GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

108-160 LANDVETTERS BACKA DETALJPLAN HÄRRYDA KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-05-13 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09 Handläggare: Fredrik Nyström Tel 031-723 73 22 fredrik.nystrom@tellstedt.se Granskare: Thomas Östergren Tel 031-723 73 21 thomas.ostergren@tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861 G:\Projekt\2008\108-160 Landvetters Backa\G\Rapport\Försät 108-160.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTERING... 3 2 RAPPORT ÖVER GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR... 3 2.1 Nu utförda undersökningar... 3 2.2 Tidigare utförda undersökningar... 3 2.3 Redovisning... 4 3 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 4 3.1 Topografi mm... 4 3.2 Geotekniska förhållanden... 5 3.2.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 6 5,7,8,11,12,15,17).... 6 3.2.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 7 6,9,10,13,14,16).... 7 3.2.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4).... 8 3.2.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1).... 9 3.2.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn.. 10 3.2.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61).... 10 3.2.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33).... 12 3.2.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20).... 13 3.3 Geohydrologi... 14 4 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER... 14 4.1 Planerad byggnation... 14 4.2 Sättningar... 15 4.2.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 15 5,7,8,11,12,15,17).... 15 1(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

4.2.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 15 6,9,10,13,14,16).... 15 4.2.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4).... 15 4.2.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1).... 15 4.2.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn. 16 4.2.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61).... 16 4.2.6.1 Sydvästra delen, väster om Murtjärn (borrhål 21-26 och 34-61).... 16 4.2.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33).... 16 4.2.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20).... 16 4.3 Släntstabilitet... 16 4.4 Grundläggningsförslag för byggnader m.m.... 17 4.4.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 18 5,7,8,11,12,15,17).... 18 4.4.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål... 18 6,9,10,13,14,16).... 18 4.4.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4).... 18 4.4.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1).... 18 4.4.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn. 18 4.4.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61).... 18 4.4.6.1 Sydvästra delen, väster om Murtjärn (borrhål 21-26 och 34-61).... 19 4.4.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33).... 19 4.4.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20).... 19 6 MARKRADON... 19 7 SCHAKTNING... 20 2(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

108-160 LANDVETTERS BACKA DETALJPLAN HÄRRYDA KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 1 ORIENTERING På uppdrag av Markteknik AB har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk undersökning som underlag inför rubricerat detaljplanearbete. Syftet med undersökningen har varit att bestämma geotekniska egenskaper och att översiktligt beskriva lämpligt grundläggningsförfarande för planerad exploatering. 2 RAPPORT ÖVER GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Nu utförda undersökningar Den geotekniska undersökningen utfördes under hösten 2008 med borrbandvagn Geotech 604 och bestod i: Tr Slb Skr -Trycksondering i 17 punkter -Slagsondering i 22 punkter -Skruvprovtagning i 13 punkter Sonderingspunkterna och övriga relevanta markpunkter har mätts in med GPS, understödd av SWEPO:s fasta referensstationer. Punkternas lägen i plan och höjd redovisas i Göteborgs system. 2.2 Tidigare utförda undersökningar - Gatubolaget har under 2007 utfört en geoteknisk undersökning åt Markteknik AB för utbyggnad av vägar samt kulvertering av bäck, diarienummer 312/05. - Tellstedt utförde under 2001 en geoteknisk undersökning inför nybyggnad av en industrifastighet strax söder om planområdet (uppdragsnummer 3571). - GF Konsult har utfört en geoteknisk undersökning för industriområde i anslutning till den sydöstra delen av planområdet. - Banverket har ett antal geotekniska sektioner för Boråsbanan norr om planområdet, utförda under 1956. 3(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Vidare har information om jordlagren i området inhämtats från SGU:s jordartskarta Ae 26, Göteborg SO. 2.3 Redovisning Den geotekniska undersökningen redovisas, förutom i denna rapport på: bilaga 1:1-1:2 bilaga 2:1-2:2 bilaga 3 bilaga 4 Provtabell Stabilitetsberäkningar i sektion A Berggeologisk besiktning Översiktlig radonundersökning ritning G-1 Sonderingsplan, västra delen, skala 1:2000 ritning G-2 Sonderingsplan, östra delen, skala 1:2000 ritning G-3 Sonderingsplan, detalj Murtjärn, skala 1:1000 ritning G-4 Sonderingsresultat i sektion A, skala 1:100 ritning G-5 Sonderingsresultat i sektion B-E, skala 1:100 ritning G-6 Sonderingsresultat i sektion F-G, skala 1:100 ritning G-7 Sonderingsresultat i sektioner vid Murtjärn, skala 1:200 ritning G-8 Sonderingsresultat, enstaka borrhål, skala 1:100 3 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi mm Undersökningsområdet ligger i Landvetters Backa i den södra delen av Landvetter. Det avgränsas i norr av järnvägen mellan Göteborg och Borås och i öster av Eskilsbyvägen. I söder angränsar området till obebyggd mark. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av fritidshus uppförda i mitten av 1900-talet, av vilka merparten kommit att användas för åretruntboende utan att väg- och VA-systemet anpassats därefter. Många vägar är smala och branta. I nordväst är fastigheterna anslutna till det kommunala VA-nätet, medan fastigheterna i den övriga delen av området har enskilda vattentäkter och avloppssystem. Området är kuperat med en största nivåskillnad på ca 50 meter mellan järnvägen och de högst belägna delarna. Höga och branta slänter finns framför allt omkring Backa Gård och norrut mot järnvägen. Markanvändningen inom området är varierande med ömsom uppodlad mark och ömsom skogsmark, förutom de områden som är bebyggda. Planområdet har över lag mycket växlande geologi. Berg som går i dagen (eller täcks av ett tunt jordtäcke) förekommer inom ungefär halva planområdet, huvudsakligen inom de centrala och västra delarna. Lösa stenar och block hittas ställvis över hela området. Isälvsavlagringar förekommer framför allt inom de norra och nordöstliga delarna av området. Inom den sydöstligaste delen förekommer även partier med lera. Torvmark återfinns främst i sydväst omkring tjärnen Murtjärn men även i den sydöstra delen. Strax innan områdets östliga utbredning mot Eskilsbyvägen flyter vattendraget Björrödsbäcken fram. 4(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Boråsbanan Delområde 5 Delområde 4 Delområde 6 Delområde 3 Delområde 1 Murtjärn Delområde 2 Eskilsbyvägen Ungefärligt undersökningsområde Björrödsbäcken Fig. 1. Ungefärligt läge för det undersökta området i Landvetters Backa, Härryda Kommun. 3.2 Geotekniska förhållanden De redovisade jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna, således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet. Flertalet av de nu utförda undersökningarna är utförda inom de delar av området som skall nyexploateras. Framför allt gäller detta inom delområde 1, 2 och 3 i den östra delen samt inom delområde 6 längst ner i sydväst. Sonderingsstopp har nåtts ca 1-8 meter under markytan med trycksondering (stopp i morän) och ca 0,5-9 meter med slagsondering (stopp mot berg eller block). Se sonderingsresultat, ritning G-3-G-7. Omkring halva planområdet utgörs av bergmark. Berg i dagen har mätts in ungefärligt och redovisas på bilagda ritningar. Berg, alternativt berg under tunt jordtäcke, förekommer tydligast i de höglänta delarna men även i slänterna ned mot järnvägen. Berget stupar på några ställen mycket brant, detta gäller i synnerhet bergspartiet öster om Berghemsvägen. Jordfickor förekommer inom bergområdena, dessa bedöms dock ha ringa mäktighet. Jordlagren inom området utgörs till övervägande delen av silt och finsand men även av grövre material som sand, grus och morän. En långsträckt avlagring av isälvsmaterial (sand och grus) finns längsmed järnvägen och i slänterna upp mot Backavägen. Lera förekommer framför allt i underordnad form (t ex lerig silt). Enligt Gatubolagets undersökningar från 2007 (312/05) så finns det dock siltig lera i Björrödsbäckens dalgång. Enligt jordartskartan framgår det att jorddjupen i de centrala delarna av Mölndalsåns dalgång kan uppgå till i storleksordningen 60 meter och att friktionsjord av sand och grus kan underlagras av mäktiga lager av kohesionsjord av lera och silt. 5(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Torv förekommer framför allt omkring Murtjärn och ställvis omkring en mindre bäck i den sydöstra delen av planområdet (ungefär i läge för planerad spillvattenledning). Sticksondering med markundersökningskäpp (s k muk) har utförts längsmed nämnda ledning och med handsonderingsutrustning längsmed ytterligare en planerad spillvattenledning väster om Murtjärn. I den sydöstra delen av planområdet är torvmäktigheterna i regel relativt små, troligen som mest ca 1-2 meter i de låglänta partierna närmast bäcken. Torvmäktigheterna är större omkring Murtjärn, där sondering till som mest omkring 4 meter har utförts strax sydväst om tjärnen. Nedan följer en sammanfattning av de geologiska förutsättningarna inom olika delar av planområdet: 3.2.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 5,7,8,11,12,15,17). Området består av ängs- och skogsmark. Den norra delen, som till stor del täcks av gles skog, är till övervägande delen redan bebyggd, medan den södra delen utgörs av oexploaterad ängs- och åkermark. I den sydöstra delen tränger en tydligt markerad bergsrygg fram. Väster om nämnda bergsrygg utgörs jordlagren, under ca 0,3 m mulljord, främst av mycket fast lagrad sand och finsand (borrhål 5,7,8). Sonderingar med tryck- och slagsond har nått mellan 4,5 och 5,5 meters djup. Vattenkvoten har mätts upp till 17-23%. Öster om bergsryggen är jordmaterialet betydligt siltigare än väster därom. Silten är överst torrskorpeomvandlad och mycket fast till ca 1-2 m djup. Härunder följer en fast lagrad silt som dock är lösare lagrad än sanden väster om bergsryggen. Sonderingar med trycksond har nått 2,3-5 meters djup där moränstopp har noterats. Slagsonderingarna har nått 0,3-4,3 meters djup varvid stopp mot berg eller block har noterats. Den ytliga sonderingen till 0,3 meters djup är belägen i punkt 15 längst i öster. Vattenkvoten har mätts upp till 23-33%. Ytlagrets tjocklek och sammansättning kan variera inom området. 6(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Backavägen Bef. villabebyggelse Hampvägen Bergsrygg Fig. 2. Ungefärligt läge för delområde 1, norr om Hampvägen. 3.2.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 6,9,10,13,14,16). Terrängen består även här av ängs- och skogsmark, där skogen är helt dominerande inom höjdpartiet i den centrala delen av området. Området är obebyggt, så när som på en gård med tillhörande byggnader i öster och några få mindre sommarstugor i den västra delen. Området begränsas i öster av Björrödsbäcken och i söder och väster av ett biflöde till Björrödsbäcken. Detta biflöde meandrar fram i en mindre ravin i den västra delen men har i övrigt mera karaktären av raka diken. Inom det skogsklädda partiet i den centrala delen dominerar tunna moränlager som ställvis övergår i berg i dagen. På den södra sidan av höjdpartiet förekommer lokalt mindre fickor av organiskt material. Väster om skogspartiet utgörs jordlagren, under ett tunt ytlager av mulljord, huvudsakligen av silt, sand och finsand (borrhål 6,9,10). Närmast vattendraget/diket blir inslaget av organiskt material (torv) allt större (enligt utförda sticksonderingar längsmed planerad spillvattenledning). Sonderingar med trycksond har nått 2,8-7,8 meters djup, varvid moränstopp har noterats. Slagsonderingar utförda i punkt 6 har nått samma djup som trycksonden (3,5 meter) medan i punkt 10 stopp har erhållits på 9,1 meters djup. Stopp vid slagsondering har erhållits mot block eller berg. Jordlagren är fast lagrade och har en vattenkvot som i punkt 10 uppgår till 17-23%. Öster om skogspartiet har sondering utförts i 3 punkter (13, 14 och 16). Här påträffas silt i provtagningspunkterna 14 och 16. Silten är sandig i punkt 14 och lerig i punkt 16. I punkt 16 har silten överst en torrskorpebildning till ca 1 meters djup. Sondering med trycksond har nått 5 meters djup i punkt 16, varvid moränstopp har noterats. 7(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Slagsondering har utförts i samtliga tre punkter med stopp mot block eller berg på 2,3-5 meters djup. Uppmätta vattenkvoter varierar mellan de båda provtagningspunkterna. I punkt 14 uppgår vattenkvoten till 9-14% och i punkt 16 till 23-32%. Hampvägen Höjdparti Gård Bäckravin Dike Björrödsbäcken Fig. 3. Ungefärligt läge för delområde 2, söder om Hampvägen. 3.2.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4). Området begränsas i väster av Grönebackevägen, i söder av Vibergsvägen, i öster av Hampvägen samt i norr av Backavägen. Terrängen utgörs huvudsakligen av ängsmark som i den södra delen är klädd med gles skog. Bebyggelse finns i den allra nordligaste delen vid Backa gård samt längst i söder där ett antal villor är belägna längsmed Vibergsvägen. Markytan sluttar mot öster med en nivåskillnad inom området som uppgår till omkring 7 meter. Undersökningar har utförts med trycksond i punkt 2 och 4 samt provtagning i punkt 4. Dessa har kunnat drivas till 1,1 respektive 2,7 meters djup där sannolikt berg har påträffats (dock redovisat som moränstopp). De tunna jordlagren utgörs av grusig sand under ett tunt lager av mulljord. Berget går i dagen i form av flata hällar på ett flertal ställen, särskilt tydligt är detta i den sydvästra delen av området. 8(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Backavägen Backa Gård Hampvägen Grönebackevägen Fig. 4. Ungefärligt läge för delområde 3, söder om Backa Gård. 3.2.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1). Området är ca 800 m långt och 100-200 m brett. Det karakteriseras av höga och relativt branta sluttningar med släntkrön vid Backavägen i söder och släntfot mot Boråsbanan i norr. I den östligaste delen vetter slänterna mot Björrödsbäcken. Sluttningarna består huvudsakligen av ängsmark med lokala förekomster av tät skog norr om korsningen Backavägen/ Grönebackevägen och mera allmänt tät skog från ca 150 m öster därom. En sektion har mätts in vinkelrätt mot nivåkurvorna i sluttningen strax väster om korsningen Backavägen/ Grönebackevägen. Slänten lutar i den aktuella sektionen ca 1:4,5. Denna sektion är den brantaste och högsta längsmed sluttningen. Jordlagren i sluttningen utgörs, under ett ca 0,6 meter tjockt ytlager av mulljord och silt, av fast lagrad sand till minst tre meter där provtagningen har avslutats. Härunder följer sannolikt ytterligare friktionsmaterial. Enligt jordartskartan är det isälvsmaterial inom området till minst 7 meters djup. Trycksondering har kunnat drivas till 4 meter där stopp har erhållits i morän. En slagsondering i samma borrhål drevs till 9 meter där sonderingen avbröts utan att stopp erhållits. Uppmätta vattenkvoter är låga och uppgår till 4-7%. Vibergsvägen Enligt Banverkets ritning G113D004 är det berg eller mycket små jorddjup väster om Boråsbanans längdmätning ~21+700. 9(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Berg i dagen förekommer ställvis längsmed hela slänten enligt jordartskartan. I den allra östligaste delen av området består jordlagren enligt jordartskartan av grovlera. Boråsbanan Björrödsbäcken Sektion A-A Backavägen Skog Grönebackevägen Backa Gård Eskilsbyvägen Fig. 5. Ungefärligt läge för delområde 4, norr om Backa Gård. 3.2.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn. Området karakteriseras av relativt plan ängsmark som till största delen är bebyggd. I den östligaste delen förekommer dock lokalt skogsmark. Enligt jordartskartan utgörs jordlagren inom detta delområde huvudsakligen av isälvsavlagringar och, i den västligaste delen, av grovlera. Prästgårdsvägen Landvetter Stn Boråsbanan Fig. 6. Ungefärligt läge för delområde 5, norr om Backa Gård. 3.2.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61). Inom denna del av planområdet dominerar berg i dagen, i synnerhet inom den centrala delen. Även norr och väster om Murtjärn finns markerade bergsryggar. I den norra delen som angränsar mot Backavägen överlagras dock berget av isälvsavlagringar (enligt jordartskartan). Kärr och mossmark förekommer framför allt runt Murtjärn. Svackor med organiskt material förekommer även ställvis inom övriga området. Dessa 10(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

bedöms dock ha ringa mäktighet. Nedan följer en beskrivning av de områden som undersökts av Tellstedt under 2008 och 2009: 3.2.6.3 Berghemsv. Murtjärn Furuv. 3.2.6.2 3.2.6.1 Fig. 7. Ungefärligt läge för delområde 6, de centrala och västra delarna av planområdet. 3.2.6.1 Sydvästra delen, väster om Murtjärn (borrhål 21-26 och 34-61). Detta undersökningsområde utgörs av mossmark med högt gräs. En skogsväg genomkorsar området i nordsydlig riktning. Geotekniska undersökningarna har utförts på ömse sidor om denna väg (borrhål 21-26). Vidare har en stor mängd sticksonderingar med handutrustning utförts i sektioner strax söder om vägen (borrhål 34-61). Undersökningarna visar att torvmäktigheten längsmed vägen uppgår till som mest omkring 3,5 meter, ökande mot söder. Härunder följer gyttja som övergår i finsand. Trycksonderingar har kunnat drivas till 2 till 4,5 meter, varvid moränstopp erhållits. I de två nordligaste punkterna, 21 och 26, har slagsondering utförts till 0,8-1,0 meter varvid stopp mot berg eller block har erhållits. Berg i dagen återfinns i form av ett antal flata hällar på de väster om vägen belägna fastigheterna. Torven är mellanförmultnad med vattenkvoter som uppmätts till 237-396%. Vattenkvoten i gyttjan uppgår till 188% och i den underlagrande finsanden till endast 15%. Längre söderut har sticksondering utförts för hand. Sonderingarna har utförts i tvärsektioner mot planerad avloppsledning. Resultaten visar att torvmäktigheterna är som störst inom den norra delen av denna undersökta sträcka och att de ökar mot öster, i riktning från berget. 11(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Murtjärn Furuvägen Skogsväg Fig. 7. Ungefärligt läge för sonderat område vid den sydvästra delen av delområde 6, väster om Murtjärn. 3.2.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33). Detta skogsklädda undersökningsområde sluttar svagt mot söder. Sex slagsonderingar har utförts som visar att djupet till fast botten endast är ca 0,2-1 meter, varunder följer berg eller block. Berg i dagen förekommer rikligt inom området. Några provtagningar har inte utförts i detta område. De tunna jordlagren kan dock förutsättas bestå av liknande material som inom 3.2.6.3. 12(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Murtjärn Skogsväg Furuvägen Fig. 8. Ungefärligt läge för sonderat område vid den sydvästra delen av delområde 6, väster om Murtjärn. 3.2.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20). Undersökningsområdet är huvudsakligen plant och täckt av skog. Tre slagsonderingar har utförts som visar att djupet till fast botten endast är ca 1-1,5 meter. Berg i dagen förekommer rikligt inom området. Jordlagren utgörs överst av ett ytlager mulljord med en mäktighet av ca 0,5-1,0 meter. Under ytlagret återfinns sand till stopp som erhållits mot block eller berg. 13(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Berghemsvägen Undersökt område Murtjärn Furuvägen Fig. 7. Ungefärligt läge för det undersökta området vid södra änden av Berghemsvägen. 3.3 Geohydrologi Vid undersökningstillfället 2008-09-30 registrerades fria vattenytor i två skruvprovtagningshål, borrhål 5 och 18. I borrhål 5, beläget inom den östra delen av planområdet norr om Hampvägen, låg grundvattenytan 2 meter under markytan. I borrhål 18, beläget vid änden av Berghemsvägen inom planområdets sydvästligaste del, låg vattenytan i nivå med markytan. Den västra delen av planområdet dräneras huvudsakligen norrut mot Mölndalsåns dalgång, medan den östra delen även dräneras mot Björrödsbäcken och mot dikena i slättlandet sydöst om planområdet. Grundvattenytan kan antas fluktuera med årstiderna inom hela området. 4 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Planerad byggnation Befintliga bostäder inom Landvetters Backa skall anpassas till helårsboende. Detta innebär att de förses med kommunalt vatten och avlopp, att vägnätet förbättras och till viss del byggs ut samt att nya byggrätter skapas för permanentboende. I takt med utökat byggande inom området planeras även en utökning av den sociala omsorgen. Det är framför allt i den östra delen av planområdet (norr och söder om Hampvägen) som exploatering kommer att ske. Norr om Hampvägen finns utrymme för ett 30-tal nya villor i anslutning till befintlig bebyggelse. Söder om Hampvägen föreslås ett område med nya bostäder på mark som nu är planlagd som industrimark. Inom detta område planeras förutom villor även grupphus och en förskola. Söder om Backa Gård planeras grupphus samt eventuellt en bollplan. Inom det övriga planområdet kommer viss förtätning att ske i samband med utbyggnad av väg- och va-nätet. Det finns redan ett 14(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

antal befintliga obebyggda tomter som kan ges byggrätt samt möjlighet till avstyckning av nya tomter. 4.2 Sättningar Allmänt om sättningar (vilket skall beaktas vid val av grundläggningsmetod) Normalkonsoliderad jord innebär att varje lastökning på marken ger upphov till sättningar. Överkonsoliderad jord innebär att marken har satt sig färdigt för en viss belastning. Om marken belastas över denna vikt kommer nya sättningar (konsolideringssättningar) att inträffa. I mark som innehåller en måttligt stor andel små, kolloida partiklar (silt eller lera) och där vatten kan tränga in i tjälzonen underifrån via grundvattnet kan tjällyftning av marken ske. Detta medför att det bildas islinser som växer till under vintern och får den frusna marken att utvidgas och därmed höjas. Då tjälen släpper kommer därför jordarterna att återgå dvs. sjunka tillbaka och ett hålrum kan skapas under en eventuell betongplatta. 4.2.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 5,7,8,11,12,15,17). Jordlagren är överlag fasta eller mycket fasta inom detta område varför uppkomna sättningar bedöms bli mycket små. Eftersom jordlagren är siltiga bör dock risken för tjällyft beaktas. 4.2.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 6,9,10,13,14,16). Jordlagren är fasta och någon risk för sättningar bedöms inte föreligga. Vid borrhål 16 har dock lerig silt påträffats. Runt omkring denna punkt finns det en ökad risk för sättningar då även jorddjupen kan antas fluktuera en del till följd av det kuperade landskapet. Vid byggnation i närheten av borrpunkt 16 föreslår vi därför att den geotekniska undersökningen utökas. Vidare förekommer det ställvis organisk jord i fickor. Om grundläggning skall ske i dessa jordar skall allt organiskt material först grävas bort. Risken för tjällyft skall beaktas till följd av siltiga jordarter. 4.2.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4). Fasta jordlager och små jorddjup gör att grundläggning inom detta område kan ske utan risk för sättningar. Dock finns det risk för siltinblandning i förekommande jordar varför tjälproblematiken skall beaktas. 4.2.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1). Inom detta branta område är det inte aktuellt med någon byggnation. 15(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

4.2.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn. Enligt jordartskartan utgörs jordlagren inom detta delområde huvudsakligen av isälvsavlagringar och, i den västligaste delen, av grovlera. Risken för sättningar vid byggnation bedöms som liten. 4.2.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61). Då berget går i dagen på ett flertal platser inom området kan man förvänta sig ojämna jorddjup inom delar av området. Sättningsrisken bedöms dock vara liten till följd av fasta eller mycket fast lagrade jordar. Undantaget är torv- och kärrområden där de organiska jordlagren föreslås grävas ur i samband med byggnation. 4.2.6.1 Sydvästra delen, väster om Murtjärn (borrhål 21-26 och 34-61). Efter urgrävning av organiska material är sättningsrisken liten. 4.2.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33). Inom denna fastighet återfinns berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Ingen risk för sättningar. 4.2.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20). Jordlagren inom undersökningsområdet är fasta och jorddjupen små. Någon risk för sättningar föreligger inte. Dock skall risken för tjälskjutning beaktas eftersom jordlagren är siltiga. 4.3 Släntstabilitet Beräkningar har utförts i odränerad och kombinerad analys i programmet SLOPE/W enligt Morgenstern-Prices analysmetod. Markanvändningen inom det aktuella området skall hänföras till "Nyexploatering" enligt nomenklatur i Skredkommissionens Rapport 3:95. Erforderlig säkerhetsfaktor har satts till mellan 1,5 och 1,7 vid odränerad analys och F komb mellan 1,35 och 1,45 vid kombinerad analys. Höga och branta slänter förekommer framför allt inom planområdets norra del mot Mölndalsåns dalgång. Sektion A-A, som är representativ för detta område, har därför kontrollberäknats. Jordmodellen har valts utgående från undersökningsresultaten i borrhål 1 vid släntkrön i sektion A-A, ur Banverkets undersökningar vid släntfot samt ur jordartskartan. Härvid har valts ett övre lager med friktionsmaterial (grusig sand) som är ca 5 meter tjockt. Under detta lager har vi ansatt ett lerlager med 30 m djup vid släntkrön och 6 meter vid släntfot. Friktionsvinkeln i sanden har satts till 35. Skjuvhållfastheten i leran har satts till 50 kpa överst, ökande mot djupet med 2 kpa/m. Som dränerade parametrar har använts τ d =0,1xτ fu och ϕ =30, vilket är vanliga antaganden för leror i Västsverige. 16(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Hydrostatiskt portryck har i beräkningarna antagits från en grundvattenyta som ligger 5 meter under markytan. En utbredd trafiklast på 10 kpa från Backavägen bakom släntkrön har ansatts. Stabilitetsförhållandena är, tack vare den sannolikt mycket fasta leran i området, tillfredsställande. Säkerhetsfaktorn i såväl odränerad som kombinerad analys är F~=1,7 Räknar man slänten i en helt dränerad analys erhålls Fϕ~=2. Beräkningar från sektion A-A i odränerad och kombinerad analys redovisas i bilaga 2:1-2:2. Stabiliteten i den östra delen av planområdet, mot Björrödsbäcken, har beräknats av Gatubolaget i en sektion strax söder om påfarten till Backavägen. Resultaten från beräkningarna visar att stabiliteten är något otillfredsställande, se vidare Gatubolagets rapport 312/05. 4.4 Grundläggningsförslag för byggnader m.m. Allmänt kring grundläggningsförslagen: Då huslägena har fastställts bör vidare geotekniska underökningar utföras inom området. Detta skall göras för att få en bra och säker grundläggningsmetod för varje enskilt hus. Grundläggningsförslagen för varje delområde är endast en rekommendation efter de nu utförda sonderingarna. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta på mark skall all mulljord och övrigt material som är otjänligt för grundläggningen först schaktas bort. Marken schaktas därefter av ytterligare eller fylls upp till erforderlig grundläggningsnivå. Fyllnadsmaterial skall utföras med material från tabell CE/1, Anläggnings AMA 07. Fyllning och packning skall utföras enligt tabell CE/4, Anläggnings AMA 07. Fyllnadsmaterial under de planerade husen avskiljs från de naturliga jordlagren med en geotextil (ej nödvändigt vid grundläggning på berg). Vid utförande med golvvärme isoleras plattan undertill med minst 0,3 meter cellplast. Isoleringen föreslås gå ut en bit under marken vid huset för att ytterligare minska risken för tjälskador. Vid grundläggning på berg skall undersprängning först ske till minst ca 0,5 meters djup under grundläggningsnivån. Vid små jorddjup föreslås att urgrävning utförs till fast botten. Byggnader kan därefter grundläggas på packad sprängstensfyllning eller annat material från tabell CE/1 i Anläggnings AMA 07 samt packas enligt tabell CE/4 i Anläggnings AMA 07. Vid grundläggning med stålpålar (villapålar) skall dessa föras ned till fast botten eller berg. Pålarna slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas (med CAPWAP-analys). 17(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Inom området och runt byggnaderna är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering då mycket avrinning sker från intilliggande berg. 4.4.1 Delområde 1. Östra delen, norr om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 5,7,8,11,12,15,17). Inom detta område kan byggnader troligen, till följd av de fasta jordlagren, grundläggas med kantförstyvad bottenplatta på mark. Då jorden innehåller siltiga jordarter kan det finns risk för tjälskador vilket skall beaktas vid grundläggningen. Grundläggning på berg kan också bli aktuell. 4.4.2 Delområde 2. Östra delen, söder om Hampvägen/ Solbacken (borrhål 6,9,10,13,14,16). Med liknande förhållanden som för den norra delen kan byggnaderna grundläggas med kantförstyvad bottenplatta på mark. Runt omkring borrpunkt 16 är jordlagren lokalt något lösare. Här kan det bli aktuellt med stödpålning vid grundläggning av tyngre byggnader (t.ex. med bjälklag och stomme av betong eller flera våningsplan). Spillvattenledningen i södra delen av området kommer lokalt att passera över mark med organiskt material vars mäktighet dock bedöms vara liten. Inom dessa partier måste det organiska materialet och eventuella övriga lösa skikt schaktas ur. Därefter fylls ledningsgraven upp med friktionsmaterial och dräneras väl för att sättningar ej skall uppstå. 4.4.3 Delområde 3. Mellersta delen, söder om Backa Gård (borrhål 2 och 4). Jordlagren i detta delområde är fasta och djupen till berg små. Grundläggning kan ske med kantförstyvad bottenplatta på mark eller direkt på berg. 4.4.4 Delområde 4. Mellersta delen, norr om Backa Gård (borrhål 1). Inom de branta partierna är det inte aktuellt med någon byggnation. Eventuellt kan det bli aktuellt att skapa ett mindre antal tomter högst upp i slänten, strax nordost om korsningen Hampvägen/Backavägen. Grundläggning kan ske med kantförstyvad bottenplatta på mark eller direkt på berg. 4.4.5 Delområde 5. Nordvästra delen, söder om Prästgårdsvägen och Landvetter Stn. Jordlagren inom området utgörs enligt jordartskartan av sand och, i den västra delen, av grovlera. Grundläggning kan ske med kantförstyvad bottenplatta på mark. Dock bör detta föregås av en geoteknisk undersökning som verifierar lerans skjuvhållfasthet. 4.4.6 Delområde 6. Västra och centrala delarna (borrhål 18-61). 18(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Inom stora delar av området kan grundläggning ske på berg. Inom övriga delar rekommenderas grundläggning med kantförstyvad bottenplatta på mark. 4.4.6.1 Sydvästra delen, väster om Murtjärn (borrhål 21-26 och 34-61). Vid grundläggning av spillvattenledning måste området först schaktas ur och rensas på organiskt material och eventuella lösa skikt. Därefter fylls ledningsgraven upp med friktionsmaterial och dräneras väl för att sättningar ej skall uppstå. För att minska urgrävningsdjupet föreslås att ledningen flyttas västerut mot bergsluttningen. 4.4.6.2 Sydvästra delen, vid södra änden av Furuvägen (borrhål 27-33). Inom denna fastighet kan byggnader grundläggas direkt på berg. 4.4.6.3 Sydvästra delen, vid södra änden av Berghemsvägen (borrhål 18-20). Till följd av små jorddjup och fasta jordlager kan byggnader grundläggas på kantförstyvad platta på mark. Alternativt grävs jordlagren ur, varvid grundläggning kan ske direkt på berg. Om grundläggning sker i naturliga jordlager måste tjälproblematiken beaktas noga eftersom jordarna är siltiga. 5 BERGGEOLOGISK BESIKTNING En översiktlig berggeologisk/bergteknisk besiktning har gjorts av området, som domineras av en ögonförande rödgrå gnejs. I den nordvästra och nordöstra delen av området finns ett antal områden med prognostiserade stabilitetsproblem. Dessa områden framgår tydligt i terrängen och redovisas i bilaga 3. Vid dessa platser kan problem uppstå vid markanvändning, och särskild hänsyn bör tas. En mer detaljerad besiktning bör därför utföras inför bergschakt och innan grundläggning av byggnader och anläggningar påbörjas. På några ställen i västra delen av området gör förekommande sprickor att berget ställvis får betraktas som storblockigt. Områdets övriga delar består av omväxlande flack och kuperad terräng med naturliga slänter där ingen akut risk för ras eller blocknedfall föreligger. Ställvis har dock block av varierande storlek och antal har dock påträffats. På ett flertal ställen inom området förekommer stenmurar, vilket visar på förekomst av block i jordtäcket. 6 MARKRADON En markradonundersökning har utförts av Geosigma AB i november 2008. Området kan delas in i tre typområden: Mark som består av genomsläppliga jordarter som sand och grus. Klassificeras som ett eventuellt högriskområde. För att klarlägga om det är högradonmark eller 19(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

inte behövs mer information om jordlagrens sammansättning, lagrens mäktigheter samt jordarternas radonavgång eller innehåll av radonbildande uran. Mark som huvudsakligen består av berggrund eller berg med tunt jordtäcke klassificeras som normalriskområde. Mark som utgörs av täta jordarter som lera och silt. Fuktig lera eller silt med minst två meters mäktighet kan betraktas som lågradonmark. Torrsprickor eller skikt av friktionsmaterial kan öka risken för radonbildning och transport av radongas till markytan. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar eller bedömningar rekommenderas om det framkommer mäktigare lager av genomsläppliga jordarter i samband med grundläggningsarbeten. Den i samband med detaljplanearbetet utförda, översiktliga, markradonundersökningen redovisas i sin helhet i bilaga 4. 7 SCHAKTNING Befintliga jordmassor är tjälfarliga och flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Alla schaktarbeten utförs därför under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Släntlutningarna för schaktningsarbeten är oftast till stor del beroende av väderleken och hur stor nederbörden är samt grundvattennivån och bör därför bedömas för rådande förhållanden på plats. Schaktning av rörgravar bör utföras etappvis samt skyddas mot nederbörd. Vid eventuell schaktning under grundvattenytan erfordras sannolikt någon form av tillfällig grundvattensänkning, exempelvis wellpoints, tätspont eller pumpbrunnar. Göteborg 2009-05-13 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd Geoteknik och Mätteknik Fredrik Nyström handl 20(20) E:\Landvetters Backa\Rapport 108-160 090511.doc

Projekt: Landvetters Backa Bilaga 1:1 Projektnummer: 108-160 Datum: Utförd av: 2008-10-03 Fredrik Nyström Borrhål Provtagn.- nivå Provtag.- metod Jordart Vattenyta mumy Vattenkvot % 1 0003 0,0-0,3 Skr MULLJORD 0,3-0,6 SILT 0,6-1,0 Brun SAND 6 1,0-2,0 Brun grusig SAND 4 2,0-3,0 Brun grusig SAND 7 Tjälfarlig.- klass Konflytgräns (%) 4 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,2-1,0 grusig SAND 5 0,0-0,2 Skr MULLJORD 2,0 0,2-1,2 Brungrå lerig TORRSKORPESILT 19 1,2-2,0 Brungrå siltig FINSAND 23 2,0-2,7 Brun SAND 17 7 0,0-0,4 Skr MULLJORD 0,4-2,0 FINSAND 2,0-3,0 0 grusig SAND 10 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,2-1,0 Brun lerig sandig SILT 17 1,0-2,0 Gråbrun lerig SILT 26 2,0-2,5 Brun FINSAND 19 2,5-3,0 Brun SAND 21 3,0-4,0 Brun SAND 24 11 0,0-0,3 Skr MULLJORD 0,3-1,0 Gråbrun lerig TORRSKORPESILT 23 1,0-2,0 Gråbrun lerig SILT 27 2,0-3,0 Gråbrun lerig SILT 27 3,0-4,0 Brun siltig FINSAND 33 14 0,0-0,1 Skr MULLJORD 0,1-1,0 Brun sandig SILT 14 1,0-1,7 Brun grusig sandig SILT 9 16 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,2-1,0 Brun lerig TORRSKORPESILT, körtlar 23 1,0-2,0 Brun lerig SILT, körtlar 24 2,0-3,0 Brungrå lerig SILT 32 18 0,0-0,5 Skr Svart siltig MULLJORD, rötter 0,0 368 0,5-1,0 0 Brun siltig SAND, växtdelar 27 19 0,0-0,9 Skr siltig MULLJORD, växtdelar 0,9-1,5 SAND TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A 412 65 GÖTEBORG Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09 E-post info@tellstedt se

Projekt: Landvetters Backa Bilaga 1:2 Projektnummer: 108-160 Datum: Utförd av: 2008-10-03 Fredrik Nyström Borrhål Provtagn.- Provtag.- nivå metod Jordart 20 0,0-0,5 Skr siltig MULLJORD, växtdelar 0,5-1,0 SAND Vattenyta mumy Vattenkvot % 22 0,0-1,0 Skr svart mellanförmultnad TORV 237 1,0-1,8 svart mellanförmultnad TORV 396 24 0,0-2,1 Skr TORV 2,1-2,7 Brunsvart GYTTJA, växtdelar 188 2,7-3,0 Grå FINSAND 15 Tjälfarlig.- klass Konflytgräns TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A 412 65 GÖTEBORG Tel 031-723 73 00. Fax 031-335 81 09 E-post info@tellstedt.se

Bilaga 2:1 150 140 Landvetters Backa, sektion A-A. Odränerad analys. 1.673 130 Elevation 120 110 Name: grusig Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Phi-B: 0 Piezometric Line: 1 Name: Lera Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 50 kpa C-Rate of Increase: 2 Limiting C: 0 kpa Piezometric Line: 1 100 Trafiklast 10 kpa 90 80 grusig Sand 70 Lera 60-10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Lera Distance

Bilaga 2:2 150 140 Landvetters Backa, sektion A-A. Kombinerad analys. 130 120 Name: grusig Sand Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Phi-B: 0 Piezometric Line: 1 1.667 Elevation 110 100 Name: Lera Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0 kpa C-Rate of Increase: 0 Cu-Top of Layer: 50 kpa Cu-Rate Increase: 2 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1 Trafiklast 10 kpa 90 80 grusig Sand 70 Lera 60-10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Lera Distance

GEOSIGMA Grap 08277 Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008

GEOSIGMA Grapnummer 08277 Uppdragsnummer 601296 Version 1.0 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört en översiktlig radonriskundersökning i Landvetters Backa, Härryda kommun. För det undersökta området pågår framtagningen av en detaljplan. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. Slutsatser och rekommendationer mot bakgrund av genomförd undersökning: Områden med berg eller tunt jordtäcke på berg klassificeras som normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar av berggrunden rekommenderas om det vid grundläggningsarbeten framkommer uppenbara skillnader mot omgivningen som avvikande bergarter eller pegmatitgångar. Områden med genomsläppliga jordarter som sand och grus klassificeras som eventuella högriskområden. Kompletterande undersökningar rekommenderas för att få mer information om radonrisken. Mätningar av radonavgång och/eller koncentrationer av radonbildande uran kan utföras översiktligt under planläggningsarbetet eller utföras mer detaljerat på begränsade områden i samband med grundläggningsarbeten. Områden med lera eller silt klassificeras som låg- till normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av låg- till normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar eller bedömningar rekommenderas om det framkommer mäktigare lager av genomsläppliga jordarter i samband med grundläggningsarbeten. Sidan 3 (7)

GEOSIGMA Grapnummer 08277 Uppdragsnummer 601296 Version 1.0 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Områdets geologi... 5 3 Mätutrustning och metod... 5 4 Resultat... 5 5 Slutsatser och rekommendationer... 7 6 Referenser... 7 7 Bilagor... 7 Sidan 4 (7)

GEOSIGMA Grapnummer 08277 Uppdragsnummer 601296 Version 1.0 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört en översiktlig radonriskundersökning i Landvetters Backa, Härryda kommun. För det undersökta området pågår framtagningen av en detaljplan. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. 2 Områdets geologi Bergarten består i området av en rödgrå gnejs med mikroklinögon. Ögonens diameter är > 2 cm (SGU Ser. Af nr 117). Berggrunden framträder inom stora delar av undersökningsområdet, tydligast i branterna ner mot Mölndalsåns dalgång och även som områden med hällar inom de högre liggande delarna av området. Inom höjdområdet är det även ofta tydligt att det endast är ett tunt jordtäcke som täcker berggrunden. Jordarterna på höjderna består, i den mån det förekommer, mestadels av morän och då oftast som ett tunt lager på bergytan. På höjderna förekommer även organiska jordarter i mossar och kärr. Ner mot Mölndalsåns dalgång domineras jordarterna av en större isälvsavlagring i den östra delen som övergår mot sandlager i den västra delen. I den sydöstra delen förekommer även områden med glacial grovlera (SGU Ser. Ae nr 26). 3 Mätutrustning och metod Mätningarna utfördes med en Scintrex BGS-3, scintillometer. Scintillometern mäter total gammastrålning och är ett lämpligt instrument för översiktliga undersökningar av markradonförhållanden. Mätning utfördes dels genom att placera instrumentet på markytan innan avläsning men även genom att gående täcka området med en kontinuerlig mätning för att kunna upptäcka eventuella områden med förhöjda strålningsnivåer. 4 Resultat Mätningarna genomfördes 2008-10-16. Mätning över berghällar gav generellt strålningsnivåer i storleksordningen 0.12-0.15 µsv/h. Det förekommer begränsade ytor där strålningen från berget uppgår till ca 0.17 µsv/h. Sidan 5 (7)

GEOSIGMA Grapnummer 08277 Uppdragsnummer 601296 Version 1.0 Radonriskklassificering För att göra en radonriskklassificering kan undersökningsområdet delas in i tre typområden. Se även bilaga 1 och tabell 1. Område A Klassificeras som normalriskområde. Marken består huvudsakligen av berggrund eller tunt jordtäcke på berg. Grundläggning sker på berg eller fyllnadsmassor. Område B Klassificeras som ett eventuellt högriskområde. Marken består huvudsakligen av genomsläppliga jordarter som sand och grus. För att klarlägga om det är högradonmark eller inte behövs mer information om jordlagrens sammansättning, lagrens mäktigheter samt jordarternas radonavgång eller innehåll av radonbildande uran. Det förekommer delområden med berg eller tunt jordtäcke på berg vilka kan betraktas som normalriskområden. Område C Klassificeras som låg- till normalriskområde. Marken består huvudsakligen av täta jordarter som lera och silt. Fuktig lera eller silt med minst två meters mäktighet kan betraktas som lågradonmark medan torrsprickor eller skikt av friktionsmaterial kan öka risken för radonbildning och transport av radongas till markytan. Det förekommer delområden med berg eller tunt jordtäcke på berg vilka kan betraktas som normalriskområden. Klassificeringsgrunder har hämtats från Radonboken (2004). Tabell 1. Ungefärligt samband mellan radonrisk, berggrund och gammastrålning. Observera att inte hög gammastrålning automatiskt innebär klassificering som högradonmark. En stor del av strålningen kan komma från torium vilket inte kan urskiljas med enbart mätning av total gammastrålning. Källa: Radonboken (2004). Radonrisk Gammastrålning Högriskområde (Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter > ca 0.15 µsv/h Normalriskområde (Huvudsakligen normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt ca 0.10-0.15 µsv/h Lågriskområde (Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt < ca 0.10 µsv/h Sidan 6 (7)

GEOSIGMA Grapnummer 08277 Uppdragsnummer 601296 Version 1.0 5 Slutsatser och rekommendationer Områden med berg eller tunt jordtäcke på berg klassificeras som normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar av berggrunden rekommenderas om det vid grundläggningsarbeten framkommer uppenbara skillnader mot omgivningen som avvikande bergarter eller pegmatitgångar. Områden med genomsläppliga jordarter som sand och grus klassificeras som eventuella högriskområden. Kompletterande undersökningar rekommenderas för att få mer information om radonrisken. Mätningar med emanometer (Markus-10) bör utföras för att se radonavgången från jorden. Som alternativ eller komplement till emanometern kan mätningar av jordens innehåll av radonbildande uran bestämmas genom mätningar med gammaspektrometer. Kompletterande undersökningar kan utföras översiktligt under planläggningsarbetet eller utföras mer detaljerat på begränsade områden i samband med grundläggningsarbeten. Om undersökningarna utförs i ett senare skede är det större chans att få information om jordlagrens mäktigheter vilket också bör beaktas vid radonriskklassificeringen. En större mäktighet av genomsläpplig jord klassificeras som högradonmark även om radonavgången eller uranhalten inte är ger den klassificeringen. Vid sådana förhållanden finns risk att stora mängder jordluft kan transporteras in i byggnader på platsen. Områden med lera eller silt klassificeras som låg- till normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av låg- till normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar eller bedömningar rekommenderas om det framkommer mäktigare lager av genomsläppliga jordarter i samband med grundläggningsarbeten. 6 Referenser Radonboken (2004). Clavensjö och Åkerblom, Formas, Stockholm. SGU Ser. Af nr 117. Berggrundskartan Göteborg SO. SGU Ser. Ae nr 26. Jordartskartan Göteborg SO. 7 Bilagor Bilaga 1 Radonriskkarta Landvetters Backa Sidan 7 (7)

Bilaga 1 Radonriskkarta Landvetters Backa Område B Område A Område C N Kartunderlag från Tellstedt i Göteborg AB Område A Område B Område C Normalriskområde Marken består huvudsakligen av berggrund eller tunt jordtäcke på berg. Eventuellt högriskområde Marken består huvudsakligen av genomsläppliga jordarter som sand och grus. Kompletterande undersökningar krävs för ny riskklassificering. Låg- till normalriskområde Marken består huvudsakligen av täta jordarter som lera och silt. Gränserna mellan olika områden är inte exakta utan är baserade förekommande marktyper. Det förekommer även delområden inom t ex område B och C med berggrund eller tunt jordtäcke på berg som kan betraktas som normalriskområden.