Likabehandlingsplan med årlig plan. Djupedals förskola

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan med årlig plan. Tallmossens förskola

Likabehandlingsplan med årlig plan. Norra Hultets förskola

Likabehandlingsplan med årlig plan. Gökegårds förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Tallmossens förskola HT 2018 VT 2019

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Fridåsens förskola

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Målsättning, vision och kärnvärden

Förskolan Västanvinden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Hyggesvägens förskola

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EKARÅSVÄGENS FÖRSKOLA 2018/19

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Nävervägens förskola

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Montessoriförskolan Fröhuset 17/18

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kärrviolen

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Diskrimineringslagen (2008:567)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN VITSIPPAN

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Förskolan Bergmansgården

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Timmerslätts förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Nävervägens förskola

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Hyggesvägens förskola

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling Nävervägens förskola HT VT 2018

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Orrelyckan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling för Unike förskolor

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Timmerslätts förskola HT VT 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Sofiaskolan

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskola: Charlottenborg Läsåret: 2019/2020

LOVISEDALS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Timmerslätts förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Skinnemo förskola

Likabehandlingsplan. Förskolan Boken. Vision och värdegrund. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Transkript:

Oktober 2016 Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2016-2017 1

Innehåll Vision... 3 Grunduppgifter... 3 Definitioner... 4 Årlig plan 16/17... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Kartläggning och analys... 6 Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service... 7 Främjande arbete... 7 Förebyggande arbete... 8 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer... 9 Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier:... 11 Organisation och ansvarsfördelning... 12 Kommunikation och förankring... 13 2

Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter. Grunduppgifter Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Djupedal, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna n Grodden. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar Gökegårds, och ansvarig förskolechef är Karin Bomb. Öjersjös Förskolor där det goda mötet och det goda lärandet står i centrum Vi fyller varje barns tid på n med lustfylld lek och lärande. Detta gör vi genom personlig professionalism, värna om allas lika värde och se möjligheter framåt. Vi möter varje barn och vårdnadshavare med glädje, nyfikenhet och kunskap. Vi lär och utvecklas tillsammans och arbetar mot nya möjligheter. Vi skapar framtiden och starten på det livslånga lärandet grundas hos oss. Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och n. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i och skola finns i bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna. 3

Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskall och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. 4

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Årlig plan 16/17 Uppföljning och utvärdering: Utvärdering av årets likabehandlingsarbete har gjorts genom elektroniska enkäter till vårdnadshavare och pedagoger. Barnen deltog i utvärderingen genom en trygghetsvandring, samt kartläggningssamtal för de yngsta barnen. Vi strävar efter att i största möjliga utsträckning vara ett hus där alla, är en viktig del av en större helhet. Vi har därför valt att utvärdera likabehandlingsarbetet tillsammans på hela huset, som en enhet. De planerade aktiviteter som föregående plan presenterade har varit i fokus genom hela vår vardag tillsammans med barnen. Lärmiljöerna har utvecklats, främst på barnens hemvister. I de större gemensamma utrymmena finns fortfarande behov av vidare utveckling. Vår verksamhet har erbjudit alla barn olika alternativa aktiviteter utifrån dokumentation och observationer i barngruppen. Dock skulle kopplingen till våra teamplaner och veckoreflektioner samt likabehandlingsplanen kunna vara tydligare. Likabehandlingsarbetet kan då bli tydligare och mer synlig i vårt dagliga arbete på. Vårdnadshavarnas nuvarande upplevelse, utifrån begreppet trygghet visar tydligt att hemvisterna är den plats där vårdnadshavare upplever att barnen är trygga och har en lustfylld tillvaro. Enligt enkäten som vårdnadshavarna har svarat på framkom det även att vår mötesplats/torget samt tamburen, upplevs som en otrygg plats för barnen på n. Barnes trygghetsvandring genomfördes med barn från 3-6 år, dvs de äldre barnen på vår. Våra yngsta barns inflytande ges via kartläggningssamtalen i samarbetet med vårdnadshavare. Trygghetsvandringen genomfördes genom att barnen fick dokumentera med kamera via ipad och utifrån två frågeställningar framkom deras tankar och reflektioner. Följande frågeställningar användes: Vart på n tycker du att det är roligt att leka? Vart på n upplever du att det inte är roligt att leka? 5

Barnens bilder visar att torget är en trygg och lustfylld plats att leka på vilket även stärks i de dialoger som genomfördes med barnen. De platser som barnen själva valde att lyfta som otrygga är vissa delar av vår utemiljö på ns gård. Det är framförallt utemiljöerna som känns otrygga och inte lika inbjudande. I samband med hämtning och lämning vid vår mötesplats/torget upplever våra vårdnadshavare en lägre grad av trygghet. Vid kartläggningssamtalen hösten 2015 var detta en faktor som lyftes i dialog med våra vårdnadshavare. Vår utvärdering bygger på en låg svarsfrekvens från pedagoger och vårdnadshavare vilket gör oss medvetna om att det speglar en smal bild av hela vår verksamhet. Kartläggning och analys Utifrån barnens trygghetsvandring, vårdnadshavares upplevelser, kartläggningssamtal samt pedagogers reflektioner och diskussioner, har vi nu kartlagt hur samtliga uppfattar sin situation på. Vi har därmed identifierat och fått syn på, eventuella sammanhang och miljöer där kränkningar kan tänkas ske. På är det tydliga att mötet i våra gemensamma utrymmen och verksamheten vid utevistelse på ns gård ska utvecklas. Det är framför allt mottagandet på morgonen vid frukostsituationen och överlämnandet vid hemgång som skapat frågor från både vårdnadshavare och pedagoger. Det är när andra pedagoger än de som barnet har tillbringat större delen av dagen inte är tillgänglig som otryggheten ökar. Detta framkommer tydligt i vårdnadshavarnas enkäter och vid kartläggningssamtalen. På ser vi att tydliga och gemensamma riktlinjer för frukosten samt mottagandet av barn som kommer under samma tid som vi serverar frukost är den faktor som skapat frågor och känslan av otrygghet. Under den gemensamma stunden på morgonen händer det mycket samtidigt och flera beslut behöver stundtals tas samtidigt. Pedagogernas upplevelse är därför att det brister i tydligheten kring vem som gör vad och att organisationen för dagen tar vårt fokus. Detta framkom vid gemensamt möte för reflektion och planering under hösten 2016. I sin utvärdering lyfter barnen utemiljöns brister och efterfrågar mer material och aktiviteter. gränsar till nybygget av Tallmossens som står klar ht 2017. I samband med byggstarten delades gården av och stora delar av vår gård togs i anspråk till förmån för vår nya, Tallmossen. Detta innebär att vi from vt 2016 har tillgång till mindre yta och färre fasta lekmaterial i form av klätterställningar och rutschkanor på gården. Inför läsåret 2016-2017 kommer vårt likabehandlingsarbete främst gå i linje med att hitta goda och hållbara strategier vid frukosten samt överlämningar av barnen på torget. Hela huset ska utveckla en gemensam samsyn kring, hur en meningsfull start på dagen ser ut, samt vem som gör vad. I detta arbete ingår dokumentation och reflektion som underlag för vidare utveckling. I denna process ingår även att se till alla barns olikheter och behov. Vår utemiljö ska utifrån barnens upplevelser, ses över utifrån utbudet av material och hur vi pedagoger kan tillföra en mer lustfylld verksamhet utomhus. Vi ska även prata 6

vidare kring hur vi bästa sätt kan fördela oss på gården för att säkra tryggheten för barnen. Utifrån de kartläggningssamtal vi nu gjort under ht 2016, kommer vi även att lyfta kommunikation, samspel samt alla barns möjligheter till att vara delaktiga i sin vardag. Inför utformningen av denna likabehandlingsplan, har vi nya konstellationer av barngrupper samt arbetslag, detta har medfört att vi har identifierat ytterligare behov som vi tar med oss i vårt framtida likabehandlingsarbete på. Främjande arbete Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål: barn och elever i Öjersjö ska vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna utifrån mognad och ålder. Delmål: Under läsåret 2016/2017 kommer vi att fokusera på att utveckla hållbara strategier vid samarbete på hela huset samt främja barns lika rättigheter och ge alla barn möjlighet till kommunikation och samspel. Öjersjös vision med det goda mötet i centrum står i centrum och ska finnas väl förankrat i vår verksamhet. Planerade aktiviteter under läsåret Barnen ska ges möjlighet till att utveckla sina förmågor i kommunikation och samspel. Genom tydliggörande pedagogik i form av bildstöd samt tydliga rutiner vid övergångar och dagens struktur, bildar detta en röd tråd genom hela vår verksamhet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret 2016-2017 Utemiljöns utformning och innehåll, ska främja lustfylld aktiviteter och en trygg vistelse på. Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret 2016-2017. 7

Vi planerar och genomför kartläggningssamtal med vårdnadshavare. Utveckla tydliga samt hållfasta rutiner vid samarbetet i våra gemensamma utrymmen. Vi ska värna om ett tillåtande klimat. Barnen är i fokus och normkritiska värderingar ska styra. Det goda mötet är i centrum. Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret 2016-2017. Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret 2016-2017. barn ska känna att de har möjlighet till delaktighet i sin vardag, utifrån sina egna förutsättningar. Genom att arbete i mindre grupper och olika konstellationer, vi ska arbeta medvetet för respekt för allas lika värde Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret 2016-2017 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön, kartläggningssamtal, enkäter från föräldrar och personal samt barnintervjuer identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Under läsåret 2016/2017 kommer vi att kontinuerligt, genom reflektion och medvetet förhållningssätt identifiera eventuella riskfaktorer som kan leda till kränkning mellan barn-barn och vuxen-barn. 8

Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vi ska kontinuerligt kartlägga och analysera vår miljö och de sammanhang som erbjuds på n. Med hjälp av vårt systematiska kvalitetsarbete vid exempelvis arbetslags planeringar ansvarar samtliga pedagoger för att delge eventuella risker som uppkommit och identifierats. Det kollegiala lärandet. Kontinuerligt under hela läsåret 2016-2017. pedagoger ska ha ett medvetet och professionellt språk i sin yrkesroll och under sin vistelse på n. Genom uppdragsmedvetenhet och förankrad respekt till allas lika värde ska detta kommuniceras tydligt i samtliga möten, som sker i n. Kontinuerligt under hela läsåret 2016-2017. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 9

Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Säkerställa att alla barn, pedagoger och vårdnadshavare vet vilka åtgärder som vidtas om diskriminering eller kränkning sker på n samt hur likabehandlingsarbetet konkretiseras i vardagen i n. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vi ska informera vårdnadshavare om att vi har en Likabehandlingsplan, vad den innehåller samt var den går att hitta. Kontinuerligt under hela läsåret 2016-2017. Vid föräldramöte. Likabehandlingsplanen ska presenteras och konkretiseras för alla pedagoger i verksamheten. Gemensamma diskussioner kring centrala begrepp i innehållet och hur vi kan genomföra dokumentation, uppföljning och utvärdering på ett kvalitativt sätt. Kontinuerligt under hela läsåret 2016-2017 10

Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: När ett barn kränks av ett annat barn Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annat barm följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till förskolechef. Förskolechef anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Pedagog talar med vårdnadshavare till det barn som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att n nu kommer att åtgärda detta. Pedagog gör en handlingsplan för att säkerställa att inte kränkning sker igen. Dokumentera samtalet i blanketten: http://framsidan.partille.se/global/blanketter/elevh%c3%a4lsa/utredning %20om%20k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande %2020131001.docx 3. Pedagoger är extra uppmärksamma på inblandade barn under perioden. 4. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet. 5. Denna handlingsplan upprepas enligt steg 2, 3 och 4 till kränkningarna upphört När ett barn kränks av en vuxen person Om en barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechef som anmäler till huvudman och ansvarar för det vidare arbetet i ärendet. 2. Vårdnadshavare informeras av förskolechef. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som utfört kränkningen. Dokumentation görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 11

5. Förskolechef följer upp genom att vara extra uppmärksam på barnet.. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Vårdnadshavare kan vända sig till Barn- och elevombudet. Organisation och ansvarsfördelning Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på mentorssamtal, utvecklingssamtal, kartläggningssamtal, arbetslagens träffar, vårdnadshavarråd. Vuxnas förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare, barn och elever lyfts i förskolechefs samtal med sina anställda. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Arbetet med likabehandlingsplanens framtagande har gjorts av pedagogerna tillsammans med rektor och kurator. Samtlig personal på har gemensamt efter diskussioner tagit fram de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden skall ske. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA som arbetar på. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Förskolechef och arbetslaget Inför barnens kartläggnings och utvecklingssamtal samtalar pedagog-barn om bl.a. trivselfrågor och om hur det tycker och känner inför vistelsen på. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med barnen om trivsel och kamratskap. Detta är ett sätt att ytterligare involvera barnen i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje pedagog Likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på Unikum. Ansvarig: Förskolechef 12

Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur n/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman (blankett nedan). Dokumentation: http://framsidan.partille.se/global/blanketter/elevh%c3%a4lsa/utredning%20om%20 k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande%2020131001.docx Anmälan till huvudman: http://framsidan.partille.se/global/blanketter/elevh%c3%a4lsa/anm%c3%a4lan%20til l%20huvudman%20kr%c3%a4nkande%20behandling%20150126.docx Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 30 oktober 2016 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten/föräldragårdsråd, och den kommer att finnas tillgänglig på Unikum. Planen kommer att presenteras i alla klasser och barngrupper, på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT. Samtliga anställda skall ha ett eget exemplar. 13