KLIMATSMARTA MATTIPS

Relevanta dokument
MATENS KLIMATPÅVERKAN

Christl Kampa-Ohlsson

Har du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval

Världen har blivit varmare

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

God mat + Bra miljö = Sant

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Bra måltider i skolan

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad ska vi äta? Elin Röös

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Klimatpåverkan från skolmåltider

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Hållbar mat i offentliga kök

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mål resurshushållning i kursplanen

Klimatanpassa din matlagning

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Mat, miljö och myterna

Förskolan vecka 34-35

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Klimatförändringarna angår oss alla

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Grundskolan vecka 34-35

Råd för en god hälsa

Klimatförändringarna angår oss alla

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Lektion nr 3 Matens resa

Klimatsmart i köket - Minska svinnet

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Matens klimatpåverkan

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

Tio steg till goda matvanor

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Klimatsmart mat i Malmö

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

En styrelse som gör skillnad

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Ekologiskt fotavtryck

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Tema mat FAMILJER Anna Wahlberg

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Välkommen till Hulebäcks skolrestaurang HT 2014

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

1. BAS 1.1 Kunskap och utbildning (10 poäng) 1.2 Energi i butik (10 poäng) 1.3 Avfall i butik (10 poäng) 1.4 Matsvinn (15 poäng)

Transkript:

KLIMATSMARTA MATTIPS

RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra viktigt att se livsmedlet som en värdefull resurs när vi planerar, handlar, lagar och äter mat så att vi inte slänger och påverkar miljön (exempelvis genom produktion av foder och djur) helt i onödan. LÅT DET DU REDAN HAR VARA UTGÅNGSPUNKT I VECKANS MENY Var fjärde matkasse vi köper hem till hushållet hamnar i soporna och har påverkat miljön helt i onödan. Bröd och grönt är ett exempel på produkter som vi ofta slänger. Genom att ha bättre koll på vad som finns i kylskåpet när du handlar så minskar risken för onödiga inköp. Sparar både pengar och miljö! Svinn-smart helt enkelt! BÄST FÖRE - INTE SLÄNG FÖRE Bäst före är endast en rekommendation från producenten men genom att smaka och lukta kan livsmedel oftast ätas utan problem efter detta datum om maten förvarats på rätt sätt. Sista förbrukningsdatum är däremot kopplat till livsmedlets hygiensäkerhet. NYTTJA HELA GRÖNSAKEN Man måste inte alltid skala frukt och grönt. Strunta i att skala när du gör ugnsrostad potatis, rotfrukter och grönsaker. Äpplepajen blir både färggladare och godare med skalet på. Blast och stam kan ibland också nyttjas om den tillagas på rätt sätt.

HUR KOMMER MATEN TILL DIN TALLRIK? Om du tar bilen till butiken påverkar den bilresan generellt sett klimatet mer än matvarornas tidigare resa till butiken. Gå eller cykla därför så ofta du kan, planera eller samdistribuera dina inköp så att du kan dra ned på bilåkandet. VARFÖR MER VEGETARISKT PÅ TALLRIKEN? Vegetariska livsmedel är betydligt bättre ur klimatsynpunkt än de som kommer från djurriket. Dels för att vi tagit bort ett steg i livsmedelskedjan och äter fodret själva istället för att ge det till djuren och dels för på grund av utsläppen som kommer direkt från djuren. PROTEINVAL Proteinet är den del av kosten som ger störst påverkan på miljön. Vi äter generellt sett idag betydligt mer protein än de flesta av oss har behov av. I Sverige äter vi i synnerhet en hög andel protein från djur. Vi behöver inte att sluta äta kött eller mejeriprodukter men genom att äta vegetariskt ibland eller minska mängden kött i måltiderna (köttfärssåsen, grytan eller korven) och ersätta med en högre andel växtbaserade baljväxter, rotfrukter eller spannmål så uppnår vi en stor nytta för klimatet. VÄLJ LOKALA KOLHYDRATKÄLLOR Genom att minska användningen av ris till förmån för potatis, matgryn och pasta som kolhydratkälla minskar vi klimatpåverkan betydligt från våra måltider eftersom växthusgasen metan bidrar till en betydande klimatpåverkan från risodling. Som en bonus kan det även innebära att vi samtidigt gynnar en mer lokal livsmedelsproduktion.

VÄLJ SÄSONGENS NÄRODLADE FRUKTER OCH GRÖNSAKER Rotfrukter, kål och lök hör till de allra klimatsmartaste livsmedlen. Dessa kan lagras en stor del av året och eftersom de har en så låg klimatpåverkan finns extra mycket att vinna genom att hitta närproducerade alternativ. För växthusodlade grönsaker är det viktigt att välja efter säsong ta gärna en paus från dessa i synnerhet under vintertiden när energibehovet för uppvärmning är större. Flygtransporterade frukter och grönsaker ger ett mycket stort klimatavtryck och bör undvikas. FISK SOM INTE FISKAS UT Sill och makrill är exempel på klimatsmart fisk. De bildar stora stim som kan fiskas på ett effektivt sätt. Sill fiskas även med fiskemetoder som är skonsamma mot såväl havsbotten samt andra arter. Miljömärkt fisk kommer från hållbara bestånd och man kan vara säkrare på att man får den fisk man tror att det är. Att utgå från grönt ljus i WWFs fiskguide kan hjälpa dig som vill väga samman många miljökonsekvenser i ditt fiskval. VÄLJ KÖTT MED MILJÖMERVÄRDEN När du äter kött, välj svenskt kött, då vi har höga djurskyddskrav och låg antibiotikaanvändning i Sverige. När du ska äta nöt- eller lammkött välj gärna kött från djur som betat t.ex. ekologiskt eller svenskt naturbeteskött då det främjar biologisk mångfald och öppna landskap. Naturbeteskött från andra delar av världen kan i vissa fall bidra till skövling av regnskogsområden, ett allvarligt miljöproblem både ur klimatsynpunkt och för förlusten av biologisk mångfald. Att utgå från grönt ljus i WWFs köttguide kan hjälpa dig som vill väga samman många miljöaspekter i ditt val av kött.

FÅGEL, LAMM ELLER MITTEMELLAN? Kyckling har lägre klimatpåverkan än fläsk som i sin tur har lägre klimatpåverkan än lamm och nöt. Välj gärna köttproduktioner baserade på en högre andel lokala foderråvaror, exempelvis rapsgris, då den globala produktionen av soja i flera fall ger eller indirekt driver på allvarliga miljökonsekvenser. DRICKA TILL MATEN För dryck kan ibland transport och förpackning stå för en stor del av klimatavtrycket. Ur klimatsynpunkt är det därför klokt att välja vatten direkt från kranen. ATT ÄTA GOTT FÖR BÅDE KLOT OCH KROPP Om du äter enligt Livsmedelsverkets kostråd så äter du så att det gör gott både för hälsa och miljö. Här är några av tipsen: Ät mer grönt och frukt Ät mer fisk och skaldjur Byt till fullkorn i pasta, bröd, ris och gryn Byt till nyttiga matfetter Byt till magra mejeriprodukter Mindre sötsaker och snacks Mindre rött kött och chark

Kontakta gärna samordnarna för fokusområde klimatsmart och hälsosam mat Britta Floren, samordnare för Mer vegetariskt på tallriken. britta.floren@ri.se Jennifer Davis, samordnare för Minskat matsvinn. jennifer.davis@ri.se För mer information om Klimat 2030 Västra Götaland ställer om gå in på www.klimat2030.se