Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Relevanta dokument
Mat & Hälsa Kolhydrater

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Matbudskapet Diabetes

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Diabetesutbildning del 2 Maten

Läsa och förstå text på förpackningar

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Nutritionspärm Region Skåne

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Socker och hälsa - fakta och myter

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Handbok. kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes

Kostrekommendationer och modedieter

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Vad innehåller maten?

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

HANDBOK. Kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

KOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST

Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna)

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

WHO = World Health Organization

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Att läsa på. matförpackningar...

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Att äta lite bättre gör att vi mår mycket bättre

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Näringslära En måltid

Livsmedelsverkets författningssamling

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vad räknas till frukt och grönt?

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Tio steg till goda matvanor

Information via media

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Årets Pt 2010 Tel

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Diabetes och levnadsvanor

Aktuella kostrekommendationer för barn

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Varför ska man ha ett balanserat?

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

8 Kost och alkohol. Energigivande näringsämnen. Kolhydrater (4 kcal/g)

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Depåmat och dryck i Jönköping

Maria Svensson Kost för prestation

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Transkript:

Kost vid diabetes Kolhydrater och fett

Det finns flera sätt att äta bra!

Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling! Motivation, preferenser, tarmflora etc Prova olika koster om önskad viktnedgång/blodsockerreglering uteblir

Anpassa tallriken efter ditt behov! Låg-måttlig energiförbrukning Hög energiförbrukning

Kolhydratlistor http://www.diabeteshandboken.se/innehåll/bila ga-kolhydratlistan-13754393 https://www.diabit.se/images/stories/drf_kolh _lista_2017.pdf Appar som Lifesum, MyfitnessPal Novo nordisk kolhydrathandbok

Kolhydraträkning Räkna ihop kolhydratinnehållet i en måltid där du tagit rätt insulindos (Blodsockret avviker som mest med 3 mmol/l 2 timmar efteråt) Ta antalet kolhydrater delat med insulindosen till din måltid för att få fram en kolhydratkvot. Kolhydratkvot = Hur många gram kolhydrater tar 1 enhet insulin hand om. Kontrollera vid flera måltider så att kvoten är korrekt. Blir blodsockret för högt efter måltid så minskar du mängden kolhydrater som 1E insulin tar hand om och tvärtom om blodsockret blir för lågt.

Kolhydrater Sockerarter : Glukos (Druvsocker), Fruktos (Fruktsocker), Sackaros (Rörsocker), Laktos (Mjölksocker). Stärkelse: Pasta, Ris, Potatis, Bröd, Baljväxter. Fibrer: Fullkorn, Baljväxter, Frukt, Grönsaker.

Ät fiberrik och långsam mat Långsamt Snabbt Rågbröd med 30 % hela rågkärnor Surdegsbröd Fint bröd Cornflakes All Bran Plus Müsli (de flesta) Riskakor Smörgåsrån Linser Kikärter Kidneybönor och andra bönor Korngryn Pasta Kokt potatis Potatismos Bulgur Parboiled ris Basmatiris Bakad potatis Matvete Jasminris Couscous Äpple Torkade aprikoser Mogen banan Fikon Apelsin Dadlar Päron Russin

Näringsdeklaration per 100 g livsmedel: Energi 270 kcal Protein 10 g Kolhydrater 52 Sockerarter 10 g Fett 4 g Mättat fett 0,5 g Kostfiber 5,5 g Energi 250 kcal Protein 10 g Kolhydrater 45 g Sockerarter 3 g Fett 4 Mättat fett 0,5 Kostfiber 5 g En genomsnittlig brödskiva väger 30 g.

Energi 300 kcal Protein 13 g Kolhydrater 16 g Sockerarter 1,5 g Fett 19 g Mättat fett 2,5 g Kostfiber 5,5 Varför inget nyckelhål?

Näringsdeklaration per 100 g livsmedel: Energi 270 kcal Protein 10 g Kolhydrater 52 g Sockerarter 10 g Fett 4 g Mättat fett 0,5 g Kostfiber 5,5 g En genomsnittlig brödskiva väger 30 g. Energi 260 kcal Protein 7 g Kolhydrater 48 g Sockerarter 2 g Fett 2 Mättat fett 0,5 Kostfiber 10 g

Vetemjöl, vatten, klippt fullkornsråg (11%), sirap (glukos, sackaros och fruktos), malt av korn, jäst, vetegluten, rapsolja, surdeg på vete (2,3%), fullkornsvetemjöl, siktat rågmjöl, salt, socker och maltvinäger

Mjöl (fullkorn av råg, vete, fullkorn av vete), vatten, surdeg av fullkornsrågmjöl 16%, rågfiber (Fazer Rye Fibre ), jäst, salt, malt av korn

50 gram kolhydrater 2 gram fiber 2,5 gram socker Vikt: 90 gram styck 50 gram kolhydrater 5 gram fiber 1 gram socker Vikt: 90 gram styck 40 gram kolhydrater 10 gram fiber 1,5 gram socker Vikt: 64 gram styck

Ät mer sällan Bakpotatis Pommes Klyftpotatis Jasminris Couscous Paj Pizza Vitt bröd Produkter med tillsatt socker Välj istället Kokt potatis, Potatissallad Långkornigt ris, Vildris, Svartris, Pasta Bulgur, Matvete Mathavre,Korngryn, Quinoa Fullkornsbröd Bönpasta,Kikärtspasta Blomkålsris

Fibrer Stimulerar tuggning ökad salivproduktion bra för tänderna. Ökar mättnadskänslan Jämnare blodsocker Sänker blodfetterna Motverkar förstoppning i kombination med vätska. Minskar risken för tarmcancer

Sockerarter Sockeralkoholer Sötningsmedel Energigivande sötningsmedel Ämne Påverkan på blodsocker Energivärde Övriga egenskaper Maltitol Viss 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser* Mannitol Liten 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser 10 20 g/dag Sorbitol Liten 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser 25 50 g/dag Xylitol = björksocker Mycket liten 17 kj/g Något laxerande 45 100 g/dag Lycasin = hydrerad Viss 17 kj/g Laxerande stärkelsesirap Sackaros, i läkemedel Mycket snabb 17 kj/g saccharum = vanligt socker, rörsocker Fruktos = fruktsocker Viss 16 kj/g Dåligt för levern vid högt intag Glukos = druvsocker Mycket snabb 16 kj/g Invertsocker = lika delar Ja 16 kj/g glukos + fruktos Laktos = mjölksocker Ja 16 kj/g Ej energigivande sötningsmedel Aspartam Ingen 0 Tål 100 mycket kort tid Acesulfam K Ingen 0 Tål upphettning och förvaring Cyklamat Ingen 0 Tål upphettning Sackarin Ingen 0 Tål max 70 Glycin Ingen 0 Tål upphettning Sukralos Ingen 0 Stevia Ingen 0 Tål upphettning

Fett

Mättat fett Animaliska produkter Största källan är mejeriprodukter, därefter köttprodukter. Mycket mättat fett i vår kost

Omättat fett Enkelomättat Fleromättat Omega 3

Mindre Charkprodukter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Fiberfattiga spannmålsprodukter (Vitt bröd, Cornflakes, jasminris etc) Alkohol

Mer Baljväxter Grönsaker Frukt och bär Fullkornsprodukter Fisk och skaldjur Nötter och frön Vegetabiliska oljor

Om energiintag är viktigare än blodsockret Försök att öka fett- och proteinintaget i första hand. Om det inte är tillräckligt så kan vissa patienter behöva snabba kolhydrater som exempelvis söta drycker. Individuella bedömningar. Blodsocker, hur länge har patienten haft underskott, BMI, sjukdomsläge, matpreferenser etc.