Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB
Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2
Samhället har formulerat målet som en långsiktigt hållbar transportförsörjning 3
Medborgarnas mål och önskan? uppleva känslan av att leva ett gott liv? 4
Medverka till att minska påfrestningarna på de livsuppehållande systemen (inkl klimatsystemet) Luftkvalitet Växthusgaser Landskap och markanvändning Naturresursanvändning (inkl olja) Buller Signifikant minskning Signifikant minskning Undvikande eller kompensation Minskad användning Minskning eller status quo Transport System Medverka till att öka välbefinnandet för nuvarande generationer Säkerhet (skador och död) Urbana levnadsvillkor Samhällets transportkostnader Förbättring eller status quo Förbättring eller status quo Ingen ökning sociala kostnader för Transportsystemet skall utformas i aktivt samarbete med relevanta större intressegrupper Inverkan på absolut fattiga Intressentgruppers medverkan Ingen negativ inverkan Omfattande räckvidd Alla röster hörs Hållbar Utveckling Hållbarhetskomponenter Kriterieområde Krav
Trafik för en hållbar utveckling förutsätter ökade andelar kollektivtrafik och cykel och gång 6
Vad vinner vi på hållbara transporter? 7
Aktivt och passivt 8 förbättrad hälsa
Dagens genomsnittliga svenska 50-åring väger åtta kilo mer än vad 50- åringar gjorde 1960 9 Har man 3 km till arbetet och byter från bil till cykel så kan du äta 10 kg choklad per år utan att gå upp i vikt och du förbättrar din kondition med 20 %..
Cykling ökar folkhälsan 1% minskad bilanvändning i en population minskar övervikten med 0,4% (Forsyth et al TR D, 2009 ) Trafiksystem för ökad användning av kollektivtrafik och gång/cykel främjar grupper med dåligt utgångsläge mer än de med gott utgångsläge vad gäller hälsan (Samimi et al TR D, 2009) 10
En engelsk forskningsstudie som fokuserat på barns resande kopplat till deras fysiska aktivitet konstaterar att de flesta får ut mer av att vanemässigt gå till och från skolan än hela veckans idrottslektioner 11
Vardagsmotion gynnsam för hälsan når för en kollektivtrafikresenär ofta upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet. 12
Cykling i kroner & øre Når en person vælger att cykle, får samfundet en nettogevinst på 1,22 kr. per cyklet kilometer. Modsat har samfundet et nettotab på 0,69 kr. per kørt kilometer i bil. Samfundsøkonomisk er sundheds- og levetidsgevinsten ved att cykle syv gange større end ulukkesomkostningerne. 13
Minskade emissioner 14
15 YTA
16 Ytanvändning & yteffektivitet
Ytbehov vid normal beläggning för några olika sätt att transportera sig 17 Källa: SOU, 2001; Kollektivtrafik med människan i centrum, Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2001:106, Stockholm. Originalet av denna jämförelse härstammar från en artikel av Thor Haraveit Oslo 1987.
1 buss = 15 meter = 48 pers eller 48 pers = 40 bilar = 240 m 5 bilar = 30 meter = 6 pers eller 6 pers = 0,125 buss = 1,875 meter 18 Foto: Kasper Dudzik
19 Persontransportkapacitet med kollektivtrafik respektive bil. Källa: Västtrafik
20 Trafiksäkert
Trafiksäkerhet i staden nu och för den enskilde Kollektivtrafik säkrast Bil säkert (låga hastigheter) Gång eller cykel 5 ggr farligare än bil Mc/moped 16 ggr farligare än bil och 200 ggr farligare än buss 21
I den hållbarare staden med större andelar kollektivt och gång/cykel Kollektivtrafik Bil Gång eller cykel Mc/moped PLUS färre antal olyckor och skador totalt 22 Källa: Elvik 2009
tillgänglighet för alla vilket ger ökad valfrihet 23
24 Illustration av Björn Petersson Trivector Ökad kollektivtrafik, gång och cykel bidrar till levande städer och därmed upplevd trygghet och attraktivitet. Stationer och bytespunkter i kollektivtrafiken koncentrerar rörelse och kontakter mellan resenärer vilket medverkar till trygghet. Stationer och bytespunkter ger möjligheter till stadsbildningar i planeringen
25 dessutom
Planering är en process, som innebär att systematiskt och målinriktat agera för att uppnå ett framtida mål. 26
Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. [1] Hållbarhet och hållbar utveckling definieras i sin ursprungliga källa (Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid ) som en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Under det övergripande transportpolitiska målet har regeringen också preciserat funktionsmål och hänsynsmål. 27 Källa: Mål för framtidens resor och transporter. Regeringens proposition 2008/09:93.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet i betydelsen att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt anges i funktionsmålet att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 28
Hänsynsmålen handlar om säkerhet, miljö och hälsa som viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 29
30 Låter som en fin matchning.
31 och ändå
32
Åtgärda upplevda brister i befintlig standard 33
Målsättning Diskurs & Begreppsramar Problemidentifikation Införande Verktyg och hjälpmedel för bättre införande av hållbara lösningar Organisation Framtidsombud Beslutsstöd Kommunikation Nätverk Nätverk Införda åtgärder 34
Kan vi förändra om det blir lätt eller svårt? 35
Ta mål och krav på allvar & satsa på at beskriva vad vi har att vinna 36