Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden

Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden 2013-02-07 Tid: Torsdag den 14 februari 2013, kl. 15.00 Plats: Kommunhuset, sammanträdesrummet Dnr Ärenden: 1. Godkännande av dagordningen 2. Utvidgat verksamhetsområde för vatten TSN 2012/21 och spillvatten, Hagstugan 3. Köp av Hedebyscenen och brygga TSN 2013/3 4. Gång- och cykelvägar, investeringsprojekt TSN 2013/9 2011-2013 5. Om- och tillbyggnad av Skärlagskolan TSN 2013/10 6. Tillägg till teknik- och servicenämndens TSN 2013/8 delegeringsordning 7. Investeringsmedel för att öka förutsättnin- TSN 2013/12 garna för att snabbt klara ökat elevantal 8. Ny hastighetsskyltning enligt trafik- och TSN 2013/13 hastighetsutredningen Rätt fart i staden 9. Lokala trafikföreskrifter TSN 2013/5 10. Tilldelningsbeslut Byggnation av förskola TSN 2012/41 Väsby, Vagnhärad (Handlingarna lämnas på sammanträdet) 11. Information om driftsupphandlingar (Inga handlingar) 12. Information om parkplan TSN 2013/11 (Granskningshandling skickas separat) 13. Lägesrapport Safiren TSN 2012/12 (Inga handlingar) 14. Övriga ärenden (Inga handlingar) 15. Anmälan av delegationsbeslut TSN 2013/1 16. Övriga anmälningsärenden TSN 2013/2 Arne Karlsson ordförande Helena Håkansson sekreterare

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2012/21 2013-02-04 Tekniska enheten Stig Tördahl Tel. 0156-523 31 Fax. 0156-522 03 stig.tordahl@trosa.se Antagande av utvidgat verksamhetsområde för vatten och spillvatten, Hagstugan i Trosa kommun Förslag till beslut att anta förslag till utvidgat verksamhetsområde, omfattande område för Hagstugans fritidshusområde, för vatten och spillvatten och att gälla from det att anslutning till Trosa allmänna va-system är upprättad och i funktion. att föreslå Ks / Kf anta förslag till utvidgat verksamhetsområde för vatten och spillvatten omfattande område för Hagstugans fritidshusområde. Ärendet Hagstugans fritidshusområde (tomtkarta bif.) gränsar till Lagnövikens villa- och fritidshusområde, vilket ingår i kommunens verksamhetsområde för allmän vaanläggning. Inom Hagstugan finns 15 fastigheter, tre av fastigheterna har permanentboende och en fastighet är obebyggd (2:244). Samtliga fastigheter har enskilda va-anläggningar. Enligt inventering som Miljökontoret utfört under år 2011, har samtliga avloppsanläggningar utom en, bristande funktion och är därmed inte godkända. Fastighetsägare inom Hagstugans fritidshusområde har anmält intresse för anslutning till allmän vaanläggning. Allmänt intresse hos fastighetsägarna föreligger, förteckning över intresserade fastighetsägare bifogas. Lagen om allmänna vattentjänster anger att kommunen är skyldig att ordna vattentjänster om det behövs med hänsyn till skydd för människors hälsa eller miljö. Vid antagande av utvidgat verksamhetsområde, kommer kommunen att ansluta va-anläggningen med vatten- och spillvatten system vid pumpstation för Lagnöviken. LTA- avloppssystem inom Hagstugans fritidshusområde förutsätts, då detta bedöms ge lägsta anläggningskostnaden samt ger stor flexibilitet för anslutning av befintliga byggnationer. Va-plan för Hagstugans fritidshusområde bifogas.

Varje fastighet som ansluts skall vid tiden för anslutning erlägga gällande taxa för anläggningsavgift. Fastighetsägaren är därefter skyldig att följa det som anges i Lagen om allmänna vattentjänster och ABVA för Trosa kommun. Kostnad för anläggande av va-anläggning i området bekostas av anläggningsavgifter. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef Bilagor 1. Karta verksamhetsområde vatten och spillvatten för Hagstugans fritidshusområde. 2. Intresseanmälan för anslutning till kommunal va-anläggning 3. Va-plan Hagstugans fritidshusområde.

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/3 2013-02-04 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 claes-urban.bostrom@trosa.se Köp av Hedebyscenen Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS att köpa Hedebyscenen samt bryggan för en (1) krona. Ärendet Hedebyscenen och bryggan vid Betelskyrkan kom till under ett EU-projekt då Hedebygruppen bildades och en rad aktiviteter och arrangemang kom till i Vagnhärad. Hedebygruppen har sedan dess skött om dessa anläggningar och de har varit uppskattade för Vagnhäradsborna. Under 2012 tog Hedebygruppen kontakt med förvaltningen om att kommunen skulle överta driften av Hedebyscenen och bryggan då föreningen inte längre orkade ta det ansvaret längre. Ordförande Tage Carlssons bortgång under 2012 gjorde att mycket av den drivkraft och engagemang för driftfrågor av detta slag försvann. Trosa kommun kan inte ta på sig driften av någon annans anläggning men vi kan självklart köpa dem och därmed ta över driften. I detta fall ser vi detta som en viktig möjlighet för främst Vagnhäradsborna att ha tillgång till både utescenen och bryggan. Både scenen och bryggan kommer att läggas in i vår underhållsplan så att vi bevarar dem på bästa möjliga sätt. Förvaltningen och Hedebygruppen är helt överens om villkoren i framtaget köpekontrakt. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/9 2013-02-04 Tekniska enheten Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 Fax. 0156-522 03 Fredrik.ostergren@trosa.se Beslut om kvarstående åtgärder för utveckling av gångoch cykelvägar Förslag till beslut att Tekniska nämnden beslutar att tekniska kontoret enligt plan förbättrar de sträckor som föreslås enligt bilaga 1. Ärendet 2010 beslutades om en gång- och cykelstrategi för Trosa kommun. Strategin visade på ett antal gång- och cykelvägar som behövde knytas samman för att skapa ett mer sammanhängande gång- och cykeltrafiknät. Trosa kommun har under de senaste två åren genomfört en del åtgärder för att knyta ihop gång- och cykelvägar och som finns upptagna i strategin. De åtgärder som genomförts bifogas tjänsteskrivelsen. Totalt har tekniska kontoret använt 4 844 tkr och det kvarstår 1 156 tkr. Bilaga 1. Sammanställning av de gång- och cykelvägar som behövde knytas samman enligt strategin samt de gång- och cykelvägar som har åtgärdats. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef

Tekniska enheten 2013-02-04 Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 fredrik.ostergren@trosa.se Bilaga 1 till Dnr TSN 2013/9 I gång och cykelstrategi för Trosa kommun identifierades ett antal stråk som behövde knytas ihop. Se karta 1 och 2 samt tillhörande lista. Karta 1 (Vagnhärad) Karta 2 (Trosa) Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Tekniska enheten 2013-02-04 Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 fredrik.ostergren@trosa.se Tillhörande lista till kartorna över Vagnhärad och Trosa som visar de gång och cykelvägar som behöver knytas ihop. Vagnhärad Nr Plats Status 1. Fänsåker och Skolvägen I exploateringsavtal för Fänsåker så ska Bo klok bygga en GC-väg mellan Fänsåkersvägen och Vattentornet. 2. Balders hage till Lånestavägen I exploateringsavtal för byggnation av Allhuset kommer kommunen kräva att exploatör bekostar GC-väg till Lånestahallen. 3. Häradsvallen till Brovägen Klart 4. Stationsvägen från Ingen förstudie utförd Gnestavägen till Mölna fabriksväg 5. Centrumvägen från Gärdesvägen till Lundbyvägen Byggnation genomförs av PEAB i samband med exploatering utmed Lundbyvägen. Trosa Nr Plats Status 1. Gångväg mellan Västra fän och Nyängsvägen Kostnadsförslag framtaget för anläggande av belysning utmed sträckan. 2. Nyängsvägen Byggnation 2012. Klart 3. Tomtaklintskolan till Ingen förstudie utförd Tomtaäng 4. Tomtaäng till Ingen förstudie utförd Stensundsvägen 5. Skärlagsvallen Ingen förstudie utförd 6. Smäckbrogatan Ingen förstudie utförd 7. Tureholm Projektering i samband med Förbifart Trosa. 8. Tureholm Projektering i samband med Förbifart Trosa. Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Tekniska enheten 2013-02-04 Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 fredrik.ostergren@trosa.se Totalt har tekniska kontoret tilldelats investeringsmedel för 6000 tkr och vi har förbrukat 4844 tkr. Tekniska kontoret föreslår tekniska nämnden att satsa den kvarstående 1156 tkr enligt följande (kostnaderna är uppskattade): Plats Status Kostnad Tomtaklintskolan till Anslut befintlig gångväg från 150 tkr Tomtaäng Tomtaäng till Idrottsplats Tomtaäng till Anslut gångväg mellan Tomtaäng och 100 tkr Stensundsvägen Stensundsvägen Skärlagsvallen Ny gångvägen mellan Skärlagsvallen och Gustavsbergsgatan 700 tkr Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/10 2013-02-04 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 claes-urban.bostrom@trosa.se Om- och tillbyggnad av Skärlagskolan Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS avsätta 7 mkr i investeringsmedel för den tänkta om- och tillbyggnaden av Skärlagskolan. Utbyggnad av Skärlagsskolan Skolkontoret har skrivit fram ett ärende till KS om behovet av en om- och tillbyggnad av Skärlagskolan då skolan växer. Skolan genomgår just nu en etappvis ombyggnation och anpassning med utökad kapacitet men det räcker ändå inte för att ta emot det fortsatt antal barn som förväntas börja i skolan. Förslaget bygger på att den fritidsdel som idag finns inne i skolan byggs om till förskola och fritidsdelen flyttas ut till byggnaden på gården som byggs ut med ytterligare fem moduler. För att klara detta behövs en upphandling göras omedelbart så att leverans av de fem modulerna kan ske så tidigt som möjligt så att skolan står färdigt till höststart 2013. Normal leveranstid av moduler av detta slag är ca 6 månader så vi måste ha en ordentlig tur om detta ska hålla tidsmässigt. Upphandlingen kommer att ta några veckor och när väl modulerna kommer så ska de dockas ihop med befintlig byggnad vilket också tar en liten stund. Vi lovar således inte att det går att få till detta tidsmässigt men vi lovar att försöka. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef Bilagor 1. Humanistiska nämndens beslut om utbyggnad av Skärlagsskolan, 2013-01-29, 11.

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2013-01-29 11 HN 2013/9 Utbyggnad av Skärlagskolan Humanistiska nämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att besluta om en investeringsram för utökning och anpassning av skollokaler på Skärlagskolan enligt beskrivet ärende för möjlig drift i augusti 2013 och därmed uppdra till Teknik och servicenämnden att förbereda och genomföra utbyggnaden. Ärendet Skärlagskolan var läsåret 2010-2011 en skola med en klass per årskurs. Skolan växer nu stadigt till en två parallellig skolenhet F-6 med fritidshem. Prognosen visar på fortsatt stadigt ökat elevantal med ca 15-25 elever per år och därmed finns ett behov om utökade lokaler. Skolan genomgår nu etappvis fram till skolstart hösten 2013 en anpassning och modernisering av skollokaler. Detta har ökat kapaciteten från hösten 2012 med två klassrum och ger en större matsal 2013. Den ökade kapaciteten är fullt utnyttjad från skolstart hösten 2012. För optimalt lokalutnyttjande och tillräcklig kapacitet inför skolstart hösten 2013 bör före detta fritidslokaler i Skärlagskolan anpassas till förskoleklass. Detta genomförs genom att fritidshemmet flyttar ut till paviljongen. Därmed behöver paviljongen utökas motsvarande fem moduler. Ärendets beredning: Tjänsteskrivelse från Mats Larsson, skolchef 2013-01-29 Kopia till Kommunstyrelsen Teknik- och servicenämnden Mats Larsson, skolchef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/8 2013-01-30 Kommunkontoret Helena Håkansson Tel. 0156-522 50 Helena.hakansson@trosa.se Tillägg till teknik- och servicenämndens delegeringsordning Förslag till beslut att delegera till produktionschef samt vidaredelegera till teknisk chef att besluta om schakttillstånd inom Trosa kommun. Ärendet I delegeringsordningen framgår det till vilka tjänstemän nämnden har gett rätten att besluta i olika ärenden i nämndens ställe. När beslutanderätten är vidaredelegerad till annan tjänsteman är det för att det är på den nivån beslutet är lämpligt att tas. Teknik- och servicenämndens delegeringsordning saknar uppgifter om vem som får besluta om schakttillstånd inom Trosa kommun. Därför föreslås att nämnden delegerar till produktionschef samt vidaredelegerar till teknisk chef att besluta om detta. Claes-Urban Boström Produktionschef Helena Håkansson Nämndsekreterare Beslut till Författningssamling Akten

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/12 2013-02-04 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 claes-urban.bostrom@trosa.se Öka förutsättningarna för att snabbt klara ökat elevantal Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS avsätta 3 mkr i investeringsmedel för tre (3) stycken så kallade plug in lösningar vid tre skolområden. Snabba omställningar Alltför ofta har vi hamnat i situationer som gjort att vi fått kasta oss in i framtagandet av en ny förskola eller bygga om i en skola för att klara snabba omställningar när elevantalet ändras. Antalet elever förändras inom mycket kort tid och det som de gemensamma planeringsförutsättningarna visade för sex månader sedan gäller inte mer än några månader. I de lägena får ofta Teknik- och servicenämnden uppdraget att bygga en förskola eller bygga om en skola med mycket knappa tidsmarginaler vilket ökar risker för fel och skapar problem för både oss och skolan. För att minimera sådana risker och finna en lösning som gör att vi kan vara lite mer förberedda vid dessa snabba omställningar vill vi förbereda i ett första skede tre skolområden med så kallad plug in lösning. En sådan lösning innebär att vi gör klart för VA-anslutningar, el och annan nödvändig teknisk försörjning så att vi kan ställa en tillfällig lösning i anslutning till en skola tills vi vet exakt vad som behövs och om det behövs permanent. Dessa snabba lösningar kan också permanentas om så är önskvärt. I denna lösning ingår att vi handlar upp en standardlösning med två klassrum, toalett och övriga tillhörande delar som vi kommer överens om. Dessa standardlösningar finns inte inrymda i de tre miljoner kronor som det kostar att förbereda tre skolområden utan är något som vi tillsammans med skolkontoret måste återkomma om. Tillsammans med skolkontoret tror vi därför att en lösning enligt ovan kan underlätta för samtliga inblandade parter så att den extremt korta handläggningstid som förekommit de senare åren kan hanteras på ett för alla bättre sätt. Vi tror även att det är en mycket god strategi för att möta en snabb tillväxt. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/13 2013-02-04 Tekniska enheten Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 Fax. 0156-522 03 Fredrik.ostergren@trosa.se Antagande av ny hastighetsskyltning enligt trafik och hastighetsutredningen Rätt fart i staden Förslag till beslut att föreslå Teknik och servicenämnden anta förslag till ny hastighetsskyltning av 35 trafikavsnitt enligt trafik och hastighetsutredningen Rätt fart i staden Ärendet Trosa kommuns har under 2012 genomfört en trafik och hastighetsutredning Rätt fart i staden som har syftat till utreda de gator och vägar som finns i kommunen med hänsyn till föreslagen lagstiftning för nya hastigheter. Utredningen har utförts av Grontmij i Stockholm och påbörjades våren 2012 och avslutades januari 2013. Trafikverket har betalat en del av utredningskostnaderna. Utredningen som bifogas tjänsteskrivelsen föreslås Trosa kommun att ändra till ny hastighetsskyltning på 35 trafikavsnitt. På en del av trafikavsnitt bör kommunen se över gångpassager för ökad trafiksäkerhet. En del av vägarna i utredningen sköts av Trafikverket, exempelvis Stationsvägen i Vagnhärad så när montering av nya skyltar ska utföras måste samarbete göras med Trafikverket. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef

Hastighetsplan Trosa Förslag till nya hastighetsgränser i Trosa kommun framtagna enligt handboken Rätt fart i staden

Titel: Rätt Fart i Trosa Datum: 2013-02-07 Beställare: Fredrik Östergren Konsult: Grontmij AB: Sabine Saracco, Helena Johansson, Lovisa Strandlund

Sammanfattning Uppdraget innebar att ta fram en hastighetsplan åt Trosa kommun genom metoden Rätt fart i staden. Hastighetsplanen ska underlätta kommunens arbete med att införa de nya hastighetsnivåerna. Införandet av nya hastigheter har pågått i Sverige sedan år 2008 och innebär att trafiksäkerheten ska förbättras genom att hastigheterna bättre avspeglar de anspråk som stadsbyggnadskvaliteterna har på hastighetsgränserna. Hastigheterna 50, 70 och 90 km/tim ska på sikt fasas ut och ersättas med de jämna hastighetsgränserna 40, 60 och 80 km/tim. Analysen innefattar inventering och klassificering av kommunens gator med hjälp av befintligt underlagsmaterial så som utryckningsnät, gång- och cykelnät, korsningspunkter, trafikflöde och kollektivtrafiknät. Gatorna klassificeras enligt livsrumsmodellen och bedöms även efter olika stadsbyggnadskvaliteter. Målet är att gatan och hastighetsnivån ska tala samma språk. Uppdraget är avgränsat till huvudgator, lokalgator och genomfartsgator inom Trosa tätort, Västerljung och Vagnhärad. I Trosa innebär förslaget en sänkning av hastigheten på sju stycken delsträckor och en höjning av hastigheten på fyra stycken delsträckor. I Vagnhärad föreslås en sänkning av hastigheten på 11 delsträckor och en höjning på fyra. I Västerljung föreslås inga höjningar, men på två delsträckor sänks hastigheten. Den största förändringen är att gator med 50 km/tim förändras till 40 eller 60 km/tim för att bättre avspegla de anspråk som stadsbyggnadskvaliteterna har på hastighetsgränserna. Genom att sänka hastigheten uppnås positiva förändringar eftersom effekten blir att trafiksäkerheten ökar. Vissa åtgärder krävs på sträckor eller i punkter. Det kan vara att förstärka gatan utifrån stadsbyggnadskvaliteterna så att hastigheten blir självförklarande eller att höja trafiksäkerheten i gc-passager på länkar med högre hastighet.

Innehåll 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Metod och genomförandebeskrivning 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Nuvarande hastighetsgränser 8 2.2 Stadens karaktär - inventering av livsrum 12 2.2.1 Dimensionerande trafiksäkerhetssituation, DTSS 16 2.3 Tillgänglighet 16 2.3.1 Cykelnätet 16 2.3.2 Biltrafiknätet 16 2.3.3 Kollektivtrafiknätet 20 2.3.4 Utryckningsnätet 20 2.4 Trygghet 20 2.4.1 Miljö och hälsa 20 3 Analys 24 3.1 Kvalitetsbedömning av nuläge 24 3.2 Länkoptimering 25 3.3 Nätanpassning 25 3.4 Systemanpassning 26 3.4.1 Pröva tillgänglighetsanspråken 26 4 Genomförande 27 4.1 Avvikelser 27 4.2 Hastighetsplan 28 4.3 Nästa steg i genomförandet 28 4.4 Hastighetsförändringar 32 4.5 Åtgärder på kort och lång sikt 36 5

1 Inledning Syftet med denna utredning är att ta fram en hastighetsplan som Trosa kommun kan använda i sitt fortsatta arbete med att utveckla trafiksystemet för att nå de transportpolitiska målen. Hastighetsplanen omfattar huvudgator, lokalgator och genomfartsgator inom Trosa tätort, Västerljung och Vagnhärad. De av Trafikverkets vägar som binder samman tätorterna har tagits med i hastighetsplanen. Under de senaste åren har flera betydelsefulla förändringar inom trafiksäkerhetsområdet skett på nationell nivå. Detta har betydelse även för Trosas framtida trafiksäkerhetsarbete. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och innebär att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. De övergripande målen är att mellan åren 2007 och 2020 ska antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel. För att få bättre målstyrning och skapa långsiktighet och systematik i trafiksäkerhetsarbetet är de nationella målen nedbrutna till 13 delmål. Delmålen är valda utifrån att de bedöms ha stor effekt på trafiksäkerheten. Säkra kommunala gator är ett delmål som berör kommuner och där de också har stor möjlighet att påverka. Grunden till att man inför nya hastighetsgränser är att öka trafiksäkerheten. Vidare är syftet att ta fram bättre beslutsunderlag med samlad hänsyn till de olika anspråken på stadsbyggnadskvaliteterna och de transportpolitiska målen. De befintliga hastighetsgränserna i riksdagens beslut om införandet av ett nytt hastighetssystem innebär att kommunen nu har möjlighet att utnyttja även de jämna hastighetsgränserna vid beslut. Forskning och utveckling inom området har gjort att den tidigare generella hastighetsgränsen 50 km/tim i många fall anses för trubbig för att spegla stadens olika karaktärer och trafikmiljöer. De nya hastighetsgränserna och en översyn enligt metoden Rätt fart i staden ger möjlighet att låta stadsbyggnadskvaliteterna avspegla sig i hastighetsgränserna, samt förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. 1.1 Bakgrund Sedan 2008 pågår en bred nationell översyn och ett införande av nya hastighetsgränser. I Sverige är det numera möjligt att använda hastighetsgränser i steg om 10 km/tim, från 30 till 120 km/tim. Målet är att underlätta arbetet med att anpassa trafiksystemet till staden istället för tvärtom. Genom att aktivt bedöma de olika hastighetsnivåerna i staden kan de nya hastighetsgränserna medverka till att de olika gaturummen bekräftar hastigheterna vilket resulterar i ökad trafiksäkerhet, ökad acceptans för hastighetsgränserna och minskad miljöpåverkan. På sikt ska hastighetsgränserna 50, 70 och 90 km/tim fasas ut. I samband med de nya hastighetsgränserna togs handboken Rätt fart i staden fram av Trafikverket (dåvarande Vägverket) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Handboken har en komplett metodik och arbetsordning för framtagandet av hastighetsplaner i enlighet med de nya hastighetsgränserna. Rätt fart i staden har samma inriktning som TRAST (Trafik för en attraktiv stad). Hastighetsgränserna ska vara avvägda mot de stadsbyggnadskvaliteter och transportpolitiska mål som påverkas av hastighetsnivån. Handboken bygger på samma stadsbyggnadskvaliteter som definieras i TRAST: Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hälsa Figur 1. Arbetsordning 6

1.2 Metod och genomförandebeskrivning Metoden, framtagen i handboken, är ett verktyg för att kunna optimera hastigheterna efter kommunens förutsättningar och karaktär, anpassat efter alla trafikanter som rör sig i rummet. Figur 1 visar arbetsordningen enligt handboken. Metoden genomförs i två steg. I det första steget görs en inventering och nulägesbeskrivning för att beskriva dagens trafiksituation. Länkar, i form av gator och vägar, delas upp i sträckor eller platser och bedöms utefter livsrumsmodellen. Man identifierar även brister i stadsbyggnadskvaliteterna. I det andra steget görs analysen, som även den utförs i flera steg: nulägesanalys, länkoptimering, nätanpassning och systemanpassning. Figur 2. Livsrumsmodellen En inventering av alla huvud- och lokalgator i kommunen genomfördes den 5 juni 2012 för att samla in material till klassificering av gaturummen. Vid inventeringen användes: Kartunderlag för vägnätet. Filmkamera I nulägesbeskrivningen ska alla faktorer som påverkar rummet och trafiksituationen identifieras. Först identifieras alla länkar som ska utvärderas och optimeras i analysen genom att filma alla aktuella gator. I de punkter där karaktären i rummet ändras enligt livsrumsmodellen delas sträckan upp i egna länkar. Nästa steg är att bestämma om länken är en sträcka, plats eller ett område. En plats kan vara ett torg eller en tydligt avgränsad yta, en sträcka är alla gator och ett område är en homogen del av en stad t.ex. ett bostadsområde eller industriområde. De följande stegen i nulägesbeskrivningen är resultatet av inventeringen. Den befintliga hastigheten dokumenteras och livsrummen bedöms enligt de parametrar som finns presenterade på sidan 12. Därefter bestäms huruvida det finns trafiksäkerhetsförutsättningar som begränsar hastigheten som t.ex. fasta hinder vid vägen, gc-korsningar, bilkorsningar eller mötande bilar. I nästa steg identifieras alla avvikande punkter som finns på sträckan t.ex. övergångställen och korsningar. Dessa ritas in i på karta för att kunna visa vart det i ett senare skede kan komma att behövas fysiska åtgärder för att öka trafiksäkerheten om hastigheten på sträckan är en annan än den i punkten optimala. I nästa steg beskrivs tillgänglighetsbehoven för biltrafiken, kollektivtrafiken och utryckningstrafiken på de olika gatorna. Detta görs genom att definiera vilken prioritering och typ varje länk har för varje trafikslag, exempelvis biltrafiken delas upp i ett övergripande nät, huvudnät och lokalnät. Kollektivtrafiken delas in i nät för regionbuss, stombuss eller stadsbuss beroende på vilken typ av busstrafik som trafikerar länken. Utryckningstrafiken definierar gatorna som primär eller sekundär utryckningsväg beroende på var i vägnätet länken finns. 7

För utryckningstrafiken är det viktigt att det inte finns trafikdämpande åtgärder och avsmalningar som begränsar framkomligheten för utryckningsfordonet. I det sista steget i nulägesbeskrivningen ska alla störningar definieras med avseende på trygghet, trafiksäkerhet, luftkvalitet, buller och hastighet. Trygghet baseras på inkomna klagomål från allmänheten. Trafiksäkerhet innefattar olycksstatistik som hämtas från Sveriges nationella olycksdatabas, STRADA. Både luftkvalitet och buller bedöms efter kommunens mätningar och förs in om nivåerna ligger nära eller över gränsvärdena. Finns uppmätta fordonsflöden kan dessa också föras in. När samtliga faktorer är identifierade och dokumenterade påbörjas analysen. Analysen görs också i flera steg. Första steget i analysen är en kvalitetsbedömning av nuläget följt av länkoptimering, nätanpassning och slutligen systemanpassning. 2 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen ska visa de faktiska förhållandena som råder idag. Genom att klargöra dagens situation är det lättare att identifiera förändringsbehovet. I nulägesbeskrivningen ingår identifiering av länkar och livsrum, inventering av trafiksäkerhet, trafiknät, störningar, olyckor etc. I nulägesbedömningen har en första analys med befintliga hastighetsgränser genomförts, i denna finns 162 länkar (samtliga sträckor) för Trosa, 64 för Vagnhärad och 16 för Västerljung. Samtliga länkar har bedömts med avseende på tillgänglighet för biltrafik, kollektivtrafik, utryckningtrafik, karaktär, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. 2.1 Nuvarande hastighetsgränser Trafikens hastighetsnivå påverkar möjligheten att uppnå livskvalitet i närmiljön. Stadens struktur påverkar vilken hastighet som är bäst lämpad men hastigheten påverkas även beroende på om gatan är viktig för urbana funktioner eller har stora anspråk från gående. Målet är att gatan ska vara tydligt utformad och självförklarande så att alla som vistas i rummet förstår vilken hastighet som är den rådande. Karta 1-3 visar dagens hastigheter i Trosa, Vagnhärad samt Västerljung. Stora delar av huvudgatunätet har idag hastigheten 50 km/tim medan lokalgatunätet har hastigheten 30 km/tim. I Trosa har flera gator i de centrala delarna gångfart. 8

Karta 1, Befintliga Hastigheter Trosa 9

Karta 2, Befintliga hastigheter Vagnhärad 10

Karta 3, Befintliga hastigheter Västerljung 11

2.2 Stadens karaktär - inventering av livsrum Inventering av livsrum innebär en klassificering av gaturummens väggar och golv. De val som kan göras är F, IF, M, IT och T. Skillnaden mellan dessa är vilka anspråk som finns från väggarna på rummet och vilka möjligheter det finns för olika trafikanter att röra sig på rummets golv. Frirum (F): ett rum för fotgängare, cyklister och lekande barn där bilister i princip inte bör förekomma. Torg, parker och avstängda gator är exempel på frirum. Integrerat frirum (IF): ett rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Bilister får köra i rummet men bara på de oskyddade trafikanternas villkor. Väggarna består av täta entréer mot vägen. Exempel på Integrerat transportrum Mjuktrafikrum (M): ett rum där alla trafikslag ska samspela. Biltrafiken begränsas för att ge utrymme till övriga trafikanter. Väggarna gör anspråk på rummet med täta entréer. Integrerat transportrum (IT): ett rum där alla trafikanter får vistas men de oskyddade trafikanterna färdas längs med och korsar bara vid angivna platser. Detta rum har mest en transportfunktion. Exempel på Transportrum Transportrum (T): ett rum som endast är avsett för fordonstrafik där de oskyddade trafikanterna är separerade. Rummets funktion är endast transport. För det övergripande huvudnätet efterstävas ofta transportrum. Karta 4-6 visar hur livsrummet på de olika sträckorna bedömts i Trosa, Vagnhärad och Västerljung. De flesta inventerade gator är villagator där bilister och oskyddade trafikanter ska samspela. I Trosa har vissa gator klassificerts som integrerat frirum vilket innebär att cyklister och fotgängare är prioriterade och inga höga hastigheter får förekomma. Exempel på Integrerat frirum Exempel på Mjuktrafikrum 12

Karta 4, Livsrum Trosa 13

Karta 5, Livsrum Vagnhärad 14

Karta 6, Livsrum västerljung 15

2.2.1 Dimensionerande trafiksäkerhetssituation, DTSS DTSS, dimensionerande trafiksäkerhetssituation, innebär de fysiska förutsättningar som reglerar möjlig maxhastighet på en specifik sträcka. Vid de punkter där oskyddade trafikanter och bilar korsar varandras väg ska hastigheten helst vara 30 km/tim för att inte ge ett för stort krockvåld vid en eventuell krock. Även fasta hinder nära vägen eller andra bilar som möts på vägen utan mitträcke är dimensionerande för hastigheten, se figur 3. bil/bil - möte bil/fast hinder bil/bil korsande bil/gcm korsande 70 km/tim 60 km/tim 50 km/tim 30 km/tim Figur 3. Hastighetsnivåns betydelse för trafiksäkerheten Skulle en punkt, på en annars homogen sträcka, begränsas i hastighet av DTSS behandlas denna som en avvikande punkt. Avvikelsen får sedan antingen en egen hastighet eller en föreslagen ändring av den fysiska miljön. Karta 7-9 visar vilken trafiksäkerhetssituation som är dimensionerande på de olika sträckorna. På de flesta sträckorna är gång- och cykeltrafik dimensionerande för val av hastighet. Denna bedömning har gjorts då det är uppenbart att cyklister befinner sig i rummet utan att det finns en specifik angiven plats för dem. 16

Karta 7, DTSS Trosa 17

Karta 8, DTSS Vagnhärad 18

Karta 9, DTSS Västerljung 19

2.3 Tillgänglighet Tillgänglighet innebär den lätthet med vilken privatpersoner, verksamheter och organisationer kan nå sina mål. Tillgängligheten beror på hur trafiksystemet och bebyggelsen är uppbyggd i förhållande till varandra. Samverkan och genhet är viktiga faktorer för att uppnå tillgänglighet. Transporter av gods, varor och människor måste fungera på ett enkelt och smidigt sätt. Bil- och lastbilstrafik är ofta dimensionerande i trafikrummet då de utgör majoriteten av trafiken i gaturummet. I analysen svarar tillgängligheten på hur hastighetsgränserna sätts för de olika trafikslagen och vid ett optimalt resultat får alla trafikslag god (grön) kvalitetsnivå. 2.3.1 Cykelnätet Tillgängligheten för gång och cykel styrs till stor del av säkerheten för dessa trafikanter. I huvudsak är cykelvägnätet väl utbyggt i Trosa kommun. Stråken går främst i blandtrafik på sträckor med skyltad hastighet 30 km/h samt på egen bana. En gång och cykelvägsanalysen utfördes år 2010. I den pekas ett antal stråk ut som behöver förstärkas. 2.3.2 Biltrafiknätet Transportrummet är det livsrum där biltrafikens tillgänglighet kan bli dimensionerande. 2.3.3 Kollektivtrafiknätet För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt färdmedel måste tillgängligheten vara hög. Hög tillgänglighet för kollektivtrafik innebär korta körtider och korta restider. Många olika faktorer spelar in för att uppnå en hög tillgänglighet, t.ex. hållplatsutformning, hastighet och busskörfält. I handboken Rätt fart i staden delas busstrafiken in i stads-, stom-och regionbussar. Trosa kommun trafikeras av stadsbuss, regionbussar samt expressbussar, sk motorvägsbussar. Regionbussarna och expressbussarna har högre framkomlighetsanspråk än stadsbussarna. I kollektivtrafikkartorna redovisas det busslinjenät som har högst framkomlighetsanspråk på sträckan, dvs sträckor som redovisas som regionbuss kan även trafikeras av stadsbuss. 2.3.4 Utryckningsnätet För utryckningstrafiken är det viktigt med kort insatstid. Insatstiden är den tid från att larmet mottas till dess att räddningstjänsten är på plats och påbörjar sitt arbete. Tiden delas upp i tre delar, anspänningstid, körtid och angreppstid, där den viktigaste delen är körtid. Några av de faktorer som påverkar körtiden är sträckans längd, framkomlighet och hastighet. Trosa kommun har ingen indelning av gatunätet i primära och sekundära vägar för utryckningstrafiken. I Trosa kommuns tätorter är vägnätet uppdelat i genomfartsvägar, huvudgator, uppsamlingsgator och villagator. Flertalet av gatorna är villagator utan höga hastighetsanspråk. De större genomfartsvägarna och huvudgatorna är Ådavägen, Högbergsgatan, Stensundsvägen och Smäckbrogatan i Trosa. Stationsvägen, Gnestavägen och Kalkbruksvägen i Vagnhärad och Västerleden i Västerljung. På grund av pendlartrafiken har dessa vägar störrre anspråk på hastighet. Huvudgatunätet har som uppgift att fånga upp trafiken från uppsamlingsgatorna och de mindre villagatorna. Dessa kräver därför högre standard och hastighet samt bättre framkomlighet i jämförelse med uppsamlingsgatorna. 20

Karta 10, Kollektivtrafik Trosa 21

Karta 11, Kollektivtrafik Vagnhärad 22

Karta 12, Kollektivtrafik Västerljung 23

2.4 Trygghet Trygghet handlar om den upplevda tryggheten och om den trygghet andra människors närvaro ger. Det kan vara belysning eller annan fysisk utformning som bidrar till ökad upplevd trygghet, människor i rörelse (även i fordon) ger trygghet i form av närvaro. I Trosa, Vagnhärad och Västerljung har inga klagomål inkommit gällande trygghet. 2.4.1 Miljö och hälsa Trafiken påverkar miljön negativt på många sätt. Det alstras buller från både däck och motorer samtidigt som det sprids partiklar och emissioner. Vid större olyckor kan även farliga ämnen spridas fritt. Flera av dessa aspekter påverkas av hastigheten, exempelvis utsläpp av CO 2 som är direkt proportionerlig mot bränsleförbrukningen som i sin tur beror av hastigheten. Föroreningarna NO x, HC, CO och partiklar är även de relaterade till hastigheten, särskilt NO x ökar avsevärt vid högre hastigheter. Den mest avgörande parametern för buller är avståndet från vägen. Detta beror på att motorljudet alltid finns kvar oberoende av hastigheten. Buller från personbilar och tunga fordon minskar kontinuerligt med sänkt hastighet ner till 30 km/tim vid körning i jämn hastighet. På platser där bullret ligger nära gränsvärdet bör hastigheten inte höjas. Gränsvärdena för mindre god (gul) kvalitet ligger mellan 56 och 65 dba och för låg kvalitet över 65 dba. Kommunen har inga aktuella bullermätningar, då hastigeterna och trafikmängderna är låga. Inga klagomål på buller har inkommit till kommunen. Trosa kommun har inga mätningar på luftföroreningar av samma anledning. 24

3 Analys Analysen är uppdelad i fyra steg och inleds med att nuläget analyseras för att identifiera förutsättningarna och kvalitetsbedöma dessa. Nästa steg är länkoptimering där varje länk optimeras individuellt utifrån den hastighet som bäst balanserar anspråken för de olika stadsbyggnadskvaliteterna. Steg tre är nätanpassningen som syftar till att koppla i hop delsträckorna till ett sammanhängande system. Slutligen görs systemanpassningen där de nya hastighetsgränserna ska användas om möjligt. Nulägesanalys Länkoptimering Nätanpassning Systemanpassning I varje steg i analysen ges en sammanställning av de kvalitetsavvikelser som uppstår för stadsbyggnadskvaliteterna beroende på vilka hastighetsgräns som föreslås. Grön nivå innebär god kvalitet och att stadsbyggnadskvalitetens anspråk tillgodoses. Avvikelserna förekommer i två nivåer, gul och röd. Gul nivå innebär mindre god kvalitet för stadsbyggnadskvaliteten och bedöms kunna godtas ifall andra kvaliteter får en god kvalitet. Röd nivå innebär låg kvalitet och att anspråket inte är uppfyllt. För röda avvikelser bör åtgärder planeras. 3.1 Kvalitetsbedömning av nuläge Nulägesanalysen ska utgöra ett stöd för det fortsatta arbetet i analysdelen. Där det finns kvalitetsbrister ska dessa klarläggas och förbättras i de kommande analysstegen. I nulägesbeskrivningen kan det utläsas att det finns brister i vägnätet. Resultatet av analysen visar att sju delsträckor inom Trosa tätort fick röd kvalitet. Ett par delsträckor fick röd kvalitet på grund av att hastigheten bedöms kunna bli högre för att förbättra tillgängligheten för biltrafiken. Ett par sträckor fick röd kvalitet på karaktär och trygghet. Inom Vagnhärad tätort fick trafiksäkerheten röd kvalitet på tre delsträckor på grund av att hastigheten är 50 km/tim och den dimensionerande trafiksituationen är gång och cykel. I Västerljung fick tre delsträckor röd kvalitet, en på grund av trafiksäkerheten och två på grund av att det är skyltad hastighet är 30 km/tim intill skolan där kollektivtrafik går. Utöver sträckor som fick röd kvalitet tillkommer 30 sträckor som fick gul kvalitet i Trosa, två i Vagnhärad samt fyra i Västerljung. Gul kvalitet förekommer främst på framkomlighet för kollektivtrafiken samt på livsrummets karaktär. Trosa Mindre god kvalitet: 30 Låg kvalitet: 7 Högbergsgatan, Verktygsgatan och Tomtaklintgatan har fått låg kvalitet p.g.a. kollektivtrafiken. Fogdegången och Skördegången p.g.a. karäktär och trygghet. Vagnhärad Mindre god kvalitet: 2 Låg kvalitet: 3 Stationsvägen (mittdelen), Gnestavägen (södra delen) samt Lånestavägen (mittdelen) har fått låg kvalitet p.g.a. trafiksäkerheten. Västerljung Mindre god kvalitet: 4 Låg kvalitet: 3 Västerleden (västra 1) har fått låg kvalitet p.g.a. trafiksäkerheten. Västerleden väster 2 och öster 2 har fått låg kvalitet p.g.a. kollektivtrafiken. 25

3.2 Länkoptimering I länkoptimeringen undersöks olika hastigheter för att nå den optimala hastigheten för varje enskild länk med hänsyn till stadsbyggnadskvaliteterna och samtidigt minimera antalet sträckor med röd kvalitet. Vid länkoptimeringen blev antalet länkar med gul kvalitet 32 i Trosa, två i Vagnhärad och tio i Västerljung. I Trosa beror de gula kvaliteterna främst på att gator med livsrumskaraktären integrerat frirum har hastigheten 10 km /tim, samt att vissa sträckor med kollektivtrafik får en lägre hastighet för att främja trafiksäkerheten. I Vagnhärad är det trafiksäkerheten som får mindre god kvalitet, trots sänkta hastigheter jämfört med dagens, på grund av att gångende och cyklister bedöms befinna sig i rummet utan att ha en given plats. I Västerljung är det framkomlighet för bil- och kollektivtrafik som får gula kvaliteter på grund av att kollektivtrafik får en lägre hastighet för att främja trafiksäkerheten. På ett par sträckor uppstod gula kvaliteter på trafiksäkerheten på grund av att gående och cyklister inte har en specifik angiven plats i gaturummet. Trosa Mindre god kvalitet: 32 Låg kvalitet: 0 Vagnhärad Mindre god kvalitet: 2 Låg kvalitet: 0 Västerljung Mindre god kvalitet: 10 Låg kvalitet: 0 3.3 Nätanpassning Efter länkoptimeringen ska delsträckorna anpassas till varandra för att trafiksystemet ska bli homogent och mjukt, inte ryckigt och plottrigt. Där avvikelser identifieras ska både högre och lägre hastigheter undersökas och konsekvenserna utvärderas. Röda avvikelser ska i största utsträckning undvikas. För att anpassa trafiksystemet till ett sammanhängande gatunät utan allt för många hastighetsgränser genomfördes ett antal höjningar och sänkningar av hastigheten. Inga nya kvalitetsavvikelser uppkom av nätanpassningen då länkarna behållt samma hastigheter som i länkoptimeringen. Trosa Mindre god kvalitet: 32 Låg kvalitet: 0 Vagnhärad Mindre god kvalitet: 2 Låg kvalitet: 0 Västerljung Mindre god kvalitet: 10 Låg kvalitet: 0 3.4 Systemanpassning I enlighet med handboken Rätt fart i staden ska det inom tätorten på sikt eftersträvas att endast använda 30, 40, 60 och 80 km/ tim. Hastigheterna 50, 70 och 90 km/tim kan användas under en övergångsperiod men bör över tid fasas ut. Resultatet av anpassningen visar ett vägnät med enhetliga gator där länkar med ordinarie hastighet 30 km/tim till största del behölls och övriga anpassades för att passa varandra och systemet. 26

En kommun kan välja att prioritera en kvalitet före andra, vilket kan medföra att antalet gula och röda kvalitetsnivåer ökar. I dessa fall är det viktigt att analysera konsekvenserna av prioriteringen, det kan finnas olika åtgärder för att förbättra för exempelvis kollektivtrafiken utan att andra kvaliteter påverkas negativt. I vissa punkter kan kommunen få acceptera en lägre kvalitetsnivå för att exempelvis kunna säkerställa en högre trafiksäkerhet. Trosa kommun har valt att prioritera trafiksäkerheten i denna analys vilket medför att tillgängligheten för framför allt kollektivtrafiken blir låg på flera sträckor. Antalet mindre goda kvaliteter är 45 stycken. Främst beroende på framkomlighet för kollektivtrafiken samt karaktären, att livsrummet inte avspeglar hastigheten. För Trosa är det på sträckorna med integrerat frirum (IF) som hastigheten är för hög. I Vagnhärad var det trafiksäkerheten som fick mindre god kvalitet på två sträckor. I Västerljung är det framförallt framkomligheten för biltrafik och kollektivtrafik som medför mindre goda kvaliteter.mindre goda kvaliteter för busstrafiken kan godtas om den ger högre kvalitet för gång och cykel. Trosa Mindre god kvalitet: 33 Låg kvalitet: 0 Vagnhärad Mindre god kvalitet: 2 Låg kvalitet: 0 Västerljung Mindre god kvalitet: 10 Låg kvalitet: 0 Exempel på hastighetssäkrat övergångsställe 3.4.1 Pröva tillgänglighetsanspråken När systemanpassningen är genomförd prövas tillgänglighetsanspråken från kollektiv- och utryckningstrafiken mot de hastigheter som systemanpassningen resulterat i. Utryckningstrafiken har inga uttalade primära eller sekundära stråk, därmed får de inga lägre kvaliteter. Insatstiden för utryckningstrafiken bör inte påverkas i någon större omfattning. För kollektivtrafiken får flera av delsträckorna gul kvalitet då alla tre tätorter trafikeras av regionbuss. 27

4 Genomförande Införandet av de nya hastigheterna medför omskyltning av berörda vägsträckor men även att genomföra åtgärder för att kompensera kvalitetsavvikelser som analysen påvisar. 4.1 Avvikelser Kvalitetsavvikelser finns på de länkar som i analysen fått låg kvalitetsnivå på grund av den valda hastighetsgränsen. Kvalitetsavvikelser kan förekomma i sträcka och i punkt. Kvalitetsavvikelser på sträcka innebär att någon av de fem kvaliteterna (bil, kollektivtrafik, utryckningstrafik, luft, buller) fått mindre god eller låg kvalitet. Kvalitetsavvikelse i punkt avser korsningspunkter och övergångsställen som har lägre hastighetsanspråk än hastigheten på länken. Inga röda kvalitetsavvikelser på sträcka förekommer i Trosa, Vagnhärad eller Västerljung. De gula kvalitetsavvikelserna som förekommer kan godtas då trafiksäkerheten erhåller god kvalitet. Samtliga tätorter har ett antal kvalitetsavvikelser i punkt bestående av passager där gående och cyklister korsar vägnätet och hastighetsanspråket är högre än 30 km/tim. Kvalitetsavvilkelser i punkt redovisas på karta 13-15. Hastighetsplanen anger vilka hastighetsnivåer som bör eftersträvas på lång sikt i Trosa, Vagnhärad och Västerljung (se karta 13-15). 4.3 Nästa steg i genomförandet Genomförandet av hastighetsplanen sker genom en process där det är viktigt med ett samarbete mellan kommun, Trafikverket, Polisen, grannkommuner, räddningstjänst, trafikhuvudmän med flera. Införandet av hastighetsplanen bör ske i samråd med dessa. Införandet av nya hastigheter innebär kostnader för kommunen. Nya hastighetsskyltar kommer att krävas samt fysiska åtgärder för att de nya hastighetsgränserna ska efterlevas och trafiksäkerheten höjas. Bågar, stolpar samt skyltar kan återanvändas på platser där hastigheten ändras. Kommunen kan välja att genomföra åtgärderna som krävs för införandet av de nya hastigheterna etappvis eller samtidigt i hela kommunen. Att genomföra alla förändringar på en och samma gång innebär att förvirring och otydlighet lättare undviks. Ett etappvis genomförande t.ex. område för område kan medföra till ökad plottrighet under en period samt otydlighet mot trafikanterna. Dock kan det vara lättare att starta upp processen med ett etappvis genomförande. Nästa steg för kommunen är att få ett politiskt beslut för att komma vidare med arbetet att införa de nya hastighetsgränserna i kommunen. 4.2 Hastighetsplan Vid prövning av tillgänglighetsanspråket genomfördes förändringar på två sträckor i Trosa samt en sträcka i Västerljung. Villket innebär att hastighetsplanen skiljer sig något från resultatet i systemanpassningen. På dessa berörda sträckor så har kollektivtrafikens tillgänglighetsanspråk försämrats till förmån för trafiksäkerheten, bland annat på sträcka invid en skola. 28

Karta 13, Hastighetsplan Trosa och kvalitetsavvikelser i punkt 29

Karta 14, Hastighetsplan Vagnhärad och kvalitetsavvikelser i punkt 30

Karta 15, Hastighetsplan Västerljung och kvalitetsavvikelser i punkt 31

4.4 Hastighetsförändringar På karta 16-18 redovisas de hastighetsförändringar som hastighetsplanen resulterar i på respektive sträcka. Förslaget innebär att kommunen sänker hastigheten på sju stycken delsträckor och höjer hastigheten på fyra stycken delsträckor i Trosa. I Vagnhärad sänks hastigheten på 11 delsträckor och höjs på fyra. I Västerljung föreslås inga höjningar, men på två delsträckor sänks hastigheten. Genom att sänka hastighetsnivåerna uppnås flera positiva förändringar för trafiksäkerheten. 32

Karta 16, Hastighetsförändringar i Trosa 33

Karta 17, Hastighetsförändringar i Vagnhärad - 20 34

Karta 18, Hastighetsförändringar i Västerljung 35

4.5 Åtgärder på kort och lång sikt Vid införandet av nya hastigheter eftersträvas att genomförandet sker samtidigt i hela kommunen då det får störst genomslagskraft och är mest effektivt. Skulle kommunen inte kunna genomföra samtliga åtgärder samtidigt bör man prioritera de platser med störst avvikelser. Kvaliteten röd bör åtgärdas inom rimlig tid, den kvalitetsnivån bör ej accepteras. Gul kvalitet bör åtgärdas på sikt för att uppnå god kvalitet. Man bör kontrollera om de föreslagna hastigheterna är genomförbara eller inte. Detta görs genom att bedöma om den föreslagna hastighetsnivån överensstämmer med gatans utformning. Vissa gator kan vara för smala respektive för breda för den föreslagna hastigheten, detta gör att den föreslagna hastighetsnivån inte är aktuell förrän en ombyggnad har gjorts. i tabellerna nedan redovisas åtgärdsförslag för respektive gata. Ny hastighet (km/tim) Hastighetsförändring Gata med förändrad hastighet Kommentar Omskyltning, gc-passager behöver ses över för högre trafiksäkerhet vid korsningen med Tomtaklintsgatan, Måsgatan Stensundsvägen, östra 60 10 samt Långnäsvägen (se åtgärdsförslag kapitel 4.5.1) Stensundsvägen mitt 40-10 Omskyltning, gc-passager på sträckan behöver ses över för högre trafiksäkerhet Stensundsvägen västra 40-10 Omskyltning, gc-passager på sträckan behöver ses över för högre trafiksäkerhet Ådavägen, väg 218, norr 80 10 Endast omskyltning. Införandet av nya hastigheten bör ske i samverkan med Trafikverket för att undvika plottrighet Ådavägen, väg 218, mitt 60 10 Omskyltning, gc-passager behöver ses över för högre trafiksäkerhet vid korsningen Verktygsgatan Ådavägen, väg 218, söder 60 10 Omskyltning, gc-passager och gatubredd behöver ses över för lägre hastigheter (se åtgärdsförslag kapitel 4.5.1) Högbergsatan, norr 40-10 Omskyltning, gc-passage behöver ses över för högre trafiksäkerhet vid korsningen Smäckbrogatan Högbergsgatan, söder 40-10 Omskyltning, gc-passager på sträckan behöver ses över för högre trafiksäkerhet Uddbergagatan 40-10 Omskyltning, gc-passager på sträckan behöver ses över för högre trafiksäkerhet Västerljungsvägen, öster 40-10 Endast omskyltning Västerljungsvägen, mitt 60-10 Endast omskyltning Västerljungsvägen, väster 70-10 Endast omskyltning Bråtagatan, västra 50-10 Endast omskyltning Bråtagatan, östra 50-10 Endast omskyltning Industrigatan, norr 50-10 Endast omskyltning Industrigatan, söder 50-10 Endast omskyltning Verktygsgatan, väster 50-10 Endast omskyltning Verktygsgatan, öster 30 10 Endast omskyltning Tomtaklintkatan 30 0 Gaturummet bör ändra karaktär om 30 km/tim ska efterlevas Figur 4: Åtgärdsförslag i Trosa 36

Figur 5: Åtgärdsförslag i Vagnhärad Gata med förändrad hastighet Ny hastighet (km/tim) Hastighetsförändring Kommentar Väg 218 60 10 Endast omskyltning Stationsvägen, östra 40-10 Omskyltning, gc-passager behöver ses över för högre trafiksäkerhet Stationsvägen, mitt 40-10 Omskyltning, samt utbyggnad av cykelbana på sikt Stationsvägen, västra 60-10 Omskyltning, samt utbyggnad av cykelbana på sikt Gnestavägen, södra 30-20 Omskyltning, avsmalning av gaturummet (se åtgärdsförslag kapitel 4.5.1) Gnestavägen, mitt 60 10 Endast omskyltning Gnestavägen, norra 40-10 Endast omskyltning Kalkbruksvägen, västra 60-10 Endast omskyltning Kalkbruksvägen, östra 40-10 Endast omskyltning Lånestavägen, mitten 30-20 Endast omskyltning Lånestavägen, norra 40-10 Endast omskyltning Nya Industrivägen 40-10 Endast omskyltning Midgårdsvägen 60 10 Endast omskyltning Centrumvägen, västra 40-10 Endast omskyltning Skolvägen, västra 40 10 Endast omskyltning Skolvägen, östra 30 0 Ev. se över behov av gång- och cykelbana Gata med förändrad hastighet Ny hastighet (km/tim) Hastighetsförändring Kommentar Västerleden, väster 40-10 Omskyltning samt utbyggnad av cykelbana på sikt, ev smalna av vid övergångsställe Västerleden, mitt 30 0 Tidsbegränsat 30 km/tim förbi skolan (samma som idag). Hastighetssäkring av övergångsställe behövs (se åtgärdsförslag kapitel 4.5.1) Västerleden, öster 40-10 Endast omskyltning Figur 6: Åtgärdsförslag i Västerljung 37