Palliativ vård vid demens. Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen
|
|
- Britta Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen
2 - avgiftsfri webbutbildning i allmän palliativ vård
3 Palliation ABC inte bara en webbutbildning Palliationsakademin för fördjupning
4 Bok om palliativ vid demens Februari 2019 Sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, läkare, paramedicinare Författare: Johan Sundelöf, läkare Petra Tegman, Silviasjuksköterska GOTHIA FORTBILDNING
5 Palliativ vård vid demens Teamarbete Kunskap Närståendestöd BPSD Kommunikation/ Tidig vårdplanering/ Personcentrerad vård Etiska frågeställningar Symtomlindring
6 Att leva med livskvalitet och värdighet
7 Demens är ingen sjukdom
8 Olika sjukdomar leder till demens
9 Vad är demens? Varaktig (>6 månader) nedsättning av minnet som orsakas av en neurodegenerativ sjukdom, tillräckligt allvarlig för att orsaka svårigheter att klara sitt vardagliga liv.
10 Vad är demens? Alzheimers sjukdom 66% Vaskulär demens 25% Lewy Body Demens Frontotemporal demens Parkinsons sjukdom Alkoholorsakad demens Många fler..
11 Antalet personer med demens ökar i Sverige (NATIONELL UTVA RDERING: VA RD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM 2014 SOCIALSTYRELSEN )
12 Demens ökar i världen Ovanligt före 60 år 1% prevalens vid 65 år Prevalensen dubblas vart 5:e år personer/år i palliativregistret demens Uppskattningsvis personer per år avlider med demens Sverige: 2018: : : Världen: 2016: 47 miljoner 2030: 75 miljoner 2050: 131 miljoner (Socialstyrelsen) (Ferri et al, Lancet, Wimo et al)
13 Symtomen beror på var skada sitter
14 Neurodegeneration i en Alzheimerpatients hjärna Thomson et al., J. Neurol. Science, January, 2011
15 Symtom beror på var skadan i hjärnan är lokaliserad Språk Insikt, Empati, Personlighet, impulskontroll Initiativförmåga, Känslor, Uppmärksamhet Motorik Korttidsminnet (Hippocampus)
16 Arv och miljö leder till proteininlagring Ålder Gener Livsstilsfaktorer Okända faktorer Ökad mängd Aβ-protein Ökad mängd tau-protein Nervscellsdöd (Hardy et al., 1992)
17 Funktionsnivå 4 faser och kardinaltecken på slutfas vid demenssjukdom MCI Mild Måttlig Svår demens - Ätsvårigheter - Inkontinens - Motorikstörning - Dysfagi - Återkommande infektioner - Sängbunden - Mutistisk Hjälp iadl 5 20 år Särskilt boende (Hjälp padl) Helt hjälpberoende
18 Överlevnadstid efter diagnos år: 10.7 år > 90 år: 3.8 år 5-20 år Bästa prognostiska markören: försämringstakten året innan
19 FAST-skalan (Functional Assessment Stageing
20 Demens leder till döden
21 Demens leder till döden Ingen bot Symtomatisk behandling Prognos lika dyster som vid avancerad cancersjukdom Redan från början ett palliativt förhållningssätt
22 Mortalitet vid demens Alzheimers sjukdom Vaskulär demens: år: 5.4 ggr högre 7.2 ggr högre 75 år : 2.8 ggr högre 3,5 ggr högre Över 2,5 gånger högre dödlighet vid demens
23 Akut sjukhusvistelse och mortalitet inom 6 månader Höftfraktur mortalitet 53% Pneumoni mortalitet 55% Oplanerad akut sjukhusinläggning mortalitet 24% Vårdpersonal tror: 1% avlider inom 6 mån Verkligheten: 70% avlider avlider inom 6 mån Prognosen likvärdig med avancerad cancersjukdom
24 Var avlider personer med demens? SÄBO (88,7%) Korttidsvård (2,9%) Sjukhus (5,9%) Egna hemmet (1-2%) (Martinsson, Lundström, Sundelöf, PLOS ONE, 2018)
25 Dödsorsaker vid demens Pneumoni 55% Ischemisk hjärtsjukdom 23,1% Alzheimers sjukdom: Pneumoni 55% Ischemiskt hjärtsjukdom 23% Vaskulär demens: Ischemisk hjärtsjukdom 55% Pneumoni 23%
26 Att identifiera livets slutskede
27 Mitchell index 12 predicerande faktorer mortalitet 6 mån äldreboende Ålder Manligt kön Andnöd Trycksår Funktionsnivå Sängbundenhet Bristande matintag per os Tarminkontinens BMI (<18.5) Viktnedgång Hjärtsvikt Steg 1: vårdtagare Steg 2: 606 personer med demens på 21 boenden 67% säkerhet (gruppnivå, inget absolut mått på individnivå) (Susan Mitchell 2004, 2010 JAMA, 2015 NEJM)
28 Överlevnad 3 mån efter pneumoni, feber eller sväljningssvårigheter (Susan Mitchell 2004, 2010 JAMA, 2015 NEJM)
29
30 Hur vanliga är kardinaltecknen? Pneumoni (41.1%) Feberepisod (52.6%) Sväljningssvårigheter, minskat matintag, (85.8%) Dödlighet kommande 6 månaderna efter Pneumoni (46.7%) Feberepisod (44.5%) Sväljningssvårigheter (38.6%) Andnöd (46.0%) Smärta (39.1%) Sista 3 månaderna 40.7% en eller fler krävande intervention (Sjukhusvistelse, akutmottagningen, dropp, sondnäring) Boende som hade närstående som var välinformerade och förståelse för dystra prognosen och klinik i slutet av förloppet var mycket mindre troligt med intervention jämfört med om närstående inte hade förståelse ( OR 0.12 CI ) (Mitchell SL, Teno JM, Kiely DK, Shaffer ML, Jones RN, Prigerson HG et al (2009).The Clinical Course of Advanced Dementia. The New England Journal of Medicine. 2009, 361(16), )
31 Att identifiera livets slutskede Mitchell Index FAST skalan Försämringstakten året innan/halvåret innan Riskfaktorer för död inom 6 månader 67% säkerhet, inte absolut Kardinaltecken ska leda till att frågan väcks Hur ska den sista tiden se ut? NEJM artikelns bilder
32 Funktionsnivå 4 faser och kardinaltecken på slutfas vid demenssjukdom MCI Mild Måttlig Svår demens - Ätsvårigheter - Inkontinens - Motorikstörning - Dysfagi - Återkommande infektioner - Sängbunden - Mutistisk Hjälp iadl 5 20 år Särskilt boende (Hjälp padl) Helt hjälpberoende
33 Struktur överväganden i livets slutskede Observans på kardinaltecken på slutskede Tydliggör klinisk situation Bestäm vad målen med vården ska vara Anpassa åtgärder till målen med vården
34 Hur många avlider med demens? Palliativregistret 2017: av dödsfall i Sverige Cirka personer hade en demensdiagnos personer avlider varje år
35 Studie från Svenska palliativregistret 4624 dödsfall - Alzheimers sjukdom dödsfall annan demenssjukdom dödsfall - cancerssjukdom 6 av 13 kvalitetsindikatorer sämre resultat vid demens: (Smärtskattning, vidbehovsordinationer illamående, oro, efterlevandesamtal, konsultstöd spec. palliativ vård) 2 av 13 kvalitetsindikatorer bättre resultat vid demens: (förekomst av trycksår, dropp) (Martinsson, Lundström, Sundelöf, PLOS ONE, 2018)
36 EAPC WHITE PAPER ON PALLIATIVE CARE IN DEMENTIA
37 Målen med vården Hälsofrämjande insatser Riskreduktion Förhållningssätt under sjukdomsförloppet - EAPC Stöd i sorg Frisk/ MCI Mild Måttlig Svår Efter döden Efterlevandesamtal
38 Beteendestörningar och psykiska symtom vid demens (BPSD) Beteendestörningar Aggression Irritabilitet Tvångsmässighet Skrikbeteende Rastlöshet Vandringsbeteende Sömnstörningar Inaktivitet Psykiska problem Depression Ångest Hallucinationer
39 Nervskador orsakar kommunikationsvårigheter/bpsd Bristande perceptionsförmåga Bristande förmåga att tolka stimuli Bristande känslokontroll Bristande impulskontroll Bristande insikt
40 BPSD över tid vid Alzheimers sjukdom Depression Aggression Skrikbeteende Tidig fas Hallucinationer Tvångstankar Sen fas
41 Kommunikationssvårigheter leder till missuppfattning av BPSD Externa stimuli, symtom, omvårdnadsåtgärd (klä sig, duscha, gå och lägga sig) Personalinsats Patient missuppfattar situationen (på grund av neurodegeneration) Patienten missförstår situation fara? Bristande förmåga att anpassa reaktionen (amygdala+frontal cortex) Motstånd uppfattas av personal som aggression Önskemål om lugnande medicinering framförs på ronden
42 Behandla inte kommunikationssvårigheter med läkemedel
43 Starkt evidens för att: Förstahandsåtgärd vid BPSD är icke-farmakologisk behandling Liten eller ingen skillnad mellan Lm och placebo vid BPSD
44 Bristande symtomkontroll uttrycks på andra sätt Beteendeförändringar Oro Agitation
45 Olika symtom samma uttryck Smärta Oro Andnöd Ensamhet Trötthet - kan uttryckas som BPSD Besvärlig för vem? är inte utan har det besvärligt
46 Neuroleptika eller anxiolytika vid BPSD Kort behandlingstid 2 veckor Tydligt in- och utdatum! Utvärdera Ompröva indikation
47 Hur gör man då? Känn in Använd personkännedom Avled Fördröj Skifta fokus Anpassa upplägg till dagsform Stegvis Varsamhet
48 BPSD-registret
49 Bok om tvångsåtgärder och begränsningar
50
51 PERSONCENTRERD VÅRD - skillnad mellan god och mindre god demensvård
52 Personcentrerad vård fungerar bäst Fokus på det som ska klaras av uppgiftscentrerad vård Forskning + erfarenhet: - personcentrerad vård fungerar bättre vid demens Mötet viktigast Det som personen upplever är en bra start på dagen
53 SYMTOMLINDRING
54 Symtomkontroll Prevention Skattning Symtomlindring
55 Symtomprevention Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention/inkontinens - kroniska tillstånd - infektioner - aspiration - falltendens frakturrisk - polyfarmaci
56 Symtomprevention (forts.) Fiberrik kost Konsistensanpassning Optimering av nutrition Frekventa vändningar God munvård Fallprevention Lm-sanering Tydlig vårdplan
57 Symtomskattning Ändrat beteende - bristande symtomkontroll? Tidigare sjukhistoria kolla journalen! Abbey Pain Scale, SÖS-stickan, kroppsliga tecken Tecken på smärta? Dokumentera symtom, bedömning, åtgärd, effekt
58 Symtomskattning (forts.) Undersök patienten! Gå in på rummen! Passa på - även när det är som vanligt lättare att jämföra! Undersök mun, mage, leder, fötter Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion Liberal med analgetika Utvärdera
59 Orsaksinriktad Symtomlindring Helhetssyn: - fysiska, psykiska, sociala, existentiella behov Samma symtom är vanliga Vid behovsordinationer i injektionsform i tid (smärta, illamående, andnöd, oro/ångest, rosslighet)
60 ETISKA FRÅGESTÄLLNINGAR
61 ETISKA FRÅGOR Hjärt-/lungräddning Remittering till sjukhus Nutrition Antibiotika
62 ETISKA FRÅGOR Hjärt-/lungräddning (ca 1-3 % chans överlevnad) Remittering till sjukhus (högre mortalitet vid inremittering) Nutrition (Sond/PEG inte indicerat) Antibiotika (förlänger inte överlevnad) på gruppnivå
63 ESPEN GUIDELINES OM NUTRITION Optimera utifrån läge kost under hela förloppet Individuell bedömning vad som är bäst Bedöm för- och nackdelar med olika strategier Sondnäring ej aktuell vid svår demens
64 ETISKA FRÅGOR Vad är aktuellt? För vems skull? Hur ska den sista tiden se ut? Vilken infektion får vara den sista? Tydlig vårdplan? Behandlingsrestriktioner klargjorda Förankrad planering
65 KOMMUNIKATION
66 Tidig vårdplanering
67 Funktionsnivå Vad kan vi förvänta oss? Hög Låg Cancer Hjärtsvikt / KOL / Multisjuklighet Demens Tid Livets slutskede
68 Tidig vårdplanering är nyckeln till samsyn målen med vården Etiska frågor: Hjärt-/Lungräddning? Antibiotika? Näringsdropp/sond? Inremittering till sjukhus? Farhågor? Preferenser? Vad är viktigt? Personkännedom X
69 Functional level Kunskap om sjukdomsförloppet är nyckeln till konsensus kring målen med vården MCI Mild Måttlig Svår demens - Ätsvårigheter - Inkontinens - Motorikstörning - Dysfagi - Återkommande infektioner - Sängbunden - Mutistisk 5 20 år Särskilt boende Helt hjälpberoende
70 Checklista för dialog med närstående Beskriv sjukdomsförloppet för närstående inom en månad från inskrivning på boende Beskriv i förväg tecken på slutfas av demenssjukdom Beskriv löpande var den demenssjuke befinner sig i förloppet Tala i förväg om nutrition/vätska i livets slutskede risk för illamående och andnöd Beskriv skillnad mellan svält och kakexi
71 Checklista för dialog med närstående Evidens för - Hjärt-/lungräddning - Inremittering till sjukhus - Antibiotika - Näringsdropp eller sond Beskriv vanliga dödsorsaker vid demens återkommande pneumonier Efterlevandesamtal återkoppling viktig och kostnadsfri! Informationshäfte till närstående
72 Närståendehäfte om livets slutskede Till Dig som är närstående Beställes på palliationsakademin.se Översättningar på olika språk 2019
73 Framtidsfullmakt en möjlighet 1 juli 2017 Lag om framtidsfullmakt När du är frisk och vid dina sinnens fulla bruk Bestämma vem som ska ta beslut åt dig när du själv inte längre kan. Du bestämmer inom vilka områden Blanketter på nätet
74 Närståendestöd
75 Palliativ vård är en teamuppgift
76 EAPC WHITE PAPER ON PALLIATIVE CARE IN DEMENTIA
77 Innehåll EAPC White paper Personcentrerad vård Planera & förankra vården i förväg Läkemedelsgenomgång Symtomlindring Psykosocialt och existentiellt stöd Närståendestöd Teamarbete Sociala etiska aspekter Palliativ vårdfilosofi lösningen
78 Budskap EAPC White paper Demens leder till döden Palliativ vårdfilosofi naturlig hela vårdförloppet målen skiftar Förbättra livskvalitet Uppehålla funktioner Maximera komfort Kvar i hemmiljö så länge som möjligt Kontinuitet angelägen
79 Budskap EAPC White paper Samarbete demensvård och palliativ kompetens Anpassa resurser, organisation och bemanning för god vård i livets slutskede vid demens Viktigt att ge möjlighet till utbildning och handledning Nationell vårdplan behöver vara användbar på personer med demens
80 Budskap EAPC White paper Patientens behov i centrum Delaktighet i beslut patient och närstående Patient och närstående - partners Informera genom hela förloppet Uttryckta önskemål respekteras (om möjligt) Hänsyn till familjen, säkerhet och vårdtyngd var vårdas?
81 Budskap EAPC White paper Tvång och restriktioner bör undvikas Dropp: - inte indicerat i livets slutskede - förvärrar andnöd Sond förlänger inte överlevnad Antibiotika: - Ibland motiveras som symtomlindring MEN - inte alltid motiverat om livsförlängande behandling enda målet utan avseende på livskvalitet och symtomlindring Nära och tidig dialog med patient och närstående
82 Palliativ vård vid demens Teamarbete Kunskap Närståendestöd BPSD Kommunikation/ Tidig vårdplanering/ Personcentrerad vård Etiska frågeställningar Symtomlindring
83 Bok om palliativ vid demens Februari 2019 Sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, läkare, paramedicinare Författare: Johan Sundelöf, läkare Petra Tegman, Silviasjuksköterska GOTHIA FORTBILDNING
84 Frågeställningar inför avslutande av livsförlängande behandling 1. Finns tillräckligt underlag för medicinsk bedömning av prognos? 2. Är patienten beslutskompetent? Om inte, är närstående informerade/vidtalade? 3. Är patientens egen inställning till livsförlängande behandling känd sedan tidigare? 4. Hur är förhållandet mellan nytta/börda? Vad är till gagn? Vad ger det och vad tar det? 5. Är alla aktuella behandlingsmöjligheter prövade? 6. Vilka interventioner ska begränsas? 7. Har patienten diskuterats i teamet? 8. Är god palliativ vård och omsorg och värdighet tillförsäkrad? 9. Finns det en enighet/oenighet i beslutet? Vem ska rådfrågas? 10. Är processen, överväganden och beslut dokumenterat?
85 Åtgärder i livets slutskede Seponera all överflödig Lm behandling Avsluta alla åtgärder som innebär mer besvär än nytta Säkra god omvårdnad Ersätt tabletter med flytande eller sc vid behovsordinationer Vid behovsordinationer i tid Ge sjuksköterskan verktyg att göra ett bra jobb Hellre tidigt än för sent
86 Bedömningsstruktur Endast åtgärder som främjar välbefinnande, symtomlindring, värdighet är aktuella OM åtgärd främja välbefinnande: fortsätt OM åtgärd inte: Avsluta åtgärden Finns alternativa åtgärder? Utvärdera på nytt livskvalitet och välbefinnande? Ompröva åtgärder/strategi vid behov
87 Sväljningssvårigheter - bedömningsstruktur Tidig dialog om att sjd leder till sväljningssvårigheter med närstående 1. Är demenssjukdomen orsaken? JA: Ge mat och dryck på patientens premisser NEJ: Sluta ge mat och dryck, utred om det finns möjliga behandlingsbara orsaker (åtgärda dessa)? JA: Finns möjliga behandlingsbara orsaker: Åtgärda? NEJ: Ge mat och dryck på patientens premisser
88 Vanliga tecken i livets slutskede vid svår demens Minskat intresse för mat och dricka Viktnedgång Mindre intresse för omgivningen jmf tidigare Ökad förekomst av smärta, tungandning, trycksår, aspirationsepisoder Infektioner Ökad trötthet och eventuellt sängläge Förvärrad kognitiv svikt
89 Kom ihåg En person som är på väg att lämna livet har rätt att få samma uppmärksamhet och kärleksfulla omvårdnad, oavsett diagnos, som den som just inträtt i livet Tack!
och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum
och palliativ vård vid demens Johan Sundelöf, läkare, programchef, Betaniastiftelsen Foto: Yanan Li/Svenskt Demenscentrum Vad är palliativ vård? Livskvalitet och värdighet Förebygga, upptäcka, lindra symtom
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merKvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merDemens palliativa aspekter
Demens palliativa aspekter Peter Strang Överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum i Stockholm (
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merSkandinavisk lederkonferense oktober 2018, Köpenhamn Johan Sundelöf, läkare och programchef, Betaniastiftelsen
- avgiftsfri webbutbildning i allmän palliativ vård som resurs ur styr- och ledningsperspektiv Skandinavisk lederkonferense 22-23 oktober 2018, Köpenhamn Johan Sundelöf, läkare och programchef, Betaniastiftelsen
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merPalliativ vård vid demenssjukdomar
Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska demensvård, vårdlärare
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merAtt tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom
Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom Wilhelmina Hoffman, Lotta Roupe och Petra Tegman Stiftelsen Silviahemmet www.silviahemmet.se Stiftelsen Silviahemmet Demensvård och -utbildning
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merSilviahemscertifiering
Silviahemscertifiering en väg till kompetenshöjning Petra Tegman Biträdande Verksamhetschef Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska demensvård Specialistsjuksköterska palliativ vård Copyright Silviahemm
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merwww.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken
www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merDödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merHur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merEn demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi!
En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi! Johan Herlin Ejerhed Specialistläkare, chef för sektionen allmän internmedicin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus 2010-10-22 Hot och våld är vanligare
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs merNOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Läs merBertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merAtt se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merPalliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merThulegårdens BPSD arbete
Thulegårdens BPSD arbete Sonja Östman Sjölander undersköterska Thulegårdens äldreboende Vilka är vi? 1 Vad är BPSD? Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90% av
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merDemens och palliativ vårdfilosofi
Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000
Läs mer