Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Relevanta dokument
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

Personcentrerad. vård

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Personcentrerad. vård

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

Positiva forskningsresultat

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016

Man måste vila emellanåt

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Med hjärtat i centrum

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Prehospitalt triage av äldre patienter -

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Palliativ vård vid olika diagnoser

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion

Patientmaktsutredningen

Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården

Behövs alla dessa läkemedell

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?

Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna

Stillasittande & ohälsa

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Vad alla behöver veta om personcentrerad vård. En skrift från Vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare

Aktuell hjärtsviktsepidemiologi i Stockholm

Utvecklingskraft 2011

God palliativ vård state of the art

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen


Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Psykisk hälsa i primärvård

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ

Implementering av. Personcentrerat arbetssätt. i akut slutenvård

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Transkript:

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården? Karl Swedberg Professor, Överläkare Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin Forskningsledare, Gothenburg Centre for PersonCentred Care (GPCC) Sahlgrenska Akademin Inger Ekman Professor, prodekanus Centrumföreståndare GPCC Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin

Vad är god vård? Vad säger lagen? Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 a Vården och behandlingen ska utformas och genomföras i samråd med patienten.

GP 13 september 2010

Vårdforskning: Det finns ett behov av forskning kring Vårdens organisation och praktiska utförande Hur god vård i praktiken levereras till patienterna Vårdens betydelse för samhället och näringslivet Personcentrerad vård

Läkartidningen 10 februari 2010

Symtom - Tecken Sjukdom/Disease Sjukdom/Illness Tecken Symtom

Trött Andfådd Smärta Ångest Stroke Heart disease and hypertension Yrsel Peripheral arterial disease Sömnsvårigheter Diabetic eye disease (retinopathy and cataracts) Klåda Renal disease Erectile dysfunction Illamående Peripheral neuropathy

En rygg

Prevalens av medicinskt oförklarade symptom Odontologi 37 % Reumatologi 45 % Kardiologi 53 % Gastroenterologi 58 % Neurologi 62 % Gynekologi 66 % Nimnuan et al. J Psychosom Res. 2001 Jul;51(1):361-7h

Vet patienter när dom är sjuka? 786 patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt sökte akut vård på SU/Östra 2 % kunde skickas hem igen, alla andra blev inlagda Shafazand M et al. Why do patients with worsening chronic heart failure require hospital care? (Accepted 2010, BMC Cardiovascular Disorders)

Varför söker man slutenvård? Jag åker in när jag känner att nu måste jag åka, annars dör jag Ekman I et al. The meaning of hospital care as narrated by elderly patients with chronic heart failure. Heart & Lung 1999;28(3):203-9.

Bedömd av hjärtläkare NYHA klass Bedömd av patienterna själva Symtom vid lätt ansträngning och i vila Symtom kraftigare ansträngning Inga symtom Ekman I, Kjörk E, Andersson B. Eur J Heart Failure 2006

Patienters egen bedömning av symtom predicerar död upp till 5 år (inkl 16 co variabler) Variables Mortality All-cause hospitalisation Rel. risk 95 % CI p Rel. risk 95 % CI p Fatigue 1.11 1.03-1.21 0.009 1.26 1.21-1.32 < 0.0001 Breathlessness 1.28 1.17-1.40 <0.0001 1.33 1.27-1.40 < 0.0001 Including covariates* Breathlessness 1.14 1.04-1.26 0.007 1.09 1.02-1.17 0.015 Fatigue - - - - - - *Carvedilol vs metoprolol, age, weight, syst BP > 120mmHg, inc diast BP, NYHA class, duration HF, aetiology ischemic heart disease, aetiology hypertension, aetiology PV, LVEF, previous MI, diabetes, anti arrhythmics, nitrates, haemoglobin, oedema,sodium, creatinine Ekman I, Cleland JG, Swedberg K, et al. J Cardiac Fail 2005

Patientens behov och resurser + evidens Patientens sjukberättelse - individuell Medicinsk evidens- generell Partnerskap i kliniska beslut

LYSSNA PÅ PATIENTENS BERÄTTELSE Jag har visst bara 30 % hjärta men mitt problem är benen, jag har så ont och dom är så svullna? Ekokardiografi Röntgen Biomarkörer

Ett exempel: Personcentrerat teamarbete vid höftfraktur Komma hem igen? Ur kontrollgruppen (n=38): Lyckades 12 inte I interventionsgruppen (n=34): Enbart 2 som inte lyckades Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3.

Resultat en halvering av vårddagarna Antal vårddagar på sjukhus: Interventionsgruppen = 12dagar vs. Kontrollgruppen = 26 dagar Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3.

Resultat i åldersgrupper Kontrollgrupp Interventionsgrupp 65 70 År 16 dagar 71 75 År 19 dagar 76 80 År 16 dagar 81 85 År 20 dagar 86 90 År 32 dagar 91 97 År 46 dagar 14 dagar 11 dagar 16 dagar 13 dagar 12 dagar 12 dagar

Vad är personcentrerad vård? Personen med en sjukdom (inte sjukdomen i en person) Partnerskap mellan vårdgivare och patient/närstående Patientens syn på sin situation Delad makt/ansvar med vårdgivarna Relationen Biopsykosocialt perspektiv

Möjligheter Alla vill! Hinder Fysisk miljö Organisationsstruktur Maktstruktur

Regeringens proposition: Vårdforskning Det finns ett behov av forskning kring : Vårdens organisation och praktiska utförande IT-stödda hälsotjänster Distans- och hemsjukvård Hur god vård i praktiken levereras till patienterna Vårdens betydelse för samhället och näringslivet

Mål för GPCC 1. Inom 5 år etablera ett nationellt center of excellence inom vårdforskning och personcentrerad vård vid långvariga tillstånd vid Göteborgs universitet genom; Forskningsprogram av högsta internationella kvalitet inom: Organisation av vård (slutenvård, primärvård, kommun) Lärande och hälsoinformatik Symtomlindring 2. Etablera Göteborgs universitet som ledande universitet inom vårdforskning i Europa.

Organisation chart (University of Gothenburg Centre for Patient Centred Care) Advisors Centre Director Prof Inger Ekman Board of Governors Steering committee Scientfic advisory board Executive committee Stakeholder assembly Scientific core committee Research, education and utlization Administrative support Symptoms Health care organisation Methodology Informatics and learning Coordinator/Public Relations Officer l Economy Utilization and Implementation

Hållbar hälsa genom hållbar vård. Förebygga och minska lidande samt stärka vårdens effektivitet genom personcentrerad vård.

Personcentrerad vård innehåll enligt GPCC Sjukhistoria Delat ansvar patient- vårdgivare Dokumentation av överenskommelsen

Forskning inom: Vårdens organisation Patientundervisning/kommunikation Symtomlindring Metoder i patientnära klinisk forskning

Erfarenheter från genomförda studier: Möjligheter Många Svårigheter Maktförskjutningen Balansera ansvaret

Sammanfattning personcentrerad vård Kommunicera Patienten som person behöver återfå sin betydelse Använd patientberättelsen och dokumentera informationen Komplettera med erforderliga utredningar Kom överens med patienten som person Arbeta personcentrerat