December 23 Eva Forsberg & Gunnar Hede En utvärdering av Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom
Förord I föreliggande rapport redovisas resultatet av en utvärdering av projektet Hälsoäventyret som bedrivs inom ramen för Enheten för samhällsmedicin i Uppsala läns landsting. I utvärderingen fokuseras särskilt ett av de program, Typ tobak, liksom, som ingår i Hälsoäventyrets verksamhet. Programmet vänder sig till barn och ungdomar i Uppsala län samt skolpersonal som arbetar med barn och ungdomar. Utvärderingen har genomförts av UppsalaGruppen på uppdrag av landstinget. Ansvariga för utvärderingen och rapporten är projektledarna Eva Forsberg och Gunnar Hede vid Uppsala- Gruppen. UppsalaGruppen ingår i IPF-gruppen (Institutet för Personal- och Företagsutveckling AB) som ägs av Uppsala Universitets Utveckling AB. UppsalaGruppen arbetar med utvecklingsstöd, utbildning och utvärderingar inom främst skola och omsorg. Vi tackar Carina Hesse, projektledare för Hälsoäventyret, och hennes medarbetare för ett väl fungerande samarbete vid såväl planering som genomförande av utvärderingen. Vi vill också tacka alla de elever och lärare som deltagit i enkätundersökningarna. Uppsala december 23 Eva Forsberg Gunnar Hede
Innehåll Utvärderingens bakgrund, syfte och genomförande samt beskrivningar av Hälsoäventyret och programmet Typ tobak, liksom.. Utvärderingsuppdraget.2 Utvärderingens genomförande.3 Rapportens disposition och läsanvisning.4 Vad är Hälsoäventyret? 2.4. Bakgrund, mål och målgrupper för Hälsoäventyret 2.4.2 Två program för elever i Uppsala läns skolor 3.4.3 Hälsoäventyrets pedagogik 3.4.4 Lokaler 4.4.5 Personal, kompetensutveckling och ekonomi 5.4.6 Utvecklingsarbete 6.4.7 Studiebesök på Hälsoäventyret och inspirationsdagar 6.4.8 Utbildning i värderingsmetodik 6.4.9 Allergiutställningen Kvalster Alster 7.5 Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom 7 2 Utgångspunkter för utvärderingen 9 2. En helhetssyn på utvärdering 9 2.2 Utvärderingen av Typ tobak, liksom i ett helhetsperspektiv 2.3 Kontroll och utveckling 3 Resultatredovisning elevenkäten 3. Elevenkätens uppbyggnad och principer för redovisningen 3.2 Svarsfrekvens, bortfall och beskrivning av svarsgruppen 3.3 Frågor om besöket på Hälsoäventyret och programmet Typ tobak, liksom... 3 3.4 Frågor om tobaksbruk och attityder till rökning och snusning 2 4 Resultatredovisning lärarenkäten 29 4. Lärarenkätens uppbyggnad och redovisning 29 4.2 Svarsfrekvens, bortfall och beskrivning av svarsgruppen 29 4.3 Förhandsinformation och förberedelser 3 4.4 Bedömningar av programmet och klassbesöket 32 4.5 Programmets påverkan på elevernas tobaksvanor 36 4.6 Lärarnas sammanfattande bedömning av programmets styrkor samt förslag till utveckling av programmet 36 4.7 Uppföljning av besöket, synpunkter på lärarhandledningen, samt åsikter om programmet som komplement till skolans sätt att behandla tobaksfrågor. 38 4.8 Utveckling av programmet samt framtida intresse för deltagande 4 Sid
5 Hälsoäventyret sammanfattning och diskussion 44 5. Resultatet av utvärderingen av programmet 44 5.. Förutsättningar för deltagande i tobaksprogrammet 44 5..2 Elevernas tobaksvanor och attityder till tobak 45 5..3 Elevernas och lärarnas bedömningar av besöket 46 5..4 Programmets påverkan på elevernas tobaksbruk och inställning till tobak 47 5.2 Faktorer av betydelse för programmets resultat 48 5.3 Resultaten i ljuset av målen för Hälsoäventyrets verksamhet 49 5.3. Med utgångspunkt i verksamhetsmålen 49 5.3.2 Med utgångspunkt i landstingets uppdrag att främja folkhälsan 5
- - Utvärderingens bakgrund, syfte och genomförande samt beskrivningar av Hälsoäventyret och programmet Typ tobak, liksom. Utvärderingsuppdraget På uppdrag av Landstinget i Uppsala län, Enheten för samhällsmedicin, har UppsalaGruppen utvärderat projektet Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom i samverkan med projektledaren för Hälsoäventyret. Utvärderingen sker med utgångspunkt i de för Hälsoäventyret gällande verksamhetsmålen, som har sin grund i landstingets uppdrag att främja folkhälsan. Fokus för utvärderingen bestämdes i överenskommelse med Hälsoäventyrets projektledare. Såväl förutsättningar, process som utfall har uppmärksammats (se avsnitt 2.). Utvärderingens ansats är utvecklingsinriktad. Detta innebär att utvärderingen syftar till att dels fastställa i vilken omfattning fastställda verksamhetsmål uppfyllts, dels skapa ett underlag som kan bidra till en fortsatt utveckling av Hälsoäventyrets verksamhet..2 Utvärderingens genomförande Utvärderingen har genomförts med följande insatser: Dokumentstudier av verksamhetsplaner, projektets delrapporter, sammanställningar av kursvärderingar, informationsmaterial, lärarhandledningar samt annat material som beskriver och dokumenterar projektet. En enkät till de elever som deltagit i programmet Typ tobak, liksom under våren 23. En enkät till de lärare, eller annan personal, som tillsammans med eleverna deltagit i Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom under våren 23. En gruppintervju med personalen på Hälsoäventyret. Informella samtal med projektledaren för Hälsoäventyret. Enkätundersökningen genomfördes i slutet av maj 23. Intervjuer/informella samtal och dokumentstudier har genomförts under slutet av vt 23 samt i början av ht 23..3 Rapportens disposition och läsanvisning Rapporten är disponerad i fem huvudavsnitt.. Utvärderingens bakgrund, syften och genomförande samt beskrivning av Hälsoäventyret. 2. Utgångspunkter för utvärderingen. 3. Redovisning av elevenkäten med sammanfattningar och kommentarer till de frågeområden som behandlas i enkäten. 4. Redovisning av lärarenkäten med sammanfattningar och kommentarer till de frågeområden som behandlas i enkäten. 5. Hälsoäventyret - Sammanfattning och diskussion.
- 2 - För att utvärderingsresultaten i sin helhet skall var lätt tillgängliga för alla har denna rapport blivit ganska omfattande. Vi har bl a valt att redovisa svarsfördelningar på samtliga frågor i de två enkäter som ingått i utvärderingen, det kan därför vara på sin plats att göra en läsanvisning. Den som snabbt vill sätta sig in i utvärderingsresultaten kan med fördel börja läsningen bakifrån, genom att först ta del av de avslutande kommentarerna. Ytterligare ett sätt att få en översiktlig bild av utvärderingsresultaten är att läsa de kommentar- och sammanfattningsrutor som avslutar redovisningarna av enkäternas frågeområden..4 Vad är Hälsoäventyret? Detta avsnitt bygger på analyser av dokument samt intervjuer med Hälsoäventyrets ledare och övrig personal..4. Bakgrund, mål och målgrupper för Hälsoäventyret Landstinget i Uppsala har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett övergripande ansvar för befolkningens hälsa i länet. Landstingets övergripande mål är en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. En viktig satsning för utvecklingen av folkhälsan i länet på lång sikt är att främja hälsan hos barn och ungdomar. En hälsofrämjande insats är Hälsoäventyret som är ett metodutvecklingsprojekt i landstingets regi. Avsikten med Hälsoäventyrets verksamhet är att fungera som en resurs och ett komplement till skolans arbete med hälsofrågor. Hälsoäventyrets övergripande syfte är enligt verksamhetsplanen: Att främja hälsan hos barn och ungdomar genom att stödja kunskapsutvecklingen av hälsofrämjande levnadsvanor samt ge insikt och förståelse för sambanden mellan kropp, hälsa, levnadsvanor, livsstil och miljö. I verksamhetsplanen för projektet anges även följande mer verksamhetsinriktade mål för Hälsoäventyret: Att fungera som inspirationskälla för lärare och elever till ett fortsatt arbete med hälsofrämjande frågor. Att 3 elever skall ta del av programverksamheten årligen. Att utöka programmet med ytterligare två program. Att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och samarbete på nationell nivå och med andra aktörer i länet. Att kontinuerligt metodutveckla och uppdatera programmen. Att ta fram uppföljningsmaterial/lärarhandledningsmaterial till verksamhetens program. Att erbjuda utbildningar i värderingsmetodik som pedagogisk metod till skolpersonal och andra intresserade. Att utveckla en mobil verksamhet som komplement till Hälsoäventyrets program. Att starta pilotprojekt som grundar sig på Hälsoäventyrets metoder och upplägg i länets intresserade kommuner De två målgrupper som anges för projektet är: Barn och ungdomar i Uppsala län. Skolpersonal/personal som arbetar med barn och ungdomar. I verksamhetsberättelsen (373) anges att sedan Hälsoäventyret startade med klassbesök i februari 22 har 5 elever (222 klasser) fått möjlighet att besöka Hälsoäventyret, drygt 4 elever (75 klasser) har dock stått på kö. För att minska kön anställdes ytterligare en pedagog på timmar. Detta medförde att antalet klassbesök under våren 23 kunde fördubblas jämfört med våren 22.
- 3 -.4.2 Två program för elever i Uppsala läns skolor Hälsoäventyret erbjuder skolor i Uppsala län två program, Stort som smått, ryms i vår kropp och Typ tobak, liksom. Programmen genomförs när elever och deras lärare klassvis besöker Hälsoäventyret. Ytterligare ett program är under utveckling. Programmet Typ tobak, liksom..., som varit det huvudsakliga objektet för utvärderingen, beskrivs i ett särskilt avsnitt. Stort som smått, ryms i vår kropp beskrivs i Hälsoäventyrets informationsmaterial på följande sätt: Målgruppen är grundskolans elever i årskurs 2. Tidsåtgången är ca en och en halv timme. Målet är att ge elever grundläggande kunskaper och en ökad förståelse om kroppen och kroppens funktioner. Elever får själva prova och fundera på sambanden mellan kroppens byggnad och funktion genom att t ex pussla ihop ett skelett. Matens betydelse för en god hälsa belyses och tillsammans med eleverna komponeras en måltid. Genom att använda en tygtarm i naturlig längd får eleverna följa matens väg från mun till potta. Modeller på hjärta och hjärna används som rekvisita för att tydliggöra organens utseende och funktion. Ett annat illustrativt inslag i programmet är experimentet med minicykelhjälm. Med hjälp av ett okokt ägg (symboliserar huvudet) och en minicykelhjälm tydliggörs hur viktigt det är använda cykelhjälm och vad som kan hända om olyckan är framme. Parallellt med inhämtandet av faktakunskaper varvas undervisningen med lekar och samarbetsövningar som syftar till tempoväxlingar, kroppsaktivitet, samarbete och beröring eleverna emellan..4.3 Hälsoäventyrets pedagogik Verksamheten baseras på att uppleva, experimentera, inspirera och aktivera olika sinnen med hjälp av en särskild miljö samt med speciellt framtagen rekvisita. Genom en pedagogik som bygger på ett aktivt deltagande vill man stärka elevernas självkänsla och handlingsberedskap så att de själva ska kunna fatta beslut avseende sin livsstil. För att förstärka kopplingen mellan skolans hälsoundervisning och besöket på Hälsoäventyret samt för att tydliggöra Hälsoäventyrets roll som komplement till skolans hälsoundervisning, har lärarhandledningsmaterial med lektionsförslag för de båda programmen färdigställts. Materialet ges ut till lärare i samband med klassbesöket.
- 4 -.4.4 Lokaler Hälsoäventyret bedrivs i centralt belägna lokaler i Uppsala. Lokalerna har getts en utformning som stödjer den upplevelsebaserade pedagogik som projektet bygger på. För att ge en mer levande bild av vad som möter besökarna och för att man skall förstå vad t ex rökdockan Cigge, klätterväggen och kassaskåpet är, låter vi följande fotografier ge en bild av miljön. Rökdockan Cigge Klätterväggen Kvalster Alster Kassaskåpet Att knäcka koden Landstingsinterna verksamheter och externa organisationer har möjlighet att boka Hälsoäventyrets konferenslokal för sina sammankomster. Under våren 23 har konferenslokalen nyttjats flitigt, vilket tyder på att fler upptäcker Hälsoäventyret och vill ta del av dess verksamhet och miljö.
- 5 -.4.5 Personal, kompetensutveckling och ekonomi Sedan Hälsoäventyret startade har personalgruppen bestått av en projektledare och två hälsopedagoger. För att kunna nå ut till fler elever utökades under våren 23 arbetsgruppen med ytterligare en timanställd hälsopedagog. Personalen har examen från något av följande högskoleprogram: friskvårdspedagogik, folkhälsovetenskap och hälsopedagogik. Därtill har ansvarig ledare FK i pedagogik och FM i folkhälsovetenskap. Kompetensutvecklingen hanteras inom ramen för arbetstiden. Ibland är den formell, men den är också kontinuerligt informell och kommer till uttryck i att personalen försöker hålla sig orienterad om, och vara ett steg före, i vad som händer i skola, samhälle och media kring de frågor som är aktuella i programmen. Vikten av fortsatta kompetensutvecklingsmöjligheter för personalen betonas i intervjun med personalen som betydelsefullt i relation till kvalitetsfrågor. Vi behöver både utmaningar och vägar för karriärutveckling. Vi är nu i en situation där utvecklingsaspekterna måste planeras in i ett tidigt skede. Vi kan sällan utnyttja kompetensutvecklingsmöjligheter som dyker upp, dvs. ta tillfället i akt. Under projektets gång har personalen kontinuerligt deltagit i konferenser, utbildningar och andra personalutvecklande aktiviteter. Under våren 23 har arbetsgruppen förkovrat sig inom olika områden, såsom: Sex- och samlevnadskurs, LAFA, Stockholm Snusutbildning, LAFA Värderingsmetodikutbildning Studiebesök Röksignaler, Växhuset, Västerås Studiebesök Navet (Science Center), Borås Konferens om tobak och ungdomar, Jönköping Budgeten för Hälsoäventyret under 22 och 23 framgår nedan. År 22 År 23 2.72. 2.5. Projektet har genomförts inom givna budgetramar. Den största delen av kostnaderna för projektet är personalkostnader. Hur medlen i övrigt har disponerats framgår av projektets delrapporter, 2 och 3. De klasser som besökt Hälsoäventyret har gjort detta kostnadsfritt. Personalen menar att i relation till den verksamhet som har bedrivits har ekonomin räckt till och lokalerna fungerat väl. De anser vidare att deras grundutbildningar och tidigare erfarenheter tillsammans med den formella och informella kompetensutvecklingen utgör en god grund för att genomföra och utveckla de program som nu är aktuella. I intervjuerna framhålls att en utveckling av Hälsoäventyret (t ex fler program, mottagande av fler klasser, mer mångfaldig verksamhet, fler studiebesök och utbildning för personalgrupper) dock kräver tillskott av resurser. Verksamhetens initiering och genomförande samt framtida planerade insatser är väl dokumenterade i såväl verksamhetsplaner som delrapporter om vad som hitintills har genomförts. Noteras bör också att enklare uppföljningar av deltagares uppfattningar av verksamheten finns. Dokumentationen förefaller fungera som levande dokument i den meningen att de utgör grund för uppföljning och inriktningsinstrument för vidare utveckling av verksamhetens innehåll och form. Vid intervjun med personalen framkom också att organisationen är utformad på ett sådant sätt att både ledningen av verksamheten och arbetsmiljön upplevs som positiv och utvecklingsinriktad. Något som också kom till uttryck genom det engagemang och intresse som personalen gav uttryck för vid intervjun.
- 6 -.4.6 Utvecklingsarbete Förutom att de pågående programmen, Typ tobak, liksom... och Stort som smått, ryms i vår kropp har utvecklats under projekttiden har även andra satsningar gjorts på utvecklingsarbete. En av dessa satsningar är utvecklandet av ett lokalt Hälsoäventyr i Älvkarleby kommun. Bakgrunden till att skapa ett Hälsoäventyr i Norduppland är att klassbesöken från bl a Älvkarleby kommun varit klart underrepresenterade på Hälsoäventyret. Enligt skolpersonal beror detta på alltför lång resväg och stora utgifter för skolorna vad gäller resor. Hälsoäventyret har under våren tagit fram rekvisita, påbörjat metodutbildning av lokala hälsopedagoger samt tillsammans med en scenograf gett förslag på inredning av lokal. För att möjliggöra ett lokalt Hälsoäventyr i Älvkarleby krävs dock i nuläget ytterligare resurser. Vidare bidrar Hälsoäventyret med expertis och rådgivning för utveckling av program i andra randkommuner i länet (jfr Älvekarlebyprojektet). Här försöker de också att bidra med förslag till hur finansieringen ska kunna lösas. Under det gångna året har både elever och lärare som besökt Hälsoäventyret, gett önskemål om ett program med tema kärlek och relationer. Under vårterminen 23 har Hälsoäventyret därför påbörjat planeringen och utformningen av ett tredje program med tema kärlek, sexualitet och relationer. Programmets målgrupp är elever i årskurs 9 och de första omgångarna genomförs i slutet av höstterminen 23. Det finns även långtgående planer på att utveckla ett mobilt hälsoäventyr med rekvisita, lektionsförslag och metodanvisningar, som kan användas ute på skolorna. Enligt planeringen ska den mobila verksamheten kunna starta under våren 24. Vi kan också konstatera att landstingsinterna och externa förfrågningar om att utveckla verksamheter för specifika grupper har bidragit till en större mångfald i verksamheten. Aktiviteter för t.ex. överviktiga barn, studiebesök och utbildning för speciella yrkesgrupper har genomförts och är under utveckling..4.7 Studiebesök på Hälsoäventyret och inspirationsdagar Hälsoäventyrets verksamhetsidé har gjort att studiebesöken varit många. Några av de som besökt Hälsoäventyret under våren 23 är: Programberedningsgruppen för hjärt-kärlsjukdomar, Landstinget Skolverket Folktandvården Ungdomsteamet, Uppsala kommun Kommunalråd och hälsoplanerare, Uppsala kommun Teknobussen, Uppsala kommun PRAO-elever åk 8, Uppsala kommun Elevassistentutbildning för döva Folkhälsoplanerare i länet Under våren 23 har Hälsoäventyret även hållit inspirationsdagar för bl a distriktssköterskeutbildningen i Uppsala och lärare från Tierps kommun..4.8 Utbildning i värderingsmetodik Under våren 22 inledde Hälsoäventyret ett samarbete med Folkhälsoenheten inom Primärvården avseende ett hälsofrämjande projekt i Norduppland. Syftet med projektet Hälsan i Fokus i Grundskolan är att ge grundskolor i Norduppland möjlighet att utveckla sitt hälsofrämjande arbete, för att på sikt ge förutsättningar för en bättre hälsa bland barn, ungdom och skolpersonal. Som en del i samarbetet har Hälsoäventyret under hösten 23 utbildat cirka 8 lärare och övrig skolpersonal i värderingsmetodik, en av de pedagogiska metoder som an
- 7 - vänds av Hälsoäventyret. Syftet med aktiva värderingar uttrycks i Hälsoäventyrets delrapport 3 som: Att stärka elevernas självkänsla, öka deras mod och stimulera till gemenskap i klassen samt öka deras känsla av överblick, sammanhang, mening och tillit. Med hjälp av värderingsövningar sätts en process igång som gör människor medvetna om sina egna attityder, värderingar och handlingar. Lärare och övrig skolpersonal i Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommun har deltagit i utbildningen..4.9 Allergiutställningen Kvalster Alster Under år 23 anordnar Astma- och Allergi-förbundet tillsammans med andra organisationer, myndigheter och företag, Barnallergiåret 23. Med anledning av Barnallergiåret erbjuder Hälsoäventyret den interaktiva allergiutställningen Kvalster-Alster till alla besökande elever. I utställningen får eleverna under ca 5 minuter en inblick i allergiernas värld. Syftet med utställningen är att ge eleverna en ökad medvetenhet och kunskap om olika allergier samt bidra till en större förståelse för och en ökad hänsyn till klasskamrater med allergiska besvär. En kort informationsfolder till lärarna kring astma och allergi har färdigställts och delas ut i samband med klassbesöket. I januari 23 invigdes allergiutställningen Kvalster- Alster. I följande avsnitt ges en mer detaljerad beskrivning av programmet Typ tobak, liksom... som har varit det huvudsakliga objektet för utvärderingen..5 Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom I informationsmaterialet som framtagits av Hälsoäventyret beskrivs programmet Typ tobak, liksom och dess syfte samt ges förslag till förberedelser och efterarbete på följande sätt. Programbeskrivning Hälsoäventyret arbetar utifrån en upplevelsebaserad pedagogik. Eleverna inspireras till aktivt deltagande och många sinnen berörs så att både tanke och känsla påverkas. Syftet med programmet Typ tobak, liksom är att stärka elevernas självkänsla och öka handlingsberedskapen så att de själva kan fatta kloka beslut avseende livsstil. Programtiden är två timmar inklusive fruktpaus. Besöket När klassen kommer till Hälsoäventyret delas klassen in i två grupper. Pedagoger tar hand om grupperna och arbetar med dem i två olika äventyrsrum, uppläggen är likvärdiga i de två rummen. Medföljande lärare/vuxen erbjuds möjlighet att aktivt deltaga i programmet. I programmets första timme är värderingsövningar en viktig komponent. Övningarna främjar elevernas förmåga att ge uttryck åt tankar, värderingar och känslor. Med hjälp av olika påståenden får eleverna uttrycka sin åsikt i bland annat tobaksfrågan. En annan viktig del under den första timmen är ett rollspel som handlar om tobak och grupptryck. Eleverna får inta olika roller och agera utifrån en text som pedagogen läser. Därefter förs en dialog om rollspelets realitet och eleverna får diskutera situationer då de kan tänkas bli bjudna på tobak. Programmets andra timme innehåller olika aktiviteter och rekvisita som konkretiserar tobaksinformationen på ett tydligt sätt. Bland annat får eleverna träffa rökdockan Cigge som röker en cigarett och därefter studera ett filter som röken har passerat. Eleverna får se och lukta på den mängd tjära som passerar lungorna om en person röker ett paket cigaretter per dag under ett år. Med anledning av Cigge har medföljande lärare frågat eleverna innan besöket om någon elev är allergisk mot tobaksrök och i så fall meddelat Hälsoäventyret detta. Parallellt till programmets prat och allvar varvas undervisningen med lek och skratt. Lekarna syftar till tempoväxlingar, kroppsaktivitet, samarbete och beröring eleverna emellan. Förberedelse och efterarbete För att eleverna ska få stor behållning av programmet är det nödvändigt med både för- och efterarbete.
- 8 - Förslag på förberedelse Förslagen som nedan följer är ett sätt för eleverna att innan besöket på Hälsoäventyret få en möjlighet att medvetet tänka efter vad de tycker och därför bättre kunna motivera sina värderingar om tobak under besöket. Låt eleverna skriva ned vad de tycker är positivt och negativt med tobak. Låt eleverna diskutera frågan: Varför börjar människor röka och/eller snusa? Låt eleverna få till uppgift att uppmärksamma tobaksreklam i sin omgivning. Förslag på efterarbete I samband med besöket på Hälsoäventyret fås ett lärarhandledningsmaterial med fakta om tobak och förslag på elevuppgifter, som kan fungera som underlag till ytterligare diskussion i klassrummet.
- 9-2. Utgångspunkter för utvärderingen 2. En helhetssyn på utvärdering En generell modell för utvärdering kan förenklat beskrivas med hjälp av nedanstående figur. Bakgrund Process Utfall Modellen visar tre komponenter, "bakgrund", "process" och "utfall", vilka sinsemellan har inbördes relationer. Man tänker sig, enkelt uttryckt, att bakgrundsboxen, eller ingångssituationen, kommer att påverka processen, vilken i sin tur avgör hur utfallet kommer att gestalta sig. Figuren betonar en helhetssyn på utvärdering där utfallet inte enbart relateras till vad som händer i själva processen utan också till vilka förutsättningar som omger den pedagogiska processen. Vi vill ytterligare förtydliga detta genom att ange några exempel på komponenter i "boxarna". Bakgrund Process Utfall Behov Hur genomförandet gestaltar sig Resultat och effekter för Mål Innehåll Individer Pedagogiska idéer - teoretiska Tidsåtgång Organisationen/skolan utgångspunkter Aktiviteter ingångsvärden Deltagarnas och lärarnas Klimat Samhället Övriga resurser och ramar Om man tar ett helhetsgrepp på pedagogisk utvärdering innebär detta att man studerar alla aspekter, såväl bakgrund, process som utfall. I verkligheten måste vi dock oftast koncentrera oss på några utgångspunkter, dvs. bestämma vilka aspekter som är viktiga att utvärdera. Denna bedömning görs från fall till fall. Har vi t.ex. genomfört ett projekt enligt särskilda pedagogiska idéer, som kanske aldrig har prövats tidigare, och som i sin tur förväntas leda till en viss process och vissa resultat, är det naturligt att vi fokuserar utvärderingen till att följa upp just detta. När det gäller utfallet har vi använt oss av begreppen resultat och effekter. Resultaten är den direkta behållningen av en utbildning. Behållningen kan vara kunskaper, färdigheter, attityder och handlingsberedskap, äen attityder till själva utbildningen inbegrips i resultaten, sk kursrelaterat utfall. Effekter avser den följdverkan en utbildning kan få, såväl för individer som i samhället i stort. Det finns ofta, men inte nödvändigtvis, en tidsskillnad mellan resultat och effekter, där effekter är mer långsiktiga. Avser vi att utvärdera effekter av genomförda insatser kan vi inte förvänta oss att dessa kan mätas omedelbart i anslutning till ett program. Att genom en utvärdering av det slag som här genomförts kunna uttala sig om mer långsiktiga effekter av en insats som Hälsoäventyret är i det närmaste omöjligt. Effekter som t.ex. minskat tobaksbruk bland ungdomar och förbättrad folkhälsa kan naturligtvis heller inte förklaras av en enskild insats som Hälsoäventyret. Därmed inte sagt att Hälsoäventyret tillsammans
- - med andra satsningar på t.ex. kunskaps- och attitydförändringar inte kan bidra till mer långsiktiga effekter. Den utvärdering som här gjorts av programmet Typ tobak, liksom är alltså av förklarliga skäl i huvudsak inriktat mot programmets resultat. 2.2 Utvärderingen av Typ tobak, liksom i ett helhetsperspektiv Våra insatser i utvärderingen kan relateras till modellen för en helhetssyn på utvärdering på följande sätt. Beskrivning och analys av ingångsvärden (Bakgrund) Dokumentstudier, intervjuer med personalen och informella samtal med projektledaren. Beskrivning och bedömningar av genomförandet (Process) Dokumentstudier, intervjuer med personalen samt framför allt enkäterna till lärare och elever. Beskrivning, bedömningar och analys av resultaten (Utfall) Dokumentstudier, intervjuer med personalen samt enkäterna till elever och lärare. 2.3 Kontroll och utveckling Generellt brukar två huvudsyften med utvärdering vara urskiljbara; kontroll och utveckling. Kontrollmotivet handlar om att den nivå som beslutat om projektet, beställaren, vill ha belyst hur projektet påverkat verksamhetens funktion och effektivitet. Utvärderingens uppläggning går därmed mot en målbaserad modell där förväntade resultat diskuteras i förhållande till avläst faktisk situation. Med denna utgångspunkt behöver bakgrunden till projektet och de problem det avser att lösa diskuteras och belysas. Målen behöver granskas och problematiseras. Den process som lett fram till projektet är en viktig förklaringsgrund till ett avläst utfall i enlighet med den figur som presenterats i avsnitt 2.. Utvecklingsmotivet handlar om att utvärdering ska kunna bidra till en fördjupad diskussion i verksamheten kring mål, process och resultat. Det får också inverkan på problembeskrivningen och de frågor som ställs. Frågor och problembeskrivning måste upplevas som relevanta och angelägna av verksamhetens aktörer. Ett utvecklingsinriktat sätt innebär även att rapporteringen bör kunna utgöra en grund för fördjupade och kvalitativt bättre frågor kring verksamhetens utformning och funktion. Utvärderingen av Hälsoäventyret har främst ett utvecklingsmotiv, vilket också tydligt framgår av den projektbeskrivning som styrt utvärderingen. Utvärderingens inriktning mot utveckling har inneburit att genomförandet i hög grad skett i interaktion med projektledningen vad avser såväl planering, genomförande och diskussioner av hur avrapporteringen bör ske samt hur framkomna resultat kan nyttjas för att stödja utvecklingen av verksamheten. Utvärderingen har genomförts med relativt begränsade resurser och inom en kort tidsperiod. Detta har konsekvenser för både vad som uppmärksammas och i vilken omfattning olika delar av förutsättning, process och utfall kan fokuseras. Mot den bakgrunden bestämdes att en särskild tyngdpunkt skulle läggas på resultat i termer av deltagares uppfattningar om programmet Typ tobak, liksom. I syfte att nå så många deltagare som möjligt bestämdes att enkäter var det mest relevanta sättet att samla in denna information på. Med ambitionen att också kunna diskutera resultaten kom vi överens om att i möjligaste mån belysa förutsättningar och process med hjälp av befintlig dokumentation samt intervjuer med Hälsoäventyrets personal.
- - 3 Resultatredovisning - elevenkäten 3. Elevenkätens uppbyggnad och principer för redovisningen Elevenkäten innehöll frågor inom tre huvudområden: Bakgrundsfrågor som kön, ålder och skola. Frågor om besöket på Hälsoäventyret och programmet Typ tobak, liksom. Frågor om tobaksbruk och attityder till rökning och snusning. innehöll enkäten 33 frågor med fasta svarsalternativ och tre frågor där eleverna ombads att formulera svaren fritt. Erfarenheter från enkätundersökningar bland barn visar att svarsalternativen på frågor med fasta svarsalternativ inte bör vara alltför många. Antalet svarsalternativ som använts i elevenkäten är därför oftast tre. Enkäten sändes till samtliga skolklasser som deltagit i programmet Typ tobak, liksom under vårterminen 23. Eleverna fyllde i enkäten under lektionstid i slutet av vårterminen 23. Frågornas formulering i enkäten framgår av texten ovanför de figurer som redovisar svaren på frågorna med fasta svarsalternativ samt vid sammanfattningarna av de svar som eleverna avgivit på de öppna frågorna. Redovisningen av svaren på frågorna med fasta svarsalternativ görs i figurer som anger hur flickor respektive pojkar har besvarat frågorna. Anledningen till detta är att den enda påtagliga skillnaden mellan olika svarsgrupper har visat sig vara kön. Av figurerna framgår även den totala svarsfördelningen. Observera att figurerna anger svarsfördelningen i % av antalet svarande på respektive fråga. Svaren på de öppna frågorna har kategoriserats och sammanfattats i områden som ger en överskådlig bild av svaren, här görs dock ingen jämförelse mellan de olika svarsgrupperna. Av redovisningen framgår dock hur många elever som besvarat de öppna frågorna. Redovisningen av resultaten avslutas i varje delavsnitt med sammanfattningar och kommentarer till svarsbilden i särskilda sammanfattningsrutor. 3.2 Svarsfrekvens, bortfall och beskrivning av svarsgruppen Det totala bortfallet i enkätundersökningen kan av naturliga skäl enbart redovisas klassvis. Följande tabell redovisar hur många klasser i respektive kommun som fått enkäten samt hur många klasser som har besvarat enkäten. Utskick. Antal klasser Besvarade. Antal klasser Uppsala 26 2 Knivsta 7 7 Enköping 3 3 Håbo Tierp 2 2 Älvkarleby 3 2 Östhammar 4 4 46 39 Av tabellen framgår att det bortfall som förekommer i huvudsak gäller Uppsalaskolor och att sammanlagt 7 klasser av 46 tillfrågade ej har besvarat enkäten.
- 2 - Följande tabell visar hur många elever från respektive kommun som besvarat enkäten samt hur många elever som totalt besvarat enkäten. Uppsala 43 Knivsta 49 Enköping 77 Håbo 5 Tierp 27 Älvkarleby 35 Östhammar 7 787 Översatt i procentuell fördelning visar tabellen att 52% av de svarande eleverna kommer från Uppsala kommun och att de elever som kommer från andra kommuner i länet tillsammans utgör 48% av de svarande. Fördelningen av de svarande på samtliga kommuner är dock ytterst ojämn, vilket innebär att kommunvisa jämförelser blir svåra att göra. De jämförelser som gjorts mellan kommuner har därför inskränkt sig till jämförelser mellan Uppsala och övriga kommuner tillsammans. Vid en sådan jämförelse kan vi dock inte se några större skillnader i svarsbilden, därför gör inga särskilda kommentarer med avseende på vilken kommun eleverna kommer från. Med erfarenhet av liknande undersökningar bedömer vi svarsfrekvensen som god. Det klassvisa bortfall som förekommer kan ha påverkats av en pågående strejk inom den kommunala verksamheten, vilket på vissa skolor påverkade postgången, samt att vissa lärare i slutet av terminen har haft fullt program där det varit svårt att avsätta tid för besvarande av enkäten. Även om det finns ett visst bortfall av klasser är vår bedömning att detta inte snedvrider resultatet. Vi ser med andra ord inga tecken på att bortfallet är systematiskt, dvs. att klasser som är speciellt positiva eller negativa har avstått från att besvara enkäten. En annan typ av bortfall är det interna bortfallet, dvs. det bortfall som innebär att de svarande av någon anledning har hoppat över enskilda frågor i enkäten. Det interna bortfallet är genomgående mycket lågt och kan inte antas påverka resultatbilden, därför görs ingen särskild redovisning av det interna bortfallet. Det interna bortfallet är dock något högre på frågorna där eleverna bedömer själva programmet. Detta beror på att även elever som inte deltog i besöket fick besvara enkäten, men ombads att hoppa över dessa frågor. Dessa elever har dock besvarat frågorna om tobaksbruk och attityder till tobak. Av de 787 eleverna hade 4 inte deltagit i besöket. I enkätundersökningar är bortfallet ofta högt på frågor där de svarande formulerar sitt eget svar. I denna undersökning är antal svar på de öppna frågorna påfallande högt (antal svar på dessa frågor framgår av redovisningen). Könsfördelningen bland de svarande är jämn och av följande tabell framgår spridningen på födelseår. Födelseår % 988 989 9 99 72 99 8 992 Tabellen visar att de flesta (72%) är födda 99.
- 3-3.3 Frågor om besöket på Hälsoäventyret och programmet Typ tobak, liksom... I detta avsnitt redovisas svarsfördelningarna på de frågor där eleverna bedömt besöket på Hälsoäventyret. Följande figurer visar hur eleverna bedömt besöket som helhet, pedagogiken och miljön. Hur tycker Du att besöket på Hälsoäventyret var? Mycket bra Ganska bra 5 32 46 39 59 66 Ganska dåligt 3 2 Mycket dåligt 2 3 4 5 6 7 8 9 Figuren visar att i stort sett samtliga elever anger att besöket varit Mycket bra eller Ganska bra. Något fler flickor än pojkar ansåg att besöket var Mycket bra. Att lära sig om tobak på Hälsoäventyret är kanske inte samma sak som att göra det i skolan. Hur tycker du att det var på Hälsoäventyret? Mycket lättare Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårare 38 46 4 62 53 58 2 3 4 5 6 7 8 9 Vid en jämförelse mellan hur lätt det är att lära sig om tobak i skolan och på Hälsoäventyret anger nästan samtliga elever att det är lättare på Hälsoäventyret Mer än hälften menar till och med att det är mycket lättare. Det gäller för både flickor och pojkar, även om än fler av de förstnämnda är av den uppfattningen.
- 4 - På Hälsoäventyret är rummen och sakerna (dvs. rekvisitan t.ex. rökdockan Cigge) gjorda för att det ska vara både roligt och mer intressant att lära sig om tobak. Vad tycker du om rummen och sakerna? Mycket bra Ganska bra Ganska dåliga Mycket dåliga 3 2 23 32 42 55 65 75 2 3 4 5 6 7 8 9 Av figuren framgår att i stort sett alla anser att den pedagogiska miljön är Mycket bra eller Ganska bra, Det finns en klar tendens till att flickorna är mer positivt inställda än pojkarna. I enkäten ombads eleverna att på en tregradig skala ta ställning till ett antal påståenden om besöket. Påståendena gällde: om lärarna var bra om man lärt sig nya saker om besöket var spännande om besöket var roligt om besöket var intressant om övningarna var bra om alla jämnåriga borde få möjlighet att delta i programmet Påståendena, och svarsfördelningen på frågorna, framgår av följande figurer. Eftersom svarsbilden i huvudsak är entydig, och pekar i en positiv riktning, görs inga särskilda kommentarer till svarsfördelningarna på enskilda frågorna annat än i den sammanfattningsruta som följer efter frågeområdet. Lärarna vi hade var bra Stämmer helt 92 84 88 Stämmer lite 8 5 Stämmer inte alls 2 3 4 5 6 7 8 9
- 5 - Jag lärde mig nya saker om tobak Stämmer helt Stämmer lite Stämmer inte alls 3 5 4 3 36 33 67 59 63 2 3 4 5 6 7 8 9 Det var spännande Stämmer helt Stämmer lite Stämmer inte alls 5 8 47 4 44 48 49 48 2 3 4 5 6 7 8 9 Det var roligt Stämmer helt Stämmer lite Stämmer inte alls 2 4 3 24 34 29 74 63 68 2 3 4 5 6 7 8 9
- 6 - Det var intressant Stämmer helt Stämmer lite Stämmer inte alls 2 3 3 22 3 26 76 66 7 2 3 4 5 6 7 8 9 Jag tyckte att övningarna som t.ex. Heta stolen och rollspelet (Roffe & Kajsa) var bra Stämmer helt 7 58 65 Stämmer lite 26 35 3 Stämmer inte alls 3 6 5 2 3 4 5 6 7 8 9 Jag tycker att alla i min ålder ska få möjlighet att deltaga i programmet Typ tobak, liksom... Stämmer helt Stämmer lite Stämmer inte alls 6 4 5 23 9 84 7 78 2 3 4 5 6 7 8 9
- 7 - Sammanfattning och kommentarer till svaren på frågorna där eleverna bedömt besöket som helhet, pedagogiken och miljön. Inledningsvis kan man konstatera följande Cirka 6% anger att besöket var Mycket bra och ca 4% anger att det var Ganska bra. Fler flickor än pojkar har använt sig av svarsalternativet Mycket bra. I stort sett samtliga svarande anger att det är lättare att lära sig om tobak på Hälsoäventyret jämfört med hur det är i skolan. När eleverna bedömt rummen och sakerna (rekvisitan) den pedagogiska miljön använder i stort sett samtliga (97%) något av de två positiva svarsalternativen. na är klart mer positiva än pojkarna. Av elevernas ställningstagande till påståenden om besöket kan vi se att så gott som alla är positiva, dvs. ytterst få ger ett negativt omdöme - Stämmer inte alls. Om vi slår samman omdömena Stämmer helt och Stämmer lite kan följande konstateras: 99% anser att lärarna var bra. 98% anser att de lärt sig nya saker om tobak. 92% anser att besöket var spännande. 97% anser att besöket var roligt. 97% anser att besöket var intressant. 95% anser att övningarna som rollspelet och Heta stolen var bra. 96% anser att alla bör få möjlighet att delta i programmet Typ tobak, liksom. Genomgående har svarsalternativet Stämmer helt på ovanstående frågor använts av en stor majoritet av de svarande. Undantaget är svaren på påståendet om besöket var spännande, där något färre än hälften använt sig av svarsalternativet Stämmer helt. Det finns även en tendens till att flickorna genomgående ger ännu mer positiva omdömen än pojkarna. Två frågor ställdes om förberedelser och uppföljning av programmet Typ tobak, liksom Frågorna och svarsfördelningen framgår av följande figurer. Hade ni undervisning i klassen om tobak före besöket på Hälsoäventyret? Ja 56 59 62 44 Nej 36 4 2 3 4 5 6 7 8 9
- 8 - Pratade ni i klassen om tobak efter besöket på Hälsoäventyret? Ja,ganska mycket Ja, lite Nej 9 2 3 27 29 6 6 6 2 3 4 5 6 7 8 9 Sammanfattning och kommentarer till frågorna om förberedelser och uppföljning Cirka 6% anger att de haft undervisning om tobak före besöket. Om detta varit särskilda förberedelser inför besöket, eller ordinarie undervisning om tobak/tobaksbruk, kan vi dock inte utläsa av de frågor som ställts i enkäten. Ungefär % av eleverna anger att de i klassen talade ganska mycket om tobak efter besöket och cirka 6% svarar att man gjort det, men ganska lite. Svaren på denna fråga måste ses i ljuset av att flera lärare gjorde besöket i slutet av terminen och av den anledningen inte hunnit med en uppföljning. I enkäten ställdes frågor om besöket påverkar elever att inte börja använda tobak samt om eleverna tror att de som använder tobak funderar mer på att sluta. Svarsfördelningen på frågorna framgår av följande två figurer. Tror du att det är flera som låter bli att börja röka och snusa om de har varit på Hälsoäventyret? Ja Nej Vet ej 3 2 38 39 38 52 48 5 2 3 4 5 6 7 8 9
- 9 - Tror du att de som röker och snusar tänker mer på att sluta när de har varit på Hälsoäventyret? Ja Nej Vet ej 7 4 3 32 3 6 5 55 2 3 4 5 6 7 8 9 Sammanfattning och kommentarer till frågorna om effekter av besöket. Ungefär hälften av de svarande tror att besöket bidrar till att man inte börjar använda tobak och att de som använder tobak tänker mer på att sluta när man deltagit i besöket. En något större andel av flickorna menar att fler kommer att fundera på att sluta använda tobak. Noteras kan också att det är en relativt liten andel, totalt %, som inte anser att besöket kommer att bidra till att elever inte börjar eller tänker på att sluta nyttja tobak. Merparten av dem som inte har en positiv uppfattning är tveksamma till om programmet har denna effekt eller ej. Två frågor, där eleverna ombads att fritt formulera sitt svar, ställdes om vad de tyckte var bäst med programmet samt om det fanns något de ville ändra på. I det följande sammanfattas svaren på de två frågorna. Svaren har kategoriserats och typiska citat från enkäten anges för att belysa svarskategorierna och därmed också spridningen av svar. Vad tycker du var det bästa med programmet Typ tobak, liksom...? svarade 7 elever på den öppna frågan om vad man ansåg vara det bästa med programmet. Fem typer av svar kan urskiljas. Kategorierna anges nedan med några typiska citat från enkäten. Pedagogiken - deltagaraktiviteterna Dom berättade bra så att man förstod Roligt att lära sig Jag tycker det var bra att ni varierade programmet, det var lek och allvar blandat Man fick lära sig om tobak på ett roligt sätt Det var spännande Det var allvar och humor Variationen Inte så allvarlig stämning, roligt och lugnt Att dom visade exempel på hela vägen från cigarett in till kroppen Att vi fick se hur mycket tjära och rök man får i sig, det var bra att dom visade oss Rökdockan Cigge När man fick se den där dockan Cigge hur mycket en cigarett förstör lungorna Rollspelet Att vi inte bara satt och lyssnade fick delta i saker Lekarna var bäst Heta stolen Rollspelet Roffe och Kajsa De olika lekarna
- 2 - Bilar Lärorikt Man fick lära sig mycket om tobak, hur farligt det är, om astma och allergi Man började tänka efter, Man fick lära sig nya saker Man fick lära sig lite mer än vad man får i skolan Att man fick lära sig hur skadligt tobak är Att man lärde sig mycket om tobak, visserligen visste jag en del men jag lärde mig också mycket nytt Man lär sig mycket om tobak och att det inte är smart att röka Var tobaken kom ifrån Att man fick veta mycket om vad som händer i kroppen vid rökning Jag ska inte börja röka efter att ha luktat på snus och tobaksblad I övrigt nämner de svarande att det var roligt och intressant, att helheten var bra och att miljön var spännande. Roligt och intressant Det var både roligt och intressant Det var roligt Helheten Allt Jag tycker att allt var jättebra Övrigt om miljön Kul med alla olika saker man fick titta på Det var intressant och roligt med dom där sakerna i paus Häftiga och roliga saker (t.ex. toaletten) Kul att gå på rundturerna Pauserna där man fick klättra Det där med djur på ryggarna Det stora cigaretten med fimpar i och att de visade bilder på reklam Finns det något i programmet Typ tobak, liksom... som du tycker att man ska ändra på? svarade 69 elever på frågan. En mycket stor andel svarar att det inte finns något man bör ändra på. Några svarande säger också att de inte vet vad som borde ändras. Få svarande anger konkreta saker som de anser borde ändras. Ett par svar har att göra med rökdockan Cigge. Det blev väldigt kvavt i rummet med Cigge. Cigge en del tål inte rökluft. Några svarande tycker att man kan ändra på rollspelet. Rollspelet var sådär, så det kan man ändra på Inte tvinga personer att spela rollspel, som ni gjorde. Några få kommenterar om lekarna i allmänhet Den där stolleken Mindre lekar var inte så kul Man borde inte ha den där radiobilsleken Två exempel på övriga svar. Kassaskåpet jag tycker man ska kunna öppna det Skippa djurläten
- 2 - Sammanfattning och kommentarer till frågorna om vad som var bra och vad vill man ändra på. När det gäller svaren på frågan om vad som var bäst i programmet är den absolut största kategorin av svar de som handlar om pedagogiken och deltagaraktiviteterna. Den näst största kategorin handlar om att programmet var lärorikt att man lärt nya saker. I övrigt uppger eleverna att programmet var roligt och intressant, att helheten var bra och att miljön på Hälsoäventyret var bra. Mycket få svarande anger att det är något de vill ändra på. Några enstaka svar pekar på rollspelet och lekar. 3.4. Frågor om tobaksbruk och attityder till rökning och snusning Svarsfördelningen på frågor om tobaksbruk framgår av följande tre figurer. Hur vanligt är det att tjejer och killar i din ålder använder tobak? Mycket ovanligt Ganska ovanligt Ganska vanligt Mycket vanligt 7 5 6 3 24 8 28 37 43 4 43 36 2 3 4 5 6 7 8 9 Röker du? Nej Nej men jag har provat Nej jag har rökt men slutat Ja 3 2 2 2 2 9 9 75 79 77 2 3 4 5 6 7 8 9
- 22 - Snusar du? Nej Nej men jag har provat Nej jag har snusat men slutat Ja 2 6 2 9 93 85 89 2 3 4 5 6 7 8 9 Sammanfattning och kommentarer till frågorna om tobaksvanor Vi kan konstatera att: 6% av de svarande anser att det är mycket eller ganska ovanligt att ungdomar i deras egen ålder använder tobak. Det finns en viss tendens till att flickor anser att det är mer vanligt att ungdomar i deras egen ålder använder tobak. 99% av de svarande anger att de inte röker eller snusar. I enkäten ställdes åtta frågor om allmänna attityder till tobak. De svarande tog ställning till följande påståenden genom att markera ja, kanske eller nej. Rökning ska vara förbjuden på diskotek och restauranger Det är bra att det finns en åldersgräns för tobaksförsäljning Det är tufft att inte använda tobak Det borde vara mer undervisning om tobak i skolan Tobaksreklam ska vara förbjuden Tobak ska vara dyrare Det ska vara förbjudet att använda tobak i skolan Det är obehagligt att vara i ett rökigt rum Svaren på påståendena uppvisar i huvudsak en entydig svarsfördelning och kommenteras därför inte på annat sätt än i sammanfattningsrutan. Rökning ska vara förbjuden på diskotek och restauranger Ja 7 73 72 Kanske 23 8 2 Nej 7 9 8 2 3 4 5 6 7 8 9
- 23 - Det är bra att det finns en åldersgräns för tobaksförsäljning 92 Ja 9 92 6 Kanske 4 5 2 Nej 4 3 2 3 4 5 6 7 8 9 Det är tufft att inte använda tobak Ja Kanske Nej 6 8 7 2 7 5 8 75 78 2 3 4 5 6 7 8 9 Det borde vara mer undervisning om tobak i skolan Ja Kanske Nej 9 5 2 5 46 48 4 4 4 2 3 4 5 6 7 8 9 Tobaksreklam ska vara förbjuden Ja Kanske Nej 9 6 7 4 8 76 73 75 2 3 4 5 6 7 8 9
- 24 - Tobak ska vara dyrare Ja Kanske Nej 3 22 26 5 9 7 55 59 57 2 3 4 5 6 7 8 9 Det ska vara förbjudet att använda tobak i skolan Ja Kanske Nej 8 7 8 4 5 5 88 88 88 2 3 4 5 6 7 8 9 Det är obehagligt att vara i ett rökigt rum Ja Kanske Nej 2 2 6 8 82 79 8 2 3 4 5 6 7 8 9 Sammanfattning och kommentarer till frågorna om attityder till tobak. På dessa frågor föreligger ingen större skillnad på hur pojkar och flickor besvarat frågorna. Vi kan konstatera att följande andelar av de svarande har använt sig av Ja-alternativet på frågorna om attityder till tobak. 72% anser att rökning ska vara förbjuden på diskotek och restauranger. 92% anser att det är bra med en åldersgräns för tobaksförsäljning 78% anser att det är tufft att inte använda tobak 48% anser att det borde vara mer undervisning i skolan om tobak 75% anser att tobaksreklam ska vara förbjuden 57% anser att tobak ska vara dyrare
- 25-88% anser att det skall vara förbjudet att använda tobak i skolan 8% anser att det är obehagligt att vistas i rökiga rum Den fråga som får minst antal Ja-svar (48%) är frågan om det borde vara mer undervisning om tobak i skolan. Samtidigt är det många, ca 4% som anger att det kanske borde vara mer undervisning om tobak. 2 % av eleverna svarar nej på frågan. Sex frågor ställdes om varför eleverna tror att man börjar röka eller snusa. Eleverna tog ställning till följande påståenden på en tregradig skala- ja, kanske eller nej. För att det smakar gott För att det är tufft För att man har svårt att säga nej när kompisar som röker eller snusar bjuder eller vill att man skall prova För att man påverkas av reklam för tobak För att man ser vuxna som röker eller snusar För att man inte vet hur skadligt det är med tobak Svarsfördelningarna på frågorna framgår av följande sex figurer och tendenserna i svaren kommenteras i sammanfattningsrutan som följer efter frågeområdet. För att det smakar gott Ja Kanske Nej 2 5 3 4 4 4 48 45 46 2 3 4 5 6 7 8 9 För att det är tufft Ja Kanske Nej 4 6 5 26 25 25 6 6 6 2 3 4 5 6 7 8 9
- 26 - För att man har svårt att säga nej när kompisar som röker eller snusar bjuder eller vill att man skall prova Ja 65 58 62 Kanske 26 28 27 Nej 8 4 2 3 4 5 6 7 8 9 För att man påverkas av reklam för tobak Ja 3 8 6 Kanske 4 47 53 Nej 34 42 38 2 3 4 5 6 7 8 9 För att man ser vuxna som röker eller snusar Ja 28 24 26 Kanske 49 52 5 Nej 23 24 23 2 3 4 5 6 7 8 9 För att man inte vet hur skadligt det är med tobak Ja 35 35 35 Kanske 44 43 43 Nej 2 22 22 2 3 4 5 6 7 8 9
- 27 - Sammanfattning och kommentarer till frågorna om varför eleverna tror att ungdomar börjar röka eller snusa. På dessa frågor är svarsspridningen större än på övriga frågor i enkäten. Svarsbilderna är med andra ord inte lika tydliga som det varit på övriga frågor. Detta är helt naturligt eftersom frågorna i hög grad är hypotetiska för svarsgruppen. Det finns inga större skillnader mellan hur pojkar och flickar har besvarat frågorna. De tydligaste tendenserna kan sammanfattas enligt följande: Få tror att man börjar röka för att det smakar gott 6% tror att man börjar för att det är tufft 62% anser att det är svårt att säga nej när kompisar som röker eller snusar vill att man skall prova Endast 6% svarar ja på frågan om att man börjar röka pga. reklam för tobak 26% svarar ja på frågan om man tar efter vuxna som röker eller snusar Cirka /3 svarar ja när man tagit ställning till påståendet om att man inte vet hur skadligt det är att använda tobak På flera av frågorna används svarsalternativet Kanske i stor utsträckning. Elevenkäten avslutades med en öppen fråga om vad man anser är det bästa sättet att få ungdomar att inte börja snusa eller röka. svarade 74 elever på denna fråga. Utan inbördes rangordning kan tre kategorier av svar urskiljas. Kategorierna och exempel på typiska svar anges nedan. Vilket tycker du är bästa sättet att få ungdomar att inte börja snusa eller röka? Gå på Hälsoäventyret Det ska finnas mer sådana här undervisningar runt om i Sverige Gå på hälsoäventyret då får dom veta! Mer information om hur skadligt det är Visa vad som hänt med sådana som rökt hela livet Visa mer bilder på t.ex. lungor från en rökare Att prata om hur farligt det är för kroppen. Att kanske skrämma upp dom lite. Att t.ex. ha bilder på cigarettpaket och snusburkar där man ser hur mun och lungor blir när man använder tobak. Strängare åldersgräns Att man höjer åldersgränsen Hindra barn att köpa tobak, böter för dem som säljer tobak till barn Hårdare koll i affärerna Förbud och prishöjningar Att ta bort allt som har med tobak att göra Göra tobak dyrare Sluta tillverka cigaretter och snus Att man gjorde en lag för att man inte ska få använda det och att man borde böta en summa