De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention



Relevanta dokument
Palliativ vård vid demenssjukdomar

Smärta. Palliativa rådet

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Att se människan bakom demenssjukdomen

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Palliativ vård vid demenssjukdomar

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Palliativ vård vid demens. Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen

Äldre och läkemedel LATHUND

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Behandling av BPSD utan läkemedel

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Symtomlindring. Palliativa rådet

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Sundsvall

När det gör ont innehåll

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Vård i livets slutskede

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

God palliativ vård state of the art

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program

Demens och palliativ vårdfilosofi

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!


Oro, ångest och depression

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Demens palliativa aspekter

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Smärtskattning. Palliativa rådet

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Symtomlindring vid döendetd

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Depression hos äldre i Primärvården

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Denna anvisning är ämnad för våra patienter som är i ett vårdförhållande

Rutin för BPSD-registrering

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Namn: Pers nr: Datum:

Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring

KAD-bara när det behövs

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Försämrat hälsotillstånd

Smärtskattning är guld värd

Transkript:

SYMTOMSKATTNING

De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor Observationsskalor Rosenhälls demensboende Uddevallaprojektet (svensk modell) Engelska; MOBID, NOPPAIN, PACLAC, PAINAD, PAINE, Discomfort Scale, Abbey Pain Scale Ändrat beteende tänk smärta eller dålig symtomkontroll Anhöriga viktig källa Medicinsk journal tidigare sjukdomar styr misstanke Medicinsk undersökning undersök hela kroppen; mun, mage, leder, fötter Tecknen på smärta: Ansiktsuttryck, drar ihop ansiktet, rynkar pannan, snörper sina läppar, skelar, rullar med ögonen, grimaser, högröd ansiktsfärg, öppen mun, mumla, jämra sig, gnissla tänder, avslappnad eller spänd i ansiktet, masserar över öm kroppsdel, agitation, rastlös, irriterad, oro, vandrande

Beteendebaserad smärtskattning 0-3 4-7 8-10 Avslappnat ansiktsuttryck Påverkat ansiktsuttryck Plågat ansiktsuttryck Lediga rörelser Besvär vid rörelse Tydliga rörelsebesvär Avslappnad muskulatur Masserande rörelser Spänd och orörlig Motoriskt orolig Jämrar sig inte Jämrar sig svagt Jämrar sig högljutt SÖS-stickan, 0 ingen smärta, 10 värsta tänkbara smärta

Smärtskattning vid svår demens Bra skattningsverktyg saknas Icke verbala tecken på smärta svårt Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar Anamnes viktig akuta händelser, tidigare sjukhistoria Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker: Förstoppning Urinretention Odiagnosticerad fraktur Vanligast kroniska tillstånd: Artrit Äldre fraktur Neuropati Maligniteter

Symtom är inte bara smärta! Smärta Illamående Andnöd Oro Nedstämdhet Vakenhet/Energi/Fatigue Aptit Törst Miktion/Avföring

Symtomskattning Bra skattningsverktyg saknas Det ändrade beteendet varningsklocka Sök bakomliggande orsak Tecken på smärta? Läs på om tidigare sjukdom i journalen! Undersök hela kroppen mun, mage, leder, fötter mm Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion Liberal med analgetika, utvärdera

Symtomskattning ett lagarbete Medicinsk journal Familj, anhöriga och personal Dokumentation Tolkning Behandling åtgärd Utvärdering

Symtomlindring

Symtomområden vid demenssjukdom Kognition: minne, orientering, språk, exekutiva funktioner, apraxi, agnosi, insikt, empati, impulskontroll Psykiska: depression, hallucinationer, agitation, aggressivitet, delirium Beteende: vandrande, skrikande Fysiska: rigiditet, inkontinens, myoklonier, kontrakturer, kramper

Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning och otillräcklig kaloritillförsel Bristande munhygien, risk för svampinfektioner, nutritionssvårigheter Sväljningssvårigheter risk för aspiration, pneumoni Rörelsesvårigheter stillsittande, sängbunden risk för trycksår och infektioner Falltendens frakturrisk Förstoppning risk för smärta, illamående, oro Inkontinens risk för KAD infektionsrisk Medicineringssvårigheter - polyfarmaci

Svår demens Apraxi - sväljningsbesvär - vandrande Agnosi - svårt att tolka sinnesuttryck

Myoklonier, kontrakturer och kramper vid svår demenssjukdom Myoklonier överväg behandling Kontrakturer överväg behandling (botox, kirurgi vid svåra fall) Epilepsi - konsekvens av svår demens - behandla om återkommande ofta dagliga besvär Patientens bästa i fokus

Symtomprevention Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention - kroniska tillstånd - infektioner Fiberrik kost motverka förstoppning Frekventa vändningar motverka trycksår och pneumoni God munvård motverka sväljningsbesvär

Symtomkontroll vård i livets slut vid demens Smärta Ångest/oro/agitation Munvård Motverka trycksår Säkerställ miktion/defekation Sekretionshämning Behandling av andnöd Antiemetika Liverpool Care Pathway bra hjälp ssk på boende

Skrikande är det smärta? Fysiskt status - glöm inte munnen! Bedömning behandla och utvärdera! Smärta, existentiellt kaos, rädsla, ensamhet, EP-aktivitet, neurodegeneration Ge inte upp, demensvård är teamwork!

Behandla med läkemedel Paracetamol, opioider, plåster (fentanyl), NSAID (nociceptiv smärta) Antiepileptiska läkemedel/tricykliska antidepressiva (neurogen smärta)

Att göra smärtan hanterlig Läkemedel är inte allt Beröring, taktik massage Musik och andra aktiviteter

Symtomkontroll Teamwork Strukturerad symtomskattning Fysiskt status Information till anhöriga Palliativ vård

Terminal fas palliativ vårdfilosofi är lösningen Livskvalitet Symtomkontroll Teamwork Anhörigstöd Kommunikation Liverpool Care Pathway Kunskap läkemedel tillgängliga, rutiner, vid behovs ordinationer + kunskap om indikationer