Artikel i tidningen Chefer och ledare om utbildning i patientsäkerhet och förändringsledning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Artikelförfattare: Niklas Källberg, Helseplan www.cheferochledare.se
Patientsäkerhetsutbildningar med effekt Text: Niklas Källberg, Helseplan Helseplan, ett konsult- och utbildningsföretag inom hälso- och sjukvården, har genomfört utbildningar i patientsäkerhet och förändringsledning för chefer, patientsäkerhetsansvariga och medarbetare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här delar Helseplan med sig av faktorer som bidrar till en framgångsrik utbildningsinsats. År 2016 tog ledningen vid Akademiska sjukhuset i Region Uppsala ett förnyat och samlat grepp kring patientsäkerhetsarbetet. Som ett led i detta beslutade man att anordna utbildningar i patientsäkerhet och förändringsledning för chefer, patientsäkerhetsansvariga och medarbetare vid sjukhuset. Syftet med de obligatoriska utbildningarna var att bidra till ett mer systematiskt arbete med patientsäkerhetsfrågor, inklusive patientsäkerhetskultur, samt att erbjuda chefer och medarbetare nya verktyg för att åstadkomma hållbara förbättringar i sin verksamhet. Helseplan, som också har ansvarat för patientsäkerhetsutbildningen i Stockholms läns landsting, fick uppdraget att utveckla två utbildningar: En e-utbildning för medarbetare och en seminarieserie för chefer. Målet för utbildningssatsningen vid Akademiska sjukhuset var att 90 procent av alla chefer och patientsäkerhetsansvariga skulle ha genomfört chefsutbildningen inom tre år samt att majoriteten av medarbetarna skulle ha genomfört e-utbildningen. Denna typ av processmål är vanliga i utbildningssammanhang och fyller sitt syfte att följa upp om målgruppen har gått utbildningen eller inte. Minst lika viktigt när vi talar om vad vi vill åstadkomma är dock att utbildningen får effekter i verksamheten. 30 FA K TO R E R S O M B I D R AG I T T I LL E N F R A M G Å N G S R I K U T B I L D N I N G S I N SAT S Helseplan har lång erfarenhet av att arbeta med utbildningar för chefer och medarbetare inom hälso- och sjukvården och har även studerat hur man kan få reell effekt av utbildningsinsatser. För att få effekt av förändringar vet vi att det inte bara krävs tid och engagemang utan också förståelse för området hos chefer och ledare. Akademiska sjukhuset fokuserade tidigt på behovet av engagerade ledare, ett tydligt ledarskap samt tid för reflektion. Chefsutbildningen har därför varit en central del i satsningen. Sedan starten har 210 chefer och patientsäkerhetsansvariga på Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping samt enheten för hälsa och habilitering i regionen gått utbildningen och majoriteten av dessa har presenterat förbättringsplaner för patientsäkerhet. Utbildning kan ses som en förändringsprocess. Det handlar om att föra personer från ett läge till ett annat, att både utveckla kunskap och att förmå deltagarna att reflektera över och ändra invanda beteenden. En central faktor i förändring är upplevelsen av förtroende för de personer som står bakom förändringsprocessen, samt att man litar på att den som leder förändringen är kompetent i sin roll. Patientsäkerhetsutbildningarna i Uppsala utvecklades därför i tätt samarbete med chefsläkare och chefssjuksköterska, som även svarade för att informera om utbildningen via sjukhusets ledningsgrupper och övriga interna informationsforum. En framgångsrik strategi i utformningen av utbildningarna har varit att använda dels nationella experter i patientsäkerhet, dels experter från Uppsala för lokal kunskapsspridning och förankring. Från Helseplans sida har erfarna förändringsledare och utbildare
Foto: Staffan Claesson HE L SEPL A N utvecklat och processlett utbildningen: Niklas Källberg, Patrik Holmberg och Maria Wegner. I e-utbildningen, som riktar sig till samtliga medarbetare och som för närvarande har genomgåtts av totalt 12 000 medarbetare i Stockholm och Uppsala, ligger fokus på att deltagaren ska förstå patientsäkerhetsarbete övergripande och samtidigt ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt eget område, där varje medarbetare får reflektera över hur denne själv kan bidra till säkerhetsarbetet. E-utbildningen ska appellera till olika målgrupper och deltagarna ska känna igen sig i olika situationer. Fakta mixas med illustrationer och filmer, företrädesvis kopplade till den egna regionen/landstinget för igenkännande. Varje modul i utbildningen avslutas med summerande reflektionsfrågor som cheferna uppmuntras att ta upp till diskussion i sina medarbetargrupper, exempelvis på arbetsplatsträffar. Utvärderingar visar på en ökad förståelse i gruppen när man fick diskutera de ofta svåra frågorna tillsammans. Upplägget av utbildningen är avgörande för att uppnå konkreta och varaktiga effekter. Sättet man utbildar på måste passa målgruppen och ämnet. Liknande utbildningar som Helseplan har genomfört inom angränsande områden har gett positiva resultat av så kallad blended learning. För chefsutbildningarna i patientsäkerhet valde vi att blanda utbildningsupplägg genom att låta deltagarna först gå e-utbildningen och därefter chefsutbildningen, bestående av fyra obligatoriska seminariedagar utspridda på fyra månader. Utbildningen gav grundläggande kunskaper som olika vårdskadeområden, regelverk, säkerhetskultur, kommunikation, patientinvolvering, säkert teamarbete och förbättringsarbete. Under seminarierna fick deltagarna möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med kollegor och experter, diskutera händelser och öka sin kunskap kring patientsäkerhetsfrågor. Chefs läkare och chefssjuksköterska deltog aktivt under samtliga undervisningstillfällen. På så sätt säkerställde vi en förankring hos personer med mandat och kunskap att svara på frågor och som kunde agera direkt på idéer och förändringsförslag från deltagarna. Seminariernas innehåll gicks igenom i förväg med både externa och interna föreläsare. Det pedagogiska upplägget utformades utifrån teori om olika lärstilar, så att såväl de praktiska och aktiva som logiska och 31
reflekterande deltagarna fick möjlighet att lära på bästa sätt genom föreläsningar, storgruppsdiskussioner, egen reflektion, bikupor och eget arbete. VIKTEN AV FÖRÄNDRINGSKOMPETENS F Ö R H Å L L B A R A R E S U LT A T Sjukvårdens professioner har en hög ämneskunskap och tar hela tiden nya steg för att förbättra behandlingsmetoder, vilket har gett Sverige medicinska resultat i världsklass. Förbättrings arbete är ett av de områden där chefer i hälsooch sjukvården behöver stärka sin kunskap, en slutsats som nyligen förstärktes i en regeringsrapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, där Helseplan har bidragit. En mycket viktig del i chefsutbildningen har därför, som tidigare beskrivits, varit att deltagarna får både teoretisk kunskap om patientsäkerhet och verktyg för att själva arbeta med förbättringar i sin egen verksamhet. Stor vikt lades vid utvecklad kunskap om hur man driver förbättringsarbete utifrån bästa tillgängliga vetenskap, baserat på aktuell forskning kring framgångs rika förändringsprocesser i hälso- och sjukvården. Bilden nedan visar sex förändringskompetenser som ledare bör vara medvetna om och se till att de finns tillgängliga i organisationen. Givet förändringskompetenserna måste ledare ha kunskap i hur man bedriver lärandestyrt MARGARETA ÖHRVALL, CHEFSLÄKARE AKADEMISKA SJUKHUSET:» V I H A R D E S I G N AT C H E F S UTBILDNINGEN MED INSLAG S O M G Ö R AT T KU N S K A P E R N A C H E F E R N A FÅ R KO M M E R T I LL DIREKT PRAKTISK ANVÄND N I N G B L A N D A N N AT I F O R M AV FRAMTAGANDET AV FÖR BÄT T R I N G SP L A N E R I N O M PAT I E N T S Ä K E R H E T. «förändringsarbete som Batalden och Stoltz definierar i sin modell om professionell kunskap kontra förbättringskunskap. Helseplan gör förändringsledarskap till en del av utbildningen och levandegör med konkreta exempel från mångårig erfarenhet av att driva förbättringsprojekt på strategisk och operativ nivå i hälsooch sjukvården. För att förstärka möjligheten att något verkligen händer i verksamheten får deltagarna skriva egna förbättringsplaner, som ska kunna genomföras i den egna verksamheten. Utbildare som är experter på förbättringsmetodik ger dem återkoppling och vid ett diskussionsseminarium får deltagarna öva på att verbalisera sin plan och Förändringskompetenser 1. Projektledning och projektarbete 2. Processutveckling (variation) 3. Organisation och struktur (system) 4. Förståelse för och integration av olika kompetenser och världar 5. Hantering av emotionella processer 6. Kommunikation och samordning Förändringskompetenser i sjukvården, Källberg 2013 32
Foto: Jenny Hammar NIKLAS KÄLLBERG:»SAMARBETET MED UPPDRAGSGIVARNA HAR F U N G E R AT FA N TA ST I S K T BRA. VI HAR TILLSAMMANS F O R T L Ö PA N D E U T VÄ R D E R AT O C H F Ö R BÄT T R AT UTBILDNINGEN, INTE MINST MED HJÄLP AV VÄRDEFULL ÅT E R KO P P L I N G F R Å N D E LT A G A R N A. «få respons från kollegor. Detta är något alla förändringsledare bör få tillgång till: En grupp personer som tillsammans hjälper varandra med nya perspektiv och kommentarer på förbättrings arbete, vilket gör att chansen att lyckas ökar. Niklas Källberg, ek dr och VD för Helseplan och programansvarig för utbildningarna, säger att samarbetet med uppdragsgivarna har fungerat fantastiskt bra. Vi har tillsammans fortlöpande utvärderat och förbättrat utbildningen, inte minst med hjälp av värdefull återkoppling från deltagarna. EFFEKT AV UTBILDNINGARNA OCH TANKAR K R I N G F O RT SAT T A R B E T E Vad har då uppnåtts med utbildningen har det hänt något i Uppsala? En uppföljande halvdag hölls i april 2017 för att uppmärksamma och underlätta genomförandet av förbättringsplanerna. Samtliga deltagare från chefsutbildningen bjöds in för att delge varandra hur det hade gått med de förbättringsplaner man tog fram och stötta varandra. Här deltog också representanter från sjukhusledningen för att visa på vikten av arbetet. Hela 75 procent av deltagarna svarade i en enkät att de hade genomfört förbättringsprojektet eller påbörjat och var på väg att slutföra det. Detta visar på en tydlig och konkret verksamhets effekt av utbildningen. Ledarens prioritering av genomförandet var den viktigaste faktorn för effekt i verksamheten (70 procent) och det som brukar kallas momentum för förändring, det vill säga att förbättringen uppfattades som viktig att genomföra, kom som nummer två (64 procent). Viktiga framgångsfaktorer för utbildningen upplevdes vara inspirerande föreläsare med legitimitet, samt förankring i både forskning och praktik. Som fördelar angavs också att utbild- ningen förankrades i det dagliga arbetet genom förbättringsplanerna och att ledare deltog i utbildningen. Det har sagts många gånger tidigare men tål att upprepas: Chefens eller ledarens engagemang är en av de viktigaste faktorerna för att få effekt av förbättringsarbete och förändringsprocesser. MARIE SJÖDIN, CHEFSSJUKSKÖTERSKA:» S T Y R K A N I PAT I E N T S Ä K E R HETSUTBILDNINGEN ÄR MIXEN A V T E O R E T I S K K U N S K A P, E X P E R T E R N A I PAT I E N T S Ä K E R HETSFRÅGOR SOM ÄR FÖRE LÄSARE UNDER KURSEN OCH AT T A LL A C H E F E R S O M Ä R D E LT A G A R E I K U R S E N B I D R A R E N S K I LT O C H I G R U P P T I L L A T T B Å D E F Ö R D J U PA O C H B R E D D A UTBILDNINGEN.«33