Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

Relevanta dokument
Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Smärta palliativa aspekter

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Smärta i palliativ vård

God palliativ vård state of the art

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Palliativ vård vid olika diagnoser

Att möta den döendes existentiella behov

Smärta och smärtskattning

Smärta i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Smärta i palliativ vård

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Smärta palliativa aspekter

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Placebo och självläkning som

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Känslor och känslohantering

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

Peter Strang, professor, överläkare

Bättre hälsa: antagande

Mål för förlossningsvården i Sverige

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Ångest/Oro Självskada

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Smärta i palliativ vård

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Hälsofrämjande vårdmiljö

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Vad är psykisk ohälsa?

Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Palliativ vård Professor Peter Strang

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Kropp själ eller mittemellan?

Behandling av långvarig smärta

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

231/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 11 oktober samt den 8-9 november 2016

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Stefan Sandström,

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Dörröppnare och dörrstängare

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Skolan där alla elever får utveckla sin fulla potential!

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Bemötande aspekter för nyanlända.

Vad styr våra val inlärning och motivation

Emotioner: aversion, belöning

Därför gör konsten kroppen glad

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Hälsopunkt Stenungsund

Hur ska jag hinna med allt?

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Deepti vill flytta fokus från huden

Vi behöver varandra Undvik energitjuvar Vad vinner man på att umgås med vänner?

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Transkript:

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa? Peter Strang Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Urmänniskan på savannen På savannen: många faror Människan är svag och långsam Gemenskap, hålla ihop, samarbete Utgjorde en överlevadsfördel!

Den supersociala människan Genom evolutionen har människan utvecklats för gemenskap Pro-sociala gener har gynnats Den sociala personen har haft en fördel men hur har det hela gått till, rent evolutionsbiologiskt?

Vilka gener gynnas? Det viktigaste: att gynna fortlevnaden Om gemenskap är framgångsfaktor Hur kan kroppen då gynna Prosocialt beteende? Prosociala gener?

Morot eller piska De flesta funktioner i kroppen fungerar genom Morot, dvs. belöningssystem Piska, dvs bestraffningar Så är det också med gemenskap/ ensamhet

Gemenskap belönas Hjärnans belöningssystem belönar gemenskap, och vänskap!! Att ställa upp, hjälpa någon känns bra Viktigast (enl studier): Vänskap, gemenskap, kärlek Frisättning av lugn-och-ro hormonet oxytocin (hos män vasopressin) Frisättning av endorfiner, dopamin Biologiskt: folk som hjälper varandra har större överlevnadschans därför belönar hjärnan sådant beteende

Ensamhet en varningssignal (Ofrivillig) ensamhet har historiskt sett varit förenat med fara på savannen Jfr: i Sverige på medeltiden: fredlös biltugher Värsta straffet idag = isoleringscell = ensamhet På savannen: trygghet i byn som var byggd i en cirkel Om man avlägsnade sig från byn fara!! Hur skapar kroppen en bra varningssignal?? Stress, oro och ångest till att börja med? men smärta är ju ännu bättre!!

Social smärta gör ont!! Mycket tidigt utvecklades fysisk smärta som varningssignal: smärta signalerar hotande vävnadsskada När gemenskap blev viktigt, valde kroppen att utnyttja det larmsystem som redan fanns: smärtcentrum! Därför gör social smärta ont, på riktigt!! Ensamhet, utstötning, utanförskap, mobbing MRI-studier: Smärtcentrum aktiveras!!

Både sensoriska och emotionella delen av smärtcentrum? IASP (Internat Assoc. For the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv Då kanske den sociala smärtan bara aktiverar den känslomässiga (emotionella) delen av smärtcentrum??

Social smärta (eng: Social pain research ) Social smärta ( social pain )= att bli utesluten, inte få vara med, vara ensam, mobbad osv. Ny hjärnforskning ((f) MRI) visar: Samma delar av hjärnan (=smärtcentrum) som aktiveras vid fysisk smärta, aktiveras också vid social smärta! därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam! Eisenberger N Does rejection hurt? SCIENCE 2003

Mer social smärta Forskningsfråga: Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen? Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen (fmri) hos personer med smärta Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade då minskade aktiviteten i smärtcentrum! Om någon man litade på fick hålla handen då minskade också smärtan! Aktiviteten minskade både i den sensoriska och emotionella delen av smärtcentrum!! (Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)

Fallbeskrivning: Ensamhet och smärta 80 årig ensamstående kvinna (änka) med skelettmetastaser, inskrivs i ASIH, f.f.a. pga smärta Initialt OxyContin med god effekt när det sätts in men pat larmar varje dag Ssk gör hembesök, ökar dosen Snart misstanke om missbruk (dosen ökas dagligen ) Får prova smärtpump (startas onsdag) funkar bra! men larmar fredag vid lunch VAS = 7 I veckorna har jag sällskap av väninnor, men nu är det fredag och en lång helg som väntar

Hjälper Alvedon mot social smärta? Experiment: Friska försökspersoner lottades till smärtstillande (paracetamol) eller placebo Sedan fick man dagligen skatta Hur sårad har jag känt mig idag? De som fick smärtstillande upplevde minskning i sårade känslor!! (Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)

Den viktiga ögonkontakten E Wesselmann et al: Psychol Sci 2012; 23: 166-168 Att bli sedd är viktigt, men vad betyder själva blickkontakten? Person 1: När en person kommer gående, ensam på Campus: 1. Behandlar han personen som luft, titta rakt igenom henne 2. Skapar (neutral) ögonkontakt 3. Skapar ögonkontakt + ger ett vänligt leende Person 2: Gör en skattning av upplevd samhörighet Om du tänker på hur du känt dig den senaste minuten hur stor samhörighet har du med andra människor? Om du tänker senaste minuten: Har du känt att du blivit bekräftad av någon okänd?

Behovet att bli sedd av allt och alla! J Wirth et al: Pers Soc Psychol Bull 2010; 36:869-882 Vi vill bli sedda av alla människor men av en dator???? Studie med data-animerade ansikten på skärmen Vissa ansikten gav blickkontakt Vissa vände bort blicken Sedan testades nöjdhet och självkänsla Om man drabbas av bortvänd blick Mindre nöjd med situationen Självkänslan sjönk!!

Cyberball Experiment K Williams: Behav Res Methods 2006; 38: 174-180 Man får veta att man skall spela bollspel med två okända motspelare (över nätet) Först får personen bollen på ett rättvist sätt Sedan börjar de två bara passa bollen mellan varandra, personen hamnar i utanförskap Personen blir frustrerad, arg och ledsen!!! Även när personen får veta att han spelar mot en dator blir han arg och ledsen!!

Ensamhetens koppling till Hälsoeffekter (J Hawkley et al. 2003) På savannen var ensamheten förenad med risk att bli anfallen av rovdjur Bra om blodkärlen drog ihop sig mindre blödningsrisk Idag finns inte faran för rovdjur, men kroppen är oförändrad: Ensamhet leder till en stressreaktion kärlsammandragning Ökad risk för hjärt kärlsjukdom på sikt dvs ofrivillig ensamhet är en lågintensiv men kronisk stressfaktor!!

Ensamhet, inflammation, immunförsvar Ensamhet ger mer inflammation! CRP, fibrinogen, interleukiner (R Hakett et al 2012) Sårläkningen sker långsammare (Yang L et al 2013) Studie av immunförsvar (Pressman S et al 2005): Studenter fick skatta sin ensamhet: Delades in i hög eller låg ensamhet Sedan fick de vaccin (influensavaccin) Mängden antikroppar var betydligt lägre om man kände sig ensam!

Ensamhet och glömska Människan behöver sällskap för att utvecklas Samvaro håller hjärnan i trim Social samvaro skyddar medan ensamhet är riskfaktor för glömska Högst risk bland personer med små kognitiva reserver (A Shankar et al 2013)

Ensamhet och hälsa Flera studier visar på ett samband mellan ensamhet och ökad dödlighet på några års sikt! (t ex Luo Y et al 2012)

Gemenskap och ensamhet Gemenskap Skapar välbefinnande Skyddar mot hjärt-kärlsjukdom mm Hjärnan hålls i trim Man lever längre Ofrivillig ensamhet En lågintensiv kronisk stress

Skyddar alla relationer? (T Smith et al 2011) Entydig forskning: Dåliga relationer tär mer än singelliv! Dåliga relationer: stark stress skadligt för hälsan ökad hjärtkärlsjukdom Att bo i singelhushåll innebär inte att man är ensam Det avgörande är känslan av upplevd ensamhet Bättre med ensam ensamhet, än ensamhet när man är två (Susanne Alfvengren)

Vad får allt detta för konsekvenser för vården? Vi har för mycket (?!) fokus på funktioner Den gamla änkan behöver Matpaket Duschas Få städning men vi glömmer det viktigaste: Hon behöver gemenskap!!

Bilderna finns på min hemsida (kommande bok: Att höra till Natur&Kultur)