Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott



Relevanta dokument
Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Anabola Androgena Steroider

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/ Milja Ranung, leg sjuksköterska

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta

Substance Use and Violence

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Inledning Sammanfattning

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Användning av anabola androgena steroider hos narkotikamissbrukare misstänkta för brott

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Narkotikakartläggning för 2010

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Hållbar stad öppen för världen

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Sammanfattande kommentarer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

Information om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: Kurt.skarberg@orebroll.se

Screening och utredning av drogproblem

Den svenska narkotikasituationen

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Stockholmsenkäten 2008

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Inskrivning text, IKM-DOK

DET DOLDA BUDSKAPET Dokumentation av utbildningsdagen.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

TEMA: Droger Mitt namn:

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Hepatit C Statistik

Personlighetsstörningar

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Policyprogram

Acute impact of illicit drugs, alcohol and AAS on violent crimes and selfdirected. Halvtidskontroll. Lena Lundholm

Ungdomar och riskbruk

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

FFT Funktionell familjeterapi

Snabbmanual ETT STÖD FÖR DIG SOM UTBILDARE. ANDT coach ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Cannabis och belöningssystemet

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

Narkotikakartläggning för 2009

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Frågeområde alkohol och droger

Hepatit C Statistik

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning

Effektivare insatser mot drograttfylleri. Christer Folkesson & Lars Olov Sjöström MHF

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september Skill

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Transkript:

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen

Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt Androgena effekter- manliga könskarakteristika Elitidrottsmän (atleter) Kroppsbyggare (esteter) Kriminella (Slagskämpar) Blandmissbrukare?

Prevalens i Sverige Bakgrund Generellt i befolkningen livstidsprevalens: män 1-2% kvinnor 0.5% Punktprevalens gympopulation: män 5% kvinnor 0.5% Uppskattning aktiva användare:10 000

AAS och blandmissbruk AAS användare på beroendemottagning n= 32 25 hade någon form av blandmissbruk Alkohol- slappna av förbättra sömn Centralstimulatia- bränna fett Bensodiazepiner- förbättra sömn Cannabis- förbättra söm Opiater- smärtstillande (Skårberg et al 2009)

AAS och blandmissbruk Maria Beroendecentrum n=175 12% av manliga missbrukare hade erfarenhet av AAS Övrigt missbruk: alkohol, cannabis, heroin, narkotikaklassade mediciner (Petersson et. al 2009)

Motiv hos missbrukare att använda AAS Önskan om en snygg kropp, Att bli starkare Prestera bättre i sport Psykoaktiva effekter Bli modig/aggressiv Förberedelse till brott Dölja effekterna av annat missbruk (Petersson et al 2010)

Motiv hos missbrukare att använda AAS (Petersson et al 2010)

AAS och blandmissbruk Svensk studie (n=56) misstänkta för narkotikabrott och brott mot dopinglagen 45 hade ett bekräftat AAS missbruk Av dem hade 33 ett blandmissbruk 55% hade börjat med narkotika och 21% hade börjat med AAS. På övriga saknades information. AAS inte en gateway till narkotikamissbruk. (Gårevik et. al 2010)

Kronobergshäktet: häktade för våldsbrott Motiv hos de med AAS-erfarenhet: Träna Träna på anstalt Få en snygg kropp Bli stark snabbt Dölja annat missbruk

Djurstudier AAS ökar aggression vid försvarssituationer AAS ökar dominant beteende och minskar oro AAS ökar konsumtionen av alkohol AAS ökar känsligheten för andra beroendeframkallande droger (amfetamin and kokain) (källa Dopingjouren)

Psykoaktiva effekter Påverkar flera signalsubstanser GABA (ångestdämpande) Minskad aktivitet serotoninsystemet leder till minskad kontroll mot aggressiva impulser Ökad självkänsla, ökad sexlust och allmänt välmående (Cohen et al 2007) Depression, irritabilitet, aggressivitet och humörsvängningar (Quaglio 2009)

Komorbiditet Vanligt med annat missbruk (t.ex Kanyama 2003) Narcissistiska personlighetsdrag, låg empati (Porcerelli&Sandler 1995) Antisocial personlighetsstörning, Borderline personlighetsstörning, histrionisk personlighetsstörning, cluster B (Perry et. al 2003)

AAS och våld National Longitudinal Study of Adolescent Health (N = 6823) USA Självrapportering visade att de som använt AAS i högre grad uppvisat våldsamt beteende Även efter kontroll för tidigare våldsamt beteende och annat missbruk (Beaver et. al 2008)

AAS och våld Klötz mfl (2006) gjorde en jämförelse mellan de som testat positivt (n=241) och de som testats negativt (n=1199) på AAS med avseende på brott Vanligare med vapenbrott och bedrägeri i AAS-gruppen Ingen skillnad när det gällde våldsbrott

AAS och våld

Vanligt bland kriminella AAS och våld Vanligt med blandmissbruk Vanligt med annat riskbeteende Fallstudier och kliniska observationer visar på ökad aggressivitet och våldshandlingar Svårt att påvisa ett kausalt samband

AAS hos häktade med missbruk Socialmedicinska häktesprojektet (2002-2008) n= 3597 (396 kvinnor och 3201 män) Syftet var att arbeta med prevention för att förhindra HIV och Hepatit 81 frågor gällande drog och sexualvanor

AAS hos häktade med missbruk De frågor som användes i vår studie var: Brottsrubricering Mest använda drog det senaste året och erfarenhet av AAS När i tid man senast använde och på vilket sätt Debut vid vilken ålder (för stort bortfall)

Resultat 924 (26%) hade någon gång i livet använt AAS (20 kvinnor och 904 män) 28% av männen och 5% av kvinnorna Varierade från aktuellt bruk till så tidigt som 20 år tillbaka i tiden. I snitt var det fyra år sedan senaste användandet Medelåldern vid senast rapporterad användning var 25 år (14-54 år)

Missbruk senaste året och AAS Cannabis Alkohol Opiater Bensodiaz epiner Centralsti mulerande Övriga droger AAS Ingen drog Total 100% AAS 214 93 142 73 350 21 9 22 924 erfarenhet (23.2 %) (10.1 %) (15.4 %) (7.9 %) (37.9 %) (2.3%) (1.0 %) (2.4 %) (n = 924) (rad %) Aldrig använt 628 (23.5 %) 329 (12.3 %) 487 (18.2 %) 96 (4.0 %) 1000 (37.4 %) 23 (0.9 %) 0 110 (4.1 %) 2673 AAS (n = 2.673) (rad %) Total 842 422 629 169 1350 44 9 132 3597

Missbruk senaste året och AAS Cannabis Alkohol Opiater Bensodiaz epiner Centralsti mulerande Övriga droger AAS Ingen drog Total 100% AAS 214 93 142 73 350 21 9 22 924 erfarenhet (23.2 %) (10.1 %) (15.4 %) (7.9 %) (37.9 %) (2.3%) (1.0 %) (2.4 %) (n = 924) (rad %) Aldrig använt 628 (23.5 %) 329 (12.3 %) 487 (18.2 %) 96 (4.0 %) 1000 (37.4 %) 23 (0.9 %) 0 110 (4.1 %) 2673 AAS (n = 2.673) (rad %) Total 842 422 629 169 1350 44 9 132 3597

Erfarenhet av AAS och typ av brott Brott AAS senaste månaden n=67 AAS senaste året n=215 1>5 år n=282 <5 år n=360 AAS någonsin (n=924) Aldrig använt AAS (n=2673) 10 (15%) 51 (24%) 68 (24%) 80 (22%) 208 (23%) 667 (25%) Våldsbrott 25 (37%) 82 (38%) 105 (37%) 123 (34%) 335 (36%) 687 (26%) Sexual brott 2 (3 %) 2 (1%) 3 (1%) 7 (2%) 14 (2%) 47 (2%) Vapenbrott 1 (2%) 4 (2%) 9 (3%) 9 (3%) 23 (2%) 28 (1%) Egendomsbrott Narkotikabrott 14 (21 %) 52 (24% ) 64 (23%) 77 (21%) 208 (23% ) 781 (29% ) Övrigt 15 (22% ) 24 (11% ) 33 (12% ) 64 (18% ) 136 (15% ) 463 (17% )

Erfarenhet av AAS och typ av brott Brott AAS senaste månaden n=67 AAS senaste året n=215 1>5 år n=282 <5 år n=360 AAS någonsin (n=924) Aldrig använt AAS (n=2673) 10 (15%) 51 (24%) 68 (24%) 80 (22%) 208 (23%) 667 (25%) Våldsbrott 25 (37%) 82 (38%) 105 (37%) 123 (34%) 335 (36%) 687 (26%) Sexual brott 2 (3 %) 2 (1%) 3 (1%) 7 (2%) 14 (2%) 47 (2%) Vapenbrott 1 (2%) 4 (2%) 9 (3%) 9 (3%) 23 (2%) 28 (1%) Egendomsbrott Narkotikabrott 14 (21 %) 52 (24% ) 64 (23%) 77 (21%) 208 (23% ) 781 (29% ) Övrigt 15 (22% ) 24 (11% ) 33 (12% ) 64 (18% ) 136 (15% ) 463 (17% )

Resultat En signifikant skillnad mellan de som använt AAS (någon gång) och övriga med avseende på våldsbrott: OR: 1.65, (95% CI: 1.41-1.93) Justerat för kön och ålder: OR: 1.28 (95 % CI: 1.08-1.51) Bensodiazepiner var vanligare som mest använda drog under det senaste året i AAS-gruppen OR: 2.04 (95% CI: 1.68-3.15) Detta påverkade inte förekomsten av våldsbrott

Sammanfattning AAS är relaterat till våldsbrott oavsett när i tid det användes Prevalens bland kvinnorna 5%! AAS förekommer bland de som redan är risktagande, impulsiva och normbrytande? AAS ger en kvardröjd effekt på centrala nervsystemet, ökad känslighet för t.ex alkohol?

Kriminalvården i Sverige införde på försök provtagning av AAS vid våldsincidenter 2010-09-15 t.o.m 2011-03-15 84 urinprov tagna alla negativa

Kontakt lena.lundholm@surgsci.uu.se