Patient blev hemskickad begick självmord



Relevanta dokument
Händelseanalys istället för Lex Maria Vad betyder det för dig? Karin Pukk Härenstam MD PhD

Händelseanalys. Händelseanalys

Avvikelsehantering rutin för analys

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

Bristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Händelseanalys Dnr. H:5

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april Göran Mellbring

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Riktlinjer för Avvikelsehantering

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Utbildning i risk- och händelseanalys. Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Riktlinjer Avvikelsehantering

Akuta medicinska larm vid SÄS Skene

Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Patient berättelse 1

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Handlingsprogram avvikelsehantering

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Riktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

NLL Medarbetarstöd vid vårdskada

Högre kompetens för ökad patientsäkerhet på akutmottagning

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Epidural tumörväxt. Februari Analysledare: Verksamhetsutvecklare

Säkerhet, roller och riktlinjer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi

Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Anvisningar Social dokumentation

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Transkript:

Patient blev hemskickad begick självmord En nyanställd läkare utan erfarenhet var ensam ansvarig på jourmottagningen. Den nedstämda patienten erbjöds läkemedelsbehandling och återbesök efter drygt en vecka. Tre dagar senare begick kvinnan självmord. Orsaksområden i detta fall K Kommunikation och information T Teknik, utrustning och apparatur U Utbildning och kompetens P Procedurer, rutiner och riktlinjer A Arbetsmiljö B Barriärer och skydd

Vad hände? 1 Primärjouren på en psykiatrisk jourmottagning undersökte en patient med självmordstankar men kunde inte bedöma henne.

Vad hände? 2 Primärjouren, som var AT-läkare, ringde bakjouren som hade beredskap i hemmet.

Vad hände? 3 Bakjouren bedömde att patienten hade en krisreaktion med måttlig depression, och att inläggning ej behövdes.

Vad hände? 4 Reglerna för återbesök frångicks och patienten fick ny tid om nio dagar till jourmottagningen.

Vad hände? 5 En sjuksköterska påpekade avvikelsen, men det beaktades inte.

Vad hände? 6 Patienten begick självmord efter tre dagar.

Varför ingen bedömning? 1 Primärjouren på en psykiatrisk jourmottagning undersökte en patient med självmordstankar men kunde inte bedöma henne. Primärjouren hade liten erfarenhet av akut psykiatrisk vård Primärjouren följde inte klinikens anvisningar för strukturerad bedömning av självmordsrisk Hon var AT-läkare och hade arbetat på kliniken under en mycket kort tid Patienten begick självmord efter tre dagar. Utbildning och kompetens: Hon hade fått bristande introduktion på kliniken

Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? 1 Primärjouren på en psykiatrisk jourmottagning undersökte en patient med självmordstankar men kunde inte bedöma henne. Primärjouren hade liten erfarenhet av akut psykiatrisk vård Primärjouren följde inte klinikens anvisningar för strukturerad bedömning av självmordsrisk Hon var AT-läkare och hade arbetat på kliniken under en mycket kort tid Patienten begick självmord efter tre dagar. Utbildning och kompetens: Hon hade fått bristande introduktion på kliniken Introduktion av gällande rutiner

Varför kontaktades bakjouren? 2 Primärjouren, som var AT-läkare, ringde bakjouren som hade beredskap i hemmet. Bakjouren var den enda läkaren som fanns tillgänglig utöver AT-läkaren Det var en normal ansvarsfördelning på kliniken Procedurer, rutiner och riktlinjer: Kliniken hade bristfälliga rutiner för AT-läkares tjänstgöring och för professionellt stöd åt AT-läkare

Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? 2 Primärjouren, som var AT-läkare, ringde bakjouren som hade beredskap i hemmet. Bakjouren var den enda läkaren som fanns tillgänglig utöver AT-läkaren Det var en normal ansvarsfördelning på kliniken Procedurer, rutiner och riktlinjer: Kliniken hade bristfälliga rutiner för AT-läkares tjänstgöring och för professionellt stöd åt AT-läkare En erfaren läkare bör aktivt följa upp en oerfaren AT-läkares bedömningar och åtgärder

Varför denna bedömning? 3 Bakjouren bedömde att patienten hade en krisreaktion med måttlig depression, och att inläggning ej behövdes. Bakjouren träffade inte patienten Bakjouren efterfrågade inte uppgifter angående bedömning av självmordsrisk Han infann sig inte på kliniken Han bedömde att telefonkontakt med AT-läkaren räckte Procedurer, rutiner och riktlinjer: Kliniken hade oklara rutiner för när bakjouren måste inställa sig personligen Procedurer, rutiner och riktlinjer: Riktlinjerna för omhändertagande av patienter med självmordstankar var otydliga och ofullständiga

Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? Han infann sig inte på kliniken Han bedömde att telefonkontakt med AT-läkaren räckte Procedurer, rutiner och riktlinjer: Kliniken hade oklara rutiner för när bakjouren måste inställa sig personligen Procedurer, rutiner och riktlinjer: Riktlinjerna för omhändertagande av patienter med självmordstankar var otydliga och ofullständiga Patienter med allvarligt tillstånd bör undersökas av specialist/bakjour före ställningstagande till inläggning Patienter med självmordstankar bör alltid bedömas enligt en fastställd och strukturerad metod

Varför frångicks rutinerna? 4 Reglerna för återbesök frångicks och patienten fick ny tid om nio dagar till jourmottagningen. AT-läkaren fick uppfattningen att man kunde välja att ge patienten återbesök på jourmottagningen istället för på specialistmottagningen Bakjouren förde fram det som ett lämpligt alternativ Han ansåg att det skulle ge AT-läkaren ett bra utbildningstillfälle AT-läkaren kände inte till klinikens rutiner för uppföljning av patient som sökt vård för självmordstankar Procedurer, rutiner och riktlinjer: Anvisningar för bedömning och uppföljning hade inte implementerats hos alla ansvarig personal Utbildning och kompetens: Information om rutiner hade inte förts ut tillräckligt väl till personalen

AT-läkaren fick uppfattningen att man kunde välja att ge patienten Vilka återbesök åtgärder på kan jourmottagningen förhindra upprepning? istället för på specialistmottagningen Bakjouren förde fram det som ett lämpligt alternativ Han ansåg att det skulle ge AT-läkaren ett bra utbildningstillfälle AT-läkaren kände inte till klinikens rutiner för uppföljning av patient som sökt vård för självmordstankar Procedurer, rutiner och riktlinjer: Anvisningar för bedömning och uppföljning hade inte implementerats hos alla ansvarig personal Utbildning och kompetens: Information om rutiner hade inte förts ut tillräckligt väl till personalen Alla patienter med allvarliga självmordstankar bör bedömas och följas upp enligt fastställd rutin Rutinerna för uppföljning av patienter måste vara kända och tillämpas av all personal i verksamheten

Varför beaktades det inte? 5 En sjuksköterska påpekade avvikelsen, men det beaktades inte. Specialistmottaggningens remissgrupp diskuterade avvikelsen men ändrade inte planeringen De litade på bakjourens beslut De beaktade inte att någon bedömning av självmordsrisk inte hade genomförts Procedurer, rutiner och riktlinjer: Anvisningar för bedömning och uppföljning hade inte implementerats hos all ansvarig personal

Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? 5 En sjuksköterska påpekade avvikelsen, men det beaktades inte. Specialistmottaggningens remissgrupp diskuterade avvikelsen men ändrade inte planeringen De litade på bakjourens beslut De beaktade inte att någon bedömning av självmordsrisk inte hade genomförts Procedurer, rutiner och riktlinjer: Anvisningar för bedömning och uppföljning hade inte implementerats hos all ansvarig personal Alla patienter med allvarliga självmordstankar bör bedömas och följas upp enligt fastställd rutin

Kan det hända i vår verksamhet? Finns liknande inbyggda felkällor i vår verksamhet? Har vi ett fungerande system för avvikelsehantering så att risker kan uppmärksammas innan de leder till vårdskada? Tillåter kulturen oss att öppet diskutera fel och misstag? Används förebyggande riskanalys för att utveckla patientsäkerheten? Kan förslagen till åtgärder i den här fallstudien användas på vår enhet?

Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete Stödjer och granskar vårdens verksamheter Utfärdar riktlinjer och föreskrifter Följer upp vårdens resultat Återför erfarenheter från tillsynen

Gör vården säkrare På www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet publiceras en ny fallstudie varje månad. Fallstudierna finns både i text- och OH-versioner. E-prenumeration är kostnadsfri. Läs också om hur ni kan göra händelseanalyser i vården.