Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det uppåt! 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Påbörjade bostäder Prognos 2015: 40 500 bostäder Småhus Hyresrätter Bostadsrätter Flerfamiljshus totalt Nybyggnad totalt Ombyggnad Källa: Boverket
Ökningen håller i sig Påbörjade bostäder, första halvåret, 2004-2014, Källa: SCB
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7,0 Vi närmar oss EU-snittet Sverige och EU-snittet Andel av BNP 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Sverige EU(28) 1,0 0,0 Källa: Eurostat
Hur många bostäder behöver byggas? Regeringens bedömning: En rimlig bedömning är att den samlade bostadsproduktionen bör ligga på ca 45-50 000 bostäder per år under några år framöver. Långsiktigt torde dock ca 40 000 per år vara mer rimligt (Prop 2013/14:126 En enklare planprocess, sid 50)
Vad betyder det för kommunerna? Antal bostäder 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Årlig förändring av bostadsutbudet och årligt uppskattat behov + 147 % + 82 % + 71 % Stockholm Göteborg Malmö Övriga Storstockholm Genomsnittlig årlig ökning av bostadsutbudet 2000-2012 Genomsnittligt årligt byggbehov 2000-2012 Uppskattat årligt byggbehov 2013-20122 - ikapp tidigare bostadsbrist + 110 % Hela Storstockholm Källa: Boverket
Vi har mycket att ta igen
2004K2 2005K1 2005K4 2006K3 2007K2 2008K1 2008K4 2009K3 2010K2 2011K1 2011K4 2012K3 2013K2 2014K1 Byggandet i våra storstäder Påbörjade bostäder 2004-2014, källa: SCB 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö
Bostadsbyggandets hinderbana
Regeringens strategi Förenklingar Förtydliganden Ökad transparens Ökad förutsägbarhet Långsiktiga spelregler
Regeringen tar bort hinder
Mer behöver göras Regional planeringsnivå Riksintressen Strandskydd Instanskedjan
Planeringssystem 2.0?
Sverigebygget Över 400 miljarder kronor investeras av stat, kommun och näringsliv i infrastruktur och bostäder 2018-2035 Nya stambanor knyter samman tillväxtregioner Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar i storstadsregionerna Infrastruktur hävstång för ökat byggande Sammantaget möjliggörs över 100 000 nya bostäder Fortsatta reformer för kortare planprocess, minskad regelbörda och ökad tillgång till byggklar mark
Sverigebygget stärker förutsättningarna för jobb och tillväxt Stärkt grund för urbanisering och sammanflätning av tillväxtregioner för ökad produktivitet Möjliggör ökad specialisering och ökad interaktion mellan företag och människor Bättre fungerande arbetsmarknad Infrastruktur och bostäder ger bättre matchning Fler arbetade timmar när restiden förkortas Fler bostäder och bättre fungerande bostadsmarknad Ändringar i regelverket som styr byggandet ger ökad stabilitet och minskad risk för obalanser och överhettning när bygginvesteringarna ökar tydligt
Infrastruktursatsningar finansieras I takt med att nuvarande infrastrukturprojekt blir klara frigörs resurser inom infrastrukturanslagen, ny infrastrukturram 2016 Genom exploateringsavtal medfinansierar kommersiella fastighetsägare ny infrastruktur som höjer markvärdet Infrastrukturskatt efter internationell förebild: Geografiskt avgränsad och kopplad till kommersiella fastigheter Trängselskatt, vägavgifter och banavgifter Medfinansiering från kommunerna och regionerna Förhandlingsperson tillsätts för att skapa samordningsvinster och säkerställa ansvarsfull finansiering
För att klara det måste Kommunerna - effektivisera sina processer - minska detaljstyrning av detaljplanerna måste minska - öka utbudet av planlagd mark - öka bemanning och kompetens på stadsbyggnadskontoren - bygga stad, inte hus Staten - korta överklagandekedjan och handläggningstiderna - se över riksintressen, strandskydd, statliga intressen m.m.
Hoten mot den förda politiken Subventionsförväntningar som stoppar hyreshusbyggande Reformarbetet avstannar Felaktig hantering av hushållens skuldsituation Överhettning i ekonomin höjda byggkostnader och stigande räntor Oroligare ekonomiska tider slår mot finansiering och framtidstro
Tack för uppmärksamheten!
Omfattande reformagenda 112 skarpa lagförslag lagda till riksdagen