Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-10-14 Vår referens Katarina Falk katarina.falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB 2013-304, GyVF 2013-16 Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens beslut (KS-KOM-2012-01133) uppmanas samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande. GyVF redogör för flera åtgärder inom förvaltningen som ämnar stärka elevinflytandet bland annat genom krav på elevskyddsombud och samråd mellan elevorganisationer och skolledningar. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till stadskontoret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande Uppföljningsrapport Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2013-10-14 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2013-10-25 Ärende Se bilaga Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD
2013-09-16 Uppföljning av Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande 2013 1. Hur arbetet kring Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande har organiserats. På GyVF ansvarar en utvecklingssamordnare för frågor kring ungas inflytande. Samordnaren arbetar strategiskt med elevinflytande inom förvaltningen. Tillsammans med CPI:s Relationer och likabehandling, har man skapat en struktur för samarbete med barnrättsorganisationer och skolor. Arbetet har under året fokuserat på Barnkonventionens artikel 12 om barns och ungas rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Skolor har erbjudits ett kunskapspaket bestående av en konferens, fortbildning för lärare, klassrumsbesök och inom kort erbjuds pedagoger möjlighet att blogga om sina erfarenheter och tipsa kollegor om olika sätt att undervisa i ämnet. Samtliga skolor som nyttjat erbjudandet från CPI är grundskolor. Förvaltningens strategiska arbete att organisera ungas inflytande innebär till exempel att frågorna vävs in i kvalitetsplanen där målen för verksamheten formuleras. Bland annat ställs nu krav på att skolorna ska ha elevskyddsombud och dokumenterade samråd mellan elevsammanslutningar och samtliga skolledningar. 2. Hur GyVN beaktat rekommendationerna i uppföljningsrapporten för 2012. Rekommendationerna är att tydliggöra vem som är förvaltningens samordnare för ungas inflytande och att denne får tydligt mandat och resurser att driva frågor om ungas inflytande internt. Inom GyVN är en utvecklingssamordnare samordnare av Ungas inflytande. Denne har mandat att påverka policybeslut. 3. Resultat och effekter av arbetet med de sex grundprinciperna. Grundprincip 1: Barns och ungas rättigheter. A) Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barns rättigheter och den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän och se till att dessa dokument tillämpas i verksamheten. Eftersom GyVN:s verksamhet till största delen bedrivs på skolor och inom ramen för skollagen och andra styrdokument som i många stycken bygger på barns och ungas rättigheter är kunskapen om dessa rättigheter både djup och utbredd på många arbetsplatser inom förvaltningen. Förbättringsområden ser förvaltningen bland annat i analysen av år 2-enkäten där elever kommer till tals i fråga om t ex inflytande, trygghet och trivsel. B) Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. Här överlappar skolans styrdokument och barnkonventionen varandra i värdegrundsarbetet. Värdegrunden är de grundläggande demokratiska värden som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Styrdokumenten befäster fem grundläggande värden: Människolivets okränkbarhet. 1
2013-09-16 Individens frihet och integritet. Alla människors lika värde. Jämställdhet mellan män och kvinnor. Solidaritet med svaga och utsatta. Skolans demokratiska uppdrag är, enligt skolans styrdokument, att främja elevernas medborgerliga kompetens genom att arbeta för att de unga ska dela de grundläggande demokratiska värderingar som värdegrunden fastslår, utveckla kunskap om samhälle och politik samt besitta de medborgerliga förmågor som krävs för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Skolarbete ska utföras i demokratiska former, så att eleverna tränas i ett demokratiskt arbetssätt. I undervisningen ska alla individers demokratiska rättigheter och skyldigheter poängteras i form inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Medborgerlig (demokratisk) kompetens innebär att ha den teoretiska kunskap, de grundläggande demokratiska värderingar och praktiska färdigheter som medborgare behöver för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Exempel på sådana medborgerliga förmågor är tolerans och respekt för alla människor lika värde, att kunna framföra argument, lyssna till andra, känna solidaritet och tillit samt tänka kritiskt och självständigt. Det handlar också om att till exempel kunna läsa, skriva och räkna tillräckligt bra för att kunna orientera sig i samhällets informations- och kunskapsflöde. Grundprincip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt A) Information om Malmö stads verksamheter ska vara anpassad för Malmös unga och göras tillgänglig där de befinner sig. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att anpassa information om bland annat förvaltningens skolor och utbildningar till högstadieelever, gymnasieelever och deras föräldrar. Ett exempel är www.skanegy.se, ett annat är www.nyamalmolatin.se. B) Malmö stad ska aktivt arbeta för att alla ska ha kunskap om hur Malmö stad fungerar och på vilka sätt man kan vara med och påverka. Detta mål når GyVN tydligast inom ramen för undervisningen i skolorna, särskilt inom ämnet samhällskunskap som ingår i samtliga nationella program. Ett av målen för ämnet är att ge eleverna: kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Detta inbegriper alltså en skyldighet att ge kunskaper om hur kommunen fungerar och på vilket sätt man kan vara med och påverka. C) Malmö stads service och arbetssätt ska vara anpassade efter ungas behov. Det är oerhört viktigt för GyVF når stadens unga medborgare eftersom större delen av verksamheten inom förvaltningen riktas till denna grupp. Ett sätt att anpassa arbetssättet gentemot de unga är att använda kommunikationstekniken innovativt. Ett exempel är syv-chatten, där unga kan chatta med en vägledare, en tjänst som är öppen måndag till torsdag året runt. Under vissa veckor är det också möjligt att få vägledning via chatten på lördagar och söndagar. Grundprincip 3: Dialog med unga A) Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser 2
2013-09-16 GyVF:s dialog med unga Malmöbor försiggår i skolorna. Det är också där det är viktigast att tillvarata de ungas åsikter och idéer. Ett undervisningsanknutet exempel är formativ bedömning som blir ett allt vanligare arbetssätt på skolorna med stöd från bland annat Skolsatsning 2012. Forskning visar entydigt att ju tydligare feedback en elev får och ju mer eleven är med och formar sitt lärande desto bättre resultat. När det gäller att koppla dialogen med de unga till kommunala styrprocessen pågår ett planeringsarbete inom GyVF med syfte att skapa en referensgrupp bestående av elever. En sådan kan till exempel komma att involveras i efterarbete/förarbete av år 2-enkäten som går ut till samtliga elever i år 2. B) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor GyVF har i allt högre utsträckning använt sig av Facebook för information och dialog, både i rekryteringsprocessen och vid akuta händelser som när Heleneholms gymnasium stängde sedan man funnit vapen på ett tak i närheten. Grundprincip 4: Stödja ungas organisering A) Malmö stad ska aktivt stödja ungas initiativ, engagemang och organisering Inom GyVF:s verksamhet regleras ungas organisering i både skollagen och arbetsmiljölagen. Enligt skollagen ska elever ha inflytande och kunna påverka sin studietid i skolan. Skolan ska uppmuntra, stödja och underlätta för elever som vill organisera sig och arbeta för att elever ska ha inflytande över frågor som har betydelse för dem. På alla skolor ska det finnas ett eller flera forum där eleverna kan uttala sig i frågor som berör deras skolgång. Kommunikation mellan skolans elever och ledningen kan också ske genom klassföreståndaren. Klassföreståndaren framför klassens tankar till skolledningen. Alternativt vänder sig eleverna direkt till skolledning, rektor, annan personal. Enskilda elevers inflytande är rätten för varje elev att framföra åsikter om sin utbildning. Elevsammanslutningar är när elever går samman för att påverka skolan i olika frågor. Ett sätt för eleverna att själva ta till vara sin rätt att påverka. Skollagen uttrycker ett starkt stöd för elever som i egna sammanslutningar engagerar sig i inflytandefrågor. Exempel på elevsammanslutningar är elevråd, elevkår, skolföreningar Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna utse två elevskyddsombud per nationellt gymnasieprogram på skolan. Elevskyddsombuden ska genomföra skyddsronder för att undersöka arbetsmiljörisker i skolan två gånger per år. I skolornas kvalitetsrapporter ställs från och med läsåret 2013 14 krav på dokumentation av elevsammanslutningarnas inflytande liksom att skolorna har elevskyddsombud. B) Malmö stads anställda ska våga stötta engagemanget där det finns, vara lyhörda och hänvisa rätt inom Malmö stad. Inom GyVN:S verksamhet är det grundläggande att elevernas engagemang stöttas och frågor besvaras. GyVN stöttar och säkerställer genom krav på att skolorna i sina kvalitetsrapporter redogör för sitt elevskyddsombud och samråd mellan elevsammaslutningar och skolledning 3
2013-09-16 Grundprincip 5: Möjlighet att påverka beslut A+B) Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser och ha möjligheter att sätta frågor på agendan Inom gymnasieskolan finns många olika elevsammanslutningar som ges förutsättningar för inflytande bland annat genom de samråd ska genomföras på varje skola. Dessutom ger utbildning i sig bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. Grundprincip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor Ung i sommar där ungdomar mellan 16 och 19 år praktiserar under fyra sommarveckor är en viktig möjlighet för Malmö stads verksamheter att visa sig som attraktiv arbetsgivare för unga. 2012 samarbetade Ung i Sommar med 714 olika arbetsplatser, som tillsammans möjliggjorde att 2490 ungdomar var ute i praktik. 51 % av praktikplatserna fanns inom olika kommunala verksamheter, 23 % inom föreningslivet, 25 % inom det privata näringslivet och 1 % inom övrig offentlig verksamhet. Ett exempel i mindre skala är det samarbete med S:t Petri skola där elever på samhällsvetenskapsprogrammet följer en tjänsteman på förvaltningskansliet under en arbetsdag för att få inblick i hur offentlig förvaltning fungerar i praktiken. 4. Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. Inom GyVN har omställningsarbetet till följd av en större omorganisering dominerat HR-arbetet de senaste åren. Andra prioriteringar, som att särskilt ge unga malmöbor möjlighet till anställning, har därför fått stå tillbaka. 5. Framgångsfaktorer som identifierats i arbetet med policyn I skolarbete vet vi att elevinflytande skapar större engagemang och att undervisning där eleverna är delaktiga leder till större kunskapsinhämtning. En framgångsfaktor i skolans värld är alltså att uppmuntra ansvar och delaktighet. Att skapa tydliga strukturer och rutiner kring elevinflytande på varje skola och följa upp arbetet årligen förväntas bli reella framgångsfaktorer. 6. Åtgärder som nämnden har för avsikt att vidta under 2014 För att stärka elevinflytandet inom gymnasieutbildningarna har GyVN formulerat tydliga mål för arbetet. På klassrums/individnivå: fokus på språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, där lärare och elev gemensamt sätter kunskapsmål och bedömningen blir en del av lärandet. Följs upp i år 2- enkäten där eleverna svarar på frågor om inflytande över sin lärsituation. 4
2013-09-16 På skolnivå: Varje skola ska ha två elevskyddsombud/nationellt program. En utbildning för elevskyddsombud samordnas av GyVF. Följs upp genom att skolan dokumenterar vilka elevskyddsombud skolan har inom respektive nationellt program. Resultaten redovisas i kvalitetsrapporten för 2013-14. På alla skolor ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Där kan elever lyfta frågor som berör skolvardagen. GyVN följer upp genom att skolan dokumenterar samråden så att det framgår vilka effekter och förändringar som samrådet mellan elevsammanslutning och skolledning haft. Resultatet redovisas i kvalitetsrapporten för 2013-14. På förvaltningsnivå: En referensgrupp bildas med elever från olika skolor och skolformer. Samarbetsformer och frågeområden för denna grupp ska utvecklas under läsåret, bland annat kan referensgruppen delta i både förberedelsearbete och analys av årskurs 2-enkäten. 7. Policyn syftar till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation och till att förbättra ungas uppväxtvillkor. Hur förverkligas detta i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden? Gymnasieutbildning är en del av uppväxtvillkoren. GyVN arbetar för att de utbildningar som erbjuds ska vara av hög och jämn kvalitet oberoende av vilket program eller vilken skola ungdomar väljer. En slutförd gymnasieutbildning förbättrar också framtidsutsikterna avsevärt när det kommer till att etablera sig i samhället och arbetslivet. 8. Gemensamma utmaningar inom Malmö stad som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vill lyfta. Som Kommissionen för ett hållbart Malmö konstaterar, är skillnaderna för stora inom staden vad gäller till exempel hälsa. Ett viktigt skoluppdrag är det kompensatoriska vilket är en stor utmaning i Malmö. Eftersom utbildning är den samhällsstruktur som har störst potential att utrusta barn och ungdomar med kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar vill GyVN poängtera att det är väldigt viktigt att skolans utmaning stöttas av övriga Malmö stad när man ser att det är möjligt. 5