Ute är inne. Platser, verktyg och metoder Nynäshamn den september 2017

Relevanta dokument
UV-strålning, aktivitet och allmän hälsa

Multifunktionella utomhusmiljöer

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

kopplade till förskolans utemiljö

Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges.

Hur utemiljöer påverkar förskolebarns fysiska aktivitet och solexponering i olika landskap och klimat

Naturkontakt på skolgårdar

Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

Hur aktiva är vuxna?

Fysisk aktivitet och effekter på hälsa hos barn. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

Utemiljöns betydelse för barns lek, samspel och koncentration

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

OMEP-nytt. tidskrift för svenska OMEP nr 3 - december 2012 ORDFÖRANDEBREV FRÅN SKÅNEKRETSEN INNEHÅLL. 1

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Ute är inne. Izabella Wiberg Lotta Hansson Miljöförvaltningen Malmö stad Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 Förskoleföräldrar Strandgården 11 svarande

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Betydelsen av kvalitet och storlek på förskolors utemiljöer: En fallstudie av förskolor i Gävle

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor

Kartläggning av UV-skydd på förskolegårdar i Stockholm Stad

Malmö maj

Viktig, ung och stolt. Göteborg

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Minskad energianvändning med hjälp av ny algoritmisk ljusstyrning

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

MOVIUM FAKTA #

TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR

Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn. Utvärdering av en implementeringsprocess

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Friluftsliv och naturupplevelser

Förskolegårdar i Bredäng hur kan utemiljön stimulera till fysisk aktivitet?

Mår bra eller mycket bra

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Ett pedagogiskt uterum

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Föräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015

Barns fritidsvanor. Fysiskt aktiva elever. Jan-Erik Romar. Fysik aktivitet

Bilaga 6. Enkätfrågor

Hur nöjd är du med förskolan?

Flod våg Art nr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Skolans och förskolans utemiljö

Få unga rör sig tillräckligt

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Testa dina vanor Hälsotest

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn Utvärdering av en implementeringsprocess

Fysiskt aktiva elever

Stillasittande & ohälsa

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Attraktiva skolgårdar

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta?

Fysiskt aktiva elever

UTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Karolinska Exhaustion Scale

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Youth Aware of Mental health (YAM)

Vad är psykisk ohälsa?

Pedagogisk Verksamhetsidé

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

S c a m p e r. Förskolemiljöer och barns hälsa

Hur mår unga i Gävleborg?

Skolverket har tagit fram ett förslag till författningsändringar grundskolan gällande mer rörelse i skolan.

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Fysisk aktivitet men också sömn, kultur och kärlek

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

UV-skydd på Förskolor i Järfälla kommun. Av: Lina Boström

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

meditation ÖVNINGSBOK

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Toronto Charter maj 2010 PA on behalf of health, for economy, for a sustainable environment

Övergripande inledning om samhällsplanering

för Havgårdens förskola

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Nya förutsättningar för utelek! Äpplebarnen <3 gården!

The national SIMSAM network (I)

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Transkript:

Ute är inne. Platser, verktyg och metoder Nynäshamn den 21-22 september 2017 Cecilia Boldemann Karolinska institutet Institutionen för folhälsovetenskap Tel: 0737-44 57 68 cecilia.boldemann@ki.se

Svenska barn generellt friska, men Hög förekomst Överexponering för sol Övervikt/fetma Stress mao - problemen spretar Olika projekt/program slåss om resurser och uppmärksamhet

Vitamin fysisk aktivitet i kombination med lagom sol

Normal Osteoporosis

Vad behövs för att stärka hälsan? Fysisk aktivitet: Flickor >12000-15000 steg per dag Pojkar >15000 steg per dag (C Tudor-Locke et al) Solexponering: <200 J ultraviolet strålning (UV) från solen 5-30 minuter sol mitt på dagen, lite olika beroende på plats och hud Ljust skinn: inte mer än det tål Mörkt skinn: får vad som behöv (WHO, IC/NIRP)

Tillfälle för fysisk och psykisk återhämtning RO

För mycket ultraviolett strålning från solen mer än 20% av ettåringarna har bränt sig Övervikt / fetma 15-20% (störd ämnesomsättning) Stress (över- och understimulering)

Slagsmål om resurser och uppmärksamhet Den gemensamma nämnaren för LAGOM SOL MER LEK OCH STOJ STIMULANS VILA OCH ÅTERHÄMTNING Självreglerande Grönska (t.ex. dynamiska nav, favoritställen för återhämtning, umgänge, kommunikation) i termer (eller funktioner) av fysisk aktivitet och solexponering: Kärntemperatur, medfödd nyfikenhet, känslomässig respons på färger, randigt lekmönster (spurtar - återhämtning) = benväxt och benmineralisering = UV index 7 3

Bedömning av utemiljön - Yta (m 2 )? - Träd, buskage, kuperad yta, bar eller platt? - Lekställen och lekinstallationer integrerade i naturen dvs. använder barnen naturen och vegetationen i sin lek?

Sky Viev Factor (himmelsvy, fiskögonoptik) <50% av den synliga himlen från positioner som används för lek?

Mätningar på 400 förskolebarn vid 22 förskolor i Stockholms län, - Research Triangle Park, NC, USA och Malmö Fysisk aktivitet Solexponering Koncentrationsförmåga, observationsprotokoll Stress=salivcortisol Sömn och hälsotillstånd=enkäter and dagböcker som föräldrarna fyllde i Deltagande observation Arbetsmiljö=enkäter till personalen

Detta Jämfört med detta tar 1500 2000 fler steg per dag (under 7 timmar) Kan vara utomhus hela dagen utan solsveda (>40N) Mindre koncentrationssvårigheter liknande ADHD Sover längre på natten Är smalare om midjan Har högre kostisolvärden De är mera ute och mer aktiva ute än inne (fin utemiljö = det är roligare att vara ute!)

Hinder: RÄDSLA

Barnen buras in Stoppa dem inte!

Integration av nya markplaneringsrutiner på kommunal nivå (bl.a. systematisk annektering av högkvalitativ mark åt barnen)!

Beslut i kommunstyrelsen (på fullmäktiges uppdrag) Uppgradering av 5 förskolor Bedömning av utemiljöerna med - enkät till förskolepersonalen - Kvalitativ analys och poängsättning av expertis (miljöpsykolog, landskapsarkitekt) - Kvantitativ analys (GIS, sky view imaging)

En ny förskola planerades Nya arbetsrutiner på kommunen! och

Uppgraderingen av förskolornas utemiljöer har resulterat I följande: Fler träd, buskage och skugga Utemiljön används mer för lektioner/lärande utomhus mer stoj, fantasilek, utforskande och kreativ lek, symbollek och mer vila mer tillgång till angränsande naturmark Mer lek som tilldrar sig mellan träd och buskar ( under och emellan ) Altin et al, 2015

Himmelsvyer (%) och utemiljöns komponenter 2007 och 2011 och kvalitén på annekterad mark Fsk Himmels vy % Himmels vy % OPEC Barn (n) Barn (n) 2007 2011 m 2 2007 m 2 2011 OPEC-poäng för annekterad mark 2011 Poäng 2007 Poäng 2011 2007 2011 1 82 20 2389 2896 2 (yta inte uppfyllt) 1,3 2,7 44 42 2 67 21 1804 2531 2 (yta inte uppfyllt) 1,3 2,7 40 41 3 90 27 4482 7548 3 (alla kriterier uppfyllda) 1,7 3,0 36 46 4 97 46 1300 1300 2 (yta inte uppfyllt) 1,3 2,0 31 23 5 95 37 6500 8900 2 (yta tidigare uppfyllt) 1,7 2,7 40 40 Altin et al, 2015, Mårtensson et al, 2013

Verktyg för ombyggnationer Tillämpbarhet Billiga bedömnings- och utvärderingsmetoder Nya arbetsrutiner Databaser med data om utemiljöerna - och personalutbildning och arbetsmiljön

Finns det billigare bedömnings- och utvärdingsmetoder av utemiljön? JA Peka ut, placera sig Viktning mht väderstreck

Ont om plats? Passager! Nivåskillnader! Lektålig vegetation!

Nyfikenhet+utforskande lek = fri föflighet Enda sättet att undvika alla risker är att aldrig bli född

OCH SKOLBARNEN?

Pagels et al. C School children s moderate- and vigorous physical activity during different seasons of the academic year 2012-2013.

Pagels et al, 2016, Compulsory School In- and Outdoors Implications for School Children s Physical Activity and Health during one academic year

Pagels et al, 2016, Compulsory School In- and Outdoors Implications for School Children s Physical Activity and Health during one academic year

70,0 Figure 1. Percent of outdoor time in MVPA in boys and girls, per schools and grades. 60,0 50,0 Boys Girls 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Art Grass Forest Hill City Art Grass Forest Hill City Art Grass Forest Hill City 2nd grade 5th grade 8th grade Pagels et al, 2014, A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth grade pupils

Box plot showing measured daily erythemal UVR (median, 5-, 25-, 75-, 95- percentile and maximum values) at different grades and seasons.

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 500000 Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. September March May MVPA counts 0 50 100 150 200 250 300 350 Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. Fixed equip. Paved surf. Sport fields Green set. September March May UVR J/m2 SOL SPRING

Att tänka på för skolornas del - delvis andra krav jämfört med förskola - stora platta ytor med markeringar ökar FA men observera - eventuella effekter av grönska - intensitet, frekvens och varaktighet av fysisk aktivitet när barnen växer - Sittande tid (sedentariness) en oberoende riskfaktor - Göra om lektionsmodusen (dvs. mer utelektioner) - avstressande faktorer, förskola kontra skola

Kalle kände en vild hänförelse inom sig, där han sprang i mörkret. Det här var livet ( ) det här var verkligt - trampet av förföljarnas fötter bakom honom. Anders och Eva-Lottas flämtande andetag, de kullriga gatstenarna under hans fötter, de dunkla små gränderna och de mörka lockande prången och gårdarna, där man kunde gömma sig, å, det var så fint alltihop, det skulle bli en spännande jakt. Och det finaste av allt var att känna, hur precis hans kropp lydde honom, hur kvickt hans fötter rörde sig och hur lätt det gick att andas. Han skulle kunna springa så hela natten. Han kände sig absolut suverän, kapabel att klara sig ifrån ett helt koppel av blodhundar, om så hade behövts. Astrid Lindgren

Rapport Tack för uppmärksamheten! Kidscape-teamet Verktyg http://dok.slso.sll.se/ces/fhg/fysisk_aktivitet/ Informationsmaterial/kriterier-for-forskoloegardar.pdf Cecilia Boldemann, Karolinska I Nstitutet Henrik Dal Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLL Fredrika Mårtensson, SLU Nilda Cosco, Robin Moore, Brad Bieber North Carolina State University, Raleigh NC, USA Peter Pagels, Anders Karolinska Institutet Raustorp, och Linnéuniversitetet GU och Andreas Fröberg, Linnéuniversitetet GU Ulf Wester, Margareta Söderström,, SSM Köpenhamns och Lunds universitet