Kvalitetsrapport Storåskolan Läsåret 2016-2017
Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 2.3 Skola och hem... 9 3. Enhetens prioriterade mål... 10 4. Förskoleklassen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret 2016-2017... 15 6. Rektors sammanfattande analys... 17 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför 2017-2018... 18 2
1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Årskurs 4-9 191 51 % 49 % 19 % 27 % Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda Storåskolan 16,8 83,8 % 11,4 86,2 % Källa: Skolverket 3
2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande 2016 2017 åk 4/5 Jag känner mig trygg i skolan. 84,2 91,2 87,8 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 44,9 40,2 69,4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 60,8 54,9 87,8 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 68,3 72,6 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 79,5 78,5 91,8 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 87,0 89,2 75,5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 59,9 62,7 100 Det finns arbetsro i klassrummet. 45,8 58,8 61,2 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 62,6 64,7 85,7 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 71,0 70,5 93,9 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 68,2 67,6 79,6 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 76,6 79,4 Jag trivs i skolan. 72,0 76,4 87,8 Svarsfrekvens: 79 procent 87,8 83,7 Analys Generellt är svaren i årets trivselenkät positiva, dock kvarstår det arbete. Vi kan aldrig vara nöjda med att inte alla trivs eller känner sig trygga i skolan. Svarsfrekvensen är mycket bättre jämfört med läsåret 15/16 där den var på 52 procent. Dessvärre har åk 4/5 ej haft möjlighet att besvara enkäten digitalt och redovisas därmed i egen kolumn i ovanstående tabell åk 4/5. Årskurs 4/5 har överlag en mer positiv bild av skolan jämfört med resten årskurs 6-9. Enbart ett svar har haft en negativ trend i åk 4/5, vilket dessvärre berör förväntningarna på att varje enskild elev skall nå målen. Resultatet i ovannämnta fråga skiljer sig också från årskurs 6-9 där vi istället har en positiv utveckling för andra året i rad. Att vi har en positiv utveckling kring arbetsro i klassrummet är mycket tillfredställande. Arbetet skall fortsätta och vi kan inte vara nöjda med resultatet kring arbetsron än. Med hänsyn till resultaten kring årskurs 6-9 har skolan en ökning i 8 frågor av 13. Tryggheten har ökat på skolan, eleverna vet vad de skall kunna för att nå kunskapskraven och ett arbetsområde som har varit prioriterat under året är arbetsro, vilket har ökat i enkätsvaren. 4
Eleverna har efterfrågat förbättringar kring miljön på skolan, vilket kan förklara åk 6-9 låga resultat. Vi ser tydligt vilka delar vi har att jobba med under kommande år: Nyfikenheten och lusten att lära sig Att ta till vara på elevernas åsikter Arbetsro Att visa omtanke för varandra på skolan. Åtgärder -Storåskolan skall fortsätta arbetet med att skapa en arbetssituation som är bra för alla elever. Vi skall utveckla Studiegården och göra den tillgänglig för fler elever som önskar en kortare tid vid en lugn arbetsplats. Arbetet med studiero/arbetsro i klassrummet skall därmed fortsätta. Vi skall följa rutiner och förhållningssätt som skolan har jobbat fram. -Det pedagogiska ledarskapet skall utvecklas och öka nyfikenheten och lusten till lärandet. -Vi skall ha aktiva råd på Storåskolan, där elevernas åsikter framkommer och behandlas. Inför läsåret 16/17 införde vi återkommande klassråd var 4:e vecka. Rutinen mellan vad som framförs på klassråd och hur informationen kommer fram till elevstyrelsen bör utvecklas. Vi måste också tydliggöra för eleverna när de är med och påverkar undervisningssituationen. -Tillsammans måste vi jobba med värdegrund på Storåskolan. Vi har en trygg skola men utifrån resultaten ser vi att hur vi behandlar varandra kan förbättras. Vi skall behandla varandra med omtanke. Skolans värdegrundsord måste lyftas och vara aktuella i det dagliga arbetet. 5
2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 82,2 75,0 80,0 Totalt 82,3 75,0 80,0 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 1 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 93,8 50,0 79,2 Totalt 93,8 50,0 79,2 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 2 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 93,8 50,0 79,2 Totalt 93,8 50,0 79,2 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6
Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 9 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 9 88,2 100 93,1 Totalt 88,2 100 93,1 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 9 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 9 58,9 71,4 63,3 Totalt 58,9 71,4 63,3 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 9 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 9 73,3 75 85,2 Totalt 73,3 75 85,2 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys 7
Måluppfyllelse vårterminen 2017 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 63,3 33,3 53,6 63,6 Totalt 63,3 33,3 53,6 63,6 Tabell 7 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Behörighet vårterminen 2017 åk 9 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 9 68,4 76,5 72,2 73,5 Totalt 68,4 76,5 72,2 73,5 Tabell 8 Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram. Källa: IST Analys Analys Resultat var ej tillgängligt på analys dag vt17. I efterhand kan vi se att resultaten på nationella prov i åk 9 ökade jämfört med året innan. Dessvärre har det varit svårt att jämföra alla resultat i och med skolan använde ersättningsprovet i svenska. Matematik är fortfarande det ämne som flest elever har svårt för och detta gäller både åk 6 och 9. Skolan har goda resultat gällande engelska, exempelvis 100 procents av pojkarna uppnår godkänt betyg i åk 9. Åtgärder Skolan kommer införa ett 3 lärarsystem i matematik i årskurserna 6-9. Detta skall möjliggöra att lärare kan gruppera elever utifrån den hjälp de behöver. Skolan mål är att få alla elever att uppnå minst kunskapskravet E i alla ämnen. Vi kommer ha en kontinuerlig uppföljning av resultaten vid mentorsträffar under skolåret 17/18. En förhoppning är att vi tidigt skall upptäcka problem i olika ämnen och därmed rikta tidiga insatser till elev. Storåskolan kommer under HT17 ha en resultatutvecklare som skall jobba med lärarna och uppföljningen av elevernas resultat. Resultatutvecklaren kommer ha möjlighet att ge pedagogiska förslag till lärare som kan tillämpas i klassrummet. 8
2.3 Skola och hem Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande. 2016 2017 69,6 76,0 73,9 77,3 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 60,9 68,0 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 82,6 65,3 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 82,6 58,6 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 78,3 61,3 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 39,1 34,7 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 47,9 56,0 Mitt barn trivs i skolan. 87,0 77,3 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 87,0 85,3 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 87,0 85,3 Jag är nöjd med mitt barns skola. 82,6 65,3 Analys Svarsfrekvens: 39,3 procent Jämfört med läsåret 15/16 har årets nöjdhetsenkät en högre svarsfrekvens. I år ligger den på 39,3 procent likställt med 11,2 procent läsåret 15/16. I analysen bör man hålla i åtanke vilka siffror som jämförs, svarsfrekvensen var mycket låg vid förra årets enkät, vilket innebär att siffrorna från enkäten 15/16 är mindre tillförlitliga jämfört med årets resultat. Skolan anser inte att svarsfrekvens är tillfredsställande och önskar öka denna inför kommande läsår. Diskussion har förts kring hur uppföljningen av nöjdhetsenkäten till vårdnadshavare skall göras så att fler känner att den har betydelse och att svaren påverkar skolans utveckling. Utifrån resultatet på enkäten har skolan haft en positiv utveckling inom fyra svarsområden. Skolan ser det som mycket positivt att föräldrarna trycker att barnen stimuleras till utveckling och lärande i och med att detta har varit ett av skolans prioriterade arbetsområden. Att vårdnadshavare uppfattar att skolan har förväntningar på deras barns lärande är också positivt. Vi har en ökning jämfört med förra året kring nyfikenhet och lust att lära, vilket kanske kan kopplas till variation i undervisningsmetod. Resultaten kring skolans information till vårdnadshavare har sjunkit, vilket personalen på skolan ser som problematiskt. Skolan har under läsåret 16/17 aktivt jobbat med informationsflödet till föräldrar. Föräldramöten, seminariekväll, utvecklingssamtal, föräldraråd, uppföljningssamtal med elever som riskerar att inte nå målen och information på hemsidan. Enligt resultatet ses också sjunkande siffror kring föräldrars delaktighet i skolarbetet. Det kan kopplas till frågorna gällande information. Om delaktigheten sjunker bland föräldrar kring deras barns skolgång, kan detta vara ett handlande som resulterar i 9
bristande information. Vårdnadshavare väljer att inte söka den information som skolan gör tillgänglig. Arbetsro i skolan har också under läsår 16/17 varit ett prioriterad arbetsområden för Storåskolan. Dessvärre ser vi att resultatet är negativt med tanke på skolans insatser. Under läsåret har Storåskolan haft en satsning med en studiegård som skolans personal upplever har haft en positiv effekt på arbetsron i klassrummet. Studiegården har varit en plats där elever som behöver mer stöd och anpassningar har haft möjlighet att vistas under delar av skoldagen. På grund av resultatet i nöjdhetsenkäten valde skolan att göra en ny trivselenkät för eleverna för att se om de hade samma uppfattning kring arbetsro som föräldrarna. I denna framkom det att eleverna upplevde en ökad arbetsro. Det är glädjande att se resultaten av de åtgärder som gjorts kring skolans miljö och utrustning leder till en positiv reaktion hos vårdnadshavare. Det har under året gjorts renoveringar av miljöer på skolan som tidigare upplevdes som otrygga bland eleverna, exempelvis elevkorridor kring slöjdsal och hemkunskap. Här har skolan fått ny ljusarmatur och uppfräschning av väggfärg. Ytterligare har Storåskolan fortsatt sin satsning på lärplattor under läsåret vilket har inneburit att eleverna i årskurs 6 också har fått större tillgång till lärplattor. Frågorna och resultaten kring trivsel, trygghet och bemötande är positiva men dock något lägre än jämförbara siffror från året innan. Att 65,3 procent av föräldrarna är nöjda med skolan, kan inte ses som positivt. Skolan skall jobba för att nå högre resultat kring vårdnadshavarnas nöjdhet med barns skolgång. Åtgärder För att öka deltagandet i nöjdhetsenkäten skall skolan tydliggöra återkopplingen mellan åtgärder som genomförs med hänsyn till resultatet på enkäten och informera föräldrar om dessa åtgärder. Information kring vad skolan kommer att satsa på och vad har vi gjort för att bemöta föräldrarnas svar från tidigare enkät måste tydligare kommuniceras. Detta kan göras när skolan genomför seminariekväll för föräldrarna. Skolan önskar också en vidareutveckling av nöjdhetsenkäten med möjlighet att kommentera sina svar, så respondenten kan förtydliga eller motivera svaren. Ytterligare en åtgärd för att öka svarsfrekvensen på enkäten är att genomföra nöjdhetsenkäten på föräldramöte eller vid utvecklingssamtal. Skolan skall tydligt informera föräldrar om hur de kan vara involverade i sitt barns skolgång, vilka informationskanaler vi använder oss av och bjuda in till fler träffar med skolans personal, gärna med aktiviteter som ger insyn i skolans arbete; redovisningar av elevarbeten, exempellektioner mm. Feedback kring elevers kunskapsinhämtning till föräldrar skall bli snabbare, så flera föräldrar känner delaktighet och får den information de efterfrågar. Skolan kommer att fortsätta arbetet kring ökad arbetsro i klassrummet och mer trivsel i skolan för att förbättra deltagandet på lektioner och studieresultaten. 3. Enhetens prioriterade mål 10
Mål Utveckling och lärande: Utvecklade undervisningsmetoder med stöd av IT o Alla elever uppnår minst kunskapskrav för betyg E i alla ämnen. o Ökad måluppfyllelse i förhållande till riksgenomsnittet. o Arbetsro i alla klassrum o Personalen är trygg i sitt ledarskap med lyhördhet för elevernas behov och intressen och rektor har ett tydligt ledarskap med lyhördhet för elevers och personals behov. Normer och värden o Elever och personal på Storåskolan känner sig trygga, elever och föräldrar är delaktiga i arbetet med vår värdegrund Elevinflytande och demokrati o Hem och skola samverkar och föräldrarna är engagerade i sina barns skolgång o Elevernas inflytande över undervisningen och annan verksamhet är tydlig och synliggjord. Vidtagna åtgärder Utveckling och lärande: Utvecklade undervisningsmetoder med stöd av IT Utvärdering av vårens nationella prov görs. Resultatet används i planeringen för undervisningen för att öka måluppfyllelsen. Skolan arbetar vidare med studiehandledning och höjd kravuppfyllelse för våra asylsökande elever. Skolan utvecklar rutiner under läsåret så ämneslärare samarbetar med lärare i språkverkstaden. Satsning på alternativa undervisningsmetoder/it i skolan fortsätter och utvärderas/utvecklas under läsåret. Ordningsregler och klassrumsrutiner följs av alla. Under läsåret 16/17 kommer arbetet kring pedagogiskt ledarskap i klassrummet med fokus på lärplatta att fortsätta. Arbetet planeras och genomförs av ledningsgrupp på skolan och utgår från aktuell forskning, litteratur och beprövad erfarenhet. Auskultation och coachande samtal ska ingå. Rektor för kontinuerliga samtal med personalen om ledarskap och värdegrund. Normer och värden Värdegrundsfrågor aktualiseras i skolans alla råd. Värdegrundsfrågor ska tas upp på klassrådet med gemensam frågeställning. Personalen diskuterar regelbundet värdegrundsfrågor på AP-träffar. Ny personal får direkt vid anställning kännedom om och blir väl förtrogna med skolans värdegrundsarbete. Enkäter och regelbundna samtal med elever och personal angående trivsel genomförs under läsåret. Värdegrundsorden, klassrumsrutiner och ordningsregler finns uppsatta i skolans klassrum och i elevutrymmen. Trygghetsteamet träffas ca 1 gång i månaden, samarbetar med skolans elevhälsa, samt följer upp arbetet. Trygghetsrådet träffas kontinuerligt och leds av kurator. 11
Under vårterminen anordnas en Katrin-dag. En dag för samarbetsövningar. Vi har ett schema för buss- och matvakt. Elevinflytande och demokrati Föräldramöten med elevmedverkan genomförs under läsåret, och i inbjudan kan föräldrar påverka mötets innehåll. På föräldramöten, vid utvecklingssamtal och på skolans hemsida informerar vi om vår verksamhet, och möjlighet ges till att föra fram synpunkter. I samband med nya arbetsområden ges eleverna inflytande över innehåll, bedömningsformer och arbetssätt, Frekvent synliggörande av elevernas inflytande över undervisning och annan verksamhet. Hemsidan uppdateras kontinuerligt (varje månad) Resultat Utveckling och lärande: Utvecklade undervisningsmetoder med stöd av IT Alla elever har ej godkänt resultat i alla ämnen men Storåskolan har bättre måluppfyllelse och behörighet detta läsår jämfört med läsåret 15/16. Jobbet kring ledarskap i klassrummet har fortgått och vi tror på långsiktiga positiva utvecklingsresultat. All personal har deltagit i föreläsningen kring forskning för klassrummet genomförd av Åsa Jönsson. Kommunikation och rutiner gällande asylsökande elever har förbättras. Det har varit svårt att få tag på modersmålsläraren. Vi upplever att det förbättras gällande kommunikation till ämneslärare från språkverkstaden och att personalen där fungerar som en bro mellan olika instanser vilket är viktigt. Tillsammans har vi jobbat med arbetsron under terminen, vissa individer påverkar i stor del hur utfallet är. Det ser väldigt olika ut på olika lektioner, tid på dagen och i olika. Arbetsron har ökat på skolan, dock inte tillfredställande och målet kommer kvarstå. Skolan har jobbat aktivt med att ipad är en lärplatta, ett symbolvärde till eleverna kring det digitala verktyget, så att den inte likställs med liknade utrustning som eleverna har hemma. Därmed har mindre konflikter uppstått kring när och hur lärplattan skall användas. Utbildning har fortgått kring verktyg till lärplattan, vilket har medfört att flera känner en säkerhet kring användandet och att arbeta kontinuerligt med plattan. Auskultationer och coachande samtal har dessvärre ej förekommit i lika hög grad som personalen efterfrågar. Normer och värden Värdegrundsfrågor diskuteras nu mer i alla råd, också på klassråd. Dessvärre har frågan ej diskuterats på AP-träffar, där vi i större utsträckning diskuterat ordningsfrågor. Nya vikarier och personal har fått information om vad som gäller samt information om skolans värdegrundsord som finns men information om hur vi gör saknas. Skolan har genomfört regelbundna samtal och enkäter under läsåret, men om svarsfrekvensen skall öka bör återkoppling förtydligas till eleverna/ föräldrar. Skolan har inte synliggjort ordningsreglerna och klassrumsrutinerna i alla klassrummen. Trygghetsteamet har haft regelbundna träffar, men förstärkningar till teamet behövs. 12
Skolans trygghetsråd har också haft kontinuerliga träffar under hösttermin och del av vårtermin. Dessvärre har dessa blivit lidande efter att kurator slutade. Enligt trivselenkät är eleverna trygga på Storåskolan. Skolan har haft bussvaktschema under läsåret 16/17 Elevinflytande och demokrati Skolan har under läsåret genomfört ett flertal föräldramöten, dock har vi inte elevmedverkan på dessa. Under höstterminen genomförde skolan en seminariekväll där föräldrar kunde välja olika seminarier som behandlade skolan, exempelvis studieteknik, kunskapskrav och elevhälsans arbete. Skolan har haft föräldramöten och utvecklingssamtal där möjlighet getts till att framföra synpunkter. Vi informerar om skolans verksamhet på vår hemsida. Ibland ges det möjlighet för elevinflytande i samband med nya arbetsområden, det tenderar dock mest att handla om hur vi skall arbeta. Utifrån resultatet på trivselenkäten anser eleverna att deras åsikter ej påverkar skolan. Skolan har under året försökt jobba regelbundet med hemsidan och uppdatera den när det har varit aktiviteter eller information som föräldrar eller andra berörda skall få tillgång till. Analys Utveckling och lärande: Utvecklade undervisningsmetoder med stöd av IT För att ytterligare förbättra studieron, skall vi jobba mera med schemat och anpassa detta så raster och lektioner utgår från ett pedagogiskt perspektiv. Vi skall föra fler diskussioner i elevgrupperna och mellan personalen om hur vi kan förbättra arbetsron. Studiegården har haft en positiv inverkan på arbetsron i vissa årskurser och klassrum. Inför kommande år kommer vi också göra förändringar i mentorsgrupperna som därmed kan påverkar och skapa förutsättningar för en nystart, där diskussioner bland elever kan föras om hur vi skapar arbetsro i skolan. Det är ett arbete som vi måste jobba kontinuerligt med. Skolan kanske måste vara hårdare på klassrumsplacering, vissa kanske behöver sitta på fast position och andra roteras. Ytterligare måste ordningsregler och klassrumsrutiner rutinmässigt uppdateras och följas. Skolan behöver mer tid för ämnesdiskussioner för att utveckla undervisningen. Personalen upplever att ämneskonferenserna ej hinns med eller faller bort beroende på andra akuta ärenden. Personalen upplever att eleverna är mindre bra på att samarbeta. Tillfällen där detta kan tränas är exempelvis profildagar. Här upplever skolan att samarbetet utvecklas och vi skapar möjlighet till gemenskap och trivsel i skolan. Skolan behöver en bra plattform som innefattar alla system på skolan. Att kunna styra elevernas lärplatta är fördelaktigt om det sker på skolan. De verktyg som vi har, t ex Studi, används i mindre utsträckning. Möjligheten till varierande undervisning, samt att ge möjlighet till eleverna att visa upp sin kunskap på andra sätt finns men vi upplever att det kan förbättras. Det är viktigt att de har med sig sina arbetsredskap såsom lärplattan, ordning på sina papper och tar med sig till varje lektion. Om ännu mer kommunikation skedde via lärplattan i fler ämnen skulle det vara en starkare signal till att ha koll på sin lärplatta. Dessutom skall vi sortera skåpen klassvis inför nästa läsår i och med att vi gör om i mentorskapet. 13
Normer och värden Skolans värdegrundsord måste aktualiseras mera så att elever och vi vet vad de betyder och innebär. Vi borde belysa dessa i vår undervisning mer än vad vi har gjort. Schemabrytande dagar som friluftsdagar, Katrinedagen, Profildagen mm är viktiga i skolans arbete över terminen. Det ska utvärderas i anslutning till aktiviteten i lärarlaget och delges eleverna direkt efter så att det blir en del av värdegrundsarbetet. Det är också ett sätt för eleverna att se att lärarna inta bara har undervisning utan kan också fungera, agera och delta i olika aktiviteter. Andra relationer skapas och upprätthålls. Hur skolan välkomnar nypersonal bör ses över, införa flera mentorssamtal till vikarier så att vi kan skapa en trygghet och de känner sig välkomna. Att upprätta en personalhandbok kan vara ett alternativ och hjälp. Trygghetsteamets samarbete fungerar väl men arbetsbelastningen på nuvarande medlemmar är stor. Teamet har en väl inarbetad rutin med återkopplingar till elever och föräldrar. Elevinflytande och demokrati Det finns ett önskemål om att förändra föräldraenkäten. Nu har skolan ett mål att överstiga 50 procent svarsfrekvens, vilket Storåskolan gör detta läsår, men underlaget är fortfarande inte tillfredsställande. Skolan skall göra bättre återkoppling och synliggöra förändringar som baseras på resultaten från enkäten. Vi i skolan måste också bli bättre på att synliggöra elevinflytande. Nu blir det mest kring arbetssätt. Här har skolan en utvecklingspotential. Utvecklingsområden Skolans schemabrytande aktiviteter/ dagar bör komma mer utspritt över terminen. Skolans måste ha mera djupgående diskussioner kring skolans värdegrundsord. Utveckla klassråden och behandla värdegrundsfrågor. Vi skall utveckla ledarskapet i klassrummet, öppna upp klassrummen. Mer auskultation och coachande. Det digitala ledarskapet skall utvecklas ytterligare för att skapa mer lust till lärande. Skolan måste arbeta vidare med centrala insatser som exempelvis Ann S. Pihlgrens och metakognition. Arbetsro i klassrummet: klassrumsrutiner skall aktualiseras och hur vi förhåller oss tillvarandra, skapa den goda lärandemiljön. Skolan skall jobba med hur eleverna har möjlighet att påverkar undervisningen, synliggöra elevinflytandet. 14
5. Förvaltningens prioriteringar läsåret 2016-2017 Nyanländas lärande Elever från förberedelseklass kommer idag snabbt ut i ordinarie klass med start heltid, detta göra att eleven får möjlighet att språkbada samt möjlighet att komma in i skolans olika rutiner och klassens samvaron. Vilket leder till att eleven blir mer interagerad i skolans sociala samvaro. Dock har denna ändring även bidragit till att eleven mottager en ibland för svår och krävande undervisningsform som gör att eleven blir orolig och ibland frustrerad för sin egna kunskapsutveckling. Att önska vore tid för ett ökat samarbete och mer gemensam planering omkring huruvida elev från förberedelseklass fortsatta deltagande i ordinarie undervisningsgrupp skall utformas och planeras för elevens bästa kunskapsutveckling. Att få möjlighet till någon form av inskolning till eleverna. Det upplevs som svårt att hinna gemensamt planera anpassningar för eleverna som är i skolans språkverkstad. Det finns en efterfråga från lärare om att få mera information om elevernas bakgrundskunskaper. Att språkbada är lättare om man har lite språk med sig. För de elever som inte har något språk med sig, blir det mera att trampa vatten än att språkbada. Lärare upplever att det lätt kan uppstå missförstånd. För att undkomma detta problem efterfrågas flera studiehandledare som kan elevernas språk och därmed direkt hjälpa dem i klassrummet. Att Studiehandledare finns känns som mycket positiv. Det framkommer också att det är svårt att anpassa undervisningen i alla ämnen till nyanlända elever. Ett förslag på åtgärd är en grundkurs eller begreppskurs innan eleverna kommer till ordinarie klass och har ämnen som SO och NO. Ett annat förslag är material inköp av lättare karaktär till dessa ämnen där mycket begrepp ingår. Forskning för klassrummet Under året har en central och också lokal satsning på att utveckla den forskningsbaserade undervisningen gjorts. Handledning till rektorer, rektorskonferenser med fokus på området och föreläsningar för lärare är exempel på det. I vilken grad har kvaliteten i undervisningen påverkats positivt? 15
Inte alls Lite I hög grad I mycket hög grad 4 5 Analysera ställningstagandet ovan, och beskriv vad som behöver vidareutvecklas för att undervisningen ska leda till att eleverna uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Perioder med riktat stöd i olika ämnen så att elever kan få känna att de är ifatt. En kommentar är att insatserna har varit lite för spretiga. Det framkommer också att vi nu drar mer åt samma håll även om alla lärare är olika som individer. Vi behöver fortfarande bli tydligare med vad eleverna ska kunna och varför det är viktigt. Det gäller att fånga upp elevernas förkunskaper och gör dem nyfikna att lära sig nytt. Vi kan också bli bättre på att återkoppla elevernas framsteg och hur de ska nå ännu längre. Vi har blivit bättre på att se eleverna och kunna möta dem där de är i sin kunskapsutveckling, vi försöker att arbeta mer långsiktigt och ge återkoppling( formativt) som skall bidra till mer förståelse och vad eleverna behöver arbeta mer med och få mer kunskap omkring. Vi använder oss mer utav de digitala verktygen under undervisningen, och för att ge individuell återkoppling vilket är positivt och bidrar både till ökad motivering och kunskapsutveckling. Detta område är dock ett område som behövs ytterligare kunskap och vidareutbildning inom. Närvaro Närvaro läsåret 2016-2017 Närvaro Ogiltig frånvaro Samtliga elever Samtliga elever Årskurs 4 90,34 2,29 Årskurs 5 92,89 1,05 Årskurs 6 89,92 2,57 Årskurs 7 87,83 1,75 Årskurs 8 85,79 5,35 Årskurs 9 83,00 6,79 Totalt 87,40 3,81 Tabell 9 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret 2016-2017 Källa: IST Analys Tät kontakt med vårdnadshavare. Vi måste prata med föräldrarna om vikten av att vara här och av att inte bara ta ledig. Skolan har jobbat aktivt med att få eleverna att gå på alla lektioner. Här har studiegården och skolans elevresurser gjort ett stort jobb som har haft positiv effekt. 16
6. Rektors sammanfattande analys Som rektor på Storåskolan läsåret 16/17 ser jag tillbaka på ett år som har varit utvecklande för Storåskolan, kommunen och inte minst personligt, det händer mycket och det satsas på skolan i Lindesberg. På Storåskolan har vi startat en studiegård, vi har gjort renoveringar och flera tillkommer under kommande läsår, digitala verktyg har införskaffats, det har genomförts intresseväckande centrala föreläsningar för personalen och ett pedagogiskt utvecklingsarbete har fortgått på skolan mm. Dessa insatser har ökat på den positiv känsla som finns på skolan där det finns många eldsjälar som jobbar hårt för att skolan skall nå högre måluppfyllelse. Måluppfyllensen på Storåskolan har i år tagit ett stort kliv i rätt riktning. Meritvärdet på skolan är i år 204,2 poäng exkl. nyinvandrade, en ökning jämfört med läsåret 15/16 där meritvärdet var 171 poäng. Det är positivt att skillnaden i meritvärdet mellan pojkar och flickor i årets avgångsklass är betydligt mindre än läsåret 15/16. Flickorna har 202,9 och pojkarna har 205,8 jämfört med läsåret 15/16 (214 flickor och 157 pojkar). Detta innebär också att behörigheten till gymnasiet har ökat bland eleverna på Storåskolan. I år är behörigheten 73,5 procent jämfört med 68,8 procent läsåret 15/16. Denna siffra är inklusive hemmasittare som Storåskolan och andra myndigheter har jobbat intensivt med under flera år, men ej lyckats få åter till skolan. Om dessa elever ej medtas är behörigheten till gymnasiet 78 procent. Vi har mer att jobba med gällande behörighet och måluppfyllelsen på Storåskolan. Vi är medvetna om att resultaten ej ligger på riksnivå och att måluppfyllelsen måste öka ytterligare. Ansvaret för resultaten ligger på skolan och vi kommer att genomföra åtgärder för att öka lärandet och måluppfyllensen inför nästa läsår. Ett exempel är att öka antalet lärare i ämnesundervisningen, som kan stötta flera elever, varandra och utveckla undervisningen tillsammans. Arbetsro har varit ett återkommande område som både elever och föräldrar påpekar i skolans enkäter. Inför läsåret 16/17 fick skolan möjlighet att skapa en särskild undervisningsgrupp Studiegården. En önskad effekt av Studiegården var att minska oron i korridorerna och ge eleverna alternativ till att ej gå på lektion. Vi kan se denna effekt i årets enkät, flera elever upplever att det finns arbetsro i skolan. På skolan ser vi mindre häng i korridorerna och arbetsron har ökat. Under läsåret 17/18 har vi kvar Studiegården och vi skall utveckla denna ytterligare så att fler elever under kortare perioder kan få tillgång till en arbetsplats som erbjuder ett lugn. Studiegården skall fortfarande ses som ett alternativ eller en anpassning men skolan skall sträva efter att alla elever skall inkluderas i undervisningen. Det skall vara en fördel för de elever som har svårigheter att koncentrera sig i klassrummet men också för kvarvarande elever. Vi skall öka lärandet för alla elever på Storåskolan. Storåskolans personal har ett mycket stort engagemang för alla skolans elever. Detta engagemang skall vi tillsammans använda för att öka lusten till lärandet och bibehålla den trygghet som finns på skolan. Vi skall öka trivseln på skolan genom att visa omtanke för varandra men också genom investeringar i skolans arbetsmiljö. Skolan tog ett positivt kliv i rätt riktning gällande resultaten under läsåret 16/17. Under läsåret 17/18 skall vi fortsätt den resan tillsammans och jobba hårt för att öka måluppfyllelsen och ta ansvar för samtliga elever på Storåskolan. 17
7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför 2017-2018 Öka måluppfyllelsen och lärandet på Storåskolan Nyfikenheten och lusten att lära sig Att visa omtanke för varandra på skolan Att ta till vara på elevernas och vårdnadshavares åsikter Öka arbetsro i klasrummet Klicka här för att ange text. Ort och datum Klicka här för att ange text. Rektors namn 18