Borgås stadsstrategi 2013-2017 Utkast 2.10.2013
Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser... 4 Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar... 4 En stark primärkommun är basen för reformer... 5 3 Stadens grundläggande uppgift och vision... 6 4 Saneringen av stadens ekonomi fortsätter... 8 Skuldbördan är fortfarande stor... 8 Skatteinkomsterna har minskat... 8 Statsandelarna minskar också i fortsättningen... 8 Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå... 9 Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk... 9 Vi överväger då vi tar nya lån... 10 5 Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar... 12 Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade... 12 Vi förebygger marginalisering av unga... 12 Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter... 13 Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma... 13 6 Invånarnas möjligheter till deltagande ökar... 15 Vi sporrar unga att delta och rösta... 15 Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna... 15 Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter... 15 7 En konkurrenskraftig och hållbar stad... 17 Stadens befolkningsantal växer klart... 17 Vi främjar näringslivets konkurrenskraft... 17 Vi gör stadsstrukturen tätare... 18 Vi minskar utsläpp av växthusgaser... 18
1 Strategin utarbetades tillsammans Stadsstrategin berättar hur Borgå stad kommer att utvecklas under den pågående fullmäktigeperioden. Strategin betyder att göra val. Den hjälper att rikta de begränsade resurserna till de allra viktigaste och mest brådskande utvecklingsmålen. Stadsstrategin gäller under åren 2013 2017. Borgås stadsstrategi kristalliseras i fyra strategiska mål med vilka man vill främja invånarnas, företagens och miljöns välfärd. Detta är möjligt, om saneringen av stadens ekonomi fortsätter under fullmäktigeperioden. En hållbar ekonomi skapar en grund för bevarande och utveckling av välfärdstjänsterna för stadens invånare. Hur de strategiska målen nås följs upp med hjälp av indikatorer, dvs. nyckeltal. Indikatorerna har listats i slutet av varje kapitel som beskriver ett strategiskt mål. Strategin utgör grunden för ledandet av hela stadskoncernen. De förtroendevalda i staden och dess affärsverk och bolag, ledningsgrupper, chefer, personalen och projekten ska med sin verksamhet stöda genomförandet av strategin. Styrningen av stadskoncernen effektiveras påtagligt under fullmäktigeperioden. Så säkerställs det att stadens egna enheters, affärsverks, bolags och samkommuners verksamhet stöder förverkligande av Borgå stads strategiska mål. Genomförandet av stadsstrategin konkretiseras i budgetar som fullmäktige årligen godkänner samt i strategiska utvecklingsprogram som utarbetas eller uppdateras efter att strategin har blivit godkänd. Stadsstrategin svarar också på angelägna servicestrategiska frågor och programmen kompletterar helheten. Alla Borgåbor behövs för att strategin ska kunna genomföras. Strategin bereddes tillsammans med invånarna, företagarna och andra intressentgrupper vid påverkarrådens möten samt med hjälp av en framtidsenkät. Fullmäktiges och stadsstyrelsens workshoppar och seminarier samt sakkunnigas arbetsgrupper har haft en viktig roll. Stadsstrategin godkändes i Borgå stadsfullmäktige x.x.2013. 3
2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt Den ekonomiska situationen förblir svår Kommunernas och städernas verksamhetsförutsättningar, uppgifter och tjänster förändras som bäst kraftigt. Kommunernas ekonomi är svår överallt i Finland. Befolkningens snabba åldrande syns i form av minskade skatteinkomster, men invånarnas servicebehov och stadens utgiftstryck växer ändå. Också Borgå stads ekonomiska läge är i början av fullmäktigeperioden fortfarande svårt även om stadens skuldbörda kunde stoppas under den förra fullmäktigeperioden. Borgå har dock fortfarande en märkbart större skuldbörda än finländska kommuner i genomsnitt. Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser Den snabba förändringen kräver en vilja att fatta beslut som ändrar handlingssätten som vi är vana vid. Man måste också kunna våga avstå från något gammalt för att stadens begränsade resurser ska kunna användas på ett nytt sätt som är mer verkningsfullt och effektivt än i dag. Staden måste i fortsättningen kunna utvecklas med minskade resurser. Detta innebär en utveckling av produktiviteten och sätten att producera tjänster. När produktiviteten utvecklas har nya datatekniska lösningar en viktig betydelse. Man måste också kritiskt bedöma vilka tjänster staden i framtiden kan erbjuda. Sättet att producera tjänster är inget värde i sig för Borgå stad. Stadens egen tjänsteproduktion kompletteras med tjänster som produceras av företag, föreningar och andra samarbetspartner. Sättet med vilket tjänsterna produceras besluts fall för fall med utgångspunkt i tjänstens kvalitet och i synnerhet produktionssättets kostnadseffektivitet. Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar Pensionsavgångarna hos stadens personal ökar under fullmäktigeperioden och fram till år 2017 är det cirka 600 personer som uppnår pensionsåldern. Att locka och rekrytera kompetent personal är en utmaning men ger också en möjlighet att på nytt bedöma den behövliga personalen och kompetensen. I ett stramt ekonomiskt läge måste man kunna öka arbetets produktivitet samt hantera ökningen av personalutgifter. Samtidigt blir stadens rykte och bild som arbetsgivare centrala faktorer i konkurrensen om kompetent arbetskraft. Produktiviteteten och ett gott rykte som arbetsgivare har sina utgångspunkter i ett välmående arbetskollektiv, trygg och sund arbetsmiljö där personalens kompetens möter arbetets krav. Utveckl- 4
ingen av ledningen och chefsarbetet kommer att bli viktigt. En rättvis personalledning och öppen kommunikation är grundpelare för chefsarbetet. En stark primärkommun är basen för reformer Den riksomfattande förändringen i kommun- och servicestrukturerna fortsätter. Tjänster produceras i allt större helheter så att finländare skulle ha likvärdiga möjligheter att få tjänster även i framtiden. Den nya kommunstrukturlagen, lösningar med anknytning till ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården, reformeringen av kommunallagen och lagstiftningen om kommunernas statsandelar samt den eventuella nya metropolförvaltningen kommer att märkbart påverka även möjligheter att utveckla Borgå och dess ekonomi under den pågående fullmäktigeperioden. Beredningen av dessa ändringar pågår ännu och deras verkningar kunde inte helt förutses i strategiarbetet. Borgå ställer sig fördomsfri till strukturella ändringar och främjar sådana lösningar med vilka en hållbar ekonomi samt välfärden hos stadens invånare kan tryggas. Borgås och östra Nylands tillväxt, livskraft och konkurrenskraft måste säkerställas då lösningarna för metropolområdet och Nyland tar form. Borgå stad bereder sig att ta större regionalt ansvar för tjänsteproduktionen i enlighet med modellen för en stark primärkommun. Vid förändringar bedöms ändamålsenligheten av samkommuner och övriga överkommunala sätt att producera tjänster och tjänsterna samlas huvudsakligen så, att Borgå stad bär ansvaret för att ordna dem. 5
3 Stadens grundläggande uppgift och vision Stadens grundläggande uppgift beskriver varför staden existerar och vilken dess kärnuppgift är. Den grundläggande uppgiften bygger på kommunallagen. Visionen är den framtidsbild man väljer till mål för stadens utveckling och som strategin leder till. Utförandet av den grundläggande uppgiften och förverkligande av visionen eftersträvas genom fyra mål som bedöms vara strategiskt viktiga: Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Invånarnas möjligheter till medverkande ökar En konkurrenskraftig och hållbar stad Grundläggande uppgift 6
Vision 7
4 Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skuldbördan är fortfarande stor Efter finanskrisen år 2008 har den allmänna ekonomiska tillväxten i Finland fortfarande varit svag. Enligt finansministeriets bedömning kommer totalproduktionen i Finland ännu år 2014 att vara under 2008 års nivå. Borgå stads skuldbörda är fortfarande hög jämfört med andra kommuner i vårt land. Staden har för närvarande en skuld på 130 miljoner euro, dvs. 2 660 euro per invånare. Detta är cirka 500 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Nyckeltalen som anger stadens likviditet och relativa skuldsättning uppfyller fortfarande kriterierna för en kriskommun. Den svaga ekonomiska situationen har sänkt räntorna på skulderna till en exceptionellt låg nivå. När penningmarknaderna återgår till det normala och räntenivån stiger kommer också lånens skötselkostnader att bli en betydande utgiftspost. Skatteinkomsterna har minskat Stadens mest betydande inkomstkälla är kommunalskatten. Den kommunala inkomstskattesatsen är i Borgå 19,25 %. Medeltalet i hela landet är 19,38 och i Nyland 18,66. Att den arbetsföra befolkningen minskar och att arbetslöshetsgraden håller sig hög leder till att kommunalskatteintäkterna är lägre än vad som förväntades. Regeringen har beslutat om åtgärder som minskar den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott. Åtgärderna ökar trycket för höjd kommunalskatt. Samfundskatternas andel av alla influtna skatter minskar till följd av den svaga ekonomiska tillväxten men också därför att kommunernas höjda fördelningsandel slopas år 2016. Redovisningarna av samfundsskatter till Borgå har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Fastighetsskattens andel av alla influtna skatter är ca 6 %. I fastighetsskattesatserna har Borgå stad spelrum. Stadens allmänna fastighetsskattesats är 1,2 procent, när den högsta i lagen tillåtna skattesatsen är 1,35. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna är 0,4 procent medan den högsta tillåtna skattesatsen är 0,75 procent. Statsandelarna minskar också i fortsättningen Staten har beslutat att skära ned kommunernas statsandelar i tre olika faser. Effekten av nedskärningar ökar årligen. Nedskärningarna i statsandelarna för Borgå stad är under åren 2012 2017 sammanlagt cirka 60 miljoner euro. På årsnivån motsvarar nedskärningarna i statsandelarna i genomsnitt intäkten av en kommunalskattesats på 1,2 procent. Det är sannolikt att statsandelarna inte heller efter år 2017 kommer att återställas till den nivå som föregick nedskärningarna. 8
Statsandelssystemet reformeras helt under den pågående fullmäktigeperioden. Den nya lagstiftningen förväntas träda i kraft vid ingången av år 2015. Målet är ett system som är enklare och klarare än det nuvarande systemet. Reformeringen av statsandelssystemet ökar inte helhetsbeloppet på statsandelar, men kommunvisa ändringar kan vara påtagliga. Regeringen har dessutom beslutat att slopa kommunernas lagstadgade uppgifter och skyldigheter till ett värde av cirka en miljard euro under åren 2014 2017. I en stad av Borgås storlek är effekten cirka 10 miljoner euro. Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå Stadens finansiella balans beskrivs med årsbidrag. Nyckeltalet anger skillnaden mellan stadens löpande inkomster och utgifter. Staden skuldsätter sig om investeringarna inte kan finansieras med årsbidraget. Målet är ett årsbidrag på cirka 15 miljoner euro. Målet är utmanande eftersom stadens ekonomiska balans ytterligare kommer att vackla under de närmaste åren. Utgifts- och investeringstrycken ökar när befolkningen åldras och servicebehoven ökar men samtidigt minskar inkomsterna till följd av nedskärningar i kommunernas statsandelar och sinande skatteinkomster. Enbart de åldersbundna kostnaderna för tjänsterna ökar över 3 miljoner euro om året även om det inte skulle göras några ändringar i servicenivån. Årsbidraget stärks under fullmäktigeperioden i första hand genom att utveckla serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet men staden måste också under den pågående fullmäktigeperioden höja kommunal- och fastighetsskatterna. Genom att höja kommunalskattesatsen med en procentenhet kan staden få tilläggsinkomster på cirka 8 miljoner euro. Beskattningen hålls ändå på en konkurrenskraftig nivå. Tyngdpunkten i beskattningen flyttas i enlighet med statens mål från beskattningen av arbete och konsumtion till beskattningen av egendom. Kostnadsberäkningen och kostnadsmedvetenheten i serviceproduktionen utvecklas inom hela stadskoncernen. Antalet årsverken hos stadens anställda får inte stiga under fullmäktigeperioden ifall det inte påförs nya lagstadgade uppgifter för kommuner som ökar antalet anställda. Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk Återanskaffningsvärdet av byggnader som är i stadens direkta ägo, dvs. värdet på nya motsvarande byggnader är cirka 440 miljoner euro. Byggnadernas tekniska värde, dvs. dagens värde, är cirka 330 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass är 76 procent. Konditionsklassen anger hur stort byggnadernas gällande värde är jämfört med värdet på motsvarande nya byggnader. Slitage och åldrandet minskar byggnadernas värde årligen med 7,5 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass bibehålls oförändrad, om man årligen använder en summa som motsvarar deras slitage för saneringen av dem. Staden äger många byggnader som är i dåligt skick och som behöver omedelbar sanering. Gamla lokaler är ofta förknippade med många problem. De lämpar sig dåligt för det nuvarande användningsändamålet, lokalernas drifts- och underhållskostnader är stora, energieffektiviteten är dålig och lokalerna ligger inte längre på centrala platser. Det stora behovet av sanering och renovering av lokalerna är å andra sidan också en möjlighet: staden utvecklar i fortsättningen tjänstenätverket så, att det blir ännu mer fungerande och kostnadseffektivare. 9
Staden använder under den pågående fullmäktigeperioden cirka 20 miljoner euro om året för investeringar. Detta motsvarar de årliga avskrivningarna av egendomen i bokslutet, dvs. slitaget av stadens egendom under ett år. Staden kommer att avstå från gamla byggnader som är i dåligt skick och nya ersättande byggnader placeras på platser som med hänsyn till ett fungerande och effektivt tjänstenätverk ligger på centrala ställen. Läget av, gruppstorlekar, personalen, redskap och annan verksamhet på stadens serviceställen planeras så, att tjänsterna kan produceras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I samband med alla nya investeringsbeslut bedöms det hur lönsam investeringen är i förhållande till investeringens kostnader under dess livscykel. I livscykelkostnaderna ingår vid sidan av den egentliga investeringskostnaden också alla kostnader för skötsel och underhåll, ombyggnader samt kostnaderna som uppstår då tjänster produceras. Vi överväger då vi tar nya lån Staden kan skaffa behövliga lokaler så, att den äger lokalerna eller använda lokaler som ägs av andra med hjälp av långa hyreskontrakter. När det övervägs vilketdera alternativet, att äga eller att hyra, som är bättre betonar man riskhanteringen och nyttan på lång sikt. Staden kan också finansiera investeringar genom att ta lån men en förutsättning är att investeringen ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för tjänsteproduktionen. Under strategiperioden tar staden nya lån på högst 20 miljoner euro (siffran gäller inte affärsverken). Driftsutgifterna och stadens löpande utgifter finansieras inte med lån. Utgångspunkten är att återbetalningstiden för investeringen är högst 10 år, men i särskilda fall får den vara högst så lång som byggnadens livscykel är. Intäkter från försäljning av fastigheter kan användas till nybyggen och ombyggnader. Staden avstår i första hand från sådana fastigheter vars bruksvärde är litet jämfört med byggnadens kommersiella värde. Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten i tjänsteproduktionen. Antalet årsverken hos vår personal ökar inte. Vi höjer verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna. Vårt mål är att årsbidraget är cirka 15 miljoner euro per år. Vi utvärderar lönsamheten av investeringar utgående från effektivering av tjänstenätverket. Nya lån kan vi ta bara för projekt som ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för serviceproduktionen. Vi tar nya lån på högst 20 miljoner euro under strategiperioden. Indikatorer Realökningen av driftsutgifter Realökningen av löner Förändring av årsverken Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifter 10
Årsbidrag/invånare Årsbidragets andel av avskrivningar Intern finansiering, % för investeringar Lånebördan/invånare 11
5 Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade Borgå har till största delen det väsentliga som behövs för välfärd. Staden växer och andelen personer i arbetsför ålder är större än i hela landet i medeltal. Befolkningens inkomstnivå är högre än genomsnittet och Borgåbornas hälsotillstånd är bättre än i landet i genomsnitt. Den allmänna välfärdsnivån har hela tiden blivit bättre, men välfärdsskillnaderna mellan olika socialgrupper är oförändrade, eller har ökat. Personer med mindre utbildning, lägre inkomster och lägre yrkesstatus är sjukare än andra, lider oftare av nedsatt funktionsförmåga och dör yngre. Sämst är läget för dem som är arbetslösa. Det finns också skillnader i välfärden mellan regioner och kön. De regionala arbetslöshetssiffrorna varierar från full sysselsättning till en arbetslöshetsgrad på 23 procent. Välfärds- och hälsoskillnader ökar illamående och arbetsoförmåga vilka blir också ekonomiskt dyra för samhället. Cirka 20 procent av befolkningen konsumerar 80 procent av servicens resurser. Borgå stad strävar efter att under den pågående fullmäktigeperioden minska skillnaderna i invånarnas välfärd. Tjänster riktas särskilt till de invånargrupper som riskerar bli marginaliserade. Staden vidtar åtgärder som förbättrar arbetslösas handlingsförmåga och minskar regionala skillnader i välfärden. Utvecklingen av förorter påbörjas i Gammelbacka. Vi förebygger marginalisering av unga Även om största delen av barnfamiljer och unga i Borgå mår bra är marginaliseringen ett hot också i Borgå. En liten del av unga har så svåra problem att de hotar marginalisera den unga personen så, att personen inte kan ta del av tjänsterna. En låg utbildningsnivå orsakar ungdomsarbetslöshet och ungdomsarbetslösheten ökar behovet av socialarbetets tjänster och utkomststöd. Över hälften av utkomststödets nya klienter är under 30 år. Problemen i livssituationen hos unga, bristfälliga boendekunskaper och skuldsättningen syns som stort behov av stöd. Lite över 10 procent av unga i åldern 17 24 år har ingen studie- eller arbetsplats alls. Barnens och ungdomarnas problem med psykisk hälsa har ökat vilket återspeglas bl.a. som inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Enligt skolhälsoenkäten upplever var femte elev i årskurs 8 och 9 i Borgå sitt hälsotillstånd som dåligt, röker dagligen och är kraftigt berusade minst en gång i månaden. Under den pågående fullmäktigeperioden satsar staden särskilt på åtgärder som förebygger marginalisering av unga. 12
Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Barnfamiljernas behov av stöd ökar särskilt då man står inför vändpunkter i familjelivet. Sådana vändpunkter är till exempel när barnet föds eller om en familjemedlem blir sjuk eller om familjer möter plötsliga problem. Behovet av stöd är stort särskilt i de barnfamiljer som drabbas av ekonomiska problem. Både familjer med små inkomster som lever under risk för fattigdom och familjer som förbundit sig att betala överstora bostadslån har ekonomiska bekymmer. Det totala antalet fattiga barnfamiljer har ökat och det finns ett stort antal låginkomsttagare i ensamförsörjarfamiljer. Vardagen är speciellt svår för de familjer där endast en vuxen person ansvarar för familjens vardag. Cirka 7 procent av barnfamiljer i Borgå får utkomststöd. Dessutom bor en stor del av småbarnsfamiljer trångt. Antalet kontakter till barnskyddet i Borgå har minskat en aning men arbetsmängden i klientfamiljerna har ökat. Ett oroväckande fenomen inom barnskyddet är den tilltagande oron för omsorgen om små barn. I barnskyddsarbetet har tyngdpunkten redan flyttats till den öppna verksamheten, och samtidigt har man minskat användningen av köptjänster och minskat kostnaderna. Genom att öka familjearbetet har man kunnat begränsa upphandlingen av köptjänster inom barnskyddets öppenvård. Man har också lyckats minska antalet placeringar och förkorta placeringstiden för barn inom barnskyddets öppenvård och anstaltsvård. Detta är viktigt med tanke på både den mänskliga aspekten och kostnaderna för tjänsteproduktionen. Staden stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familearbetet och andra förebyggande tjänster. Syftet med familjearbetet är att familjer får stöd i vardagen och i akuta situationer innan de behöver tjänster inom barnskyddet. Med förebyggande tjänster strävar man efter att antalet kontakter till barnskyddet inte ökar, att användningen av övriga specialtjänster minskar och kötiderna till tjänster minskar. Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Äldre människor i Borgå som är över 75 år upplever sin livskvalitet och hälsa vara bättre än genomsnittet i övriga Finland. Av dem bor cirka 90 procent hemma. Över 75 år gamla personer som bor ensamma hemma är lite mer än i landet i genomsnitt. Ensamhet och lindrig depression samt anknytande brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma i eget hem. Tjänstestrukturen i äldreomsorgen i Borgå har fortfarande en för stor betoning på anstaltsvård. 6 procent av äldre personer är i långvården på åldringshemmen och hälsovårdscentralen medan siffran borde gå ned till 3-procentsnivån för att motsvara rekommendationen. Staden utvecklar fortfarande tjänster som stöder äldre människors möjligheter att bo hemma. Omsorgstjänster dygnet runt utvecklas genom att åldringshemstjänster ändras till effektiverat serviceboende. Vi minskar regionala skillnader i välfärden och höjer arbetslösas arbetsförmåga. Vi förebygger marginalisering av unga. Vi stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Vi stöder äldre människors handlingsförmåga och möjligheter att bo hemma. Indikatorer 13
Arbetslöshetens regionala skillnader Antalet ungdomsarbetslösa 17-24-åringar utanför utbildning Unga under 30 år som fått utkomststöd under en lång tid Levnadssätt hos unga i årskurs 8 och 9 Familjearbetets klienter (innehåller klienterna för familjearbetarna i hemvården) Familjer som upplever att de får stöd i uppfostringsuppgiften. Elever i årskurs 8 och 9 som upplever brist på föräldraskap Antalet anmälningar, ansökningar och begäranden som gäller barnskyddet Livskvaliteten som 55 74-åriga upplever Personer över 75 år som bor hemma 14
6 Invånarnas möjligheter till deltagande ökar Vi sporrar unga att delta och rösta Det kommunala självstyret innebär att människor som bor i samma område gör tillsammmans val och fattar beslut som gäller deras egen välfärd och utvecklingen av området. Invånarnas sätt att delta och påverka har förändrat sig under de senaste åren. Intresset för den representativa demokratins traditionella former har svalnat. Röstningsaktiviteten i kommunalvalet har minskat och förtroendeuppgifterna intresserar inte mera så många som tidigare. Unga är speciellt lata att rösta. I genomsnitt är det bara var tredje ung finländsk person under 25 år som använder sin rösträtt. Borgå stad har inför kommunalvalet 2008 och 2012 genomfört ett åtgärdsprogram med vilket staden ville sporra unga att använda sin rösträtt. Under den pågående fullmäktigeperioden fortsätter staden att stöda den representativa demokratin genom att sporra unga till deltagande och att använda sin rösträtt. Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Invånarna vill nuförtiden i allt högre grad direkt påverka ärenden och tjänster som ligger dem nära. I och med att teknologin utvecklas har det uppstått nya populära möjligheter till påverkan och växelverkan, t.ex. sociala medier. Den pågående kommunreformen utmanar också till att överväga tillvägagångssätt med vilka man utvecklar invånarnas möjligheter att påverka. I ett brytningsskede måste staden hitta på nya sätt med vilka växelverkan med invånarna ökas. Invånarna önskar dessutom allt oftare att de kan vara med och planera, utveckla, modernisera och testa stadens tjänster t.ex. med hjälp av enkäter, undersökningar och kundråd. När tjänster utvecklas med användaren i fokus förbättras tjänsternas kvalitet, kostnadsmedvetenheten i tjänsteproduktionen blir ofta bättre och tjänster som anses onödiga kan slopas. Staden utvecklar i fortsättningen sina tjänster tillsammans med kunderna redan när tjänster planeras. Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster utreds systematiskt och regelbundet i hela stadsorganisationen. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Olika sammanslutningar och samfund har en stor betydelse för invånarnas välfärd. Att delta i sammanslutningars och samfunds verksamhet minskar ensamhet och skapar vettig betydelse för livet. Särskilt med tanke på äldre människors välmående är det viktigt att möjligheten att vara med i ett samfund består. Närmiljöns stöd, "grannhjälpen" och olika kamratgrupper kan vara av central betydelse också i förebyggande av marginaliseringen. Invånarnas påverkarråd som deltog i beredningen av strategiarbetet lyfte starkt fram rollen som invånarnas självständiga verksamhet, kamratgrupper, föreningar och organisationer, församlingar och den övriga tredje sektorn har när det gäller att öka välfärd. Bristen på samarbete ansågs vara 15
ett av de största problemen. Olika aktörer känner inte det arbete och verksamhet som andra och staden utför. Staden stöder under den pågående fullmäktigeperioden invånarnas självständiga arbete, kamratgrupper och tredje sektorn genom att ta dem närmare varandra. Samarbetsmöjligheter ökas särskilt genom att förmedla information och koordinera verksamheten. Vi uppmuntrar unga att delta och att använda sin röst vid kommande val. Vi utvecklar stadens tjänster tillsammans med invånarna redan när tjänster planeras. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Indikatorer I hur stor grad möjligheter till påverkande finns och används Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster Andelen av dem som aktivt deltar i verksamheten av något samfund (ATH) 16
7 En konkurrenskraftig och hållbar stad Stadens befolkningsantal växer klart En livskraftig stad behöver nya invånare och konkurrenskraftiga företag. Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har varit utmärkt i en jämförelse med andra kommuner under de trettio senaste åren. Stadens befolkning har ökat kontinuerligt, med sammanlagt över 10 000 personer sedan år 1980. Jämfört med genomsnittet är andelen högutbildade, höginkomsttagare och barnfamiljer större bland inflyttarna. Staden strävar efter att befolkningsantalet alltjämt ökar klart. Barnfamiljer och turister lockas till Borgå med hjälp av en aktiv stadsmarknadsföring och Borgås rykte som en trivsam stad som erbjuder mångsidiga tjänster stärks. Vi främjar näringslivets konkurrenskraft Konkurrenskraftiga företag skapar för invånarna arbetsplatser, inkomster och tjänster samt för staden skatteinkomster. Konkurrenskraftiga företag kan också utveckla sin verksamhet på ett miljövänligt sätt. Största delen av företagen och arbetskraften i Borgå fungerar i servicebranscher, men industrin erbjuder mer arbetsplatser i Borgå än i andra kommuner i Finland i genomsnitt. De starka branscherna i näringslivet är oljeraffineringsindustrin och petrokemin, elteknik, turism samt servicebranscher. Borgå är också ett betydande centrum för cleantech- dvs. miljöaffärsverksamhet. Det är fråga om affärsverksamhet som sparar miljö, naturresurser och energi. Borgå främjar företagens och näringslivets konkurrenskraft genom att skapa en verksamhetsomgivning där företagen kan växa och utvecklas. Stadens arbetsplatssufficiens ska i fortsättningen bevaras minst på den nuvarande nivån som är cirka 90 procent. Förutsättningar för att miljöaffärsverksamheten kan växa ökas fortfarande som del av projektet för kompetens- och utvecklingscentret för elektrisk husteknik. Staden utvecklar sysselsättnings- och utbildningstjänster som tryggar företagens och den offentliga sektorns arbetsgivares möjligheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft i Borgåregionen. Yrkesutbildningstjänster som motsvarar arbetskraftsbehovet inom Borgå och östra Nyland ska säkerställas. Uppkomsten och utvecklingen av företag stöds också med rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Planeringen av markanvändningen och planläggningen påverkar centralt i stadens tillväxt och näringslivets verksamhets- och sysselsättningsmöjligheter. Staden anskaffar i fortsättningen tillräckligt råmark i stadens tillväxtriktningar för att stadsstrukturen kan planeras så, att den är livskraftig och energieffektiv. Staden producerar i tillräckligt mått företagstomter som motsvarar olika företags behov samt skapar genom planäggning mångsidiga boendemöjligheter för stadens invånare och arbetskraften i området. Bostadsområdena planeras så, att staden erbjuder mångsidiga boendemöjligheter, såväl hyres-, bostadsrätts- och ägarbostäder som egnahems-, radhus- och höghuslägenheter. 17
Vi gör stadsstrukturen tätare Stadsstrukturen i Borgå håller på att decentraliseras utanför centrumområdena och resor för att uträtta ärenden och resor till och från arbetet har blivit längre. Detta ökar utsläppen av växthusgaser och kostnader som föranleds av ordnande av tjänster. Borgå stad fortsätter utvecklingsarbetet som inleddes i Skaftkärrprojektet och gör stadsstrukturen tätare genom en energieffektiv stadsplanering och energieffektivt byggande. Bosättningen och tjänsterna placeras på ett sätt som är vettigt med tanke på miljön. Minst 75 procent av nya egnahemshusen byggs på planlagda områden. Den offentliga trafiken och gång- och cykeltrafiken planeras så, att stadens invånare kan nå tjänsterna självständigt utan egen bil. Tjänster som kan nås lätt, en fungerande arbetsresetrafik samt en trivsam, trygg, hälsosam och tillgänglig boendemiljö ökar invånarnas välfärd och möjligheter till företagens tillväxt, och även äldre människor kan bo hemma längre. Borgåborna uträttar nuförtiden ärenden och gör uppköp också mycket i huvudstadsregionen. Staden behöver i fortsättningen allt mångsidigare och mer lockande kommersiella tjänster både stora affärsrörelser och mindre rörelser i närheten av bosättningscentra och tätorter. Vi minskar utsläpp av växthusgaser Energieffektivitet betyder ett sparsamt bruk av resurser och produktion av energi med energikällor som är förnybara och som ger så lite utsläpp som möjligt. I Borgå används det för energiproduktion huvudsakligen förnybara bränslen. I uppvärmningen av stadskoncernens egna fastigheter föredras det fjärrvärme. Staden främjar också på andra sätt ett ökat bruk av fjärrvärme. Det traditionella intrycket av Borgå är grönt och havsnära. Vattendragen, skogar och byggda grönområden ökar människornas välmående och lockar invånare till staden. Skogar och kärr fungerar också som koldioxidsänkor, dvs. de binder koldioxid och förebygger global uppvärmning. Borgå stad förbinder sig att främja lösningar som bevarar nivån på stadens nuvarande koldioxidsänkor och minskar utsläppen av växthusgaser. Staden strävar på lång sikt till år 2030 efter att minska utsläpp av växthusgaser med 80 procent. Staden strävar efter att hantera miljörisker som orsakas av oljetransporter på Östersjön och fartygstrafiken till och från Sköldviks industriområde i samarbete med övriga aktörer. En olycka på ett oljefartyg på Finska viken skulle i Borgå skärgård orsaka stora skador för vattenekosystemet, näringsverksamheten och fritidsanvändningen av vattnen. Staden deltar med myndigheter i förebyggande av oljeskador och sköter vid behov om efterbekämpningen av skadan. Vårt mål är att stadens befolkningsantal växer fortfarande klart. Vi främjar företagens verksamhetsmöjligheter med markpolitiken, planläggningen och utbudet av tomter. Vi tryggar företagens och offentliga sektorns möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Vi säkrar yrkesutbildningstjänster som motsvarar regionens arbetskraftsbehov. Vi gör stadsstrukturen tätare och planerar och bygger energieffektiva, trivsamma, trygga, hälsosamma och tillgängliga bostadsområden. Vi främjar lösningar som minskar utsläpp av växthusgaser. 18
Indikatorer Arbetsplatssufficiens Ökning av befolkningsantalet Sysselsatt arbetskraft, antal personer Andelen byggda egnahemshus på planlagt område Fördelning av bostadstyper Andelen förnybar energi i produktion av fjärrvärme Antalet hushåll som är anslutna till fjärrvärmenätet Färdsätten mellan personbiltrafik, offentlig trafik och gång- och cykeltrafik Företagstomter som marknadsförs och som har överlåtits Förflyttning av köpkraft De sammanlagda inkomsterna från turism 19