Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lilla Sätraskolan Jonas Ölander Katarina Stjärnsten
Innehållsförteckning 1. Inledning s.3 2. Grundfakta s.4 3. System för kvalitetsarbete s.6 4. Föregående års åtgärder för utveckling s.7 5. Områden som ska kvalitetsredovisas s.9 5.1 Likabehandlingsplanen s.9 5.2 Elever i behov av särskilt stöd s.11 5.3 Arbete med genus och jämställdhet s.14 5.4 Elevers inflytande s.16 5.5 Språk- och läsutveckling s.17 6. Skolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag s.18 7. Kunskaper s.21 8. Sammanfattning av åtgärder för utveckling s.23 Bilaga 1 s.24 Bilaga 2 s.25
1. Inledning Lilla Sätraskolan innehåller många elever från andra länder, med andra språk och med annan kulturell bakgrund. Även några av pedagogerna på skolan är från andra länder med annat modersmål och annan religion och kultur. Detta präglar naturligtvis skolans arbete. Vi har en tämligen hög personaltäthet med små klasser och med erfarna och välutbildade pedagoger. Målsättningen är att forma Lilla Sätraskolan till en internationell skola där språk, religioner och kulturer blandas till en kreativ miljö. Vi tror att barnen genom att växa upp i en miljö där alla inte är lika, lär sig att acceptera och omfamna varandras olikheter och att på så sätt bli rustade för en internationell miljö som är en naturlig del av det moderna samhället. Vi ska ta tillvara den mångfalden som finns på skolan och göra den till en positiv faktor. Det sker inte av sig självt utan kräver målmedvetet arbete hos personal på skolan. Lilla Sätraskolan har under året startat upp två nya verksamheter, Landningsverksamheten för nyanlända barn och ungdomar och Lilla Sätraskolans skolgruppsverksamhet. Landningsverksamheten på Lilla Sätraskolan ska stötta Norra skolområdet samt Sätra skolområde med att introducera nyanlända elever till den svenska skolan. Skolgruppen är en funktion som arbetar med elever med beteendeproblematik och att lyfta pedagogiskt förhållningssätt. Satsningen på att utveckla undervisningen i språk, som skolan under några år haft med lyckat resultat har under läsåret fortsatt. Denna satsning har även under detta läsår visat sig vara framgångsrik. Elevernas resultat visar på höjda kunskaper, vilket visat sig både i de mätinstrument vi använder oss av, Nationella prov för år 3 och 5 och i de s.k. BoKUp testerna vi gör på skolan. Vi ser att vi på Lilla Sätraskolan har hittat ett arbetssätt som passar skolan, där vi kan gruppera eleverna efter deras behov även i andra ämnen än kärnämnena. Dock ska vi till nästa år ta nya steg i hör vi arbetar med språkutveckling och vidareutveckla våra metoder. Vi har även fortsatt vårt arbete med att skapa en trygg skola för alla. Som ett led i detta arbete har Lilla Sätraskolan även utbildat personal i programmet SET, social och emotionell träning, som är ett universiellt program med syfte att motverka kränkningar, öka trygghet och själkännedom och verka för trivsel. Arbetet kommer att vara en del i skolan värdegrundsarbete under kommande läsår där livskunskapstimmar kommer ingå i schemat. Det är oerhört viktigt att eleverna vill komma till skolan varje dag utan att känna oro eller rädsla. Vi har väldigt hög närvaro på skolan vilket visar att barnen trivs.
2. Grundfakta Personalresurser enligt SCB statistik 15/10 2008. Använd följande tabeller. Lilla Sätraskolan är en skola med elever från förskoleklass till årskurs 5, samt Landningen skolår 1-9 för nyinflyttade invandrarbarn. Lilla Sätraskolan har 173 elever. 26 av dem gick i förskoleklass 142 elever i årskurs 1-5. 5 elever gick på Landningen. Område Skolan ligger i bostadsområdet Sätra några km från Gävles centrum. Skolområdet präglas av mångfald med många olika språk, religioner, och kulturer. Inom skolområdet finns även särskola och träningsskola. Lokaler Lilla Sätraskolan är en skola byggd 1970 med en tillbyggnad 1995. Vi har bra lokaler men saknar tillräckligt med grupprum och rum för modersmålslärare. Organisation och verksamhet Vi gjorde en omorganisation i höstas för arbetslagen i de yngre åldrarna. Ett arbetslag Safiren- omfattar förskoleklass och årskurs 1. Det andra arbetslaget Rubinen omfattar årskurs 2 och 3. Denna omorganisation gjordes för att kunna koncentrera samarbetet med elever i samma ålder och för att lärarna har mer möjlighet att föra pedagogiska diskussioner när eleverna är i samma ålder. På skolan finns 2 fritidshemhem 1avdelning för barn i ålder 6 år 7år och 1 avdelning för barn 8-12, Barn som har fyllt 10 år har också möjlighet att gå på fritidsklubben Ulven, som är en fristående fritidsklubb i Ulvsätersskolans lokaler. Arbetslagen med äldre barn omfattar även förberedelseklass och Kanalen. Lärartätheten är hög och skolan har små klasser, 11-19 elever. Lilla Sätraskolan har ett mycket nära samarbete med föreningen Rapatac där vi har en halvtid lärare anställd. Rapatac är en skol -och- fritidsverksamhet som kompletterar skolan. Rapatac är ett koncept vars syfte är att ge barn och ungdomar goda förutsättningar till en trygg och meningsfull fritid och uppväxt. På Lilla Sätraskolan arbetar Rapatac i huvudsak med basketskola på eftermiddagen och med judoträning kvällstid.129 barn deltog i basketverksamheten och 28 i judo. Planer finns till en mycket mer utvidgad verksamheten i form av ett allaktivitetshus i ett nära samarbete med skolan. På skolan finns 1 vaktmästare och 1 skolkanslist. Vaktmästaren arbetar 50 % på Lilla Sätraskolan och 50 % på Pingeltorpskolan. Skolkanslisten tjänstgör 21 % med Lilla Sätraskolans administration och 79 % som samordnare för Barn och Ungdoms modersmålsundervisning, svenska som andra språk undervisning och studiehandledning. Landningsverksamhet är Gävle Kommuns verksamhet för skolintroduktion, dit barnen kommer som nyanlända till Sverige. Det finns i nuläget tre landningar i kommunen och en av dessa är förlagd till Lilla Sätraskolan. Sätralandningen har i sitt uppdrag att serva Sätra och norra skolområdena. På landningen har det under året arbetat 5 heltidstjänster och de har arbetar med elever från 7-16 år. Modersmål
Lilla Sätraskolan har elever från ca 35 länder. På skolan fick 131 elever undervisning i sitt modersmål på 16 olika språk. 53 elever fick studiehandledning. På skolan finns 10 modersmålslärare knutna till Lilla Sätraskolan i språken arabiska, spanska, sorani, kurmandji, thai, somaliska, kantonesiska, turkiska, tigrinja och vietnamesiska. Dessutom undervisades 1 barn i bosniska, 1 barn i franska, 1 barn i polska, 4 barn i ryska, 3 barn i wolof och 5 barn i persiska. 6 elever kunde inte erbjudas undervisning pga. udda språk och att det saknades lärare Grundskola Antal lärare per 100 elever 2006 2007 2008 Lilla Sätra 12,3 15,1 19,9 Gävle kommun 8,4 8,3 *) Kommentar: Dessa siffror är missvisande av den anledningen att Lilla Sätraskolan innehåller ett antal modersmålslärare som inte är resurser till samtliga elever i deras ordinarie undervisning. Lilla Sätraskolans höga siffra beror även på att skolan valt att satsa på små klasser med max 20 elever i varje klass beroende på den höga andel elever med annat modersmål än svenska. 2008 års siffra med 19,9 lärare kan varken förstås eller förklaras på något annat sätt. Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 2006 2007 2008 Lilla Sätra 91,3 83,7 82,6 Gävle kommun 87 87 *) Kommentar: Samtliga klasser på Lilla Sätraskolan har en pedagog med adekvat utbildning och den tämligen låga siffran beror enligt vår bedömning på att skolan innehåller en del modersmålslärare som inte har pedagogisk utbildning för uppdraget. Detta gäller de mindre språken där det är svårt att rekrytera pedagogiskt utbildad personal och har så varit under en lång period.
3. System för kvalitetsarbete Följande underlag har använts för bedömning och analys till kvalitetsredovisningen: Utvärdering från de 4 arbetslagen samt från fritidshemmen och Kanalen Enskilda utvärderingar skrivs av alla pedagoger Diagnoser år 2 och Nationella prov år 3 0ch 5 BoKUp tester = tester som görs 1-2 gånger per läsår för att bedöma elevernas utveckling i svenska. Barn och Ungdoms trygghetsenkät för årskurs 5 Egen trygghetsenkät för alla barn en gång per termin som BIG ansvarar för. Denna enkät gjordes en gång under läsåret. Utvärdering från BIG och elevråd vid slutet av läsåret. Rektor sammanställer och skriver kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen lämnas till (förutom till kvalitetsavdelningen B & U) pedagoger.
4. Föregående års åtgärder för utveckling Bedömning av vilka effekter åtgärderna fått Åtgärder för utveckling trygghetsarbete Vi har reviderat reglerna på skolan och skrivit färre regler. Arbetet har vi gjort tillsammans med eleverna. De förra reglerna upplevs av många elever som tydligare och lättare att följa. Kontraktet som föräldrar, elever och lärare skriver under varje hösttermin ändrades så att det är enbart de äldre barnen som skriver under. Vi har startat arbete med SET vilket gjort att lärarna på skolan har startat diskussioner om gemensamt förhållningssätt och bemötande på skolan. Vi har förbättra resultaten avsevärt på trygghetsenkäten år 5. Ingen elev har känt sig mobbad eller kränkt av någon annan elev eller vuxen. Åtgärder för utveckling elever i behov av särskilt stöd Vi har startat en Skolgrupp för barn med beteendeproblem, som är en utveckling av den särskilda undervisningsgrupp vi hade under förra läsåret. Skolgruppen har en tydlig målbeskrivning och tydlig målbeskrivning och ett tydligt uppdrag. Elevstödet centralt har under läsåret gjort en tydlig elevvårdsplan som vi har börjat arbeta efter. Vi har haft möjlighet till EVT varannan vecka där rektor, skolhälsovård och specialpedagoger medverkar. Vi har diskutera gemensamt förhållningssätt i arbetslaget och i skolan. Vi har inte fått någon utvärdering av Team Sätra till skolan. Åtgärder för utveckling elever med annat modersmål än svenska Utveckla formerna för samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare i modersmål och studiehandledning. En modersmålslärare önskar att arbetslaget ansvarar tillsammans för varje elevs måluppfyllelse, planerar undervisningen och följer resultaten. När en elev har svårigheter sätts en insatsstyrka in som skriver åtgärdsprogram och sätter igång att arbeta. Studiehandledning ska sökas i god tid och i samarbete med modersmålslärarna. Elever som bott i Sverige mer än fyra år ska endast ha studiehandledning om särskilda behov finns och då ska åtgärdsprogram upprättas av klassläraren. Åtgärder för utveckling genus Arbetet med genus och jämställdhet har fortsatt under lektioner. Inga specifika insatser har gjorts under året men de allra flesta pedagogerna är uppmärksamma på genusfrågor. Föräldrarummet fortsatte arbeta under höstterminen och planen var att där kunde mycket av diskussioner om genus och jämställdhet ske. Under våren har vi inte haft något föräldrarum p.g.a. minskade anslag. Åtgärder för utveckling elevinflytande Diskussioner i arbetslaget om hur vi bemöter barn så att vi blir bättre på att tillmötesgå och bejaka barnens egna idéer. Att få ett fungerande och aktivt fritidsråd. Åtgärder för utveckling språk och läsutveckling Fortsatt arbete med SVA grupperna som gett goda resultat. BoKUp testerna har gjorts en till två gånger om året. Läxhjälp en dag i eftermiddagen under höstterminen. Föräldrarummet upphörde av ekonomiska skäl och läxhjälpen kunde på så sätt inte fortsätta
Åtgärder för utveckling för nyanlända elever. Organisationen för nyanlända elever har förändrats i Gävle kommun. Lilla Sätraskolan har varit den skola i kommunen som tagit emot nyanlända elever. Fr.o.m. förra läsåret har även Centrala och Södra skolområdet mottagning av nyanlända elever den s.k. Landningen. Detta innebär att Lilla Sätraskolan har tagit emot färre nyanlända elever. Även skolans Förberedelseklass har gått in i Landningsorganisationen.
5. Områden som ska kvalitetsredovisas Redovisa enligt följande modell för samtliga områden utifrån de/det mål/delmål ni har satt för verksamheten Redovisa enligt följande modell för samtliga områden: Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat/Analys Åtgärder för utveckling 5.1 Likabehandlingsplanen Revidering - när? Vad framkom vid revideringen? Vilka är era åtgärder för utveckling för det kommande året? Förutsättningar Sätra skolområde tillsatte under läsåret 2008/2009 en arbetsgrupp för att skapa en för området gemensam struktur för likabehandlingsplanen. Detta för att säkerställa att oavsett enhet i området ska det finnas en gemensam grundstruktur och tanke i likabehandlingsarbetet. Detta skapar möjligheter att reellt leva upp till våra gemensamma uppsatta ledord och mål samt att barn och elever ska få ett likvärdigt bemötande på alla våra enheter. Inledningsvis arbetade området fram en vision för likabehandlingsarbetet, som ska ses som det fundament vårt gemensamma arbete grundas på. Visionen Alla barn och elever i Sätras förskolor och skolor ska tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro. I strukturen för planen finns även den värdegrund som Sätra skolområde beslutat att arbeta efter. Gemensam värdegrund för området I Sätras skolområde ska verksamheten vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Inget barn och ingen elev ska behöva vara rädd att gå till förskolan eller skolan. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och elever.
Dessa skrivningar förbinder våra enheter att verka för en trygg skol- och förskoleverksamhet där våra brukare ska kunna känna igen sig och ha samma kravbild oavsett enhet eller stadium. Arbete i verksamheten Lilla Sätraskolan har under läsåret, utifrån den områdesövergripande strukturen, arbetat fram en ny likabehandlingsplan för skolan. Rektor har skrivit grunden och sedan har skolans trygghetsgrupp arbetat om innehåll och gemensamt tagit fram ett årshjul för det kontinuerliga arbetet med likabehandlingsplanen. Planen ska förankras och beslutas vid inledningen av läsåret 2009/2010 och i årshjulet kommer det ges möjligheter för skolan att vid behov revidera planen fyra gånger per läsår. Detta för att planen ska vara ett aktivt, levande dokument som finns som en självklar del i trygghets- och likabehandlingsarbetet. Det framtagna årshjulet bilagas i denna kvalitetsredovisning. Resultat Det som framkom vid revideringen under vårterminen 2009 var att den tidigare likabehandlingsplanen var bristfällig gällande beståndsdelarna, kartläggning/nulägesanalys, bristande granskning av den egna verksamhetens organisation, arbetssätt och effekter av beslut ( i kontexten omedveten diskriminering) samt verksamhetens uppföljningsarbete. Åtgärder för utveckling De åtgärder för utveckling Lilla Sätraskolan identifierat i frågan gällande likabehandlingsplanen är implementering av en tydlig struktur kring arbetet med likabehandlingsplanen, ett tydligare uppföljningsarbete samt att tydligare utgå ifrån en aktuell kartläggning av de unika förhållanden som enheten har i nuläget. Dokumentet ska arbetas med i samma struktur som kvalitetsfrågorna och bli en del av det vardagliga trygghetsarbetet.
5.2 Redovisa situationen för elever i behov av särskilt stöd Otillåten frånvaro Åtgärdsprogram Modersmålsstöd Elever i behov av särskilt stöd Förutsättningar För att kunna individualisera undervisningen har vi på Lilla Sätraskolan prioriterat att lägga resurserna på små klasser med11-17 elever per klass. Vi har 1 speciallärare för de yngre åldrarna och 1 speciallärare för de äldre åldrarna. Under höstterminen hade vi även en speciallärare för hela skolan som arbetade med barn 7 12 år. Den lärare fick efter jul arbeta som klasslärare då vi fick mindre resurstilldelning på skolan. Vi har startat en skolgrupp för elever med beteende problematik där 1heltid specialpedagog och en 75 % 1-7 lärare arbetat. Verksamhet Speciallärarna arbetar med elever som behöver extra mycket och särskilt stöd i svenska och matematik. Arbete sker både enskilt och i klassrummet på de vanliga lektionerna. För samtliga elever i behov av stöd skrivs åtgärdsprogram. För elever med beteendeproblematik startade vi förra läsåret en särskild undervisningsgrupp som vi nu utvecklat till en Skolgrupp med 2 pedagoger med tydliga mål och syften. Eftersom skolgruppen varit en av skolans särskilda satsningar redovisar vi det arbetet och resultat under skolans prioriterade områden. Resultat Flera lärare skriver att detta läsår funnits möjlighet till för lite specialundervisning. En lärare skriver i sin utvärdering att med de resurserna vi har kan vi bara prioritera de riktigt svaga eleverna och inte ge extra stöd och hjälp till de elever som är på väg och kommer att nå målen om der får extra stöd Flera lärare skriver också att de fått stöd av specialläraren med utarbetande av åtgärdsprogram, vid föräldrasamtal och som bollplank Bedömningen hos många lärare är att elever som fått stöd av specialläraren har förbättrat sin läsning väsentligt under året. Nationella proven i årskurs 3 har varit alldeles för omfattande och tagit för mycket tid anspråk så att specialundervisningen blivit lidande. Fritidspedagoger klasslärare och speciallärare har varit aktiva med proven och mycket av det vardagliga arbetet har man inte kunnat få tid till. Många elever har behov av särskilt stöd på skolan och vi gör åtgärdsprogram för de eleverna men de används väldigt olika. En pedagog skriver i sin enskilda utvärdering. Vi skriver åtgärdsprogram men jag skulle önska att vi diskuterade åtgärdsprogrammen mer så det är förankrade beslut som tas. Risken finns att de läggs på hög utan att det resulterar i någon förändring i klassrumssituationen utan enbart hos specialläraren/hemma/modersmålsläraren. Vi behöver bli bättre på att samarbeta kring alla barn som är i behov av särskilda insatser för att på så sätt kanske minimera insatser på sikt och fördela ansvar och arbetsinsats. Mycket jobb initialt lägger god grund för helhetstänkandet. Elevstödet har fungerat dåligt i år p.g.a. den stora organisationsförändringen. I de fåtal ärenden som elevstödet varit inne i har det varit till stöd och hjälp för elev och lärare. Åtgärder för utveckling
Tydliga elevvårdsrutiner, de centrala direktiven ska förankras och vi fortsätter det arbete som börjats under våren med EVT. Problembeskrivning för de elever som är i behov av olika åtgärder och beslut av rektor vilka elever som ska omfattas av åtgärder. Tydliga överlämningsrutiner från förskola till skola Mer samarbete i arbetslaget kring alla barn som är i behov av särskilda insatser Åtgärdsprogrammen mer förankrade hos alla pedagoger som arbetar med eleven. Skolgrupp Skolgruppen är en del av Lilla Sätraskolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd men redovisas som en av skolans särskilda satsningar under året ( kapitel 6). Modersmål Förutsättningar På Lilla Sätraskolan har? elever modersmål på?språk.?elever får också studiehandledning på sitt modersmål för att kunna nå målen i andra ämnen. Några barn lever gömda med dold identitet, några elever är utvisningshotade och ytterligare elever lever under svåra sociala påfrestningar. För att nå måluppfyllelse i svenska bör man ha varit i Sverige i minst 4 år och det ska vi inte glömma då vi inte kan bedöma våra elever med kort tid i Sverige på samma sätt som andra elever, Verksamhet Modersmållektionerna är en lektion i veckan för eleverna och sker under skoltid. Det är en modell som skolan kan tillämpa därför att vi har många elever som behöver undervisning i sitt modersmål. Det upplevs mycket positivt både av klasslärare och modersmålslärare eftersom barnen kan koncentrera sig bättre. De är inte så trötta som under eftermiddagstid och då deras kamrater har fritidsaktiviteter. Modersmålslärarna arbetar ofta tematiskt och med ämnen som historia, kultur och livet i ursprungslandet, men hela tiden med fokus på språket. Lärarna har ofta ett nära föräldrasamarbete och uppmanar föräldrar och barn att prata och läsa böcker på sitt modersmål hemma och i familjen. Resultat Modersmålslärarna använder LUS för att veta om eleverna når målen. Några lärare använder även KUS, Nya språket lyfter, Europarådets språkmaterial, performensansanalys och muntliga och skriftliga arbeten för bedömning hur långt eleven nått i sin språkutveckling Lärarna bedömer att många av barnen når målen. Barnen har så olika skolbakgrund, har varit olika lång tid i Sverige vilket gör att alla barn inte når målen. Men med fortsatt målmedvetet arbetar kommer även dess elever att klara kunskapskraven. Några av modersmålslärarna har detta läsår fått lägga mycket tid och energi på att kartlägga nyanlända elevers kunskap och det tycker inte att de kunnat fullfölja arbetet med modersmålsundervisningen för alla barn. Åtgärder för utveckling Tydliggöra modersmålslärarnas roll i Landingen. Ökat samarbete med klasslärare framförallt i studiehandledning.
Landningsverksamheten Förutsättningar Landningsverksamheten startades upp till höstterminen 2008. Detta var en som innebär att stödet för de nyanlända barnen/eleverna förlades till tre olika landningar och att förberedelseklasserna togs bort med inriktningen att elever ska få möjlighet att komma ut i ordinarie klass med stöd, tidigare. Detta beslut upplevdes i delar av verksamheten som kontroversiellt och landningen har under året arbetat för att finna former och arbetssätt för att kunna erbjuda ett så gott stöd som möjligt. Arbete i verksamheten Landningsverksamheten består i Gävle kommun av tre landningar (se bild nedan) Landningen Cirka 15 elever Landningsverksamheten 08/09 Lilla Sätra C;a 10 elever Stora Sätra C;a 15 elever Norra skolområ det 5,0 Lärare C:a 14 elever Landningen Steneberg Landningen Andersberg På landningen för Sätra/norra skolområdet har fem tjänster har under året arbetat med landningen och de har delat upp sig mellan, Lilla Sätraskolan, Stora Sätraskolan, mottagningsgruppen och stöttning till övriga skolor i området. I mottagningsgruppen har eleverna som är helt nyanlända får sina kunskaper och förutsättningar kartlagda innan de klassplaceras på den skola de tillhör. I detta skede har modersmålslärarna på skolan spelat en stor roll när det gäller att kartlägga elevernas bakgrund och förkunskaper. Resultat Under året har landningen i Sätra påbörjat förändringen av arbetssätt gällande nyanlända elever. Processen har varit utmanande och ställt höga krav på både landningens pedagoger likväl övriga lärare som fått arbeta med vissa elever i ett tidigare skeende än tidigare. Modersmålslärarnas deltagande i kartläggningsarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten. Formen för mottagningssamtalet ses som bättre än tidigare. Ytterligare positiva resultat är att eleverna nu tillhör landningen som ligger närmast hemmet samt att modersmålslärarens betydelse har lyfts under året.
Personalen upplever att det funnits stora svårigheter att finna organisatoriska former för att skapa kontinuitet för landningens elever. För äldre elever som går på högstadiet har det varit en utmaning att få till schemat beroende på fasta lektioner i prest.ämnena. Personalen beskriver även en situation där de känt sig utlämnade i omorganisationen med otillräcklig styrning från ledningen. Åtgärder för utveckling Landningen behöver bli ett samlat arbetslag som tillsammans kartlägger och ser över behovet i verksamheten. Detta skapar möjligheter att tillsammans kunna styra och kontrollera verksamheten och hur resurserna bör fördelas. Detta behövs på grund av att landningsverksamhetens elevantal inte är konstant utan hela tiden förändras. De fasta rollerna i verksamheten behöver också förändras till att fler kan delta i fler skeden med eleverna.
5.3 Arbetet med genus och jämställdhet På Lilla Sätraskolan finns barn från familjer med annan syn på genus/jämnställdhet än vad skolan vill förmedla. På skolan försöker vi medvetet inte göra någon skillnad på könen, vi märker dock att några pojkar anser sig alltid få vara först och främst. Verksamhet Vi arbetar med genusfrågor på livskunskapslektionerna. Vi arbetar medvetet för att tidsutrymmet mellan pojkar och flickor ska bli så rättvist som möjligt. Vi uppmuntrar flickor och även osäkra pojkar att ta för sig och ta plats. Vi har tjejgrupper på fritids för att lyfta fram flickornas behov och önskningar. Vi visar könsroller i litteratur och media. Och när vi väljer högläsningsböcker är vi noga med att välja både typiska pojkböcker och typiska flickböcker. Vi uppmuntrar pojkar att diskutera känslor. Vi har även fört samtal i personalgruppen om vissa pojkars roll att bestämma över sina systrar. Resultat Naturligtvis ger detta medvetna arbete resultat men eftersom kulturens och hemmets påverkan är stor blir det svårt att se stora förändringar. Men utan denna påverkan skulle kanske könsrollerna konserveras mer än vad den gör idag. Åtgärder för utveckling Fortsatta diskussioner i arbetslagen så vi blir ännu duktigare på genus och jämställdhetsfrågor. Förankra likabehandlingsplanen
5.4 Elevers inflytande Förutsättningar På Lilla Sätraskolan är andelen elever med ett annat modersmål än svenska drygt 80 procent, detta faktum gör området elevers inflytande, viktigt och centralt ur fler aspekter. Många av våra elever ska inte endast utvecklas ämnesmässigt och personligt utan även förstå, orientera sig i och hantera ett annat samhällssystem. Inflytandet i denna kontext blir inte enbart kopplat till skolmiljön utan även en fostran i den demokratiska tanken. Lilla Sätraskolan har väl fungerande elevråd och klassråd där barnen får vara med och bestämma om miljön och vissa inköp. Dessa forum för medinflytande är väl förankrade och elevrådet har en tydlig struktur där eleverna känner att de kan uträtta saker och får vara delaktiga. Lilla Sätraskolan satsar på at kunna bedriva ett kvalitativt elevrådsarbete i och med att vi lägger in elevrådstiden i den ansvarige pedagogens undervisningstid. Detta signalerar till personalen om vikten av detta arbete. Skolans utmaning ligger i att få barnen att känna sig delaktiga i deras dagliga arbete i skolan och att hitta rätt former för att ta tillvara på elevers synpunkter och kunna vägleda elever i vad de faktiskt kan få påverka i olika avseenden. Arbete i verksamheten Arbetet med inflytande sker på två parallella nivåer. Dels det formella som inbegriper klassoch elevrådsfunktionen och dels det informella som handlar om skolans förmåga till att vägleda elever till en ökad insikt kring sitt eget lärande. På det formella planet ser strukturen följande ut. Klassråd hålls i varje klass en gång i veckan och tar upp frågor/synpunkter för behandling i elevråd. Elevrådet möts kontinuerligt en gång per vecka med hjälp av vuxenstöd. Protokoll upprättas och förmedlas till rektor. Elevrådsrepresentanterna har fått varit delaktiga i vissa inköp gällande skolmiljön och fått möta matrådet för diskussion kring maten. På det informella planet har skolan som mål att arbeta mycket individualiserat och försöker få eleverna medvetna om vad de behöver träna på mer, så de då kan då välja sina egna arbetsuppgifter efter sina behov. Med tanke på att många av skolans elever endast varit i Sverige under ett par år är kunskapsnivån väldigt varierande hos eleverna. Detta ställer höga krav på att lärarna har en individbaserad undervisning. Resultat Åtgärder för utveckling Diskussioner i arbetslagen om hur vi bemöter barn så att vi blir bättre på att tillmötesgå och bejaka barnens egna idéer.
5.5 Språk- och läsutveckling Förutsättningar Under läsåret 06 07 inledde skolan ett skolutvecklingsarbete gällande och språkutveckling, som vi fortsatt utveckla under de tre senaste läsåren. De elever som har annat modersmål har fått undervisning i svenska som andra språk och de elever som enbart har svenska har fått fördjupning i svenska. Språkutveckling är fördjupad förståelse i läsning, tal och skrift. Målet med arbetet är att organisera undervisningen med utgångspunkt i att eleverna behöver fokus på sin språkutveckling oavsett ämne. Undervisningen har organiserats så att eleverna fått möjlighet att arbeta i små grupper med hög lärartäthet och med kamrater som befinner sig i samma nivå i sin läsutveckling. Verksamhet Vi har grupperat eleverna efter resultat i BOKUP -testerna och det har blivit 3 eller 4 nivågrupper beroende på vilka lärarresurser som fanns att tillgå i varje årskurs. Fler lärare har i år arbetat tematiskt, med exempelvis kroppen, husdjur, årstider gjort studiebesök m.m. Det är viktigt att plocka undan läromedel och våga använda sig själv och utgå från de barn vi har i gruppen. Att arbeta laborativt i ett tema med fokus på språket öppnar för autentiska frågor och diskussion. Utformningen av arbetet har skiljt sig en del i de yngre och äldre åldrarna. Resultat Som utvärderingsinstrument har skolan använt sig av s.k. BOKUP-test som beskriver elevers språkliga utveckling. De allra flesta klasserna har gjort testerna höst och vår, dock inte alla p.g.a.nationella proven tagit mycket tid och kraft. Förskoleklassen har testat eleverna även vår och resultatet märks tydligt bland barnen. En förskollärare skriver ju starkare de blir på språk, desto mindre konflikter och desto mer fungerande lek. En annan lärare skriver att jämför jag BOKUP- testerna från ht 08 och vt 09, så har all barn förbättrat sitt resultat avsevärt. Jag märker att i inlärningssituationerna att eleverna har ett större ordförråd och kan uttrycka sig på korrekt svenska. De äldre eleverna har satsat mycket på läsförståelse och ordkunskap med bra resultat som följd. Vi måste dock till nästa läsår lägga ner mer tid på att utveckla skrivandet. En konsekvens av det tematiska tänkandet kring Sva har varit att temat mer och mer hamnat i fokus till nackdel för det talade språket. Åtgärder för utveckling De elever som har behov av ytterligare fördjupning i Svenska som andra språk får undervisning av Svenska som andra språkpedagoger i grupper en förmiddag i veckan. Implementering av kursplanerna i samtliga ämnen. Samtliga ansvariga pedagoger fokuserar på språket vid de tillfällen undervisningen sker i SVA. Högläsning och fokus på att tala för de yngre barnen Utveckla skrivandet för de äldre barnen
6. Skolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag. Redovisa enligt följande modell för samtliga områden: Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat/Analys Åtgärder för utveckling En av skolans egna prioriterade områden är arbetet med SVA; detta arbete har redovisats under rubriken Språk och läsutveckling (5.5) SET Social och emotionell träning Förutsättningar Lilla Sätraskolan gjorde läsåret 08/09 en satsning på att utbilda personal i programmet Social och emotionell träning, SET. Ett program som Birgitta Kimber utvecklat och som rönt intresse och framgång på flera ställen i landet. Skolan fick under höstterminen tillsammans med fyra ytterligare skolor i kommunen, utbildning i SET. En pedagog och en rektor från skolan gick utbildningen som sträckte sig från aug-dec 2008. En utbildningsplan för skolan upprättades med inriktning att Lilla Sätraskolan ska introduceras i SET under vårterminen 2009 och starta arbetet i skarpt läge höstterminen 2009 (Utbildningsplanen bilagas som bilaga 2 i kvalitetsredovisningen). En nätverksgrupp med de, från utbildningen, deltagande skolorna har upprättats och kommer att fungera som en forum för vidareutveckling av SET-arbetet. Arbete i verksamheten Under våren fick a-lagen på Lilla Sätraskolan dels teoretiska genomgångar kring de bakomliggande teorier som SET grundar sig på, Systemteori och social inlärningsteori samt fick i arbetslag och enskilt arbeta med de olika förhållningssätt som SET inbegriper. Arbetet med SET vilar på två ben: 1. Förhållningssätt Förstärk och uppmuntra Ignorera dåligt beteende Vara försiktig med negationer Skapa ett lugnt och positivt klimat Ligga steget före Regler, rutiner, strukturer och instruktioner Visa tilltro, ge valmöjligheter Se alla elever Samtalsmetodik Belöningar Konsekvenser Veckobrev 2. Manualbaserat arbete i grupp utifrån materialet Livsviktigt Programmet genomförs 60 minuter per vecka under hela skolperioden. Upp till skolår 5 genomförs programmet 2 gånger i veckan, därefter en gång i veckan.
Programmet genomförs i stigande svårighetsgrad. Programmet genomförs av lämpade pedagoger och personal från elevhälsan. Presentation: Ange vilket moment som skall övas, samt kommentera nyttan av momentet. Praktisera: Öva, i och utanför klassrummet, läxor. Läraren ska ha ett neutralt förhållningssätt under livskunskapslektionerna. Vara modell: Läraren visar. Lyssna aktivt. Belöning: Läraren berömmer och förstärker när eleverna visar vad de lär av momenten. Resultat Då skolan endast introducerat personalen i SET-arbetet kan ingen resultat i nuläget redovisas annat än att programmet väcker mycket tankar och intresse hos pedagoger, områdesteam och chefsgrupper. Detta arbetssätt kan med all sannolikhet bli en framgångsfaktor för oss i de kommunala skolorna framöver. Ett första resultat av satsningen kan ske vid nästkommande kvalitetsredovisning då vi har ett annat underlag för att bedöma SET-programmets verkningar för våra elever och pedagoger. Åtgärder för utveckling Se föregående rubrik. Skolgrupp Förutsättningar Under förra läsåret startade vi en liten undervisningsgrupp- Diamanten som i år ombildades till att bli en skolgrupp. Målgruppen är elever som beteendemässigt har svårt att anpassa sig i ordinarie klass. Målet för varje elev är att de ska fungera i sin ordinarie klass och ges möjlighet att nå inlärningsmålen. I skolgruppen arbetar två pedagoger. En specialpedagog med inriktning på beteende och en 1-7 lärare med inriktning på undervisning i svenska och matematik. Under läsåret har skolgruppen arbetat med fem pojkar i de lägre årskurserna och med fyra pojkar i de högre åldrarna. Skolgruppen har också arbetat med en flickgrupp i årskurs 4. Skolgruppen startade med att samtliga pedagoger i skolan gavs information från rektor om skolgruppens syfte och arbetssätt. Verksamhet Målet med Skolgruppen är: Att varje barn/elev ska fungera i sin ordinarie grupp/ klass, så att de ges möjlighet att uppnå läroplanens mål. Att inkludera ( ej exkludera ) barn som har beteendeproblem. Syftet är att tillgodose individens rätt till normalisering och integrering med en skola för alla; d.v.s en inkluderande skola samt att skapa en för skolan hållbar modell där vi utarbetar strukturer och rutiner för barn på skolan som har svårigheter i sitt beteende. Eleverna har behållit sin klasstillhörighet och fått individanpassad undervisning i skolgruppen. Varje elev har haft individanpassad schemalagd undervisning kring beteendeförändring enligt metoderna ART, Stegvis och seriesamtal. Även dagliga samtal
kring mål, belöningssystem, utvärderingar av dagen och stöd kring strukturer och regler på skolan. Skolgruppen har även tagit emot elever som har behov av lugn och att få stöd i en annan miljö en klassrummet. För alla elever i skolgruppen har handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättats och utvärderats tillsammans med föräldrarna. Resultat Under läsåret har en elev gått större delen av sin tid i skolgruppen. Tre elever har slussats ut i klass från att ha tillhört gruppen under större delen av vårterminen. De övriga eleverna går ett antal timmar i skolgruppen men större delen av sin tid i sin ordinarie klass Arbete med flickgruppen gav resultat. Lärarna i skolgruppen skriver att det blev ett varmare klimat i gruppen, flickorna har roligt tillsammans, de är också motiverade till att dämpa sina skrik i korridoren. Alla pedagoger på skolan har inte haft kunskap om skolgruppens syfte, det är en förutsättning för att arbetet med eleverna ska lyckas helt. De lärare som arbetar med eleven måste ha ett nära samarbete samma förhållningssätt och samma bemötande mot eleverna vilket inte alltid varit fallet. Pedagogerna på skolan anser att de fått stöd och hjälp med de elever som har beteendeproblem av skolgruppens personal. I och med att vi startade en skolgrupp har en utveckling skett i hur vi arbetar med dessa elever som har svårt att anpassa sig i sina ordinarie klasser. Lärandet sker inte enbart hos eleverna utan även klasslärare utmanas i att anordna undervisningen utefter de behov varje individ har.. Åtgärder för utveckling Information till pedagogerna på skolan vad skolgruppen har för mål och metoder så att alla förstår vad en skolgrupp innebär. Fortsatt SET- arbete i arbetslagen så att vi får samma förhållningssätt mot eleverna. Tydlig beslutsgång för elever som ska placeras i skolgruppen och med krav på samarbete för alla som arbetar med eleven.
7. Kunskaper Tabell 1. Andel elever som uppnått målen enligt kursplanerna för år 3 Läsåret 2008/2009 Ämne TOTALT FLICKOR POJKAR Svenska 62,5 % 57% 66,6% Matematik 53% 50% 61% Analys av resultatet: Resultaten för årskurs tre i svenska och matematik är väldigt låga detta år. En av förklaringarna är att 25 av de 33 eleverna har ett annat modersmål än svenska och många har endast levt i Sverige några år. Detta leder förstås till att de haft en kortare introduktion till det svenska språket än svenskfödda och i och med den tidiga kontrollen i åk tre har eleverna inte hunnit tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Det kan även påvisas vid en kontroll av årskurs femresultaten som är betydligt högre. Det låga matematikresultatet kan härledas till att de nationella proven till stor del består av problemlösningstal där det svenska språket är centralt för förståelsen. Om man ser till resultaten i nationella proven överlag så har antingen proven varit alltför högt ställda kravmässigt eller så har vi inte kommit ända fram med vår undervisning gällande vissa elever. Självklart är det nog en kombination av dessa faktorer. Men det är ju oerhört viktigt att poängtera vikten av individuell undervisning när resultaten skiftar så. Att inte alla tar till sig information på samma vis är en fråga som vi kanske tar för självklar många gånger men sedan inte sjösätter i praktiken? Hur lär du dig, på vilket sätt tänker du, hur kan då jag som pedagog möta dig där du är och anpassa min undervisning/material för att du ska utvecklas optimalt? Tabell 2. Andel elever som uppnått målen enligt kursplanerna för år 5 läsåret 2008/09 TOTALT FLICKOR POJKAR BILD 100% 100% 100% ENGELSKA 84% 78,5% 82,5% HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP 100 100 100 IDROTT OCH HÄLSA 90 81 93,5
MATEMATIK 97 94 100 MUSIK 100 100 100 NO ÄMNEN 100 100 100 SO ÄMNEN 100 100 100 SLÖJD 90,5 94 86,5 SVENSKA 81 75 87,5 SVA TEKNIK 100 100 100 Tabell 3. Andel elever ( %) som uppnått målen för år 5 Ämne 2006 2007 2008 Svenska/SVA 92 91,6 81 Engelska 92 91,6 84 Matematik 95 88,8 97 1. Utveckling över tid 2. Flickor - pojkar 3. Likvärdig bedömning Analys av resultatet: Det är tydligt att när det finns tydliga bedömningsgrunder och kontrollstationer blir bedömningen tydlig och kan påvisa behov av insatser. De ämnen som sticker ut på Lilla Sätraskolan är svenska, matematik, idrott. Vilket kan förklaras i att i de två förststnämnda ämnena finns det de nationella proven som bedömningsinstrument och i idrotten är simkunnighet ett tydligt krav. Slöjdundervisningen sker på Stora Sätraskolan och det har varit frånvaro från dessa lektioner som sänkt resultaten. Matematiklektionerna i åk 5 har givit framgång då det satsats på två lärare i varje klass och att klasserna varit nivågrupperade så att de kunnat få undervisningen upplagd på adekvat nivå med rätt stöd. Lärarna har medvetet satsat på matematikprat för att befästa kunskaper och bidra till praktisk förståelse. Svenskresultaten har i jämförelse med föregående läsår sjunkit med ca 10 procent, vilket vi ser allvarligt på.en förklaring kan vara att årets årskurs fem fick ta emot många nyanlända som endast gått på kanalen under en kort tid och fick klasstillhörighet med otillräckligt stöd den första tiden. Detta på grund omorganisationen för nyanlända elever, den s.k landningen. I undervisningen har fokus har legat mycket på läsinlärning och ordkunskap då flertalet av eleverna har annat modersmål än svenska. I utvärderingen av de nationella proven fann pedagogerna att det behövs läggas mer fokus på skrivandet, berättande, beskrivande och reflekterande texter. Detta kommer det att göras en planering kring vid uppstarten av kommande läsår.
8. Sammanställning av åtgärder för utveckling. De åtgärder för utveckling Lilla Sätraskolan identifierat i frågan gällande likabehandlingsplanen är implementering av en tydlig struktur kring arbetet med likabehandlingsplanen, ett tydligare uppföljningsarbete samt att tydligare utgå ifrån en aktuell kartläggning av de unika förhållanden som enheten har i nuläget. Dokumentet ska arbetas med i samma struktur som kvalitetsfrågorna och bli en del av det vardagliga trygghetsarbetet. Tydliga elevvårdsrutiner, de centrala direktiven ska förankras och vi fortsätter det arbete som börjats under våren med EVT. Problembeskrivning för de elever som är i behov av olika åtgärder och beslut av rektor vilka elever som ska omfattas av åtgärder. Tydliga överlämningsrutiner från förskola till skola Mer samarbete i arbetslaget kring alla barn som är i behov av särskilda insatser Åtgärdsprogrammen mer förankrade hos alla pedagoger som arbetar med eleven. Fortsatta diskussioner i arbetslagen så vi blir ännu duktigare på genus och jämställdhetsfrågor. Förankra likabehandlingsplanen Diskussioner i arbetslagen om hur vi bemöter barn så att vi blir bättre på att tillmötesgå och bejaka barnens egna idéer. De elever som har behov av ytterligare fördjupning i Svenska som andra språk får undervisning av Svenska som andra språkpedagoger i grupper en förmiddag i veckan. Implementering av kursplanerna i samtliga ämnen. Samtliga ansvariga pedagoger fokuserar på språket vid de tillfällen undervisningen sker i SVA. Högläsning och fokus på att tala för de yngre barnen Utveckla skrivandet för de äldre barnen Information till pedagogerna på skolan vad skolgruppen har för mål och metoder så att alla förstår vad en skolgrupp innebär. Fortsatt SET- arbete i arbetslagen så att vi får samma förhållningssätt mot eleverna. Tydlig beslutsgång för elever som ska placeras i skolgruppen och med krav på samarbete för alla som arbetar med eleven.
Bilaga 1 Årshjul för arbetet med kartläggning och nulägesanalys på Lilla Sätraskolan HT Kartläggningen gällande likabehandling trygghet på Lilla Sätraskolan har ett arbetsår som startar i augusti och slutar maj. Skolans regler/starta läsåret perfekt/den stora festen fastställs med personal v. 33 Uppstartsvecka (Starta läsåret, festen) BIG-enkäten v. 38 AP-Träff (information) inkl åk femundersökning från föregående läsår, resultat BIG-enkät Nulägesanalys i a-lagen Trygghetsgruppen sammanställer resultat och färdigställer Likabehandlingsplansförslag Likabehandlingsplan går ut på remiss till a-lag, elevråd/klasser/föräldraråd Likabehandlingsplanen fastställs Likabehandlingsplan implementeras med personal på AP samt i klasser på livskunskapstimmar. Modersmålslärare behövs vid implementering. Lägesbeskrivning från a-lag, trygghetsgrupp för ev. revidering av likabehandlingsplan i dec. Big enkät feb Nulägesanalys baserad på BIG-enkät och lägesbeskrivningar från a-lag/trygghetsgrupp v 10. Information om nulägesanalysen AP-träff Ev. Revidering av likabehandlingsplan VT Rektor har elevsamtal med elever från samtliga klasser År 5 enkäter april Lägesbeskrivning från a-lag, trygghetsgrupp för ev. revidering av likabehandlingsplan i maj. BIGS arbete utgår ifrån enkäten/analysen (uppdrag) förutom det ordinarie big arbetet.
Studieplan SET Lilla Sätraskolan VT-09 1. ½ Studiedag 4tim 22/1 1.1. Powerpointpresentation av kursen. 1.2. Övning - Blomman 1.3. Gruppens tankar. Tvärgrupper 1.4. Kursupplägg 1.5. Övning - sifferövning 1.6. Uppgift 2. Föreläsning Birgitta Kimber 3tim 26/1 2.1. Teorier 2.2. Evidens 3. Arbetslag. 1 tim v. 6-7 3.1. Förstärka-uppmuntra-ignorera 3.2. Uppgift 4. Ap-träff:1 tim. Tvärgrupper v.8 4.1. Negationer, steget före 4.2. 5 förmågor 4.3. Övning 4.4. Uppgift 5. Arbetslag. 1 tim v. 10-11 5.1. Regler, rutiner 5.2. Uppgift 6. Ap-träff: 1 tim v. 12 6.1. Lägesbeskrivning 6.2. Övning 6.3. Samtalsmetodik genomgång 6.4. Uppgift 7. Arbetslag 1 tim. v.13-14 7.1. samtalsmetodik 7.2. Uppgift 8. Arbetslag. 1 tim v.16-17 8.1. Visa tilltro 8.2. Uppgift 9. Ap-träff: 1 tim. v.16 9.1. Belöning 9.2. Övning 9.3. Läxa 10. Arbetslag. 1 tim v. 18-19 10.1. Positivt klimat 10.2. Uppgift 11. Arbetslag. 1 tim v.20-21 11.1. Att se alla elever 11.2. Uppgift 12. Arbetslag 1 tim. v.22-23 12.1. Utvärdering