Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom Dilaterad kontralateral ventrikel Påverkan på ventriklar Kompression, deformering, förskjutning Hydrocefalus Påverkan påfåror Komprimerade (utsuddade) Medellinjeförskjutning Deformering av hjärnstammen Patologisk process Utslätade fåror komprimerad ipsilateral ventikel Medellinjeförskjutning T1Gd Medulloblastom IV ventrikeln med hydrocefalus Tumören blockerar likvorvägen Periventrikulärt ödem Herniering vid supratentoriell ensidig expansivitet Under falx Kontralateral sidoventrikel dilaterad Först synligt temporalt Transtentoriellt Uncus (mediala temporalloben) dislocerad medialt Ipsilateralt Suprasellära cisternen komprimerad Cisterna ambiens och ponsvinkelcisternen vidgas (hjärnstammen komprimerad och dislocerad kontralateralt) PD T1Gd postop Sent: infarkter pga kärlavklämningar hjärnstamsblödningar 1
Herniering vid supratentoriell expansivitet Trauma med subduralhematom och kontusioner Herniering under falx vidgning av kontralateralt temporalhorn och ipsilateral ponsvinkel Malignt expansivt gliom antydd herniering mot tentorieslitsen deformering av mesencefalon Herniering vid infratentoriell expansivitet Transtenoriellt ( uppåtherniering ) Deformering-kompression av hjärnstammen Fyrhögsplattecisternen deformeras Mesencefalon disloceras ventralt Hydrocefalus (obstruktion av akvedukten) Foramenmagnum Herniering av lillhjärnstonsillerna utfyllt i foramen magnum Kompression av medulla oblongata Hydrocefalus (påverkan på IV ventrikeln) Herniering vid infratentoriell expansivitet Metastas med ödem bakre skallgropen Komprimerad IV ventrikel Utfyllt foramen magnum deformerad hjärnstam Hydrocefalus 2
Expansiv infarkt bakre skallgropen Hotande inklämning Kontralateral vidgning av sidoventrikel (spec. temporalhorn) Ipsilateral vidgning av ponsvinkelcistern Smala basala cisterner Påverkan på hjärnstammen Generellt hjärnödem/hjärnsvullnad Genes Trauma (ofta kombinerad med andra skador och fokala expansiva processer) Global anoxi Hjärtstillestånd, drunkning Utbredd sinustrombos (i regel kombinerad med venösa infarkter) Generellt ödem och svullnad efter hjärtstillestånd DT-fynd Svullnad Smala fåror och ventriklar (obs. svårbedömt på barn) Lågattenuerande parenchym/utsuddad gräns gråvitsubstans Sekundärt: herniering Smala likvorrum (transtentoriell herniering) Ingen gräns grå-vitsubstans Status efter generell hypoxi (status epilepticus) Status efter generell hypoxi Diffusion T2 och T1 Diskret ödem och lätt svullnad bilateral spec.temporalt, occipitalt och parietalt 3
Klinisk diagnos Kliniska kriterier Hjärndöd Hjärndödsundersökning 4-kärlsangiografi Radiologi om Oklart insjuknande Behandling med sederande medel Nedkylning Radiologisk diagnos 4-kärlsangiografi upphävd intracerebral cirkulation Fritt flöde i a car ext, upphävd flöde i a car int (som svagt kan följas mot skallbasen) Radiologiska tecken på förhöjd intrakraniellt tryck, ICP Expansivitet med inklämningstecken Hydrocefalus Periventrikulärt ödem Generell svullnad Smala ventriklar, fåror och basala cisterner DT hjärna kan vara normal vid ICP Huvudvärk Migrän Spänningshuvudvärk Horton Posttraumatisk Symtomatisk Toxiskt utlöst Cervikal huvudvärk mm Anamnes Status Neuroradiologi Huvudvärk Huvudvärk och neuroradiologi Posttraumatisk Postraumatiskt syndrom DT (för att utesluta SDH) Subduralhematom DT Symtomatisk Meningit LP (MR) Encefalit MR SAB DT (ev.dta) Tumör DT/MR Sinustrombos DT+DTA Sinuit Slätrtg/DT mm 4
Vid misstanke om symtomatisk huvudvärk Huvudvärk med fokala symtom DT och/eller MR ofta med kontrast Enbart huvudvärk DT utan kontrast som rutin, vid behov komplettering med kontrast Urakut insättande svår huvudvärk åskknallshuvudvärk SAB Ansträngningsutlöst Fysisk ansträngning Samlag Host Akut DT: SAB måste uteslutas LP om DT är neg Urakut insättande svår huvudvärk Subarachnoidalblödning Akut insättande svår huvudvärk 5 dagar tidigare DT negativ, LP positiv, DTA neg Blod i basal cisterner DT negativ, LP pos för blod, DTA neg Attacker av svår huvudvärk Intermittent avstängning av ventriklarna orsakad av foramen Monroi cysta Akut svår huvudvärk sinustrombos Färsk trombos i sinus rectus (koagel-vitt på DT) Bristande kontrastfyllnad 5
Svår huvudvärk Yrsel DT i första hand För att utesluta symtomatisk orsak till HV och ev. inför LP Perifer yrsel Central yrsel Cervikal yrsel Kontrast ges normalt endast vid positivt fynd dvs. sinustrombos kan missas Funktionell yrsel Åldersyrsel Yrsel och neuroradiologi Yrsel Perifer yrsel Inneröra N vestibularisneurit Central yrsel Processer i hjärnstam-lillhjärna Anamnes Status Neuroradiologi DT/MR vid central yrsel Central yrsel Patologi lillhjärna hjärnstam Datortomografi och/eller MR Perifer yrsel Vid misstanke om neurit eller neurinom i inneröra eller på n vestibularis MR Lillhjärnsinfarkt 6
Krampanfall/EP tarda Provocerade anfall hjärnstress DT i första hand Kramper Epilepsia tarda Symtomatiska anfall Tumörer Kärlmissbildningar Encefalit mm Låggradigt astrocytom DT eller MR? DT Trauma Stroke EP tarda, förstagångsanfall Demens Psykiatriska symtom De flesta fall jourtid DT+ kontr. T1 +gd T2 DT eller MR? MR Ryggar (undantag frakturer) Infektioner och inflammationer MS och andra vitsubstanssjukdomar Skallbasnära patologi Ponsvinkeltumörer Hypofysadenom Kranialnervssymtom Neurodegenerativa sjukdomar Temporallobsepilepsi och behandlingsresistent EP Missbildningar Tumörer då? Ofta DT först för diagnos sedan MR för bättre kartläggning 7
DT Trauma Snabbt Lätt att se blödningar och expansiviteter Stroke DT (akut) Snabbt och lättillgängligt Påvisa/utesluta blödning Påvisa annan patologi Påvisa den tidiga infarkten MR (Subakut eller elektivt) Påvisa infarkter ej synliga med MR Utreda etiologi CTA/MRA Vid utredning av etiologin Konventionell angiografi Behandling av aneurysm, AVM och vid embolektomier Demens DT Utesluta behandlingsbar orsak till demensutvecklingen Demensutredning (minnesproblematik) Normaltryckshydrocefalus metastaser MS och andra inflammatoriska sjukdomar 38-årig kvinna med MS MR Påvisa vitsubstansförändringar inkl. demyeliniserande plaque (vanligen ej synliga på DT) 8
Skallbasnära förändringar MR Bättre kartläggning av skallbasnära förändringar som Hypofystumörer Parasellära förändringar Ponsvinkeltumörer Kranialnervssymtom Accusticusneurinom DT Kompletterande us. för kartläggning av skelett Infektioner Herpesencefalit MR Bäst på att Påvisa encefalit Skilja tumör och abscess Påvisa komplikationer till bakteriell meningit (misstanke om virusmeningit inte indikation för undersökning) T2 tse tra T1 tra Gd Abscess T1 Gd Tumör DWI EP tarda DT Utesluta/påvisa symtomatisk orsak till krampanfallet MR/angiografi vid behov av vidare utredning Vid utredning av behandlingsresistent EP E-M Larsson 9