ÅRSREDOVISNING 2014 ~.»" 0» i 1 I mii M 1 t 1» 1 i [ III 11 I M I I I ( I I "Ml I I II I t ( ''""Il I I I I I k I "'"IM. t.., & Paiala */ KOMMUN I Pajala kombineras storslagen natur med en unik drivkraft. Vi har ett positivt företagsklimat och fantastisk skola och förskola.
Innehållsförteckning j Årsredovisning INLEDNING Ordet Kommunstyrelsens ordförande 3 Ordet Kommunchefen 4 Politisk organisation - mandatfördelning 5 Kommunen i sammandrag - 5 år 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Omvärldsanalys 7 Finansiell analys 10 Sammanställd redovisning - koncern 15 Driftredovisning 16 Investeringsredovisning 17 Personalekonomisk redovisning 18 Måluppfyllelse 20 Framtidsbedömning 22 Kvalitetsmått 23 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 24 Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare 24 Kommunstyrelsen 25 Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet 28 Socialnämnd 30 Plan- och miljönämnd 32 Kultur- och utbildningsnämnd 34 Pajalabostäder AB 38 Pajala Värmeverk AB 39 Projektredovisning 40 Aktuellt i kommunen- Samhällsplanering 41 EKONOMISK REDOVISNING 42 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 45 Redovisningsprinciper 52 Ord och begrepp 53 SAMMANSTÄLLDREDOVISNING 54 Sammanställd redovisning 55 Översikt 55 Analys 56 Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Kassaflödesanalys 59 Noter 60 Redovisningsmodell 62 BILAGOR Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Särskild redovisning VA-verksamheten 2
Ordet Kommunstyrelsens ordförande Ännu ett händelserikt år har passerat. Som nytillträdd kommunstyrelseordförande är en av uppgifterna att underteckna kommunens årsredovisning och skriva ett förord till den. Under våren/sommaren kom besked om att gruvan står inför stora problem ekonomiskt pga sjunkande järnmalmspriser. Efter det gjordes åtgärder för att effektivisera verksamheten, men det hjälpte inte utan i oktober meddelade Northland att man kommer att avbryta produktionen. Händelserna i gruvan får återverkning på hela samhället med stigande arbetslöshet som en direkt följd. Vi har inte ännu sett någon större minskning av befolkningen, därför är det av vikt att stoppet ej blir långdraget. Kommunens ekonomiska situation är mycket besvärlig. För att få andrum beslutades om en skattehöjning i decemberfullmäktige och redan i januari 2015 träffade jag gruppledarna för de olika partierna i fullmäktige för att diskutera åtgärder för att få ekonomin i balans igen. Det kommer bli ett tungt men nödvändigt arbete för att åter få kontroll över den ekonomiska situationen. Pajala februari 2015 Harry Rantakyrö Kommunstyrelsens ordförande För första gången ägde Tornedalen Pride rum under sommaren i samband med Pajala marknad. Det blev ett välbesökt arrangemang med mellan 800-1000 personer som gick i paraden. De flesta partier i kommunfullmäktige var representerade i tåget. 3
Ordet I Kommunchefen Hopp och förtvivlan under året För gruvan var det både upp och ner under året men tyvärr blev det helt stopp och konkurs i december. Konkursförvaltaren arbetar vidare så hoppet lever kvar. Befolkningen har ökat något och det har fötts fler, 67 barn, vilket är mycket glädjande för framtiden. Arbetslösheten har varit låg men har i slutet av året höjts till helt andra nivåer. Kommunens ekonomi har ett stort underskott. Ränteläget har varit positivt vilket räddat upp resultatet något. Kommuninvånarna har däremot höjt sina inkomster så mycket att det är bara i Kiruna som invånarna ökat inkomsterna mer. Migrationsverket har placerat asylsökande i Pajala, 300 personer har inkvarterats här. De asylsökande kommer från Syrien, Eritrea och Afghanistan. Verksamheten växer och fler platser kan bli aktuella. Även den kommunala verksamheten som tar emot ensamkommande barn har växt under året. Under 2014 har kommunens verksamheter fortsatt att effektivisera administration och minska miljöpåverkan. Alla ordinarie ledamöter i nämnder och kommunfullmäktige får sina handlingar på läsplattor, personal och löner arbetar med lönebildning och samverkanssystem. IT-enheten har arbetat med att modernisera strukturer och öka säkerheten för att få den effektivare och billigare. Stora resurser satsas på att utveckla skolans IT-användning. detta projekt har barn från skolan och förskolan fått komma med idéer och synpunkter. Barnen har också varit i fokus när Pajala centralskolas matsal byggdes om och den kallas idag för skolrestaurang. Matsvinnet har minskat genom att man talar om för barnen hur mycket det kostar när de slänger mat och samtidigt infört belöningsmat då svinnet minskar. Skolan har blivit mångkulturell, det finns 14 olika språkgrupper på förskolan och i grundskolan är det 22 olika språk. Mycket glädjande under året har varit att både Tekniska enheten samt Kommunens fastighetsförvaltning fått överskott i sina budgetar. Flygplatsen har även detta år tagit emot "Tomtecharter". I år var det nio plan och verksamheten förväntas öka under 2015. Ett stort tack till alla ni som medverkat, politiker och anställda, med en förhoppning om ett ljusare 2015. Pajala februari 2015 Lena Jatko Kommunchef Socialtjänsten har genomfört ett stort projekt i och med införande av TimeCare Pool som är ett vikariehanteringssystem. Syftet är att få en hantering som är enkel, effektiv och säker. Nya digitala larm har också upphandlats och nu är samtliga larm utbytta. En hel del samverkan har utvecklats under året. Räddningstjänsten delar idag chef med Överkalix kommun. Handläggningen av färdtjänst och riksfärdtjänst övergick till Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) under året. Inom tekniska enheten samt plan- och miljöenheten pågår ett projekt i samverkan med Trafikverket (Samhandlingsprojektet) i syfte att utveckla centralorten. I V
Förvaltningsberättelse Politisk organisation Mandatfördelning Socialnämnd OverförmyiK lare Pajala Värmeverk AB Mandatfördelning År 2011-2014 År 2015-2018 Parti Mandat Kvinnor Män Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna 18 7 n 15 7 8 Vänsterpartiet 7 4 3 7 5 2 Kristdemokraterna 3 1 2 3 1 2 Moderata samlingspartiet 2 1 1 3 1 2 Centerpartiet 1 0 1 1 0 1 Norrbottens sjukvårdsparti 2 1 1 2 1 1 Folkpartiet 0 0 0 1 1 0 Sverigedemokraterna 0 0 0 1 0 1 Totalt 33 14 19 33 16 17 5
Sammandrag Fem år Fem år i sammandrag j Är 2010 2011 2012 2013 2014 Antal kommuninvånare 6 282 6 270 6 279 6 299 6303 Kommunen Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr 375 377 380 394 410 Nettokostnader inldusive avskrivningar i % av skatter, generella statsbidrag och utjämning vo 00 * 99% 102 % 102 % 102 % Årets resultat, mkr 1,6 3,9 4,1 0,4-10,2 Tillgångar, mkr 408 408 402 404 414 Tillgångar, to/kommuninvånare 64 947 65 072 64 023 64 096 65 568 Eget kapital, mkr 144 148 152 152 142 Eget kapital, kr/kommuninvånare 23 082 23 604 24 208 24 116 22529 Skulder (exklusive avsättningar), mkr 252 248 239 240 261 Skulder, kr/kommuninvånare 40115 39 553 38 063 38 077 4H41 Soliditet, % 35% 31% 38% 38% 34% Nettoinvesteringar, mkr 11 28 22 30 23 Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare 1751 4 466 3 504 4760 3 649 Nettoinvesteringara i % av skatter och utjämning 3% 7 % 6% 8% 6% Antalet tillsvidare anställda 639 630 613 623 634 Personalkostnad exklusive pension, mkr 259 273 271 296 315 Förändring personalkostnad exklusive pensionskostnad -7 % 5% -1% 9% 6% Kommunkoncern Årets resultat, mkr 2,2 2,2 3,6 2,9-6,8 Eget kapital, mkr 151,7 155,7 155,0 159,0 154,7 Solditet, % 27 % 28% 26% 26% 25% Skattesats Är 2010 2011 2012 2013 2014 Pajala kommun 22,48 22,48 22,48 22,70 22,70 Norrbottens Läns Landsting 10,40 10,40 10,40 10,18 10,18 Begravningsavgift 0,53 0,48 0,51 0,55 0,52 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,27 1,32 1,29 1,25 1,28 Totalt 34,68 34,68 34,68 34,68 34,68
Omvärlden j Analys Förvaltningsberättelse Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns ekonomi, kommunens struktur avseende befolkning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Avslutningsvis görs en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi. Svagare internationell utveckling Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till o procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslösheten sjunker under 2015. Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan 2005. Befolkning 2012 var första gången som befolkningen ökade i Pajala på 29 år. Födelsenettot, dvs skillnaden mellan födda och döda under året har inte varit positivt sedan 1973. De år som kommunen ökat befolkningen har det helt berott på att antal inflyttade varit större än utflyttade. Sedan 2008 har flyttnettot varit positivt och ökat för vaije år även om händelserna i Pajala under sommaren hösten gjorde att uppgången kom av sig. %
Förvaltningsberättelse Folkmängd, Paja ila 2012 2013 2014 Män 3293 3302 3 297 Kvinnor 2 986 2997 3 006 Totalt 6 279 6 299 6303 Källa: iuww.scb.se 31 december 2014 Inkomster Enligt statistik från SCB har Pajala åren 2000-2012, efter Kiruna kommun, den största ökningen av medianinkomsten. Ökningen har fortsatt under 2013 som är det senaste åren där SCB publicerat statistik. År 2000 låg Pajala på 282 plats av Sveriges kommuner och 2013 hade kommunen stigit till plats 81. Statistiken avser medianinkomst för gruppen 20-64 år.' 2000 2005 2008 2013 Män 80% 84% 88% 98% Kvinnor 99% 100% 99% 102% Totalt 90% 92% 94% 100% Näringsliv och arbetsmarknad Samtidigt som arbetsmarknaden växer i kommunen minskar framför allt kvinnors andel av arbeten inom den offentliga sektorn. Från att ha varit 43 % är det nu 37 % av de arbetsföra kvinnorna arbetar inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård och omsorg har minskat något men framför allt har antalet arbeten totalt ökat vilket gjort minskningen. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför allt inom tillverkning, utvinning samt jord- och skogsbruk och bygg verksamhet och andelen har ökat till 54 %. Den öppna arbetslösheten i Pajala har ökat under 2014 efter att ha minskat under en rad år. De öppet arbetslösa är nu 8,3 % av befolkningen (9,6 % av arbetskraften totalt). Arbetslösheten har ökat för samtliga grupper. Arbetslöshet december 201 2013 2014 Antal arbetslösa 169 110 282 - varav kvinnor 51 38 87 - varav män 118 72 195 - varav 20-24 åringar 24 11 4i % av befolkningen 44% 3.2% 8,3% Källa: www.arbetsformedlinaen.se Bostadsmarknad Totalt fanns det ca 700 lägenheter i kommunen och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75 % av dessa. I dagsläget är det stor osäkerhet om vad som händer på bostadsmarknaden på grund av det rådande läge kommunen befinner sig i med osäkerheter inom gruvindustrin. Pajalabostäder AB har gjort en stor utbyggnad av antal lägenheter men ännu är antalet tomma lägenheter hanterbart för bolaget. Antalet småhusenheter uppgick 2014 till 1 971 stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på området Tallbacken i centrala Pajala men kommunen äger tomtmark över hela kommunen. Totalt finns det 267 tomtmark för helårsbostäder i hela kommunen, detta inkluderar samtliga tomter, inte bara de kommunala. Det boende i Korpilombolo för ensamkommande barn som startat 2013 har utökats då verksamheten växer. Ett nytt boende är planerat till Pajala centralort för att kunna ta emot de som Migrationsverket placerar hos kommunen. Infrastruktur Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är viktig. Med anledning av gruvetableringen i Kaunisvaara hade regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor för att rusta upp vägnätet mellan Kaunisvaara - Svappavaara. Projektet Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara (MaKS) som Trafikverket driver syftar till att förbättra 16 mil väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara för att klara den ökande trafiken med tunga transporter. På grund av de händelser som inträffade under 2014 har Trafikverket lagt projektet på is men kommer återuppta det när gruvan kommer igång igen. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikverket som svarar för trafiken från Pajala Airport till Luleå. Utöver linjen Pajala-Luleå finns även charterflyg till Tallin, Estland. I december 2014 kom 9 plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomtecharter. Tomtechartern är en fortsättning på den verksamhet som startade under år 2013. Utdebitering 2012 2013 2014 Kommunal skatt 22,48 22,70 22,70 Total utdebitering 32,88 32,88 32,88 Skattesats länet (snitt) 32,69 32,70 32,74 Skattesats riket (snitt) 31,60 31,73 31,86
Sysselsatta per näringsgren Pajala Riket Jord- och skogsbruk 11% 2% Industri 0 tillverkning 27 % 21% Transport 4% 5% Handel och finansiella tjänster 20 % 34% Offentlig verksamhet 33% 32% Personliga och kulturella tjäns- 4% 4% Ovriga 1% 1% Summa 100 % 100 % Källa: SCB Kommunfakta Förvaltningsberättelse Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att vaije procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 3,2 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut får avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap både på kort och på lång sikt. Händelseförändring Kostnad/Intäkt Mkr +- 1 Ränteförändring 1 % +-1,7 Löneförändring 1 % +-3,2 Bruttokostnadsförändring 1 % +-5,o Generell avgiftsförändring 1 % +-o,5 Förändring försörj ningsstöd 10 +-0,2 Generella statsbidrag 1 % +-1,5 Förändrad utdebitering 1 kr +-9,6
Förvaltningsberättelse Finansiell Analys Den finansiella analysen som presenteras på följande sidor ska ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden 2012-2014. Kostnaders andel av skatteintäkter ocli generella bidrag (nettokostnadsandel) % 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnad 99 98 102 Avskrivningar 3 3 3 Finansnettot 1 1 1 Jämförelsestörande poster -4-2 Nettokostnadens andel inkl finansnettot 98,9 99,9 105,9 En grundläggande förutsättning för god ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog 101,8 % av skatter och bidrag under 2014. Avskrivningarnas andel var 3,3 % och finansnettots 0,6 %. Tillsammans tog de löpande kostnaderna ca 105,9 % av kommunens skatteinkomster och generella statsbidrag. Redan innan avskrivningar och räntor är påförda har den löpande verksamheten kostat mer än vad intäkterna varit. Skillnaden är 418 mkr i löpande kostnader och 410 mkr i statsbidrag och skatteintäkter. Kommunen har de senaste åren haft en mycket svag ekonomi och det som gjort att underskott undvikits är att det funnits flera tillfälliga intäkter under åren. Nämnderna har fått allt svårare att klara sina budgetramar och under 2014 upparbetade socialnämnden ett mycket stort underskott. Det största underskottet finns inom äldreomsorgen som haft ökad ärendemängd inom hemtjänsten och vikariebehovet har varit stort men samtliga verksamheter går med underskott inom nämnden. Kommunstyrelsen som de senaste åren haft överskott har 2014 ett underskott som beror dels på att HVB-boendet i Korpilombolo, dels på en utbetalning till en friskola. Investeringsvolym och självkostnadsgrad % 2012 2013 2014 Investeringsvo 6 8 6 lym/nettokostnad Avskrivning 171 239 166 ar/nettoinvesteringar Kommunen har investerat mycket detta år. Total uppgår årets investeringar till 23,2 mkr. Under de senaste åren har Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringar bör vara 100 eftersom man då återinvesterar i samma takt som avskrivningarna sker. I år har investeringarna varit högre än avskrivningarna liksom det varit de senaste åren. När investeringstakten är så pass hög och resultaten låga tär det snabbt på de likvida medlen. Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på sidan 18. Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr 2012 2013 2014 Kvar skatteintäkter efter drift 18,8 14,9 3,7 Finansiering rörelsekapital 0 15,2 0 Finansiering via återbet lån 17,0 0 Finansiering ökad skuldgrad 0 0 20,0 Årets nettoinvesteringar 22,3 30,1 23,2 Självfinansieringsgrad (%) 100 100 14 Kommunen hade 3,7 Mkr kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag när den löpande verksamheten och de finansiella kostnaderna var finansierade. Investeringarna uppgick till 23,2 Mkr. Då ett nytt lån på 20 mkr upptagits har inte rörelsekapitalet används för att finansiera investeringarna. Årets resultat 2012 2013 2014 Årets resultat (Mkr) 4,i 0,4-10,2 Årets resultat/skatter (%) 1,0 0,1-2,5 Årets resultat/eget kapital (96) 2,7 o,3-7,1 Årets resultat innebär att det egna kapitalet urholkats med 7,3 %>. I förhållande till skatter och bidrag är resultatet -2,5 %. SKL har en rekommendation om att resultatet bör vara runt 2 % för att på sikt ha en god ekonomisk hushållning. 10
Förvaltningsberättelse Soliditet 2012 2013 2014 Soliditet (%) 38 38 35 Tillgångsförändring (Mkr) 4,6 2,2 10,2 Förändring av eget kapital 3,4 o,4-10,2 (Mkr) Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Det visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har minskat under året i och med det dåliga resultatet. Skuldsättningsgrad % 2012 2013 2014 Total skuldsättningsgrad 62 62 66 - avsättningsgrad (pensioner) 3 3 3 - kortfristig skuldsättning 21 22 22 - långfristig skuldsättning 39 38 41 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad är har ökat framför allt beroende på nyupplåning. Den korta skuldsättningen är oförändrad liksom avsättningarna som består av pensionsåtaganden. Kommunalskatt 2012 2013 2014 Kommunalskatt 22,48 22,48 22,70 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 32,88 32,88 32,88 Kommunalskatt (länet) 32,69 32,70 32,74 Kommunalskatt (riket) 31,60 31,73 31,86 Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick till 32,88 vilket är högre än riket och länet. Inklusive kyrkoskatt uppgick skattesatsen till 34,49 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften uppgår till 1,80 öre. Likviditeten ur ett riskperspektiv 2012 2013 2014 Balanslikviditet (96) 119 99 99 Rörelsekapitalet (Mkr) 16-1 -1 De mått som kommunen använder för att mäta likviditeten det vill säga betalningsberedskap på kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhållandet mellan omsättningstillgångar och likvida medel samt kortfristiga skulder. Kommunens målsättning är att den ska vara minst 100. Den uppgick 2014 till 99 %. De kortfristiga skulderna består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste åren. Att pensionsplaceringar som inte är möjlig att använda för att täcka kortfristiga likviditetsbehov finns bland omsättningstillgångar gör dock att nyckeltalet ser bättre ut än vad det är i praktiken. Finansiella nettotillgångar Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Kort- och långfristiga skulder 2012 2013 2014 109 99 101-233 -240-260 Netto -124-141 -159 De finansiella nettotillgångarna är negativa och minuset ökar. De likvida medlen har minskat främst på grund av en hög investeringstakt och sämre resultat. Finansiella risker 2012 2013 2014 Genomsnittlig ränta (%) 3,5 % 3,1% 3,1% Räntebindning - andel inom ett år 39% 22 % 25% - andel inom två år 13 % 28% 28% - andel inom tre år 15% 17 % 17% - andel inom 4 år 10 % 10% 13% - andel inom 5 år eller längre 26% 10 % 17 % Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av bild 9 framgår att kommunen har en räntebindningen som är relativt spridd. Under året som gått har kommunen strävat efter långa placeringar på de lån som omsatt då ränteläget är mycket gynnsamt just nu. Förfallotiden på lånen varierar mellan 1-10 år med 50 % inom de närmaste två åren. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mkr 2012 2013 2014 Kommunägda företag 139 187 193 - varav Pajala Bostäder AB 116 149 160 - varav Pajala Värmeverk 23 38 33 Egna hem och småhus 5 5 4 Övrig borgen 2 2 1 Summa borgensåtaganden X46 194 198 Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2014 till 193 Mkr. Av kommunens totala borgensåta-
Fö rval tn i ngsberä tteki ganden är 160 Mkr beviljade till det helägda kommunala bostadsbolaget. Bolaget befinner sig idag i en osäker situation då man byggt ut bostadsbeståndet de senaste åren i och med den utveckling Pajala befunnit sig i. För bolaget är det av största vikt att antalet outhyrda lägenheter inte ökar allt för mycket för att man ska klara kostnaderna. Pajala Värmeverk AB har under några år haft en osäker ekonomisk situation men de två senaste åren har inneburit att man kommit på bana igen. Lånen som kommunen borgar för har ökat med det beror bland annat på att man löst in lån till kommunen samt checkkredit. Idag bedöms bolagets situation vara stabil. Inom gruppen egna hem och småhus finns ett antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande som låg då många stora infriande skedde inom denna grupp under 90-talet. Denna grupp minskar dels genom amortering, dels genom att när lån skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen. I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden till föreningar. För närvarande minskar åtagandet genom amortering av föreningen och risken är idag låg. Pensionsåtaganden Mkr 2012 201 2014 Pensioner som kortfristig 9 10 11 Avsättning till pensioner 10 10 9 Pensioner enligt äldre modell 210 223 211 Pensionsskuld 229 243 231 Särskild löneskatt 55 59 56 Total pensionsskuld 284 302 287 Eget kapital inkl hela pensionsskulden Soliditet inld hela pensionsskulden Särskilt avsatta medel pensionsåtaganden Marknadsvärde pensionsmedel Aktualiseringsgrad pensioner Placeringar marknadsvärde -108-125 -120-27 % -31% -30 % 30 31 31 30 32 34 89% 89% 92 % Räntor - mål 75 % 30 24 Svenska aktier - mål 15 % - 5 Utländska aktier - mål 10 % - 4 Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2014 till 231 Mkr. Av dessa redovisas 211 Mkr inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Förändringen av denna mellan 2013 och 2014 beror på utbetalningar av pensioner. Den stora höjningen mellan 2012/2013 berodde på ändrade livslängsantaganden. Om den del av pensionsskulden skulle läggas in i balansräkningen tillsammans med den särskilda löneskatten sjunker soliditeten från 35 % till -31 % vilket innebär att det egna kapitalet är negativt. 2008 tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 Mkr i en fond för att möta framtida utbetalningar. 2012 upphandlades ny förvaltare, fonden hade då ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsdagen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr beslutades av kommunfullmäktige 2013-04-22 skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida situationen i kommunen förbättras ska dessa pengar återställas fonden inklusive samma ränta som de gett om de varit placerade, för närvarande 1,0 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i årsredovisningen inte i redovisningen. I redovisningen är pensionsmedlen klassificerade som omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid 35). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt RIPS07. Aktualiseringsgraden visar hur stor andel av pensionsskulden som bygger på faktiska uppgifter av anställdas arbetstider och löner. Kommunen ligger idag på 92 % vilket är gör att pensionsåtagandet är idag relativt korrekt även om den naturligtvis bygger på prognoser på hur länge man lever och hur räntor framöver utvecklas. Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäkringslösningar förutom den del på ca 9 mkr som ligger i balansräkningen som en avsättning. Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mkr 2012 2013 2014 Budgetavvikelse årets resultat 4,1-0,6-10,6 Prognosavvikelse augusti -3,1-3,o -4,0 Finansiell målsättning Årets resultat ska vara >1 Mkr 100 % självfinansieringsgrad av investeringar (%) 0,2 1,0 100 100 100 Kommunen hade för 2014 målsättning om att resultatet ska vara +0,4 Mkr vid årets slut. Det uppnåddes inte, resultatet på -10,2 mkr var inte ens nära målet. Det är verksamhetens kostnader 12
som är problemet, nämnderna drar över sina budgetramar med över 15 mkr. Pensionerna har varit låga det senaste året med ett sådant stort överdrag från verksamheterna är svårt att täcka. Under året har ett lån tagits som beslutats av kommunfullmäktige i juni 2012 men på grund av överprövningar tagit lång tid att få igenom först kunnat verkställas under år 2014. För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen. Under 2014 har samtliga nämnder haft svårt att uppnå sina ramar. Kommunstyrelsen har bland annat haft överdrag av budgeten vid boendet för enskamkommande barn och fick ta en kostnad för förskoleverksamhet i Kangos vilket gjorde att nämnden gick med underskott. Positivt har dock varit att både tekniska och fastigheter som brottats med stora underskott under åren uppnått balans under året. Socialnämnden är den nämnd med de största ekonomiska problemen, -11,5 mkr. Trots att läget stabiliserats vad gäller antalet äldre i befolkningen har kostnaderna fortsatt öka. Nämnden har initierat en utredning om framtidens äldreboende, revisionen har utrett timlönehantering inom nämnden, revision och kommunstyrelse har tillsammans utrett organisation och styrning inom nämnden men ännu finns inga handfasta svar på vilka åtgärder som måste till för balans inom nämndens område. Kultur- och utbildningsnämnden har ett underskott på 1,0 mkr men då har kommunstyrelsen tagit en kostnad på 1,7 mkr för förskoleverksamhet i Kangos. Nämnden har fortsatt stora underskott inom förskolan. Plan- och miljönämnden har underskott på ca 0,3 mkr som delvis beror på att utökningen i Pajala som gjordes under tiden inget värn fanns i Korpilombolo funnits kvar även efter att värnet öppnat samt kostnader för bostadsanpassning. Nämndernas totala prognosmiss i augusti jämfört med utfallet i december, var -1,7 mkr vilket kan hänföras till utbetalningen till förskoleverksamhet i Kangos som inte var med i prognosen. Nämnderna har kontroll över vart verksamheten är på väg men har stora problem med att åtgärda problemen. De största prognosmissarna finns på finansieringen där fastighetsförsäljningen bedömdes i augusti ge mer intäkter än vad som blev fallet. Prognosen för skatteintäkter förändrades under hösten vilket gjorde att resultatet försämrades väsentligt. Förvaltningsberättelse 13 (7 s>
Förvaltningsberättelse Balanskrav och god ekonomisk hushållning Pajala kommun uppfyller inte det lagstadgade balanskrav som funnits sedan år 2000. I kommunallagens 8 kapitel 1 stadgas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från kommun till kommun. Kommunens mål för år 2014 har varit att ha ett plus på 0,4 Mkr som blev -10,2 Mkr. Enligt lagstiftning ska realisationsvinster räknas bort från resultatet. För 2015 uppgår dessa till 0,6 mkr vilket beror på: Försäljning av mark/fastigheter 0,6 mkr. Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning räknas bort från resultatet. Försäljning av fastig- heter var inräknad med 2,0 mkr i den budget kommunfullmäktige fastställde för 2014. Dessa räknas därför som en del av en omstrukturering för att få ner kostnader på sikt och kan därmed räknas in i resultatet. Sedan 2006 har kommunfullmäktige valt att reservera överskott för att täcka eventuellt framtida underskott och dessa reservationer uppgår till totalt 7,0 Mkr. Tabellen nedan visar att kommunen inte uppnår balans i resultatet enligt krav i lagstiftningen. Enligt kommunallagen måste underskottet återställas inom tre år, så senast år 2017 måste kommun ha ett överskott på minst 3,2 mkr för att återställa detta. Balanskrav Mltr 2011 2012 2013 2014 Resultat från resultaträkning 3,9 4,1 0,4-10,2 Avgår - reavinster -7,4-6,8-0,8-0,6 Årets resultat -3,5-2,7-0,4-10,8 Tidigare års reservation 4,6 4,2 6,6 7,o Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder 3,0 5,1 0,8 0,6 Reservation av överskott -4,5-6,6-7,0 0 Justerat resultat 0,0 0,0 0,0-3,2 14
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning Koncern En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalab o städer AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Pajalabostäder AB Bolaget hade goda utsikter i början på 2014 då 32 lägenheter på Fiskalsrundan skulle påbörjas och slutföras till hösten. Uthyrningen gick till en början bra och 19 av de 32 lägenheterna var uthyrda innan sommaren. Men i juni kom gruvbolaget Northland Resources meddelande om nya ekonomiska svårigheter och en andra rekonstruktion. Efter det beskedet gick det inte att kontraktera fler hyresgäster till de nya lägenheterna. Inflyttningen skedde 1 augusti men ganska snabbt visade det sig att det fanns brister i lägenheterna. Bristerna bestod främst i skivkonstruktionen med omfattande sprickbildningar i väggarna samt problem med eloch värmesystem. Problemen eskalerade och till slut blev Pajalabostäder tvungna att säga upp hyresavtalet, tömma lägenheterna och ordna ersättningslägenheter. Bolagets eget planerade bygge i centrala Pajala med åtta lägenheter avsedda för personer över 60 år påböljades under våren. I september började uthyrningen och alla åtta lägenheter fick hyresgäster omgående. Det turbulenta året medförde trots det en vinst på 2,6 mnkr. Resultatet var 1,9 mnkr bättre än budgeterat. I resultatet finns en realisationsvinst på 625 tkr. Överskottet kommer främst från hyresintäkter. Pajala Värmeverk AJB Bolaget hade stora förhoppningar om att för andra året i följd kunna redovisa ett positivt driftresultat men under årets sista dagar inträffade ett haveri i biopannan som innebar att förbrukningen av olja t / 1 -K? och el ökade bränslekostnaderna med så stora belopp att ett förväntat positivt resultat förbyttes till ett negativt resultat. En annan stor förlustfaktor var det rekord varma vädret i februari som i genomsnitt var tio grader varmare än normalt. Pajala värmerverk kommer under 2015 att investera i rökgaskondensering, en åtgärd som tar tillvara energin i den heta ångan vid förbränning av bränsle. Detta kommer sänka bränslekostnaderna och med bolagets nya bränsleavtal ser utsikterna goda ut för framtiden. Redovisat resultat enligt nya K3-regelverket med uppskjuten skattefordran uppvisar bolaget ett resultat på 0,8 mnkr. Sammanställd redovisning i siffror 2012-2014 Mkr 2012 2013 2014 Bruttoomslutning 539 Balansomslutning 604 614 636 4*. CO ro Ol 0 CO I nvesteringsvoly m 72,2 72,2 44,5 Årets resultat för bolagen i koncernen Mkr 2012 2013 2014 Pajala kommun 4,1 0,4-10,2 Paj alabostäder AB 1,6 2,1 2,6 Pajala Värmeverk AB -2,1 0,4 0,8 Sammanställd redovisning finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet 2012 2013 2014 Nettokostnadsandel (%) * 100 % 100 % : LOl % Årets resultat (Mkr) 3,6 2,9-6,8 Självfinansieringsgrad investering (%) 51 % 99 % 57 % Soliditet (%) 26 % 26% 25% 51 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Risk och kontroll 2012 2013 2014 ;j i Balanslikviditet (%) 74% 95% 78% 15
Förval tn i ngsberä ttelse Drift Redovisning Mkr Budget Redovisat Bokslut 1 Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Budget avvikelse 2013 Kommunfullmäktige -2,0 o,5-1,6-2,6 o,7-1,9-0,3-1,5 Kommunstyrelsen -165,7 60,9-104,7-168,8 61,8-107,0-2,2-101,7 Socialnämnden -200,8 35,6-165,2-229,0 52,4-176,6-11,5-164,3 Plan- och miljönämnden -12,1 3,4-8,7-12,9 4,0-9,o -0,3-8,9 Kultur- och utbildningsnämnd -100,5 8,2-92,3-103,2 9,9-93,3-1,0-88,9 Lapplands kommunalförbund -33,9 0,0-33,9-33,9 0,0-33,9 0,0-32,7 Summa nämnder -514,9 108,6-406,4-550,5 128,8-421,7-15,4-397,9 Pensioner -12,5 0,0-12,5-8,9 0,0-8,9 3,7-13,6 Fastighetsförsälj ning 0,0 2,0 2,0-0,2 0,8 0,7-1,3 0,8 Löneökningar -0,5 0,0-0,5-1,8 0,1-1,7-1,2 7,3 Kapitaltjänst finansiering -3,3 0,0-3,3-3,4 0,0-3,4-0,2-3,0 Summa finansiering -16,3 2,0-14,3-14,3 o,9-13,4 0,9-8,4 Avgår kapitaltjänst 31,1 0,0 31,1 31,1 0,0 31,1 0,0 29,3 Avgår interna mellanhavanden 7,8-7,8 0,0 9,2-9,2 0,0 0,0 0,0 Kostnader exkl. avskrivningar 38,9-7,8 31,1 40,2-9,2 31,1 0,0-377,o Avskrivningar -16,0 0,0-16,0-13,9 0,0-13,9 2,1-13,1 Verksamhetens nettokostnad -508,4 102,8-405,6-538,5 120,5-417,9-12,4-390,1 Skatteintäkter 246,6 0,0 246,6 247,2 0,0 247,2 0,6 237,2 Statsbidrag 163,5 0,0 163,5 163,2 0,0 163,2-0,3 156,5 Finansiella intäkter 0,8 0,0 0,8 1,5 0,0 1,5 0,7 1,6 Finansiella kostnader -5,0 0,0-5,o -4,2 0,0-4,2 0,8-4,8 r Netto -102,4 102,8 0,4-130,8 120,5-10,2-10,6 0,4 Nämndernas samlade budgetawikelse Kommunens nämnder redovisar under 2014 en total budgetavvikelse på -15)4 Mkr. Under de senaste aren har tillfälliga intäkter räddat upp resultatet och när dessa uteblivit i år har nämndernas underskott påverkat hela kommunens resultat. Kostnadsökning mellan 2013 och 2014 Jämfört med 2012 har kostnaderna ökat med 27,8 Mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna ökat med ca 4,3 % eller 16,8 Mkr. Kostnadsökningarna är idag alldeles för höga jämfört med intäktsökningarna. Nämndernas avvikelser Se sid 11 samt sid 13-14 i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på sid 26 för närmare förklaring. 16
Förvaltningsberättelse Personalekonomisk Redovisning Här ges en redovisning av personalen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Av kommunens totala kostnader består till 64 % av personalkostnader. Personalen är en viktig tillgång och bör därför lyftas fram. Tillsvidare anställd personal fördelning kvinnor och män Den 31 december 2014 bestod kommunens tillsvidare anställda av 634 personer eller 588 årsarbetare (exklusive timanställda) jämfört med 623 tillsvidare anställda eller 580 årsarbetare året innan. Bland den tillsvidareanställda personalen var andelen kvinnor 81 % och 19 % män. Könsfördelningen tillsvidare anställd Samtliga 2012 2013 2014 Kvinnor 80% 81% 81% Män 20% 19% 19% Chefer/ledare 2012 2013 2014 Kvinnor 73% 75% 71% Män 27 % 25% 29% Ledningsgruppen bestod av sju kvinnor och fem män. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Månadsavlönade Mån Med Kv Män lön ssg ssg ssg KS 95,7 95,2 96,3 KUN 93,2 92,9 94,3 SN 91,1 90,7 93,9 Totalt 92,5 91,9 94,9 Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön Lön 2011 2012 2013 8BS Män 24 401 25 478 26 165 26 936 Kvinnor 24 216 24 952 25 478 26306 Kvinnors genomsnittslön år 2014 var 97,7 % (97,4 % 2013) av männens genomsnittslön. Skillnaden mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var 630 kr jämfört med 687 kr året innan. Skillnaden har under året minskat med 57 la 1. Hälsa, friskvård och rehabilitering Frisktal % Kvinnor Män Totalt KS KUN soc Totalt 38,0 (46,4) 59,0 (59,3) 48,0 (51,8) 33,0 (38,4) 58,0 (52,0) 39 (41,3) 35,0 (35,4) 47,0 (46,0) 36,0 (36,7) 35,0 (37,3) 54,0 (51,6) 39,0 (40,2) Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det gångna året minskat från ca 40,2 % till 39 %. Frisktalen har sjunkit mest hos kvinnor på KS. Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvinnor samt olika åldrar se tabell Obligatorisk sjukfrånvaro- redovisning nedan. Obligatorisk sjiritfrånvaroredovisning Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än 60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro 2012 2013 2014 Totalt 3,8% 4,5% 5,5% Kvinnor 4,3% 5A% 6% Män 1,7% 2,3% 3,5% -29 år 1,2% 1,6% 3,1% 30-49 år 3,5% 4,4% 4,3% 50 år- 4,3% 5,2% 6,7% Mer än 60 dagar 36,6% 39,1% 45,1% Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande till antalet timmar ordinarie arbetstid har ökat med 1,0 procentenheter från föregående år. Andelen sjukfrånvaro 60 dagar och längre har ökat med 6 procentenheter. Pensionsavgångar 2014 Under 2014 avgick 24 personer med pension. Prognosen kommande pensionsavgångar Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångs skyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för pensionsavgång är någonstans från 61 till 67 års ålder. Prognosen för pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65 års ålder: 18
Förvaltningsberättelse Investering Redovisning Budgetanslag Redovisat 2013 2014 Intäkter Kostnader Netto Mark - återköp Korgparken 669 669 Inventarier Kommunstyrelsen 200 399 399 Reinvest hårdvara IT-enheten 600 605 605 Återställning Bredband 1371 1371 Inventarier Räddningstjänsten 80 73 73 Inventarier KUN 100 98 98 Konstgräsmatta 1 000 360 1873 1513 Inventarier SOC 650 800 800 Siimma inventarier 0 2 630 360 5889 5 529 Reservkraft - äldreboenden 917 917 Energisparåtgärder fastigheter 408 408 Underhållsåtgärder Pajala c-skola 1258 1258 Asfalteringsåtgärder 68 68 Underhållsåtgärder 346 346 Målning fastigheter 397 397 Laestadiusskolan 9 9 Centralskolan kök 205 205 Utemiljöer 495 495 Summa fastigheter 0 O 0 4103 4103 Pajala Airport 1500 1844 4817 2973 Gator och vägar 1000 0 846 846 Vägbelysning 1700 0 3364 3 364 Parker och rastplatser 200 0 71 71 Vatten och avlopp 4 000 0 3 717 3 717 Renhållning 600 0 679 679 Övrig teknisk verksamhet 0 0 160 160 Pajala reningsverk förstudie 200 12 12 Summa tekniska 9 200 1844 13 666 11 822 Tallbacken 3 000 426 426 Summa mark 3 000 462 426 TOTALT 3 OOO 11 830 2 204 24 120 21 880 Avslutade projekt Detta år finns inget tydligt stort projekt men konstgräsplan är ett av det större kultur och utbildning haft på flera år. I år har samtliga projekt avslutats och aktiverats så att avskrivningar påbörjas på dem 2015. Tekniska gör för närvarande en stor satsning på att förnya vägbelysningen. Inom fastigheter pågår en upprustning av centralskolan i Pajala. 17
Prognosen för pensionsavgångar Pension KS PoM KUN SN Totalt 2015 4 4 14 22 2016 4 6 13 23 2017 7 4 21 32 2018 5 6 14 25 2019 6 9 16 3i 2020 6 9 7 22 2021 7 10 10 27 2022 9 10 8 27 Totalt 48 58 103 209 Frånvaroutvecklingen åren 2010-2013 Frånyaro 2010 2011 2012 2013 2014 Sjukdom, rehab, sjukersättning/arbetsskada 5,7% 5,5% 4,5% 5,5% 7,o% Föräldrapenning, vård av barn 3,6% 3,5% 3,8% 3,3% 3,5% Studier 1,2% 1,3% 1,1% 1,2% 0,6% Semester 9,3% 9,2% 9,5% 9, 2% 9,1% Enskild angelägenhet 0,2% 0,2% 0,2% 0,0% 0,2% Annan tjänstgöring, facldigt. militärt, övrig frånvaro 4,5% 6,3% 6,1% 4,4% 4,7%
Förvaltningsberättelse Mål Uppfyllelse Pajala kommun har antagit en styrmodell som ska vara vägledande för nämnderna och styrelserna i deras arbete. Styrmodell Kommunfullmäktige sätter upp en vision och antar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån nämndens mål att uppfylla vissa saker. Vision Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012 en vision för kommunen som gäller för åren 2012-2014. Pajala 2020-10 000 invånare. Till de prioriterade områdena under mandatperioden hör: Bostäder Näringsliv Hållbart samhälle Kommunal service Kommunal ekonomi Bostäder Attraktiva nya bostadsområden Bostadssituationen har varit ett prioriterat område under lång tid i kommunen. Arbetet med att planlägga mark i kommunen har fortsatt under 2014. Investeringsbudgeten har prioriterats under några år mot infrastrukturåtgärder i nya områden. Marknadsföring En ny grafisk profil för kommunen togs fram och används i utformning av material från kommunen. Att utveckla kommunens hemsida är ett projekt som ständigt pågår. Mångkultur bas I planeringen av nya bostadsområden tas hänsyn till den kultur som funnits i området. Näringsliv Breddat näringsliv Via projektet Framtid Pajala stöder kommunen nya och befintliga företag genom rådgivning m m. Tomtechartern som genomfördes under december månad är ett sätt att utveckla turismen i kommunen. Nya samverkansformer Pajala utveckling har anordnat frukostmöten en gång per månad med företagare i olika delar av kommunen. På dessa möten har kommunen alltid representanter. Kommunledningen har med jämna mellanrum träffat företagarna för att diskutera aktuella frågor. Hållbart samhälle Bostäder och lokaler med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning I framtagande av planer och projekteringar är hänsynen till faktorer som transporter, infrastruktur och energianvändning viktig. Flerspråkighet en framgångsfaktor För att betona flerspråkigheten har ett antal kommunala dokument översatts till finska och meänkieli. En Svensk-Tornedalsk fras- och ordlista är framtagen med ekonomiskt stöd av kommunen samt hjälp av personal inom äldreomsorgen. Kommunal service Modern service på lika villkor Socialtjänst har satsat på nya arbetsredskap för att bättre kunna planera sin arbetstid och därmed få ut mer service. Inom skolan har fortsatt sin satsning på modern teknik för att vara med i utvecklingen Strategiskt fokus med omvärlds analys Kommunen har medverkat i jämförande kvalitetsnätverk för att mäta kvaliteten med andra kommuner. Medverkan vid nätverksträffar Dialog med medborgar e/kunder/brukare Kommunledning har träffat medborgare på öppna möten under året. Träffarna har skett på olika orter runt kommunen. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Ha ett överskott i resultaten minst 1,0 % av skatter och bidrag. Målet är inte uppnått, resultatet är - 10,2 Mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 96. Målet är inte uppnått, nettokostnaderna tog 102 % av skatter och bidrag.