Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion

Transkript

1 Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion

2 Bakgrund tillsyn Nationell tillsyn av vårdgivarnas ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ( ). Brister som aktualiserats tidigare I lex Maria-ärenden Enskilda klagomål Egeninitierad verksamhetstillsyn Signaler från AT-läkare

3 Syfte tillsyn Att granska Personalens kännedom och delaktighet i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete Säkerheten i jourverksamheten på AKM AT-läkarnas förutsättningar på AKM Att identifiera Patientsäkerhetsrisker som personal och chefer uppmärksammat inom akutmottagningarnas verksamhet.

4 Om tillsynen Granskning Jourorganisation Introduktionsprogram Ev begränsningsdokument för AT-läkarnas tjänstgöring på akutmottagning Vårdgivarnas patientsäkerhetsberättelser AT-ranking Socialstyrelsens patientsäkerhetsredovisning Inspektion Intervjuer: Verksamhetschefer (med, kir, AKM) Undersköterskor (AKM) Sjuksköterskor (AKM) Läkare (med, kir samt några ortoped) Återföring Återkopplat resultaten till politiker och ledande tjänstemän Beslut Beslut med krav på förbättringsåtgärder till alla sju landsting

5 Omfattning Län Akutmottagning vid sjukhus Antal deltagare Dalarna Avesta, Falu och Mora lasarett 41 Gävleborg Hudiksvalls sjukhus och Gävle sjukhus 29 Sörmland Värmland Nyköpings lasarett, Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm 39 Arvika lasarett, Centralsjukhuset i Karlstad och sjukhuset i Torsby 48 Västmanland Sjukhus i Köping och Västerås 36 Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset i Uppsala och lasarettet i Enköping 30 Karlskoga lasarett, Lindesberg lasarett och Universitetssjukhuset i Örebro 50 Total 273

6 Tillsynsområden Tillsyn Akutmottagningar Vårdgivarens patientsäkerhetsarbete Bemanning och kompetens Läkarnas allmäntjänstgöring Patientsäkerhetsrisker Kunskap om och delaktighet i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete

7

8 AKM Bemanning och kompetens Sjuksköterskor Personalomsättning och sänkta krav på erfarenhet Sjuksköterskebemanningen inte tillräcklig Många oerfarna sjuksköterskor är en patientsäkerhetsrisk Hög personalomsättning påverkar introduktionen av nyanställda Läkare Otillräcklig bemanning av läkare 15/18 AKM hade vakanta tjänster vikarier i jourlinjen Icke leg. läkare får ta ett för stort ansvar i förhållande till erfarenhet och kompetens Låg närvaro av medicinsk och kirurgisk specialistkompetens Bakjouren fungerar inte alltid tillfredsställande Begränsad tillgång till röntgen under jourtid försvårar arbetet Läkarnas allmäntjänstgöring Introduktionsprogram behöver utvecklas på vissa akutmottagningar Få AT-läkare får strukturerad klinisk handledning och uppföljning Riktlinjer för självständigt arbete är bristfälliga

9 Vid intervjuerna identifierade patientsäkerhetsrisker kompetens arbetsbelastning otillräckliga lokaler Vi har dåliga lokaler, med få undersökningsrum. Det ligger folk överallt. Patienter skyfflas runt och ligger i korridoren. Det är en vidrig miljö AT-läkare bemanning fel patienter vårdplastbrist Gemensamma patient- Vårdplatsbristen innebär att svårt sjuka patienter blir liggande på akutmottagningen. Personalen säkerhets- är jätteduktig, men det finns ingen chans för dem att hålla koll. Patienter kan ligga upp till 24 risker timmar i väntan på en vårdplats. AT-läkare olika journalsystem

10 IVO:s konstaterande Ansträngd bemanningssituation i förhållande till det ökade patienttrycket. Organiseringen av akutmottagningarna motsvarar inte dagens behov. Den nationella patientsäkerhetssatsningen, verkar inte ha fått genomslag på alla nivåer.

11 Nuläge Vårdgivarna har redovisat vidtagna åtgärder Åtgärderna innebär förändring mot ett ökat gemensamt ansvar för akutmottagningarna Bilaga till rapporten inom kort!