson K. Why work beyond 65? Discourse on the decision to continue working or retire early. Nordic Journal of Working Life Studies 2012; 2(3):7-28. http://www.nordicwl.com/nilsson-2012-why-workbeyond-65-discourse-on-the-decision-to-continue-working-or-retire-early/ 6. Nilsson K. Rignell-Hydbom A. Rylander L How is self-rated health and diagnosed disease associate with early or deferred retirement: a cross sectional study with employees aged 55-64. BMC Public Health 2016;16:886 DOI 10.1186/s12889-016-3438-6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc5000415/ 7. Nilsson K. Pinzke S. Lundqvist P. Occupational Injuries to Senior Farmers in Sweden: Journal of Agricultural Safety & Health. 2010; 16(1):19-29. http://pub.epsilon.slu.se/8730/2/nilsson_et_al_120424.pdf 8. Nilsson E. Nilsson K. Time for Caring? Elderly care employees occupational activities in the cross draft between their work priorities, must-do s and meaningfulness. International Journal of Care Coordination. 2017. http://journals.sagepub.com/eprint/gzykpqqdr8ftqyrrcujc/full

9. Pinzke S. Nilsson K. Lundqvist P. Farm tractors on Swedish public roads--age-related perspectives on police reported incidents and injuries. Work 2014;49(1):39-49 http://content.iospress.com/articles/work/wor01767 10.Nilsson K. Active and healthy ageing at work. - A qualitative study with employees 55-63 years and their managers. Open Journal of Social Sciences, 2017;5:13-29. http://file.scirp.org/pdf/jss_2017063011445057.pdf 11.Nilsson K. The Influence of Work Environmental and Motivation Factors on Seniors Attitudes to an Extended Working Life or to Retire. A Cross Sectional Study with Employees 55-74 Years of Age. Open Journal of Social Sciences, 2017;5:30-41. http://file.scirp.org/pdf/jss_2017071013594273.pdf 12.Pinzke S. Nilsson K. Lundqvist P. Tractor accidents in Swedish traffic. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, 2012;41:5317-5323. 13.Nilsson E. Nilsson K. The Transfer of Knowledge between Younger and Older Employees in the Health and Medical Care: An Intervention Study. Open Journal of Social Sciences, 2017;5:71-96. http://file.scirp.org/pdf/jss_2017071114311741.pdf 14.Nilsson K. Pinzke S. Occupational Accidents Among Elderly Farmers in Sweden. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, 2012;41:5324-5326. 15.Kadefors R. Nilsson K. Rylander L. Östergren P-O. Albin M. Work life length in different occupations: A Swedish population study. Ageing & Society. DOI: 10.1017/S0144686X17000083 (accepted for publication 20161219). 16.Nilsson K. Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv. Skillnader mellan olika yrkesgrupper inom hälsooch sjukvården. Arbetsliv i omvandling 2006;10:1-69 http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2006/aio2006_10.pdf 17.Nilsson K. Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården. Arbete och hälsa 2005;14:1-35. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4345/1/ah2005_14.pdf 18.Nilsson K. Managers attitudes to their older employees - a cross-sectional study. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation

20.Nilsson K. Kadefors R. Rylander L. Östergren P-O. Albin M. Work related disorders and retirement in the six most general professions for Swedish men 55-64 years. A five year follow-up study. 21.Caffaro F. Lundqvist P. Micheletti Cremasco M. Nilsson K. Pinzke S. Cavallo E. Being a farmer at old age: an ergonomic analysis of work-related risks in a group of Swedish farmers aged 65 and over. AgroMedicin 22.Nilsson K. Occupational health, work environment and work-related disorders as a cause of early retirement in Sweden a total population based study 23.Hovbrandt C, Håkansson C. Karlsson G. Albin M, Nilsson K. Prerequisites and older workers driving force behind an extended working life. 24.Hörnstedt K. Nilsson K. Albin M. Håkansson C. Employers perceptions of older workers and an extended working life in Sweden. 25.Blomé M. Borell J. Håkansson C. Nilsson K. Ageing in different work organisations: municipality organisations, big private companies and SME. 26.Gyllensten K. Wentz K. Håkansson C. Nilsson K. Elderly workers motivation for retirement or an extended working life. With particular focus on assistant nurses working in the elderly care sector. 27.Nilsson K. Kadefors R. Rylander L. Östergren P-O. Albin M. Work related disorders and retirement in the six most general professions for Swedish women 55-64 years. A five year follow-up study. 28.Nilsson K. Pension eller arbetsliv? Malmö, Swedish National Institute in Working life.2005. 29.Nilsson K. The ability and desire to extend working life. In Vingård E. (ed.) Healthy workplaces for men and women in all ages. Arbetsmiljöverket 2017

30.Nilsson K. Bäst före datum på arbetskraften? olika åldersbegrepps betydelse för äldre i arbetslivet In Krekula C. Johansson B. (eds.) Introduktion till åldersstudier. Lund: Studentlitteratur. 2017. 31.Nilsson K. Att kunna och att vilja arbeta längre. In Vingård E. ed. Friska arbetsplatser för män och kvinnor alla åldrar. Stockholm: Swedish Work Environment Authority, 2016:8;36-59. 32.Nilsson K. Wadensjö E. Bodin T. Albin M. The Swedish National report on Sustaniable Working life in Old Age. In Melchior Poulsen O. (Ed.) Nordic Council of Ministers Report on: The impact of the working environment on work retention of older workers 33.Nilsson K. Attitudes of managers and older employees to each other and the effects on the decision to extend working life. In Ennals R & Salomon R H (eds.) Older Workers in a Sustainable Society. Peter Lang Verlag. Frankfurt am Main. 2011. 34.Nilsson K. Kön och ålderspension en tvärsnittstudie om skillnader mellan män och kvinnor i att kunna och vilja arbeta till 65 år eller längre. Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet: Rapport nr 4/2015. 35.Nilsson K. Pinzke S. Does Ageing increase the risk to Occupational Accidents? In: Albin M. et al. (eds.) The Work Environment - Impact of Technological, Social and Climate Change. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, nr 2011:45(5) 36.Nilsson K. Äldre lantbrukares arbetssituation och hälsa. Alnarp: Swedish University of Agricultural Sciences. 2011:37. 37.Nilsson K. Pinzke S. Äldre lantbrukares olycksrisker. Alnarp: Swedish University of Agricultural Sciences, 2011:22. 38.Nilsson K. Organizational measures and strategies for a sustainable working to an older age.

39.Nilsson K. Kön, arbetsliv och ålderspension. I Kadefors R. (red.) Uppdragsrapport till den svenska regeringen angående: Den äldre arbetskraften. Stockholm: Swedish National Institute of Working life. 2007. 40.Nilsson K. Man kan inte klara hur mycket som helst! Chefens syn på arbetsmiljön och dess betydelse för personalens hälsa inom Försäkringskassan. Malmö, Swedish National Institute of Working life. (2004) 41.Bengtsson E. Nilsson K. Äldre medarbetare. Malmö, Swedish National Institute of Working life. 2004. 42.Nilsson K. Chefers attityder till äldre medarbetare inom kommunen. Stockholm: Swedish National Institute of Working life, 2007:4. 43.Nilsson K. Arbetstillfredsställelse hos äldre läkare och sjuksköterskor. Malmö: Swedish National Institute of Working life, 2003. 44.Nilsson K. Förlängt arbetsliv En litteraturstudie av faktorer med betydelse för förlängt arbetsliv som alternativ till tidig pensionsavgång. Malmö: Swedish National Institute of Working life, 2003. 45.Nilsson K. Pension eller arbetsliv? Malmö, Swedish National Institute in Working life. 2005 46.Nilsson K. Kunskapslabbet i Trelleborg ett projekt om överföring av erfarenhetskunskap mellan kommun- och landstingsanställda samt mellan generationerna. Lund: FoU Skåne, 2007:1. 47.Nilsson K. To work or not to work in an extended working life? Factors in working and retirement decision. Doctoral Dissertation Series 2013:4. Faculty of Medicine, Lund University. https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3913230/3346493.pdf