Förlossningsskador Bäckenbottenutbildning.se

Förlossningsskador Bäckenbottenutbildning.se Eva.uustal@regionostergotland.se Överläkare KK, Bäckensmärtenheten och Bäckenfunktionsenheten Linköping Registerhållare Bristningsregistret V ordförande SFOG

Upplägg idag: Filosofiska rummet Om Bäckenbottenutbildning.se Anatomi Resultat (Patentbilder på skador finns på Bäckenbottenutbildning.se lösenordsskyddat för vårdpersonal) Om behandling på lång sikt, sekundärplastiker

Varför är det så knepigt med förlossningsskador? Svårt att utbilda om Icke medicinska faktorer Skam Pinsamhet Skuld Ensamhet, isolering Stör logiskt tänkande EU 2017

Vad är den sanna incidensen av sfinkterskada? Klinisk diagnos är subjektiv Evidensbaserade riktlinjer hur saknas När man letar (incidensstudie) hittar man fler än tidigare När man förebygger (preventionsstudie) hittar man färre Ultraljud visar occulta skador Kan fokus på förebyggande och premiering av låg förekomst vara till men? Skadan och symtomen handläggs av olika människor Vissa länder hävdar att skador inte förekommer http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/epidemio logi-forlossningbristningar EU 2017

Varför behövs ett kunskapsstöd om skador på kvinnan? Det blir inte alltid så bra Fysiskt och psykiskt lidande Brist på kunskap ger dålig arbetsmiljö Ekonomiska konsekvenser- personligt, vårdkostnader, ersättning från LÖF Kvinnor måste våga föda vaginalt och vara trygga

Bäckenbottenutbildning.se Kunskapsstödet ska bidra till kunskap om förlossningars påverkan på bäckenbottens strukturer hos läkare och barnmorskor på Sveriges samtliga kvinnokliniker Det handlar om att förebygga, hitta, behandla och följa upp förlossningsskador på kort och lång sikt Yrkesorganisationernas gemensamma mål är att alla läkare och barnmorskor som arbetar aktivt inom förlossnings- och eftervården i Sverige skall ta del av programmet

Metod: Bästa praxis, goda exempel från en heltäckande nationell revision 2011-2015 Vetenskaplig bakgrund Consensusförfarande Web-baserat utbildningsprogram http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbuutvarderar/analsfinkterskador-vid-forlossning/ http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbuutvarderar/behandling-av-forlossningsskador-somuppkommit-vid-vaginal-forlossning--enkartlaggning-av-systematiska-oversikter/

Författare utbildningsprogrammet: SFOG och SBF har utsett expertgruppen För SFOG Marie Bolin, Monica Orrskog, Gunilla Tegerstedt och Eva Uustal (sammankallande) För Barnmorskeförbundet Malin Edqvist, Ann Olsson och Marianne Weichselbraun För fysioterapeuterna (med patientperspektiv) Mia Fernando

Var är vi? Igång sedan förra sommaren 3500 unika besökare/ månad på sidan Första revisionen igår

http://backenbottenutbildning.se/

Svenskt namnkla Kod Beskrivning Första gradens bristning O70.0 Skada på huden i vulva, labiae eller vagina. Behöver sutureras endast med ytliga suturer. Slidmynningens form är den samma som före förlossningen. Andra gradens bristning O70.1 Skada på perineala muskler men inte ändtarmsmuskeln. Slidmynningens form är påverkad och bör återställas vid suturering. Vid isolerad vaginalbristning utan påverkan på perineum ska den beskrivas separat. Djup räknas vinkelrätt från vaginalväggens yta och till bristningens djupaste del. Längd räknas i hud/ slemhinneplanet. O70.1a O70.1b O70.1c Del av perinealkroppen (1/2-2) cm och mindre än och 4 cm in i vagina Hela perinealkroppen utom sfinktrar eller mer än 4 cm lång vaginalbristning Hela perinealkroppen utom sfinktrar och mer än 4 cm lång vaginalbristning Isolerad vaginalruptur O71.4 Perineum och sfinktrar hela, ruptur av vaginalvägg högre upp Tredje gradens bristning O70.2 Skada på perineum och analsfinkter O70.2C Mindre än 50 % av den externa sfinktern skadad. Analkanalen har bibehållen rund form och främre väggen är täckt av vävnad där en del utgörs av extern sfinkter. O70.2D O70.2E O70.2F Mer än 50 % av den externa sfinktern skadad. Analkanalens runda form är påverkad men den interna sfinktern är hel Som ovan men med skada på den interna sfinktern. Endast analslemhinnan håller ihop analkanalen som förlorat sin rundhet. Isolerad skada på den interna sfinktern- Den externa sfinktern är hel men det finns en ursparning i bakre slidväggen innanför den där bara tarmvägg känns. Den interna sfinktern syns i kanterna och/eller med ultraljud. Klassas som sfinkterskada i Bristningsregistret O70.2X Sfinkterruptur, ospecificerad- Om man inte kan ange vilka delar som är skadade Fjärde gradens bristning O70.3 Fullväggsskada genom perineum, analsfinktrar och tarmvägg i analkanalen som kan sträcka sig upp i rektum 2018-08-08

Hur ser de olika typerna av bristningar ut? http://lof.instante.se/mod/page/view.php?id=43

Anatomi 1. Blygdben 2. Klitoris 3. Urinrör 4. Bulbokavernosusmuskeln 5. Slida 6. Puborektalis-muskeln 7. Transversus perineimuskeln 8. Perinealkropp 9. Inre sfinkter 10. Ändtarmsöppning (anus) 11. Yttre sfinkter 12. Svanskota

Hur går det efter Bristningar? Bristningsregistret från 2014 Samma infrastruktur som Gynopregistret http://www2.gynop.se/statistik/arsrapporter/ 43 av 46 kliniken deltar 6 kliniker registrerar även grad 2-bristningar Enkät direkt efter förlossning, efter 8 veckor och efter 1 år Graviditetsgregistret har inga patientupplevda data

Bristningsregistret Analinkontinenspoäng Wexner score efter grad 2, 3 resp 4

Palpation av bakre vaginalväggen och mellangården EU 2017

Palpation av bakre vaginalväggen Med två pekfingrar eller med pekfingret i anus och tummen i vagina Använder man pekfinger/pekfinger kan man känna igenom mellangården och hela bakre slidväggen för att utesluta fistlar och för att hitta fasciaskador. känner man efter avståndet mellan fingertopparna och om man känner Använder man tumme/pekfinger känner man mellangården men det är svårt att känna igenom slidväggen högre upp eftersom tummen är kortare än pekfingret. Det kan även vara svårt vrida handen så mycket att man kan känna ut i kanterna på vagina. EU 2017

Hur ska det kännas? Man kan använda sin egen eller en kompis hand för att få en känsla för hur normalt respektive kort avstånd känns EU 2017

Varför är det viktigt hur tjock mellangården är efter förlossning? Normalt känns mellangården 2-3 cm hög hos en gravid kvinna. Om den är oskadd efter förlossning känns den fortfarande 2-3 cm hög. Om mellangårdens vävnader- hud, muskelfästen och/eller sfinktermuskler brustit, känns den tunnare. EU 2017

Palpation av bakre vaginalväggen på 2 sätt EU 2017

Perienalkroppen, populationsstudie 2005 Population: Mottagningspatienter För en skillnad på 20% mellan två grupper krävs en gruppstorlek på 93 patienter per grupp för att nå acceptabel power på 95% signifikansnivå. Metod : Frågeformulär om symptom med dikotoma frågor Ultraljudsskattning (mm) och palpation av perinealkroppen ( > eller< än 10 mm)

Vad är en perinealkropp? Tallkottliknande muskelfäste för mm transversi perinei (Shafik) superfic & profunda, sfinktarna, puborektalis Begränsas Anteriort av vagina Posterort av anus Kaudalt av perineal hud Övergår kranialt i rektovaginala fascian Lateralt i perienala membranet

Perinealkroppen- funktioner Underlag för perineal hud Separation mellan vaginal och rektal bakterieflora (Hochwalt 2002)

Perinealkroppen- funktioner Fäste för septum rektovaginale ( Woodman 2002) Sista utposten i skyddet mot gravitetens och det intrabdominella tryckets långtidseffekter

Perinealkroppen- funktioner Hålla uppe analkanalens främre del vid defekation 18% av kvinnor med tarmtömningsbesvär jmf med 7% av kontroller har perineal descent (Klingele 2005)

Anatomi

Perinealkroppens funktioner Fäste för m bulbocavernosus och corpus spongiosum som i sin tur fäster mot clitoris Sexuell tillfredställelse mindre hos kvinnor ju större förlossningsskada (Signorello 2001)

Vaginalt ultraljud av perinealkroppen och sfinktrarna Ställ proben mot perinealområdet Stötta utan att trycka

Undersökning av perineum med vaginal ultraljudsprob

Perinalkroppens tjocklek 183 patienter inkluderades. Medelåldern var 53.5 år (19-83). Medelpariteten 1.8 barn (0-6). Medelpariteten hos para var 2.3 barn. Perinealkroppen mätte anteroposteriort 12 mm (4-22) hos vaginalt para n=127 20 mm (9-30) hos nullipara n=39 18 mm (9-22) hos vaginalt para utan bäckenbottendysfunktion (n=53) (Uustal 2005)

Perinealkroppen är signifikant lägre vid: Ansträngningsinkontinens men ej trängningsinkontinens Gasinkontinens Inkontinens för lös avföring ( ej fast) Förstoppning Globuskänsla Manuellt stöd i vagina vid tarmtömning Känsla av vid introitus (skiljer 5 mm) Svårighet att få orgasm

Vaginalt/transperinealt ultraljud, normala ändtarmsmuskler och mellangård Tvärgående mellangårdsmuskler Perinealkroppens höjd (20 mm) Inre ändtarmsmuskel Yttre ändtarmsmuskel

Endoanalt ultraljud, normala ändtarmsmuskler och mellangård. ) x Tvärgående mellangårdsmuskler Perinealkroppens höjd (20 mm) Yttre ändtarmsmuskel Inre ändtarmsmuskel

Vaginalt/transperinealt ultraljud av bristning O70.2E just efter förlossning, före sutur.

3-D-ultraljud Endoanalt -traditionellt, coloraktalkirurger och urologer som undersäker tarm och prostata Endovaginalt mindre utspänning av anatomin, lättare att se levatorerna- möjligen lättare att tolerera för patienten Undersökningen sker med samma roterande prob Tolkningen är dessvärre subjektiv

Stabiliteten i mellangården: Vulva är ett system av muskler, muskelfästen och bindväv som måste hålla ihop för att fungera. muskelfästen framåt ( bulbokavernosus) på djupet intill sfinktern( puboanalis) åt sidan( transversus perinei) EU 2017

Uppföljning: Miktionsvanor, avföringsvanor och sex är laddat att tala om Man får inte alltid rätt svar om man formulerar frågan går det bra med eller du har väl inga problem med kan du hålla dig? Det kan upplevas som jobbigt att berätta om problem om man upplever att vårdgivaren inte är intresserad. Fråga och lämna utrymme för öppna svar som inte värderar prestation, vad man kan, utan funktion, hur det blir. Hur känns underlivet? Fungerar det att kissa? Läcker det urin? Fungerar det att bajsa? Läcker det gaser? Läcker det avföring? Hur fungerar det med samliv?

Undersökning hos barnmorska/ Uroterapeut: Undersökningen ska innefatta inspektion och vaginal palpation. Vid minsta misstanke om påverkad sfinkterfunktion även rektal palpation. Inspektion: Vid undersökning i gynstol inspekteras vulva, gärna tillsammans med kvinnan med hjälp av spegel. Mellangårdens hud kan vara hög och fin trots att muskelfästet där bakom saknas. Likaså kan huden över perineum vara låg men muskelfästen intakta. Inspektionen kan alltså visa hur huden och slemhinnan ser ut men räcker inte för att säga att funktionen är normal.

Palpation: Känn åt sidorna för att hitta den långa knipmuskeln, m puborektalis. Ange om knipförmågan på en skala från 0-4 där 0 är att det saknas knipförmåga och 4 är mycket god 1.Ej förnimbart knip 2.Förnimbart knip, men ej runt undersökarens fingrar 3.Knip runt om undersökarens fingrar, men ej lyft av bäckenbotten 4.Knip runt om undersökarens fingrar och lyft av bäckenbotten Om det saknas muskulatur kan det föreligga en s k levatorskada som ökar risken för framfall. Om levatorn har släppt från pubisbenet kan det kännas som en grop. Om det finns en skada på m puboanalis känns gropen längre utåt sidan i vagina. Ofta ser man då vid endovaginal ultraljudsundersökning en asymmetri av analkanalen. Knipförmågan kan vara utmärkt men kvinnan kan ändå ha symtom från underlivet. Då ska man misstänka att muskelfästena inte sitter ihop som de ska.

Bäckenbottenutbildning.se Innehåller rekommendationer för hur man kan tänka vid besvär efter förlossning

Levatorskador efter förlossningnästa stora utmaning

Levator ani defects and the severity of symptoms in women with anterior compartment pelvic organ prolapse. Int Urogynecol J. 2017 Jun 15. doi: 10.1007/s00192-017-3390-8. [Epub ahead of print] Oversand SH 1,2, Staff AC 3,4, Sandvik L 5, Volløyhaug I 6, Svenningsen R 3. INTRODUCTION AND HYPOTHESIS: The aims of this study were to evaluate the prevalence of levator ani muscle (LAM) avulsions in a selected cohort of patients with primary anterior compartment pelvic organ prolapse (POP) and to assess whether LAM avulsions, as an independent factor, affect the degree of POP symptoms and sexual dysfunction. Additionally, clinical and demographic variables of women with and those without avulsions were compared. METHODS: We carried out a cross-sectional analysis of a prospective cohort study including 197 women scheduled for anterior compartment POP surgery. LAM avulsions were diagnosed on transperineal 4D ultrasound. Preoperative symptom severity and sexual dysfunction were evaluated using validated questionnaires (Pelvic Floor Disability Index [PFDI-20] and Pelvic Organ Prolapse/Urinary Incontinence Sexual Questionnaire-Short Form 12 [PISQ-12]). Linear regression was performed with avulsion as the main independent variable against total PFDI-20 and domain scores, bulge symptoms, and PISQ- 12 score. Clinical and demographic variables for women with and without avulsions were compared using independent samples t test, Mann-Whitney U test or Chi-squared test. RESULTS: The prevalence of LAM avulsions was 50.3%. Avulsions were not associated with symptom severity or sexual dysfunction. "Chronic disease causing pain, fatigue or increased intra-abdominal pressure" was the only independent factor associated with all domains of the PFDI-20. Women with avulsions were younger at presentation, older at their first delivery, had lower BMI, and more often had a history of forceps delivery (p < 0.01). CONCLUSIONS: LAM avulsions were highly prevalent in this preoperative POP cohort. Avulsions were not associated with the severity of POP symptoms or sexual dysfunction. Women with avulsions seem to require fewer additional cofactors for developing POP

Longitudinal follow-up of levator ani muscle avulsion: does a second delivery affect it? No Ultrasound Obstet Gynecol. 2017 Jul;50(1):110-115. doi: 10.1002/uog.16009. Epub 2017 Jun 5. Chan SSC 1, Cheung RYK 1, Lee LL 1, Choy RKW 1, Chung TKH 1. Abstract OBJECTIVES: To evaluate the morphological outcome of levator ani muscle (LAM) avulsion 3-5 years after a first delivery and to assess the effect of a second delivery on this condition. The impact of LAM avulsion on pelvic floor disorders was also studied. METHODS: Six hundred and sixty-six women who had been assessed for LAM avulsion 8 weeks after their first delivery were invited for a follow-up examination 3-5 years later. Women completed the Pelvic Floor Distress Inventory including the Urinary Distress Inventory (UDI) and Pelvic Organ Prolapse Distress Inventory (POPDI) questionnaires to explore symptoms of pelvic floor disorders, and the pelvic floor was examined using three-dimensional translabial ultrasound and assessed using the pelvic organ prolapse quantification system. RESULTS: Three hundred and ninety-nine women completed the study, of whom 151 were multiparous. Mean interval between first delivery and follow-up was 42.3 ± 7.6 months. Among 69 women who had LAM avulsion 8 weeks after their first delivery, nine (13.0%) had no LAM avulsion at follow-up. One (0.9%) woman had a new LAM avulsion after her second vaginal delivery. A greater proportion of women with LAM avulsion reported symptoms of stress urinary incontinence (SUI) (adjusted odds ratio, 2.09 (95% CI, 1.18-3.70); P = 0.01) and symptoms of prolapse than did women without avulsion; however, this difference did not reach statistical significance (P = 0.61). Women with LAM avulsion had higher UDI and POPDI scores than did women without avulsion (median UDI score, 17.7 (interquartile range (IQR), 5.0-32.4) vs 9.2 (IQR, 0.0-22.1); P = 0.045 and median POPDI score, 20.8 (IQR, 8.8-40.5) vs 10.7 (IQR, 0.0-32.8); P = 0.021). CONCLUSIONS: The risk of developing new LAM avulsion after a second vaginal delivery is low (0.9%). Healing of LAM avulsion was observed in 13% of women who had at least one vaginal delivery. At 3-5 years after delivery, women with LAM avulsion reported symptoms of SUI more often than did those without, and had higher UDI and POPDI scores, implying more bothersome symptoms. Copyright 2016 ISUOG. Published by John Wiley & Sons Ltd

The relationship between postpartum levator ani muscle avulsion and signs and symptoms of pelvic floor dysfunction. OBJECTIVE: To establish the relationship between postpartum levator ani muscle (LAM) avulsion and signs and/or symptoms of pelvic floor dysfunction (PFD). Observational longitudinal cohort study. POPULATION OR SAMPLE: Primigravida at 36 weeks' gestation and 3 months postpartum. METHODS: Pelvic floor muscle strength (PFMS) and pelvic organ prolapse were assessed clinically using validated methods. Transperineal ultrasound was performed to identify LAM avulsion and measure hiatus dimensions. Validated questionnaires evaluated sexual function, urinary and faecal incontinence. MAIN OUTCOME MEASURES: PFD signs and symptoms related to LAM avulsion. RESULTS: Two hundred and sixty nine primigravida without LAM avulsion participated and 71% (n = 191) returned postpartum. LAM avulsion was found in 21% of vaginal deliveries (n = 30, 95%CI 15.1-28.4%). Women with minor and major avulsion had worse PFMS (P < 0.038) and more anterior compartment prolapse (maximum stage 2; P < 0.024). Antenatal hiatus antero-posterior diameter on ultrasound was significantly smaller in women sustaining avulsion (P = 0.011). Postnatal measurements were significantly increased following avulsion. Women with major avulsion were less sexually active at both antenatal and postnatal periods (P < 0.030). These women had more postnatal urinary incontinence and symptoms such as reduced vaginal sensation and 'too loose vagina'. No postnatal differences were found for faecal incontinence, prolapse symptoms or quality of life. The correlation of differences in variables was only slight-fair with avulsion severity. CONCLUSIONS: Twenty one percent of women sustain LAM avulsion during their first vaginal delivery with significant impact on signs and symptoms of PFD. As avulsion has been described as the missing link in the development of prolapse; longer term follow-up is vital. BJOG. 2014 Aug;121(9):1164-71; discussion 1172. doi: 10.1111/1471-0528.12666. Epub 2014 Feb 19. van Delft K 1, Sultan AH, Thakar R, Schwertner-Tiepelmann N, Kluivers K.

Evaluation of levator ani muscle throughout the different stages of labor by transperineal 3D ultrasound. Neurourol Urodyn. 2017 Sep;36(7):1776-1781. doi: 10.1002/nau.23175. Epub 2016 Nov 21. García Mejido JA 1, Suárez Serrano CM 2, Fernéndez Palacín A 3, Aquise Pino A 1, Bonomi Barby MJ 1, Sainz Bueno JA 4. OBJECTIVE: Description and assessment by 3-D transperineal ultrasound of modifications suffered by pelvic floor muscles during the passage of the fetal head through the birth canal during the second stage of labor, as well as the identification of the precise moment in which levator ani muscle avulsion takes place. MATERIALS AND METHODS: Patients included were 35 primigravidae, recruited during the first stage of labor, with at term pregnancy (37-42 weeks), without serious maternal-fetal pathology and cephalic presentation. A prospective observational study of 35 primigravidae, recruited during the first stage of labor, with at term pregnancy (37-42 weeks), with fetus in cephalic presentation and without serious maternal-fetal pathology. Sonographic evaluation was carried out by 3-D transperineal ultrasound during the first and second stages of labor (with fetal head in 1st, 2nd-3rd and 4th planes of Hodge), immediately postpartum and 6 months postpartum. Ultrasound parameters studied were antero-posterior and transverse diameters, as well as levator hiatus area and levator ani muscle thickness and area. RESULTS: Twenty-one patients were studied (15 spontaneous deliveries; 6 instrumental deliveries). When measured with fetal head in the 4th plane of Hodge, a significant increase both in the levator hiatus area (15.39 cm 2 /15.68 cm 2 /20.96 cm 2 /42.55 cm 2 /22.92 cm 2 /18.18 cm 2 ; P < 0.0005) and in the levator ani muscle area (8.78 cm 2 /9.18 cm 2 /9.69 cm 2 /15.07 cm 2 /11.33 cm 2 /12.36 cm 2 ; P < 0.0005) was identified. Four cases of unilateral right avulsion (two vacuum and two forceps deliveries) were identified. CONCLUSIONS: We conclude that the phase of delivery that causes a major increase in the area of the levator hiatus area and in the levator ani muscle area is when the fetal head reaches the 4th plane of Hodge. Furthermore, data in our paper indicates that the exact moment in which the avulsion of the levator ani muscle is produced is when the bulging of the fetal head on the maternal perineum occurs

Levatorskada, känns tomt ut åt sidan MR-bild

Incidens 8-30%. 60% har läkt muskeln efter ett år men kan ha kvar symtom, nervskada? Symtom: ökad risk för prolaps, operationsrecidiv, trängningar, instabilitet, smärta i oskadade sidans levator Riskfaktorer: tång OR 6.6, stort barn, förlängd utdrivningsskede OR 2.2, sfinkterruptur OR 4.4 Förebyggande: inga studier Spänd muskel går sönder vid 30% sträckning, avslappnad muskel klarar 50% sträckning Pudendusblockad och epidural kan vara skyddande Perinealskydd, långsamt framfödande ej studerat, bra eller dåligt? Inte behandlingsbart med dagens metoder vare sig vid förlossning eller i sent skede Kan första årets belastning spela roll? Ring? Undvika belastning? Van Delft BJOG 2014, 2017

Några fall:

Rekommendationer vårdens organisation Öppenhet kring förebyggande, diagnostik och uppföljning kring förlossningsbristningar främjar förtroende och ger bra förutsättningar för att skador inte missas. Vården bör organiseras så att det finns möjlighet att vara två barnmorskor vid framfödande, diagnostik och ev suturering efter förlossning Lokala rutiner ska finnas för vart kvinnan kan vända sig vid problem under tiden mellan BB-vård och efterkontroll och efter efterkontrollen Varje region ska ha tydliga remissvägar för kvinnor med besvär efter förlossning Bäckenbottencentra med fysioterapeuter, läkare, barnmorskor och/ eller andra relevanta yrkesgrupper bör etableras för att ge kvinnor med besvär efter förlossning optimal bedömning och utredning

Rekonstruktiv kirurgi efter förlossning

Hur mycket är det rätt att operera? För vissa ingrepp finns stora skillnader mellan landsändar Sjukdomsincidensen skiljer förmodligen inte trefalt Här följer exempel på i vilken utsträckning olika ingrepp utförs Antalet operationer är räknat på patientens hemlän, inte var operationen utförts Data komplierat från Gynopregistret och SCB SFOG 2017 Uustal

Kvinnor under 45 år opererade med bakre plastik och eller perineorafi/ 10000 kvinnor Gränsen <45 år vald då de troligen opereras pga förlossningsskada och inte rectocele Högre tillgänglighet i län med tillgång till poliklinisk kirurgi SFOG 2017 Uustal

SFOG 2017 Uustal Riket: Vi registrerar och/eller opererar allt fler LEF 03

Hur började det i Linköping? Bakre plastik, LEF 03 lärdes på 90-talet ut som ett par tre rejäla höga levatorsuturer Man skulle undvika perineum för att inte orsaka dyspareuni Kvinnors sexuella funktion är dock mer komplex är än dyspareuni NUGA Island: Glavind et al berättade om fasciadefekter Privat klinik för poliklinisk kirurgi pga landstingsköer startade i Linköping 2002-1000 gynoperationer per år 2002-2007 Arbetssättet togs med till Universitetssjukhuset 2007 1440 per år SFOG 2017 Uustal

Den första polikliniska prolapspatienten 2002 Sökte pga ansträngningsinkontinens Vidhetskänsla, jasåpareuni Opererades, inkontinensen botad, nöjd SFOG 2017 Uustal

Linköping sedan 2002 Dagkirurgi till KK-mottagningen 87% 6 kirurger som gör på samma sätt Samma team runt patienten Sedering med propofol + spädd marcainadrenalin All dissektion och suturering med finger i tarmen Aldrig diatermi på bakväggen PDS som plastiksutur Fransyska för att hitta bulbocavernosus och puboanalis Väldigt pessimistisk patientinfo om smärta Paracetamol, NSAID, Oxycontin och Movicol 4 v sjukskrivning SFOG 2017 Uustal

Tumtricket före och efter SFOG 2017 Uustal

Operationstid SFOG 2017 Uustal

Operationstid SFOG 2017 Uustal

SFOG 2017 Uustal Peroperativa komplikationer sällsynta

SFOG 2017 Uustal 78% är nöjda efter ett år

En patient skriver i komplikationsbeskrivningen efter 1 år Jag hade värk och nervsmärtor i underlivet och området kring underlivet länge efter operationen men de är nu borta. Det kanske inte räknas som en komplikation, men jag tycker att det är svårt att vänja mig vid att min slida är SÅ annorlunda jämfört med före jag födde barn. Jag är glad över operationen! Före operationen kände jag av mitt underliv hela tiden, som om någonting låg fel. Nu känner jag inte så. SFOG 2017 Uustal

Vad avgör antal op/ 10000 kvinnor? Vem avgör operationsindikationen, kvinnan, vården, bloggen? Finns det operationsresurser? Vem prioriterar? Finns det operatörer som vill operera och ser till att det skapas resurser? SFOG 2017 Uustal

Personlig spaning Patienter med neurospsykiatrisk funktionsnedsättning som autismspektrumstörningar/ ADD behöver extra information, stöd och extra strukturerad uppföljning Patienter med långvarig smärta och förlossningsskada behöver hjälp för att hitta neuromuskulär kontroll, överväg gabapentin perioperativt Ev negativ förlossningsupplevelse bör bearbetas preop Levatorskada- mindre nöjda, hur träna/ jobba/ leva? Förstoppning och IBS måste behandlas innan man opererar och därefter SFOG 2017 Uustal

Perineorafi? Rekonstruktion av förlossningsskador är inte kosmetisk kirurgi En kvinna med vidhetskänsla vid samlag. Nekades operation i offentlig vård, inget framfall. Dyrt opererad av plastikkirurg som sytt ihop labia minora 7 cm upp utan att göra något åt perineala muskelfästen. Uttalad dyspareuni. Opererades med öppning och muskelfästesplastik. SFOG 2017 Uustal

Framtiden Bäckenbottenutbildning.se- hoppas inte sek kirurgi kommer att behövas Gynopregistret uppdateras för att passa vaginal rekonstruktiv kirurgi, allt är inte framfall. Hur beskrivs anatomin, med ultraljud? Objektiva mått? SFOG 2017 Uustal

Näckrosdamm en Harstena SFOG 2017 Uustal