(K)ärligt talat! - en delutvärdering av Hälsoäventyrets verksamhet

Transkript

1 (K)ärligt talat! - en delutvärdering av Hälsoäventyrets verksamhet December 24 Eva Forsberg & Gunnar Hede

2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den andra utvärderingen av Hälsoäventyrets verksamhet som bedrivs inom ramen för Enheten för samhällsmedicin i Uppsala läns landsting. I fokus för denna utvärdering står det år 24 etablerade programmet (K)ärligt talat!, ett program om kärlek, vänskap och relationer. Programmet vänder sig till elever i årskurs 9 i de kommuner som ingår i Uppsala län. Utvärderingen har genomförts av UppsalaGruppen på uppdrag av landstinget. Ansvariga för rapporten och utvärderingen är projektledarna Eva Forsberg och Gunnar Hede. UppsalaGruppen ingår i IPF-gruppen (Institutet för Personal- och Företagsutveckling AB) som ägs av Uppsala universitets Utveckling AB. UppsalaGruppen arbetar med utvecklingsstöd, utbildning och utvärderingar inom främst skola och omsorg. Vi vill rikta ett varmt tack till de elever som deltog i programmet under våren 24 och som har besvarat enkäter och deltagit i gruppintervjuer. Tack vare Er är det nu möjligt att redovisa resultaten från utvärderingen av programmet (K)ärligt talat! Särskilt vill vi också tacka pedagogerna vid Hälsoäventyret, och då speciellt Carina Hesse som är ledningsansvarig för verksamheten. Samtliga har på ett mycket positivt sätt bidragit till utvärderingens genomförande. Uppsala i december 24 Eva Forsberg Gunnar Hede

3 Innehållsförteckning 1 Utvärderingens bakgrund syfte och genomförande Utvärderingsuppdraget Utvärderingens genomförande Rapportens disposition 3 2 Hälsoäventyret och programmet (K)ärligt talat! 4 3 Hälsoäventyret som pedagogisk verksamhet Utgångspunkter för diskussionen om den pedagogiska verksamheten Målet för den pedagogiska verksamheten Innehåll och utformning Intressen och interaktion 9 4 Resultatredovisning deltagarenkäten Enkätens utformning och genomförande Redovisning av svaren på enkätens frågor med fasta svarsalternativ Övriga synpunkter på programmet 2 5 Resultatredovisning gruppintervjuerna Genomförande, frågeområden och principer för redovisningen Informationen inför besöket samt förväntningar på programmet Övergripande förutsättningar Miljön Pedagogernas insatser Den inledande bildrepresentationen med ord och musik Övningar som ingick i programmet Programmet i relation till andra verksamheter och aktiviteter Förslag till förbättringar 32 6 Att främja folkhälsan i ljuset av (K)ärligt talat! Resultaten en sammanfattning (K)ärligt talat! ett betydelsefullt komplement Upplevelsepedagogiken en förening av innehåll, form och motiv Den kompetenta främlingen 36 1

4 1 Utvärderingens bakgrund, syfte och genomförande 1.1 Utvärderingsuppdraget Hälsoäventyret har sedan 23 varit föremål för utvärdering. På uppdrag av Landstinget i Uppsala län, Enheten för samhällsmedicin, har UppsalaGruppen utvärderat verksamheten och i denna rapport, som utgör den andra i raden av två, redovisas den del av utvärderingen som avser det under 24 introducerade programmet (K)ärligt talat!. I den första utvärderingen 1 uppmärksammades verksamheten i sin helhet och dess förutsättningar samtidigt som ett särskilt intresse riktades mot programmet Typ tobak liksom.. Utvärderingen hade sin grund i analys av dokument, intervjuer med personalen samt enkätundersökningar riktade till elever och lärare som deltagit i tobaksprogrammet. Av resultaten från den första utvärderingen framgår att programmet Typ tobak liksom., sett utifrån lärarnas och elevernas uppfattningar, var mycket framgångsrikt. Detta gällde både programmet som helhet och de i detta ingående olika momenten. De positiva bedömningarna avsåg också programmets utformning och genomförande samt den pedagogiska miljön och lärarnas kompetens liksom det uppföljningsmaterial som hade utarbetats. Vidare kunde konstateras att programmet även vad avsåg påverkan på elevernas attityder till tobak och tobaksbruk var att betrakta som effektivt. Detta under förutsättning att betoningen läggs på att främja redan befintliga attityder och beteenden samt om programmet ses i första hand som ett komplement till skolans verksamhet. Ett flertal faktorer har sannolikt bidragit till utvärderingens goda resultat, t.ex. ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljön, personalens kompetens och engagemang, kompetensutvecklingen samt Hälsoäventyrets uppbyggnad och kontinuerliga utveckling. Av betydelse var också ledningen av verksamheten samt den kollektiva medvetenheten om verksamhetens syfte och mål. Hälsoäventyret har som mål att sprida kunskap om och påverka människors attityder och handlingsmönster när det gäller svåra ställningstaganden som är av betydelse för deras hälsa. Sammantaget pekade resultaten på att Hälsoäventyret, sett utifrån programmet Typ tobak liksom., bidrog till fullgörandet av landstingets uppdrag att främja hälsan för barn och ungdomar i länet. I likhet med den första utvärderingen sker även denna andra utvärdering med utgångspunkt i de för Hälsoäventyret gällande verksamhetsmålen, som har sin bakgrund i landstingets uppdrag att främja folkhälsan. Emellertid har, som framgår ovan, verksamheten redan bedömts i relation till dessa och här är det primärt fråga om och i sådana fall i vilken omfattning programmet (K)ärligt talat! utgör ett positivt bidrag i detta sammanhang. Fokus för utvärderingen har bestämts i överenskommelse med Hälsoäventyrets projektledare samt representanter vid Enheten för samhällsmedicin. Behovet av att införskaffa information om det under 24 introducerade programmet framstod som centralt. Noteras bör också att utvärderingens ansats är utvecklingsinriktad, vilket innebär att det dessutom finns en ambition att skapa ett underlag som kan bidra till en fortsatt utveckling av programmet och därmed också Hälsoäventyrets verksamhet. I en tidsbegränsad utvärdering som denna är det vanligtvis inte möjligt att göra en bedömning av ett programs effekter, dvs. vilken följdverkan utbildningen kan få för individer vad gäller förändrade handlingsmönster och för samhället i stort. Det är därför i första hand den direkta behållningen, resultat i form av deltagarnas uppfattningar, attityder och delvis också deras handlingsberedskap som står i fokus för utvärderingen. 1 Se Forsberg, E. & Hede, G. (23): Hälsoäventyrets program Typ tobak liksom.. En utvärdering. Särtryck. 2

5 1.2 Utvärderingens genomförande I den första utvärderingen uppmärksammades såväl bakgrunds- som process- och utfallsfaktorer. I utvärderingen av programmet (K)ärligt talat! står process- och utfallsfaktorer i förgrunden. I den avslutande diskussionen nyttjas emellertid bakgrundsdata från den första utvärderingen. Eftersom programmet är nyetablerat fann vi det angeläget att nyttja både heltäckande och mer djupgående tekniker för insamling av data. Mot den bakgrunden fattades beslut om att i datainsamlingen använda både frågeformulär och intervjuer. Hälsoäventyret använder sig av den s.k. upplevelsepedagogiken som baseras på att uppleva, experimentera, inspirera och aktivera olika sinnen med hjälp av en särskild miljö samt med speciellt framtagen rekvisita. Pedagogiken har en utformning som väl lämpar sig för de redan etablerade programmen. Personalen uttryckte ett behov av att diskutera om och på vilket sätt samt i vilka delar pedagogiken också var lämplig för programmet (K)ärligt talat!. Därför bestämdes att i utvärderingen också inkludera ett utvecklingsinslag, i form av ett seminarium, om upplevelsepedagogiken sett i relation till programmet (K)ärligt talat!. Utvärderingen har genomförts med följande insatser: En enkät till de elever som deltog i programmet våren 24 och som besvarades i anslutning till deltagandet i programmet. Fyra gruppintervjuer med elever från olika klasser som har deltagit i programmet. Seminarium om upplevelsepedagogiken med pedagogerna på Hälsoäventyret samt ansvarig projektledare vid Enheten för samhällsmedicin. Informella samtal med projektledaren för Hälsoäventyret. Enkätundersökningen genomfördes under vt 24. Intervjuer och informella samtal har genomförts i slutet av vt 24 samt under ht 24. Seminariet med pedagogerna var förlagt till ht 24. Pedagogerna vid Hälsoäventyret har haft möjlighet att granska och kommentera rapporten under arbetets gång, något som vid sidan av korrigeringar av missförstånd också bidragit till att öka tillförlitligheten av de data som avser verksamhetens innehåll och utformning. 1.3 Rapportens disposition Rapporten är disponerad i sex huvudavsnitt. De tre första kapitlen ger en bakgrundsbeskrivning av såväl utvärderingen som Hälsoäventyrets verksamhet med fokus på programmet (K)ärligt talat!. De därpå följande tre kapitlen är att betrakta som resultatredovisningar, även om det tredje kapitlet har sin grund i en seminariediskussion. I det avslutande sjätte kapitlet diskuteras resultaten i relation till uppdraget att främja folkhälsan. 1. Utvärderingens bakgrund, syften och genomförande 2. Hälsoäventyrets verksamhet och programmet (K)ärligt talat!. 3. Hälsoäventyret som pedagogisk verksamhet. 4. Resultatredovisning av elevenkäten. 5. Resultatredovisning av gruppintervjuerna med eleverna. 6. Att främja ungdomars hälsa i ljuset av (K)ärligt talat!. 3

6 2 Hälsoäventyret och programmet (K)ärligt talat! I den första utvärderingen av hälsoäventyrets verksamhet finns en relativt ingående redogörelse av Hälsoäventyret totala verksamhet och målsättningar samt aktiviteter fram t.o.m. 23. Det finns ingen anledning att upprepa detta här, men för nytillkomna läsare kan den kortfattade beskrivning som Hälsoäventyret ger av sin verksamhet fylla en introducerande funktion. Hälsoäventyret är en länsövergripande verksamhet inom Landstinget i Uppsala län och är ett komplement till skolans hälsoundervisning. Hälsoäventyrets syfte är att främja hälsan hos barn och ungdomar genom att stödja kunskapsutvecklingen av hälsofrämjande levnadsvanor samt ge insikt och förståelse för sambandet mellan kropp, hälsa, livsstil och miljö. Hälsoäventyrets verksamhetsidé baseras på att uppleva, inspirera och aktivera olika sinnen med hjälp av en spännande miljö samt med en speciellt framtagen rekvisita. Genom ett aktivt deltagande vill vi stärka elevernas självkänsla och öka handlingsberedskapen att själva kunna fatta egna beslut avseende livsstil. Idag kan Hälsoäventyret erbjuda skolor i Uppsala län tre program, Stort som smått, ryms i vår kropp, Typ tobak, liksom och (K)ärligt talat!. Målgruppen för programmet (K)ärligt talat! är elever i årskurs 9. Sedan programmet startade har 34 klasser fram till och med december 24 deltagit i programmet. I informationsmaterialet som framtagits av Hälsoäventyret beskrivs programmet och dess syfte samt förberedelser inför deltagandet på följande sätt. Syftet med programmet Få ämnen väcker så många känslor, frågor och nyfikenhet som kärlek och relationer. Att få svar på frågor och få möjlighet att prata och diskutera kring kärlek är viktigt. Syftet med programmet (K)ärligt talat! är att ge elever tillfälle att samtala och reflektera kring kärlek, sexualitet och relationer samt genom olika värderings- och samarbetsövningar stärka sin egen identitet och självbild. Besöket När klassen kommer till Hälsoäventyret delas eleverna in i kill- och tjejgrupp. Fyra pedagoger tar därefter hand om grupperna och arbetar med dem i två upplevelserum, där uppläggen är likvärdiga i de två rummen. Med respekt för ämnet och med hänsyn till deltagarna, deltar endast eleverna i detta program. För medföljande lärare/vuxen finns möjlighet att under tiden programmet pågår få tillgång till ett rum för exempelvis eget arbete eller fördjupning inom ämnet kärlek. Programmet innehåller övningar där eleverna får möjlighet uttrycka sina åsikter i frågor som berör kärlek, sexualitet och relationer. Övningar främjar elevernas förmåga att ge uttryck åt tankar, värderingar och känslor. Vi samtalar och reflekterar även kring utseende, egenskaper och ideal. I undervisningen varvas fakta med aktiviteter som syftar till tempoväxlingar, kroppsaktivitet och samarbete eleverna emellan. I mitten av programmet tar vi en kortare fruktpaus och eleverna får då möjlighet att uppleva miljön i våra lokaler. Programmet avslutas med en genomgång av frågor ur frågelådan och då finns det även utrymme för övriga frågor. Förberedelse frågor till frågelådan Genom en frågelåda får eleverna chans att anonymt ställa frågor om kärlek, sexualitet och relationer. Alla frågor som inkommer till Hälsoäventyret besvaras i den avslutande frågestunden. Frågorna skickas till oss senast 1 dagar innan besöket, ett frankerat kuvert medföljer bokningsbekräftelsen. Det är viktigt att informera eleverna om att vi som arbetar på Hälsoäventyret har tystnadsplikt. 4

7 3 Hälsoäventyret som pedagogisk verksamhet Enheten för samhällsmedicin vid Landstinget i Uppsala län har initierat och utvecklat ett antal metodprojekt. Avsikten är att studera om och i förekommande fall i vilken omfattning och på vilket sätt dessa projekt kan bidra till att främja folkhälsan i länet. Ett av dessa tidigare projekt, numera fast verksamhet, är Hälsoäventyret som riktar sig till skolungdomar i Uppsala län. I det här kapitlet är avsikten att beskriva vad som utmärker Hälsoäventyret som pedagogisk verksamhet och då framför allt med fokus på programmet (K)ärligt talat!. I slutet av 23 initierades programmet (K)ärligt talat! och i samband med det utarbetades, ett frågeformulär som elever som deltagit i programmet svarar på i direkt anslutning till undervisningen. Under framtagandet av frågeformuläret, som skedde i samverkan mellan projektledaren och pedagogerna vid Hälsoäventyret och UppsalaGruppens medarbetare, framkom att upplevelsepedagogiken som låg till grund för de två andra programmen, Stort som smått ryms i vår kropp och Typ tobak, liksom, inte i alla sina delar var lämplig för programmet (K)ärligt talat!, och att pedagogiken måste utvecklas. För att diskutera upplevelsepedagogiken i relation till programmet (K)ärligt talat! avsattes därför en halv seminariedag på Hälsoäventyret. Denna dag genomfördes hösten 24 under ledning av UppsalaGruppens projektledare, samtliga pedagoger vid Hälsoäventyret och en representant vid Enheten för samhällsmedicin. Det som redovisas i detta kapitel är inte att betrakta som resultat av en studie genomförd med traditionella undersökningsmetoder som t.ex. dokumentanalys, enkäter, intervjuer eller observationer. Resultaten har istället sin grund i beskrivningar och diskussioner som framkom under seminariedagen. Nedan redovisas inledningsvis utgångspunkterna för diskussionen och därefter Hälsoäventyret som pedagogisk verksamhet. Avsikten är att åstadkomma en beskrivning snarare än en värdering. 3.1 Utgångspunkter för diskussionen om den pedagogiska verksamheten Att förstå Hälsoäventyret som en pedagogisk verksamhet innebär att uppmärksamheten riktas mot verksamheten som en målstyrd aktivitet som syftar till att förändra det sätt på vilket deltagarna erfar, uppfattar och förstår ett fenomen. Centralt blir således elevers lärande av något eller några på förhand bestämda fenomen. Som utgångspunkt för diskussionen under seminariet valdes ett didaktiskt perspektiv. Förenklat kan didaktikens objekt beskrivas i form av en didaktisk triangel vars grundelement utgörs av innehållet, läraren och eleverna. Innehållet Interaktion Läraren Eleverna Avsikten med en pedagogisk verksamhet är att lärare och elever i mötet med ett visst undervisningsinnehåll interagerar på ett sådant sätt att eleverna utvecklar sin förståelse av det som 5

8 undervisningen handlar om och att detta bidrar till att målen för utbildningen uppfylls. Inom ramen för en pedagogisk verksamhet uppkommer en rad frågor, varav några centrala kan utläsas ur nedanstående citat, där frågorna infogats i texten. I praktiskt-pedagogisk verksamhet är det alltid någon (vem?) som någon gång (när?) någonstans (var?) och av någon anledning (varför?) undervisar någon (vem?) i något (vad?) på något sätt (hur?) mot något mål (vilket?) för att denne genom någon typ av verksamhet (vilken?) skulle nå någon form av kompetens (vilken?) för att kunna förverkliga sina intressen nu och i framtiden. (Uljens red s 168) Under seminariet diskuterades frågor av detta slag, dels generellt i relation till verksamheten i sin helhet och samtliga program, dels specifikt sett utifrån programmet (K)ärligt talat!. Nedan redovisas dessa diskussioner under rubrikerna: Målet för den pedagogiska verksamheten Innehåll och utformning Intressen och interaktion. 3.2 Målet för den pedagogiska verksamheten Målet för Hälsoäventyrets verksamhet kan förstås i både ett hälso- och ett demokratiperspektiv. I ett hälsoperspektiv handlar det om barns och ungdomars nuvarande och framtida hälsa och i ett demokratiperspektiv om möjlighet till deltagande, delaktighet och inflytande i samhällslivet. Mer konkret är målet för Hälsoäventyret att sprida kunskap om och påverka unga människors attityder och handlingsmönster när det gäller ställningsstaganden som är av betydelse för deras hälsa. Avsikten med programmen är att utveckla deltagarnas självkänsla och därmed deras handlingsberedskap inför dessa ställningstaganden. Det övergripande målet för den verksamhet som Hälsoäventyret bedriver kan förstås inom ramen för Landstingets uppdrag att främja folkhälsan och att därigenom också bidra till en demokratisk samhällsutveckling. Pedagogerna framhöll att programmets tema kan motiveras med utgångspunkt i olika samhällsfenomen som t.ex. en förändrad familjebildning, massmediala och webbaserade beskrivningar av pojkar/män och flickor/kvinnor samt relationer människor emellan bl.a. i ett genusoch jämställdhetsperspektiv samt ungdomars sexualitet och förekomsten av könssjukdomar i unga år. Dessutom har lärare och elever som besökt Hälsoäventyret i samtal och uppföljningar angett att frågor om kärlek, vänskap samt relationer är väsentliga och att det skulle vara om ett sådant program utvecklades. Vidare påpekades att Hälsoäventyret har i uppdrag att bl.a. utveckla och utpröva olika pedagogiska modeller. Programmet (K)ärligt talat!, som vänder sig till ungdomar och som innehållsligt har ett tema som skiljer sig från de andra programmen utgör, enligt pedagogerna, en god grund för att ytterligare utveckla den s.k. upplevelsepedagogiken. Temat har dessutom en sådan karaktär att det främst lämpar sig för de äldre skolåren och därmed skulle Hälsoäventyret kunna erbjuda program som sträcker sig från de yngre till de äldre eleverna i grundskolan. Att vara ung och växa till vuxen, sett i relation till kärlek, vänskap och relation, har aldrig varit enkelt. Det utgör helt enkelt en brytningstid i den enskilda människans liv. Mot den bakgrunden är det väsentligt att skapa arenor eller forum där å ena sidan det allmängiltiga i frågor som dessa kan lyftas fram, men å andra sidan också det mer personliga kan ges utrymme. Hälsoäventyret har ambitionen att vara ett sådant forum. Även om ungdomens frågor om kärlek och vänskap sett över tid uppvisar många likheter finns också avgörande skillnader. Dessa skillnader har till stor del sin grund i samhälleliga förändringar. Samhället är idag betydligt mindre homogent och kan närmast beskrivas som 6

9 mångkulturellt. Likaså har tillgången till information i olika former ökat markant. Det finns fler TV- och radiokanaler och dessutom har allt fler elever tillgång till Internet både i skolan och på fritiden. Därtill kommer ett i många grupper ökat resande. Ungdomar kommer på detta sätt i större omfattning i kontakt med en mängd olika uppfattningar om hur de kan, ska eller bör leva sina liv. Därmed blir det mindre självklart hur de skall forma och utveckla sin identitet. Samtidigt är många budskap mer eller mindre stereotypa, dvs. de pekar i samma riktning. I det här perspektivet framträder identitetsbildning och identitetsutveckling som en mer komplex fråga än tidigare och som pedagogerna uttrycker det som något som ligger i tiden. Hälsoäventyret har som ambition att stärka elevers självkänsla genom att främja deras identitetsutveckling. Hälsoäventyret vill genom programmet (K)ärligt talat! öka elevers möjligheter att göra välgrundade val och fatta självständiga beslut i frågor som handlar om framför allt deras psykosociala hälsa, men också deras fysiska hälsa. 3.3 Innehåll och utformning Med programmet (K)ärligt talat! vill således Hälsoäventyret stärka elevers självkänsla och främja deras identitetsutveckling. Med utgångspunkt i detta och med fokus på kärlek, vänskap och relationer mellan unga människor har ett visst innehåll och ett särskilt sätt att utforma undervisningen på valts. Utifrån erfarenheterna av de andra programmen ansåg pedagogerna att tiden för programmet behövde vara längre och lärartätheten högre, åtminstone initialt. Primärt p.g.a. ämnets karaktär, elevernas ålder och för att det bidrar till att skapa trygghet för både lärare och elever samt bättre förutsättningar för dynamik och interaktion. Vidare diskuterades nödvändigheten av att anpassa den fysiska miljön både sett i relation till innehållet och i relation till elevernas ålder, bl.a. förändrades entrén och till viss del också undervisningslokalerna. Programmet är två och en halv timme långt och två pedagoger ansvarar gemensamt för en halv klass (dvs. ca 15 elever). Vikten av att genomföra programmet under den ordinarie skoldagen poängterades också. Framför allt eftersom detta gör det möjligt att nå olika grupper av elever. I likhet med vad som gäller för de övriga programmen är det möjligt för lärare i samtliga länets kommuner att anmäla klasser till programmet och urvalet för deltagande sker proportionellt. I detta program är dock klassernas medföljande lärare ej med under programmet och detta främst för att öka elevernas handlingsutrymme. Vidare lyftes fördelar med att behandla ett tema som kärlek och vänskap i ett sammanhang utanför skolan fram. Hälsoäventyrets pedagogik har således en grund i föreställningar om att relationen mellan fysisk miljö, organisation, innehåll och elevers lärande är av betydelse. Även en annan övergripande relation framhölls som betydelsefull, den mellan utveckling och utvärdering. I det sammanhanget var det framför allt vikten av att omedelbart initiera en uppföljning och utarbetandet av en form för kontinuerlig uppföljning av programmet som betonades. Genom regelbunden återkoppling från elever och diskussioner bland pedagogerna är avsikten att skapa en grund för vidare utveckling av programmet. Inför programmet har lärarna fått ta del av en kortfattad information och eleverna har getts möjlighet att formulera frågor anonymt som de kan få besvarade och/eller diskuterade under programmet. Programmet inleds med en introduktion i vilken eleverna gemensamt får ta del av en bildpresentation av en mängd olika ord som kan knytas till temat. Eleverna sitter då i ett mörkt rum och presentationen sker till musik. Avsikten är att få en snabb ingång i temat. Därefter delas gruppen in i två mindre grupper och under den studerade perioden ägde med en viss variation följande aktiviteter rum: 7

10 Presentationsövning Regler om respekt och rätten till integritet samt konfidentialitet (att inte föra något vidare) Brainstorming om Vad är kärlek? och Vad är sex Heta stolen utifrån påståenden om kärlek, hetero, bi, homo. Praktisk samarbetsövning (plankan). Presentation och diskussion om aktuella löpsedlar ifrån dagspressen. 4-hörnsövning om hora- och bögbegreppen, homosexualitet och våldtäkt. Argumentationsövning: Tilldelas uppfattningar och ska argumentera för dessa tillsammans med andra. Partnerval: kortspel om yttre och inre egenskaper. Information om könssjukdomar och preventivmedel. Frågelåda: innehåller bl.a. elevers frågor. Kondomutdelning till dem som vill ha. Utvärdering Ovan nämnda aktiviteter är inte fastlagda i den meningen att de alltid förekommer eller kommer att ingå för all framtid. Tvärtom är det så att innehållet är under kontinuerlig omprövning och redan idag har flera av övningarna ersatts av andra. Aktiviteterna utgör emellertid dels en beskrivning av vad eleverna som ingår i utvärderingen medverkat i, dels exemplifieringar på karaktären av övningar. Det finns som framgår ett fåtal punkter som har karaktären av information, men det övervägande inslaget av aktiviteter är värderings- och argumentationsövningar. Naturligtvis bidrar också dessa med information på temat kärlek och vänskap, men framför allt handlar det om att eleverna ska lära sig: identifiera ett problem uttrycka sin åsikt i en viss fråga lyssna på andra värdera innehållet i t.ex. ett påstående, en fråga och/eller ett dilemma ta ställning till något eller avvakta till de känner sig mogna för det alternativt har det underlag som de anser sig behöva för att kunna ta ställning klargöra sin ståndpunkt i en viss fråga motivera och ompröva det egna ställningstagandet argumentera för ett ställningstagande, tilldelat eller eget sätta sig in i hur andra tänker och resonerar respektera andras ställningstaganden. På ett mer övergripande plan handlar det om att eleverna ska lära sig att tänka kritiskt i relation till frågor om kärlek, vänskap och relationer och därigenom öka sin handlingsberedskap inom detta område. Här finns således en intern relation mellan temainnehållet och det sätt på vilket eleverna kommer i kontakt med detta genom värderings- och argumentationsövningar. Genom olika former av aktiviteter ges eleverna möjlighet att öva och utveckla de ovan i punktform angivna förmågorna inom ramen för en kollektiv situation, dvs. i samverkan med andra. Mot den bakgrunden kan merparten av innehållet förstås som interaktionsövningar/samarbetsövningar, framför allt kommunikativa sådana. Språket i form av dialogen har med andra ord en central funktion i programmet. Den fokusering som finns i upplevelsepedagogiken på aktiverandet av så många sinnen som möjligt är inte tillämplig på samma sätt i programmet (K)ärligt talat!. Som framgår är det dialogen, den kommunikativa interaktionen/samverkan och värderingar i relation till kärlek och vänskap som utgör kärnan i programmet. Även om samtliga sinnen Eleverna inte tas i bruk lika uttalat inom ramen för detta program är det alltjämt den personliga upplevelsen som utgör navet. I detta avseende kan även pedagogiken inom programmet (K)ärligt talat! knytas till upplevelsepedagogiken. Eleverna ges möjlighet att aktivt erfara, utpröva och utveckla sin förmåga att t.ex. ta ställning, 8

11 möjlighet att aktivt erfara, utpröva och utveckla sin förmåga att t.ex. ta ställning, värdera och argumentera. Dock med tillägget att det sker inom ramen för olika språkligt grundade fallbeskrivningar som påståenden, frågor, dilemman, löpsedlar, etc. Det blir därmed nödvändigt för dem att skärskåda sina egna och andras uppfattningar samt om de så finner lämpligt omvärdera dem. Som pedagogerna uttrycker det får eleverna här chansen att spegla sig själv i någon annan. De redskap som nyttjas för lärande skiljer sig således åt mellan programmen. Här arbetar eleverna mer med språket och i än högre grad med varandra och mindre med olika former av rekvisita. Ytterligare två aspekter av stor betydelse i den pedagogiska verksamheten bör lyftas fram. Den första handlar om att elevernas uppfattningar om och erfarenheter av de sakfrågor som diskuteras utgör utgångspunkten för aktiviteterna. Pedagogerna uttrycker därmed en föreställning som handlar om att lärande, dvs. förändringar av tänkandet om något, är beroende av hur någon redan tänker om detta. Att ta utgångspunkten i elevernas erfarenheter, åsikter och värderingar blir därmed centralt. Det innebär emellertid inte att någon behöver redogöra för sina personliga erfarenheter. Elevernas rätt till privatliv ska respekteras och det är snarare eleven i tredje person som fokuseras. Den andra aspekten är knuten till en av de första punkterna i programmet, den som handlar om vilka regler som gäller för deltagande i programmet. Det som betonas är bland annat vikten av att innehållet i de diskussioner som förs ska stanna inom gruppen. Vidare betonas att ingen kommer att tvingas att ta ställning i frågor som de kanske upplever för känsliga eller som de inte vill eller kan ta ställning till. Likaså finns det utrymme för att man kan ha en uppfattning, men ändå inte riktigt kan ange varför. Ingen ska alltså behöva bli utsatt för pressen att prestera ett svar. I detta sammanhang aktualiserade pedagogerna också vikten av att respektera andras rätt till integritet och att ingen får kränka någon annan. Rätten för eleverna att själva välja om de vill delta i en övning, liksom att vara lyhörd för vad eleverna är särskilt intresserade av att diskutera framhålls som viktigt. 3.4 Intressen och interaktion Ett av landstingets mål med att främja folkhälsan är som inledningsvis nämndes i detta kapitel att främja den demokratiska samhällsutvecklingen. Innebörden av detta är naturligtvis inte självklar och ska här inte utredas, men elevernas intressen och interaktionen kan relateras till detta mål. Det är denna aspekt av innebörden av demokrati som här ska beaktas. Under seminariet fördes denna diskussion med utgångspunkt i begreppet intresse. Vi diskuterade tre olika uttryck för intressen: subjektiva, objektiva och formativa. Subjektiva intressen avser de intressen som en elev är medveten om och kan uttrycka i ord. Problemet med att bara ta utgångspunkten i någons faktiskt uttryckta intressen är att dessa är manipulerbara. Man kan helt enkelt missta sig ifråga om sina intressen pga att man t.ex. blivit utsatt för någon form av ensidig påverkan. När elevers inflytande diskuteras är det framför allt deras subjektiva intressen som fokuseras. Elever tillfrågas om de har inflytande och många gånger svarar de nej, eftersom det inte är de som bestämt varken vad de skall göra, på vilket sätt de ska göra något eller när och var det ska göras. Sett i relation till programmet (K)ärligt talat! kan konstateras att eleverna förvisso kan välja huruvida de vill delta i en aktivitet eller ej, men det finns inget erbjudande om något annat innehåll eller någon annan utformning. Objektiva intressen kan knytas till diskussionen om vad som är bäst för eleven. Dessa behöver en elev inte nödvändigtvis vara medveten om. Inrättandet av en verksamhet som t.ex. Hälsoäventyret och ett program som (K)ärligt talat! med vissa specifika mål och med ett visst innehåll och utformning kan ses som uttryck för uppfattningar om vad som är i elevers intresse alldeles oavsett om de förstår det eller ej. Problemet 9

12 med att enbart utgå från objektiva intressen är att de har en patriarkal slagsida, dvs. att någon eller några (t.ex. vuxna) tar sig rätten att besluta vad som är bäst för någon annan (t.ex. barn) utan att dessa får komma till tals eller får möjlighet att påverka beslutet. Formativa intressen är ett intressebegrepp som är innehållsligt tomt. Det sätter fokus inte på vilket intresse någon har, utan istället vilka intressen som är möjliga att uttrycka, upptäcka och utveckla i en process. Här är det varken elevernas subjektiva intressen eller några objektiva av andra fastställda intressen som är det centrala. Därmed inte sagt att de är utan betydelse, men de placeras i ett sammanhang som handlar om att en elev får möjlighet att utveckla sina intressen i en riktning som inte är på förhand bestämd. Avgörande för att utveckla formativa intressen är möjligheten att interagera med människor med skilda bakgrunder och uppfattningar samt att få möta olika perspektiv på innehållet i undervisningen. Av betydelse är också att ta elevernas subjektiva intressen i beaktande liksom att pedagogen aktivt verkar för att skapa dessa förutsättningar såväl innehållsligt som formmässigt. Programmet (K)ärligt talat! har en utformning som till stora delar skapar förutsättningar för elever att uttrycka sina subjektiva intressen samt påbörja en bearbetning och utveckling av dessa. Att de under den begränsade tid som programmet pågår också ska kunna utveckla nya är nog att hoppas för mycket. Men i detta sammanhang kan nämnas att pedagogerna såg det som intressant att göra ett påbyggnadsprogram. Nära förbundet med hur elevernas intressen kommer till uttryck i utbildningen är också den interaktion som eftersträvas. Inte bara mellan eleverna, utan också mellan pedagogerna och eleverna. Som anges ovan finns en förväntan på eleverna att de ska aktivt delta i övningar och diskussionerna. Deltagande innebär, sett utifrån karaktären på uppgifterna, att eleverna i hög grad interagerar med varandra under pedagogernas ledning. Sett utifrån utbildningens innehåll och utformning framhöll pedagogerna vikten av att ett pedagogiskt ledarskap, som i relation till programmet (K)ärligt talat!, innefattar: kunskap om kärlek, vänskap och relationer i ett ungdomsperspektiv. kunskap om värderings- och argumentationsmetodik samt förmåga att initiera och leda undervisning. en ambition att etablera en relation till eleverna som kan beskrivas i termer av närhet och distans. Närheten skapas genom kunskap om vad som är av vikt för elever att diskutera inom temat och utgångspunkten tas i för eleverna centrala frågor. Distansen handlar om att upprätthålla en gräns till det privata. ett etiskt förhållningssätt som sätter elevernas rätt till integritet och okränkbarhet i centrum. I det här sammanhanget kan nämnas att pedagogerna eftersträvar en kontinuerlig kompetensutveckling genom att dels själva delta i utbildningar och seminarier, dels föra diskussioner om utbildningens innehåll och utformning i relation till målen för verksamheten, dels kontinuerligt ta del av debatten om dessa frågor i media av skilda slag. Tilläggas kan att pedagogerna bedriver utbildning för t.ex. lärare i värderingsmetodik. Sammanfattningsvis kan de möjligheter till delaktighet och uttryck för intressen som finns i programmet (K)ärligt talat! beskrivas som goda. Eleverna förväntas aktivt delta i aktiviteterna. Pedagogerna har ambitionen att knyta an till elevernas subjektiva intressen. Målsättningen att främja elevers psykosociala och även fysiska hälsa utgör ett uttryck för tillvaratagande av elevers objektiva intressen. Innehåll och utformning öppnar för eleverna att utveckla sina befintliga intressen och initiera formandet av nya genom interaktion med andra elever 1

13 under pedagogernas ledning. För att åstadkomma detta nyttjas ett pedagogiskt ledarskap som kan beskrivas med nyckelorden: kunskap (temat) och färdigheter (metodiken), närhet och distans (relationen), etik (förhållningssätt) samt kompetensutveckling (kontinuerlig). Avsikten är att därigenom stärka elevers självkänsla och främja deras identitetsutveckling. 11

14 4 Resultatredovisning deltagarenkäten 4.1 Enkätens utformning och genomförande Den enkät som deltagarna i programmet (K)ärligt talat! besvarat utformades av Hälsoäventyret i samverkan med UppsalaGruppen. Enkäten besvarades av 14 grupper som deltog i programmet under våren 24. Sammanlagt besvarades enkäten av 172 deltagare. Enkäten genomfördes i anslutning till besöken på Hälsoäventyret. Avsikten med enkäten var att i samband med initiering skapa en grund för utveckling av programmet baserad på systematiskt insamlad information om elevernas uppfattningar om och inställning till programmet. Tillsammans med pedagogernas egna bedömningar samt de intervjuer med elever som genomförts ska resultaten också fungera som bas för utvärderingen av programmet. Formuläret innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ och avslutades med en fråga där deltagarna fritt gavs tillfälle att uttrycka sina synpunkter på programmet. I enkäten uppmärksammades i första hand de aktiviteter som eleverna deltog i, men eleverna fick också avge omdöme om pedagogernas insatser, uppdelningen i pojk- och flickgrupper samt programmet som ett komplement till skolans verksamhet. Dessutom fick eleverna möjlighet att ge uttryck för övriga synpunkter på programmet. Nedan redovisas först svaren på enkätens frågor med fasta svarsalternativ och därefter elevernas fritt formulerade synpunkter på programmet. 4.2 Redovisning av svaren på enkätens frågor med fasta svarsalternativ Totalt har 172 elever från 14 klasser besvarat enkäten. Av dessa är 83 pojkar och 89 flickor. Jämförelser har gjorts mellan flickor och pojkars svar på frågorna. Eftersom könsfördelningen är i stort sett jämn redovisas svaren i följande diagram i absoluta tal. Efter den inledande bildpresentationen i helklass delades, som framgår av kapitel två, eleverna upp i pojk- och flickgrupper. I stort sett samtliga elever anser att detta är, merparten till och med mycket. Endast ett fåtal elever hade hellre velat att grupperna var blandade. Den faktiska fördelningen framgår av figur 1. Figur 1 Indelningen i pojk- och flickgrupper 8 6 Pojkar Flickor

15 Eleverna deltog i en rad aktiviteter, både den inledande bildpresentationen i helklass och flera värderings-, argumentations- och samarbetsövningar. Alla elever har inte genomfört samtliga övningar varför det sammanlagda antalet elevsvar på de enskilda aktiviteterna ibland skiljer sig åt. Det interna bortfallet på enstaka frågor är mycket lågt. När det gäller bildpresentationen var så gott som alla elever positiva till den, även om det var fler som främst angav att de tyckte att den var snarare ganska än mycket. Detta gällde i något högre grad pojkarna än flickorna. Noterbart är dock det låga antalet elever som inte tyckte presentation var. Figur 2 Bildpresentationen 8 6 Pojkar Flickor En av de aktiviteter som eleverna genomförde var en instorming kring vad kärlek och sex kan vara. Denna aktivitet uppskattades mycket av nästan alla elever, i synnerhet flickorna. Fler av dem ansåg att instormingen fungerade mycket. Det finns dock enstaka elever som var mindre tillfreds med övningen. Figur 3 Brainstorming 8 6 Pojkar Flickor

16 En av aktiviteterna, heta stolen, handlar om att eleverna får ta ställning till olika typer av påståenden om t.ex. kärlek och vänskap samt frågor om hetero-, bi-, och homosexualitet. Även denna aktivitet var mycket uppskattad. I likhet med instorming är det framför allt flickorna som tycker att den fungerar mycket, medan det är ungefär lika många pojkar som tycker att aktiviteten är ganska som mycket. Som framgår av figuren är det endast två elever som ansåg att övningen fungerade ganska. Figur 4 Heta stolen 8 6 Pojkar Flickor Även 4-hörnsövningen är en värderingsövning där eleverna får ta ställning till olika påståenden. Det är dock inte lika många elever som genomfört denna övning. Resultatbilden är dock likartad. Alla utom en elev tycker att övningen fungerar, merparten till och med mycket. Figur 5 4-hörnsövning 8 6 Pojkar Flickor

17 Den mest populära övningen som eleverna deltog i är en kortleksaktivitet som i korthet handlar om att välja partner. Här är en övervägande majoritet av eleverna mycket positivt inställda till övningen, pojkar och flickor i ungefär samma omfattning. Det finns dock en mindre andel som ansåg att övningen var ganska och också några få elever som tyckte att den var ganska dålig. Figur 6 Kortleken 8 6 Pojkar Flickor En av övningarna är en fysisk aktivitet som går ut på att eleverna måste samarbeta med varandra. De får ställa sig på en planka och sen får de i uppgift att rangordna sig efter någon princip, t.ex. alfabetiskt efter begynnelsebokstaven i förnamnen. De ska försöka göra detta utan att ramla av plankan. Den huvudsakliga resultatbilden är positiv, men det är jämfört med övriga aktiviteter en något större andel av eleverna som tycker att denna övning är ganska dålig. De utgör dock alltjämt en liten andel av samtliga elever. Figur 7 Stå på plankan 8 6 Pojkar Flickor

18 Ett relativt kort inslag i programmet utgörs av information om preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. De allra flesta elever uppskattar detta inslag. De flesta tycker att det är mycket, relativt många också ganska och endast några enstaka elever tycker att det var. Figur 8 Information om preventivmedel och sjukdomar 8 6 Pojkar Flickor Eleverna erbjöds också möjligheten att få kondomer gratis om de så önskade. Detta var ett i hög grad uppskattat inslag. Samtliga elever tyckte att det var. I synnerhet pojkarna tyckte att det var mycket, endast två av dem tyckte att det var ganska. Figur 9 Gratis kondomutdelning 8 6 Pojkar Flickor Inför besöket hade eleverna möjlighet att anonymt formulera frågor som de ville ha svar på. Dessa lades tillsammans med redan befintliga frågor i en frågelåda. I mån av tid behandlades så många frågor som möjligt. Som framgår av figur 1 var elevernas uppfattning om denna aktivitet positiv, även om det var en relativt stor andel, i synnerhet av pojkarna som tyckte att den bara var ganska. Tillsammans med heta stolen är detta den enda aktivitet där fler i någon grupp tycker att övningen var ganska och inte mycket och den grupp det gäller är 16

19 alltså pojkarna. Å andra sidan är det bara ett fåtal elever, samtliga pojkar, som tycker att det var ganska. Figur 1 Frågestund Pojkar Flickor Som nämndes inledningsvis fick eleverna också avge omdömen om annat än aktiviteterna. Deras bedömning av pedagogernas insatser är mycket positiv. Samtliga elever, utom en tycker att insatserna är och en stor majoritet av dessa tycker att pedagogernas insats är mycket. En något större andel av flickorna är av denna uppfattning. Figur 11 Pedagogernas insats 8 6 Pojkar Flickor Som nämnts var programmet två och en halv timme långt. Några enstaka elever, närmare bestämt tre stycken, tyckte att detta var för långt. Betydligt fler, särskilt flickor, menade dock att det kunde ha varit längre. De allra flesta ansåg dock att programmet var lagom långt. Av figur 12 framgår resultatbilden mer i detalj. 17

20 Figur 12 Längden på programmet 8 6 Pojkar Flickor För långt För kort Lagom långt Eleverna fick också möjlighet att uttrycka om de saknade något i programmet. Fem elever var av den uppfattningen, övriga menade dock att så inte var fallet. Figur 13 Saknas det något i programmet? Pojkar Flickor 4 2 Nej 4 Ja 1 Programmet är utformat på ett sådant sätt att elevernas medföljande lärare inte deltar i programmet. Eleverna fick ta ställning till om deras ordinarie lärare borde ha deltagit i programmet. Frånsett fyra elever anser eleverna att det är bättre om lärarna inte deltar. Det är också en liknande resultatbild när eleverna får bedöma om programmet utgör ett komplement till skolans verksamhet. Endast tre elever anser att så inte är fallet. Av figur 14 och 15 framgår elevernas uppfattning om deras medföljande lärares medverkan respektive deras bedömning av programmet som komplement till skolans verksamhet. 18

21 Figur 14 Bör läraren medverka i programmet? Pojkar Flickor 4 2 Nej 3 Ja 1 Figur 15 Programmet - ett tillägg till skolan? 8 6 Pojkar Flickor Nej Ja Avslutningsvis i enkäten ombads eleverna att uttrycka ett sammanfattande omdöme om programmet. Alla flickor, utom två, ansåg att det var mycket och en övervägande majoritet av pojkarna tyckte detsamma. En något större andel av pojkarna tyckte att det var ganska. Notabelt är dock att samtliga elever, oavsett kön, menade att programmet var. Figur 16 Sammanfattande omdöme om programmet 8 6 Pojkar Flickor

22 Sammanfattningsvis kan konstateras att: I stort sett samtliga anser att indelningen i pojk- och flickgrupper är. När man bedömt de övningar som ingått i programmet är omdömena mycket positiva. Antalet svarande på dessa frågor är dock varierande beroende på vilka av övningar som genomförts med respektive grupp. På frågorna om pedagogernas insats och gratis kondom samt det sammanfattande omdömet om programmet är svarsalternativet mycket helt dominerande. Endast fem svarande anger att de saknar något i programmet. När det gäller längden på programmet anser flickor i högre grad än pojkar att programmet kan utökas. Det dominerande svarsalternativet är dock att längden på programmet är lagom långt. I stort sett samtliga svarande anger att man inte vill att de egna lärarna tillsammans med gruppen skall delta i programmet. I stort sett samtliga svarande anger att programmet är ett komplement till skolans undervisning i de frågor som programmet behandlar. 4.3 Övriga synpunkter på programmet Enkäten avslutades med en öppen fråga där eleverna ombads att skriva ned sina övriga synpunkter på programmet. Svaren har kategoriserats och delats upp på pojkars och flickors synpunkter. I följande sammanställning har synpunkterna ordnats i fallande ordning. Flickor Antal Nyttig och lärorik upplevelse 2 bättre än skolans sexundervisning och roligare 13 Bra erfarenhet att få prata med någon annan än lärarna 1 Vissa övningar borde tjejer och killar göra tillsammans 7 Skolans undervisning är värdelös 7 Jätterolig, önskar programmet vore längre 6 Bra tillägg till skolans sexundervisning 6 Alla borde få en chans att få kommit hit 4 Bra pedagoger 4 Otroligt då programmet tar upp känslor och relationer 3 Trodde det skulle vara tråkigt men det var jättekul 3 Kärligt talat får högsta betyg! 2 Mer övningar liknande "plankan" 1 Bra med en tjej och kille som pedagog 1 Opartiskt! 1 Önskar prata mer om homosexualitet 1 Hälsoäventyret är en mycket och lyckad satsning 1 avslappnad miljö gjorde det lätt att prata 1 2

23 Pojkar Antal Man lärde sig mer än i skolans sexualundervisning 19 Det var intressant och roligt 1 Det är lätt att prata med er 5 Tycker att killar och tjejer ska samlas i slutet och prata 4 Ni går in på djupet och talar om saker 3 Individuell undervisning, man fick svar på sina frågor 1 Mer än mycket, fortsätt jobba på! 1 Kompletterade vår temavecka 1 Tog upp synpunkter, bl.a. om jämställdhet. 1 Sexualkunskapen i skolan är bristfällig, komplement 1 Vi kan konstatera att både pojkars som flickors kommentarer till programmet är positiva. Såväl pojkar som flickor anser att man lär sig mycket. Eleverna jämför även med skolans undervisning i dessa frågor och pekar på att Hälsoäventyrets sätt att sig ta sig an ämnet är bättre än skolans sexualundervisning. I övrigt ges positiva kommentarer till pedagogerna och den pedagogik som tillämpas på Hälsoäventyret. Några svar pekar på att vissa övningar kunde göras i blandad grupp samt att pojkar och flickor kan samlas i slutet av programmet. 21

24 5 Resultatredovisning gruppintervjuerna 5.1 Genomförande, frågeområden och principer för redovisningen Gruppintervjuer genomfördes med ett urval elever från fyra klasser som deltog i programmet (K)ärligt talat! under vårterminen 24. Vid varje intervju deltog fyra elever, varav två flickor och två pojkar. Intervjuerna gjordes på skolorna och tog ca 1 1 1/2 timma att genomföra. I inledningen av intervjuerna betonades att deltagarna var anonyma i redovisningen samt att intervjuerna var inriktade på att få en uppfattning om hur programmets innehåll, utformning och genomförande. Det var med andra ord inte intervjupersonernas uppfattningar om kärlek, vänskap och relationer som stod i fokus. De övergripande frågeområden som behandlades var följande: Informationen inför besöket samt förväntningar på programmet Övergripande förutsättningar Miljön Pedagogernas insatser Den inledande bildpresentationen med ord och musik Övningarna som ingick i programmet Programmet som komplement till skolans undervisning Förslag till förbättringar Avsikten med att genomföra intervjuer var att i utvärderingen inkludera också mer djupgående information än den som kan skapas med utgångspunkt i enkäten, som huvudsakligen bestod av frågor med fasta svarsalternativ. I valet mellan intervjuer med enskilda elever alternative en grupp elever stannade vi för det sistnämnda av främst två skäl. För det första för att skapa en trygghet i intervjusituationen och för det andra för att om möjligt få till stånd en mer dynamisk samtalssituation. Intervjuerna bandades efter tillåtelse av deltagarna och har sedan skrivits ut i sin helhet. Därefter har sammanfattningar av intervjuerna gjorts. Sammanfattningarna redovisas i följande avsnitt där även typiska citat från intervjuerna anges för att ge en mer levande bild av deltagarnas uppfattningar. Redovisningen följer de frågeområden som angivits ovan. Från intervjuerna kan noteras att samtliga elever var mycket generösa i att dela med sig av sina uppfattningar och även att den eftersträvade dynamiken mellan eleverna till stor del kom till stånd. Eleverna svarade således inte bara på frågor från oss, utan de kommenterade och kompletterade också varandras uppfattningar. På en direkt och avslutande fråga vid intervjuerna om de haft möjlighet att ge sin bild av deltagandet i programmet, menade samtliga att så var fallet. Det sammanfattande intrycket av gruppintervjuerna är att samtliga intervjuade elever har en positiv, till och med mycket positiv, bild av deltagandet och programmets utformning och genomförande. De tycker också att temat är åldersrelevant, dvs att det passar för elever i årskurs nio eftersom man då känner (sig) själv bättre. Tre innehållsligt typiska citat från gruppintervjuerna får belysa den allmänna inställningen. Roligt, intressant berör en själv. Det är en rolig upplevelse som man inte har förväntat sig och mycket variation så man sitter inte och har tråkigt och man får prata om mycket utan att känna att det är pinsamt eller så. Det är en miljö. 22

25 Jag tror att jag talar för alla här inne att vi rekommenderar fler att åka dit och uppleva det. Svarsbilderna från de fyra intervjugrupperna är likartade. Det finns därför ingen anledning att jämföra resultaten med avseende på intervjugrupp. I några fall finns dock vissa skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar, när så är fallet kommenteras detta i redovisningen. På detta sätt kommer både det typiska och variationen av uppfattningar inom de olika frågeområdena att beaktas. 5.2 Informationen inför besöket samt förväntningar på programmet Den information eleverna fick inför besöket var i allmänhet inte särskilt omfattande. Förhandsuppfattningen om syftet med programmet framstår därför som oklart. De förväntningar eleverna hade på programmet är ofta präglade av tidigare erfarenheter av skolans sätt att behandla frågor om sex och samlevnad. Förväntningarna på deltagandet var ofta lågt ställda, även om undantag finns. En flicka menar att hon tyckte det skulle bli skitkul. Några citat från intervjuerna får sammanfatta deltagarnas olika förväntningar på programmet. Första gången jag fick höra om det trodde jag det var om hur man åt rätt, och sådant, och det är väl inte så kul. Hemkunskap och sånt. Vi trodde ju det var någon jäkla museislinga med montrar Vi visste att det skulle handla om sex. Först när vi hörde Hälsoäventyret så lät det som att vi skulle till skolsyster. Men det verkade ju kul när de berättade vad det gick ut på sen. Efter tidigare erfarenheter hade man inställningen att det skulle vara ganska tråkigt, som en föreläsning. Att det skulle vara en massa snack om att skydda sig och så. Ni kan få aids, gonorré och så. Det var väl ganska låga förväntningar. Att förväntningarna var låga och att det fanns en viss oklarhet om vad programmet handlade om tycks dock inte ha bidragit negativt till elevernas upplevelse av programmet, kanske snarare tvärs om. I speciellt en av intervjugrupperna pekar eleverna på att låga förväntningar kan bidra till att man blir positivt överraskad av programmet. Om man har höga förväntningar blir det inte lika roligt. Man ska inte berätta för mycket om det innan. När man inte visste riktigt vad man skulle göra då blir det roligare för om vi vetat vad det var kanske vi hade fått en negativ inställning till det då kanske de inte kunde göra det roligt för att man hade sån inställning. Nu visste vi inte riktigt så då blev det som en överraskning och då blev det roligt när man väl gjorde det. Ja, inte för mycket information man kan ju säga att det handlar om kärlek och så att man ska göra lite övningar. Så mycket mer ska man inte behöva säga egentligen. Den upplevelse eleverna hade av programmet överträffar i hög grad deras förväntningar. Det var roligare än jag trodde det skulle vara. 23