Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna om hur vi ska vara bra kompisar. I början av läsåret hade vi extra fokus på värdegrundsfrågor. Vi diskuterade med eleverna och de fick föra fram sina åsikter. Eleverna och pedagogerna arbetade fram skolans gemensamma regler. Reglerna presenterades sedan på föräldrarådet samt lades ut på Schoolsoft. Tillsammans med barnen arbetade vi fram skolans likabehandlingsplan, och pratade med dem om hur viktigt det är att vi alla hjälps åt så att alla kan ha det bra på skolan. Vi pratade också med barnen om hur vi gör när något inte fungerar. Vi använder oss av incidentrapporter vid händelse. För barnens trygghet är alltid minst en personal med barnen ute på rast. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Vi kan se att våra elever trivs på skolan och känner sig trygga med personalen. Det tror vi är en följd av att vi arbetar hårt med värdegrundsfrågor och har fokus på att alla ska må bra på Björbo skola. Elever, föräldrar, och personal är insatta i skolans mål och regler och vad som förväntas av var och en. 11 av 17 elever i skolår 2 har i enkätsvaren uppgett att arbetsron kan bli bättre. Dock har 15 elever i samma klass svarat att de ger sina klasskamrater arbetsro. Detta tolkar vi som att alla själva inte har insikt i sitt eget ansvar för att det ska vara god arbetsro i klassrummet. De åtgärder och förbättringar som sattes inför läsåret har genomförts. Pedagogerna ska kontinuerligt diskutera med eleverna vad som kännetecknar en god arbetsmiljö och vilket eget ansvar de har i detta. Inför nästa enkätundersökning ska vi pedagoger gå igenom enkätfrågornas betydelse i skolan så att barnen förstår frågornas innebörd när de ska svara hemma. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Kunskaper - utveckling och lärande Eleverna i år 1 och 2 har svarat på en trivselenkät inför varje utvecklingssamtal. Vid en sammanställning av enkätsvaren från eleverna kan vi utläsa att barnen är mycket nöjda med sin skolgång på Björbo skola. Samtliga elever har i enkäten svarat att de känner sig trygga med personalen på skolan. Majoriteten av eleverna i år 1 och 2 uppger att de trivs i skolan och med sina klasskamrater. Samtliga elever tycker att de får det stöd de behöver. Det resultat som avviker i enkäten är att många elever i år 2 tycker att arbetsron i klassrummet kan bli bättre. I vår undervisning stöttar vi eleverna för att de ska utvecklas så långt som möjligt och nå högsta möjliga måluppfyllelse. Undervisningen individanpassas och varieras med både praktiska och teoretiska moment. Ibland sker undervisningen i helklass, ibland i mindre grupperingar. Vi arbetar ofta ämnesintegrerat och åldersblandat. Alla elever i år 1 och 2 testas

i läshastighet. Alla har nått önskvärt resultat i läshastighet utom en elev med särskilda behov som ändå utvecklat sin läsning mycket under läsåret. Alla elever i år 2 testas i läsförståelse under vårterminen. 15 av 17 elever uppnådde högre än stenine 2 på DLS -testet. Den kunskapsmässiga måluppfyllelsen anser vi vara god. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse åk 3 Matematik 13 av 21 elever, 67%, klarade alla delar i nationella provet. De områden som eleverna hade svårast med var mönster, positionssystem och problem samt mäta, jämföra och uppskatta. Sammanfattningsvis finns utvecklingsbehov i matematikundervisningen då sammanställningen visar att de senaste årens resultat vid nationella prov har försämrats. Främst behöver undervisningen utvecklas då det gäller mönster, symmetri, positionssystemet, skriftliga räknemetoder och problemlösning men det finns även behov av att utveckla kunskaperna i huvudräkning. Den muntliga, resonerande förmågan har däremot utvecklats under åren. I analysen kan vi se att de moment som eleverna klarat bra återfinns i stor utsträckning i läroboken Mattesafari 1-3. Då det gäller skriftliga räknemetoder tror vi att det blir för rörigt för eleverna med det upplägget som boken har då det gäller att prova flera olika metoder och bara kort arbeta med varje moment. Det blir aldrig tid att befästa de olika momenten. Vi behöver prata ihop oss mer och lägga upp en plan för matematikundervisningen. Det är även viktigt att utforma diagnostiseringsmaterial så att vi tidigt kan fånga upp eleverna (Diamant). I matematik ska vi ta fram ett test material som gör att vi på ett bättre vis kan erhålla kunskaper om elevers förståelse för den matematik de ska utveckla. Här tror vi materialet, Diamant, som skolverket gett ut kan vara till stöd. En pedagog kommer också att delta i lärarlyftet för matematik under läsåret 15/16. En plan för regelbundna träffar tas fram för att utveckla ett kollegialt lärande i matematik. Svenska 13 av 21 elever, 67%, klarade alla delar i nationella provet. Debatten kring skrivandet har under en längre tid lagt fokus på att bygga upp elevernas fantasi och självförtroende kring att skriva och att man som lärare inte ska klampa på och rätta allt. Vi tror att detta kan ha lett till att eleverna inte blir medvetna om sina texter och att de inte ges chans till att förbättra det de har skrivit. Det är viktigt att tidigt arbeta medvetet med texters uppbyggnad och struktur och lära dem att det inte är ett misslyckande bara för att en text inte är klar på första försöket. Detta är något som vi upplever måste bli bättre på så att det blir en naturlig del i elevernas skrivande. Ht15 kommer skolan att på börja skolverkets satsning, Läs-och skrivlyftet, vilket syftar till

att utveckla elever kunskaper i svenska. De områden vi kommer att prioritera att börja med är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift. Elevers inflytande Vi arbetar kontinuerligt med att stärka elevernas självkänsla och självständighet. Med stigande mognad tar de ett större ansvar för sitt skolarbete. Vi pedagoger har tilltro till att eleverna vill och kan utvecklas. Alla elever i år 1 och 2 har en individuell utvecklingsplan för att följa deras kunskapsutveckling. Till IUP:n hör ämnesmatriser som synliggör elevens måluppfyllelse. Skolpersonalen verkar för att pojkar och flickor ska ha samma inflytande i undervisningen. Minst 2 gånger per termin har rektorn elevråd tillsammans med 2 elever från varje klass, de får då möjlighet att lyfta frågor och funderingar som rör vår verksamhet. Vi upplever att eleverna ges möjligheter till inflytande över sin skolgång. Vi lyssnar på elevernas synpunkter och anpassar i möjligaste mån. I elevernas enkätsvar har de allra flesta svarat att de får vara med och tycka till om sitt skolarbete. Vi använder oss av ämnesmatriser och skriver omdömen i varje ämne. Detta gör lärandet synligt för föräldrar och elever. Dock anser vi att detta arbete kan förbättras och vidare utvecklas. Detta för att synliggöra lärandet ytterligare för elev och därmed bättre förutsättningar att påverka sin skolgång. För att öka elevinflytandet över sitt lärande kommer vi att fortsätta vidareutveckla vårt användande av ämnesmatriser i Schoolsoft. Trygghet och studiero Övergångarna mellan år 2 och 3 och från förskola till F-klass har fungerat mycket bra. Eleverna har i slutet av skolår 2 besökt Syrholns skola. Blivande elever i F-klass har besökt skolan vid 2 olika tillfällen. Mottagande lärare har också gjort besök och träffat barnen på förskolan i Björbo och Dala-Floda. I slutet av vårterminen bjöd F-klassens lärare in vårdnadshavare till blivande F-klass för information inför hösten. Skolår 1 och 2 har tex haft NTA och religion, musik och svenska tillsammans. Vi har i år haft ett nära samarbete mellan förskoleklass och år 1. Detta har gjort att vi pedagoger i större utsträckning haft möjlighet att möta eleverna på sin egen nivå. Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna om hur vi ska vara bra kompisar. I början av läsåret hade vi extra fokus på värdegrundsfrågor. Vi diskuterade med eleverna och de fick föra fram sina åsikter. Eleverna och pedagogerna arbetade fram skolans gemensamma regler. Reglerna presenterades sedan på föräldrarådet samt lades ut på Schoolsoft. Vi pratade också med barnen om hur vi gör när något inte fungerar. Vi använder oss av incidentrapporter vid händelse. För barnens trygghet är alltid

minst en personal med barnen ute på rast. Vi upplever att övergångarna mellan verksamheterna fungerar bra och att eleverna känner sig trygga inför bytet. Genom att vi har ett väl inarbetat arbetssätt vid överskolning fungerar det mycket bra Vi kan se att våra elever trivs på skolan och känner sig trygga med personalen. Det tror vi är en följd av att vi arbetar hårt med värdegrundsfrågor och har fokus på att alla ska må bra på Björbo skola. Elever, föräldrar, och personal är insatta i skolans mål och regler och vad som förväntas av var och en. 11 av 17 elever i skolår 2 har i enkätsvaren uppgett att arbetsron kan bli bättre. Dock har 15 elever i samma klass svarat att de ger sina klasskamrater arbetsro. Detta tolkar vi som att alla själva inte har insikt i sitt eget ansvar för att det ska vara god arbetsro i klassrummet. Pedagogerna ska diskutera kontinuerligt med eleverna vad som kännetecknar en god arbetsmiljö och vilket eget ansvar de har i detta. Inför nästa enkätundersökning går vi pedagoger igenom enkätfrågornas betydelse i skolan så att barnen förstår frågornas innebörd när de ska svara hemma. Vi fortsätter att följa vår plan för överskolning för att göra övergången så harmonisk som möjligt för barn och föräldrar. Vi ska även i fortsättningen ha stort fokus på värdegrundsfrågor och strävar efter att det ska vara tydligt för alla vilka förhållnings regler vi har på skolan. Vi fortsätter att även kommande läsår ha ett nära samarbete mellan de olika grupperna på skolan för att därmed öka tryggheten och känslan av samhörighet för alla våra elever. Utvärdering av utvecklingsplan 13/14 Av de mål som sattes i planen för läsåret 13/14 kvarstår ett område att utveckla. Det är att införa, ta fram någon form av material och tester i matematik för att på ett bättre sätt följa elevernas förståelse för matematik. Skolan har arbetat med En läsande klass det gångna året men vi ser i analysen av kunskaperna att elevernas skrivförmåga måste bli bättre. Fritidshemmet Föreläggande: - Se till att fritidshemmen samverkar mer systematiskt och i större utsträckning med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Vi är inne och arbetar i skolan på dagtid vilket gör att vi har en naturlig kontaktyta med lärarna. De arbetsområden som skolan arbetet med har vi på fritids utgått ifrån när vi planerat delar av verksamheten. Våra aktiviteter har sedan formats för komplettera de ämnen och arbetsområden eleverna arbetar med i skolan. T.ex. började vi arbeta med värdegrunden, haft tema höst med fokus på rovdjuren och arbetat med teater. Viss kontakt för stöttning av enskild elevs lärande har genomförts i samråd med lärare. Vi tycker att vi fångat elevernas intressen genom att fråga och intressera oss för deras tankar och idéer.

Vi arbetar mycket med elevs mångsidiga utveckling och lärande. Det vi genomför stöttar elevernas utveckling och kompletterar skolan. Men vi anser att detta kan genomföras mer systematiskt. Tid för samplanering och en bättre mötesstruktur för att samverka bättre kring elevers mångsidiga utveckling och lärande. Åtgärder för förbättring Samarbetet med lärarna bör utvecklas och systematiseras. Tid för samplanering och möten mellan pedagoger schemaläggs. Ett årshjul för fritidshemmens verksamhet bör också upprättas för att få bättre systematik i arbetet. Skolans fortsatta utvecklingsarbete prioriterade områden Vad? Hur? När? Mål! Förbättra vårt arbete med elevers läs- och skrivförmåga. Förbättra vår kunskap om elevers förmåga i matematik. Utveckla ett kollegialt lärande för att utveckla matematikundervisningen Arbeta fram ett årshjul för fritidshemmen och systematisera samverkan med skolan Genom fortbildning i läsoch skrivlyftet. Genom att ta fram ett test material baserat på skolverkets Diamant. Schemalagda träffar under läsåret. Dessa planeras av speclärare, förstelärare och lärare som går mattelyftet. Detta sker genom att schemalägga samverkan mellan skolan och fritidshemmet samt lägga in kvalitetsdagar, möten i kalendariet Kontinuerligt hela läsåret. Klart v.44. Planen ska då vara klar hur vi ska testa elevers förståelse för den matematik de arbetat med. Tre träffar per termin. Läggs in i kalenderiet. Planeras vid uppstart av termin och läggs in i schemat och kalendariet Alla elever ska utveckla kunskaper så att de når de mål som är satta i åk3. Alla elever ska utveckla kunskaper så att de når de mål som är satta i åk3. Att förbättra matematikundervisningen. Underlag för att se progression tas från statistik, bl.a. från Diamant. Få en bättre systematisk samverkan mellan fritids och skolan för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande