Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Relevanta dokument
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

OBS! Vi har nya rutiner.

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

IT, stress och arbetsmiljö

Fördjupad bakgrund till medarbetarenkätens frågor

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Samband mellan arbete och hälsa

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Stress det nya arbetsmiljö hotet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

HR, digitalisering och arbetsmiljö


IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Säkerhetsklimat i vård och omsorg och dess betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Stressrelaterad ohälsa

IT, stress och arbetsmiljö

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Att (in)se innan det går för långt

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

En bransch att må bra i

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

HUR HAR ARBETSMARKNADEN FÖRÄNDRATS OCH VAD BETYDER DET FÖR UNGA OCH ARBETSGIVARE? Sofia Rasmussen Grundare av Rasmussen Analys

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pappersbruksallen 2 Örebro uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Chef i välfärden vad behövs för att göra ett bra jobb?

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pålsboda anläggningen Uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Frågorna i Västra Götalandsregionens medarbetarenkät 2017

SET. Social Emotionell Träning.

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Resultat av enkätundersökning

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Hög risk: Arbetsmiljö. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Gräsåkers förskola

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Hållbart chefskap. - en fråga om organisatoriska förutsättningar

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Deltagarantalet är fortsatt högt, 82%. En minskning jämfört med tidigare år, men väntat då digitaliseringen behöver tid för etablering.

Transkript:

Psykosocial arbetsmiljö maj 2018 Mats Eklöf

Rationaliseringar har effekter på vår prestationsförmåga och hälsa Den (psykosociala) arbetsmiljö som blir resultatet påverkar om effekterna blir positiva eller negativa

Digitalisering är inget isolerat fenomen: Hela arbetsmiljön påverkas Ökade produktivitetskrav Nya arbetsmetoder Nya verktyg-ökade tekniska beroenden Nya typer av arbetslokaler Nya förutsättningar för samarbete och interaktion Uppluckringen av gränsen arbete-fritid Personalminskningar och omorganiseringar Nya former för styrning och kontroll av individen Nya sätt att definiera och mäta produktion och kvalitet Nya sätt att värdera individers bidrag

Digitaliseringens inverkan på tankeförmågan, den sociala förmågan, återhämtningen, arbetstillfredsställelsen, motivationen, hälsan och sjukdomsrisken uppstår på den individuella nivån. Därför måste digitaliseringseffekter undersökas på det individuella jobbets nivå på ditt jobb, på dina kamraters jobb, på varje medarbetares nivå. Den här föreläsningen tar upp några begreppsliga verktyg som du kan använda för att göra sådana undersökningar Samtliga begrepp är grundade i empirisk forskning om samband mellan psykosocial arbetsmiljö och effekter på tankeförmåga, social förmåga, återhämtning, tillfredsställelse, hälsa och sjukdomsrisk.

Effekter av bristfällig psykosocial arbetsmiljö Kommer snabbt: Försämrad förmåga att tänka, minnas, planera och fatta beslut Negativa känslor: frustration, ilska, uppgivenhet Försämrad förmåga att förstå andra och att samarbeta: Ökad konfliktrisk Mer långsiktiga effekter Störd återhämtning Försämrad arbetstillfredsställelse Försämrad arbetsmotivation Försämrad livskvalitet Ökad risk för psykisk och fysisk sjukdom

Påverkar digitaliseringen dina jobbmål, din jobbroll, dina arbetsuppgifter? Då påverkar den de Psykiska kraven Mängd och hastighet Svårighetsgrad Tankemässigt (kognitiva krav) Mycket information. Komplex information. Krav på minnet. Krav på att fatta beslut under osäkerhet Oklara, motsägelsefulla mål, krav & förväntningar. Hantering av information som kan ha avgörande betydelse för människors säkerhet, ekonomi eller annat viktigt. Känslomässigt (emotionella krav) Ta emot känslomässig påverkan Uppvisa känslor man inte har

Höga psykiska krav Svårt att hinna med allt som behöver göras för att uppnå målen Hoppar över pauser; tar med jobbet hem Bearbetar jobbproblem på fritid, kvällar och nätter Gränslöshet ständigt tillgänglig Känslan att arbetsmängd, tidspress & svårhanterligt eller dåligt fungerande datorstöd överstiger den egna förmågan En känsla av att inte ha tillräcklig förmåga att ta emot, förstå och hantera all den information som når oss

Ett bra jobb har en lagom kognitiv kravnivå Nivå 3 Arbetsmoment som kräver/möjliggör lärande och utveckling Arbetsmoment med höga kognitiva krav och krav på emotionell behärskning För stor del av tiden risk för överbelastning Nivå 2 Uppgifter som kräver aktiv användning av yrkeskunskap och erfarenhet. Att välja bland väl inlärda handlingsalternativ. Förändringar risk att man hamnar för mycket på nivå 3 Nivå 1 Rutinarbete man kan tänka på annat medan man utför uppgifterna För stor del av tiden risk för monotoni, uttråkning och negativa hälsoeffekter

Påverkar digitaliseringen dina jobbmål, din jobbroll, dina arbetsuppgifter? Då påverkar den de din Autonomi Att få lägga upp sitt eget arbete på det sätt som passar och fungerar bäst Frihet från byråkratiskt styrning, onödiga rutiner, styrsystem, illafungerande teknik En känsla av att vara styrd av datorsystemet, av att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka systemet Oplanerade avbrott eller förlängda svarstider Bundenhet stillasittande vid datorn stor del av dagen, ofta i låsta, statiska och ensidiga arbetsställningar

Illegitima arbetsuppgifter Onödiga- om andra gjorde sitt; om tekniken fungerade bra, så skulle jag inte behöva göra detta Meningslösa- bidrar inte till att något jobbmål nås Orimliga- ligger utanför jobbrollen: Mekanism: Förolämpande och orättvisa: Stress as offense to self Bidrar även till de psykiska kraven: mängd, rollkonflikter Digitala system flyttar administrativa uppgifter till nya personalkategorier

Påverkar digitaliseringen dina jobbrelationer och samarbete? Då påverkar den det Sociala stödet från kollegor, chefer och specialister Instrumentellt: Praktiskt stöd och hjälp Kognitivt Information Tydliga mål, kollklarhet Hjälp med beslutsfattande och prioriteringar Emotionellt Möjlighet att ventilera äkta känslor på jobbet Hjälp med att förstå vad man känner och varför Finns/uppstår behov av socialt stöd? Nya arbetsuppgifter och arbetsredskap kan medföra ökat behov av socialt stöd Är/blir tillgången tillräcklig? Personalminskningar och hemarbete kan leda till brist på stöd

Påverkar digitaliseringen ditt behov av och tillgång till välfungerande Teamwork? Att arbetsgruppen är stabil (låg personalomsättning) Att man har tid och rum att träffas och samarbeta Öppen och trygg kommunikation Att man har gemensamma mål Att man bryr sig om att göra ett bra jobb tillsammans Dåligt teamwork där det behövs: Sämre resultat Mindre lärande, innovation och anpassningsförmåga Ökad risk för ohälsa Bra teamwork kräver uppbyggnad och underhåll=investeringar

Proceduriell rättvisa Beslut grundas på korrekt och saklig information som inte är vinklad utifrån särintressen Alla berörda parter kommer till tals och blir lyssnade på Procedurerna ger möjlighet att klaga på och korrigera beslut som uppfattas som dåliga eller felaktiga Procedurerna garanterar likabehandling Procedurerna uppfattas stämma med allmänna etik- och moraluppfattningar Ett aktivt och kontinuerligt deltagande från användarnas sida i alla faser av design, beslut och införande av digital teknik minskar risken för negativa effekter

Påverkar digitaliseringen den Distributiva (o)rättvisan (effort-reward imbalance)? Effort: Den ansträngning som krävs för att uppnå jobbmålen psykiska krav (Extrinsic) Reward: Lön, status, förmåner, karriär, anställningstrygghet Obalans (hög anstängning + låg belöning)= Brott mot normen om social ömsesidighet Normbrottet kränker behovet av rättvisa

Påverkar digitaliseringen din Anställningstrygghet? Oro för att bli avskedad. Oro rörande organisationsförändringar och nytt arbetsinnehåll Koppling till behov; stressorsak: Försörjning Egen och familjs sociala tillhörighet Status Upplevelse av kompetens och autonomi. Självkänsla Rättvisa brott mot normen om social ömsesidighet Införande av nya och mer omfattande it-system är ofta en del i en större organisationsförändring. Sådana förändringar innebär inte sällan personalminskningar.

Organisationskultur eller -klimat Chefers agerande och vad som i praktiken uppmuntras och belönas: Psykosocialt säkerhetsklimat Dåliga förhållanden uppmärksammas och hanteras aktivt Verksamhet för god arbetsmiljö uppmuntras och belönas

Lästips Gulliksen, J., et al. (2015). Digital arbetsmiljö. Rapport 2015:17. Solna, Arbetsmiljöverket. (finns på nätet) Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö. Lund, Studentlitteratur