Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund
Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapprt... 6 Utvecklingsmråde 1, Frmativa prcesser ch bedömning... 6 Utvecklingsmråde 2, Specialpedaggiska åtgärder ch metder... 7 Utvecklingsmråde 3, Studie- ch arbetsr... 8 Funktinell kvalitet... 9 Upplevd kvalitet... 13 Nya utvecklingsmråden... 18 Sammanfattning... 19
Visin ch värdegrund Sjölins gymnasiums visin är att bidra till ett starkt demkratiskt samhälle med medvetna ch ansvarstagande medbrgare sm gör självständiga val. Sjölins gymnasiums idé är att bidra till ökade livschanser genm utbildning ch lärande. Vi följer den av staten statuerade lärplanen för gymnasiesklan samt skllagen. Grundfakta m sklan/förutsättningar Sjölins gymnasium Östersund ligger på Stadsdel Nrr i nära anslutning till stadskärnan ch friluftsmråden med utsikt över Strsjön ch de Jämtländska fjällen. Sjölins gymnasieskla Östersund har 119 elever fördelat på det estetiska prgrammet med de fyra natinella inriktningarna bild & frm, dans, musik ch teater samt det samhällsvetenskapliga prgrammet med prfilerna ftbll, bild & frm samt inriktningen samhällsvetenskap. Persnal Persnaltätheten har under läsåret 2013/2014 varit 12,7 lärartjänster på de 119 eleverna varav större andelen är behöriga med lärarlegitimatin. Rektr leder ch fördelar arbetet, en administratör/it ch en studie ch yrkesvägledare är funktiner sm ckså finns på sklan. Elevhälsan består av sklsköterska, specialpedagg, kuratr samt sklläkare. Övriga tjänster hyrs in vid behv från kmmunens elevhälsa. Vi har under läsåret haft en arbetslagsansvarig samt en förstelärare i Östersund. Bakgrundsstatistik elever 90 st elever har studerat på det estetiska prgrammet ch 29 st på det samhällsvetenskapliga prgrammet. Vi ser detta läsår en ökning av studerande på det samhällsvetenskapliga prgrammet med ftbllsprfil sm för året är en nystartad utbildning. Detta har ckså inneburit en jämnare könsfördelning av eleverna. Budget med materiella resurser ch lkaler Läsåret 2013/2014 gick eknmsikt någt bättre än budgeterat. 2010 flyttade vi in på två nyrenverade våningar i en av de före detta kasernerna på Stadsdel Nrr i Östersund. Alla klassrum är ändamålsenliga ch utrustade för den verksamhet sm bedrivs. I källarplanet ligger Östersunds nyaste sklbiblitek samt vår musikstudi ch replkaler. Presentatin ch förankring av mål Målen frmulerades av sklans ledningsgrupp ch bygger på föregående läsårs kvalitetsarbete ch resulterade i den arbetsplan sm vid starten av läsåret 2013/2014 presenterades för medarbetargruppen. De mråden sm vi bestämt skulle fkuseras extra på var ökad arbets- ch studier, specialpedaggiska åtgärder ch metder samt frmativa prcesser ch bedömning.
Dessa van nämnda mråden har alltså arbetats extra med förutm likabehandling ch frmella resultat sm varit stående fkusmråden de senaste åren. Arbetet i verksamheten Medarbetarna har under läsåret ingått i sk fkusgrupper där de valt antingen specialpedaggik eller ökad arbets- ch studier. Försteläraren har haft i sitt uppdrag att förkvra sig i ch frtbilda medarbetarna i frskning m ch att praktiskt kunna använda frmativa prcesser ch bedömning. Detta i sin tur har effekt på de frmella resultaten. Vi ser detta i meritvärden, högsklebehörighet samt utfärdade examensbevis. Rektr har tillsammans med sklans elevråd drivit arbetet med likabehandling. Viktiga händelser under året Vi std inför en del förändringar ch mrganiseringar läsåret 2013/2014, bland annat ett rektrsbyte samt att ett par nyckelmedarbetare sökt sig vidare till andra arbetsplatser. Detta gjrde att vi tappade viss styrfart innan arbetet stabiliserade sig. Enheten har dck endast haft två rektrsbyten ttalt sedan starten 2001 ch har låg msättning i medarbetargruppen, vilket i sig är ett gtt kvitt på en bra arbetsplats. Förutm det systematiska kvalitetsarbetet sm skärpts ch bedrivs på sklan så slumpade det sig så att sklinspektin genmfört två tillsyner av Sjölins gymnasium Östersund, en flygande ch en regelbunden bastillsyn (läs mer m vad dessa innehåller på www.sklinspektinen.se). Den flygande tillsynen genmfördes under hösten 2013 på ca 80 st gymnasiala frisklr runt m i landet. Under den dagen hade våra elever på estetiska prgrammet caseredvisningar på schemat ch var följaktligen någt schemabrytande ch kunde därför inte finnas med i den statistik sm sedan presenterades i en skrift. Rektr fick dck mycket fin muntlig återkppling från inspektören tillika avdelningschef på Sklinspektinen i Umeå. Den regelbundna tillsynen resulterade endast i en anmärkning sm grundade sig i att inga åtgärdsprgram fanns att visa. Dessa var ute i verksamheten för frmulering enligt helt nya rutiner för läsåret. Det är nu avhjälpt ch Sklinspektinen har avslutat tillsynen hs ss för den här gången. Vi ser dessa tillsyner sm mycket bra ch kvalitetssäkrande. Vi respekterar ch välkmnar de statliga verkens beslut ch arbete.
Ovan bild är hämtad från Sklinspektinens egen undersökning med våra elever inför den regelbundna tillsynen under våren 2014 ch ger ss ett helt bjektivt resultat på att den verksamhet vi bedriver har mycket hög kvalitet.
Åtgärder enligt föregående års rapprt Pririterade utvecklingsmråden från föregående års rapprt Utvecklingsmråde 1, Frmativa prcesser ch bedömning Arbetssätt Resultat Förstelärare studerar aktuell frskning ch frtbildar medarbetare på avsatt mötestid Förstelärare själv på lika utbildningsinsatser Sjölins gymnasiums förstelärare har regelbundet setts under läsåret för att delge varandra sitt arbete ch varit delaktiga i att se över den pedaggiska mdellen Mina lärare infrmerar mig m hur det går för mig i sklarbetet har ökat någt från 76 i index till 77 Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så att det ska gå så bra sm möjligt för mig har även det ökat någt från 81 i index till 82 Vi ser även resultat av detta i rdinarie undervisning då eleverna förväntar sig återkppling med framåtsyftande mdömen för att kunna nå högre betyg, ch detta visar sig sedan i de frmella resultaten Analys Effekten av en förstelärare sm gd förebild, med avsatt tid att fördjupa sig samt tid att delge sin kunskap till medarbetargruppen har ökat resultaten någt. Under läsåret låg ett schema sm inte gynnade det kllegiala lärandet, vi hade endast en timmes gemensam mötestid per vecka vilket var alldeles för lite för att kunna genmföra förändringar sm ger högre resultat. Detta kmmer framgent att avhjälpas rganisatriskt med mer inplanerad mötestid med strukturerat innehåll samt införandet av gemensam planeringtid för lärarna.
Utvecklingsmråde 2, Specialpedaggiska åtgärder ch metder Arbetssätt Alla i medarbetargruppen har erbjudits frtbildning Fkusgruppen har träffat specialpedaggen för önskemål ch planering av kmmande läsårs insatser Vi har infört någt sm vi kallar för studiestödjare med behvsanpassade arbetsuppgifter Den ena studiestödjaren har haft sm uppgift att specifikt ltsa elever i åk 3 sm riskerar att inte nå målen till att faktiskt göra det. Mentrer har efter kursvarningar planerat i samråd med ämneslärare, enskilda eleven ch studiestödjaren i vilka ämnen/uppgifter ch när dessa ska genmföras, samt schemalagt detta i Schlsft med hjälp av administratinen. Här har funnits avsatt ett avskilt mindre rum med icke-störande mgivning samt 4 egna datrer för ändamålet. Studiestödjaren har förfgat över egen telefn ch ringt direkt efter de schemalagda eleverna sm varit frånvarande. Den andra studiestödjaren har arbetat i klass för att bland annat skapa lugn ch rdning i grupp samt förekmma sm länk mellan eleverna, lärare ch rektr samt assistent till enskilda elever i den grupp. Resultat Resultatet av de specialpedaggiska insatserna är svåra att visa resultat i index eftersm de inte mätts på samma vis sm de övriga fkusmrådena i den stra kvalitetsundersökningen. Detta visar sig i de faktiska frmella resultaten: Vi utfärdade 100% examensbevis ch således är alla våra studenter 2013/2014 behöriga för vidare studier vilket är en ökning från föregående år. Vi har även lyckats höja meritvärdena både inm estetiska prgrammet ch det samhällsvetenskapliga prgrammet. Analys Studiestödjarna är den insats sm givit mest resultat enligt samtal med medarbetargruppen. Dessa insatser kräver samarbete ch prestigelöshet hs många funktiner inm vår skla ch behöver inte alltid gå via ett EHT (Elevhälsträff sm sker en gång per vecka där beslut m ev åtgärdsprgram tas). Frtbildningar har erbjudits under året men har kanske inte varit de mest givande ch specialpedaggen har rekryterats under senare delen av läsåret för att börja sitt kntinuerliga arbete först nästa läsår.
Utvecklingsmråde 3, Studie- ch arbetsr Arbetsätt Plicy Eleverna på Sjölins gymnasium Östersund har tillsammans utfrmat förhållningsregler gällande både den psyksciala- ch den fysiska arbetsmiljön. Eftersm plicyn är övergripande ch vi under året upptäckte behv av att skärpa våra gemensamma regler infördes även sådana, mer specifika förhållningsregler Grupprcessarbete i mentrsgrupperna Ett arbete med en grupps lika faser arbetades med under perid 1 i mentrsgrupperna Tysta studierum Öppna rum sm alltid std bkade infördes ch fungerade således sm tillflykt för de med behv av lugn miljö, grupprum sv. Inställningen till studier Vi har under året arbetat strukturerat ch medvetet för att ge våra elever så str kunskap sm möjligt m- dels vad studierna på gymnasiet innebär samt vilka möjligheter vi vill att de har med sig ch vilka vägar sm finns att välja på efter gymnasiet. Resultat Någt ökat från 62 till 64 i index, men långt ifrån önskat resultat Analys Vi saknade utrymme för pedaggiska diskussiner ch mötestider samt frtbildningsmöjligheter under året. Därför tg det tid innan samsyn rådde kring vissa insatser ch dessa blev fördröjda. Det är således frtsatt pririterat mråde att arbeta med även nästa läsår. Vi kmmer alltså att rganisatriskt skapa större utrymme för att snabbare kunna genmföra förändringar. Kmmentar: Förutm dessa är Likabehandling ch Frmella resultat återkmmande fkusmråden sm rektr under läsåret ansvarat för.
Funktinell kvalitet Arbetssätt Vi har under de senaste åren arbetat mycket medvetet med att följa upp våra frmella resultat. Läsåret följer en cykel av utvärderingar ch mdömen samt utvecklingssamtal ch kursvarningar med insatser så frt det upptäcks att en elev är på väg att inte nå målen. Ämneslärare arbetar med att ständigt kppla till centralt innehåll ch kunskapskrav inm rdinarie undervisning. Schlsft är ett nytt digitalt verktyg för året sm mttagits väl av både lärare, elever ch föräldrar. Här har det visats genm tex matriser av det centrala innehållet i kurser ch ämnen på vilken nivå en elev befinner sig ch vilka framåtsyftande åtgärder sm behövs för att nå högre betyg. Effekten av de frmativa prcesserna ch bedömningarna har även här haft str betydelse. Uppföljning av målen Efter varje 6-veckrsperid ser ämneslärare över sina kurser/ämnen. Mentrer ser över mdömen i Schlsft, lärare för in mdömen 1 g/termin. Utvecklingssamtal erbjuds. Kursvarningar sammanställs av rektr ch visas för alla medarbetare- vi diskuterar öppet varför resultaten ser ut sm de gör ch vad sm behöver åtgärdas samt hur detta ska ske. Resultat Antal elever per prgram ch årskurs Prgram Åk1 Åk2 Åk3 Samhällsvetenskapsprgrammet 18 3 7 Estetiska prgrammet 26 20 39
Genmsnittliga betygspäng GY 11 2008 2009 2010 2011 2012 2013 prel. 2014 Kncern 13,8 13,8 13,8 14,0 13,9 13,9 14,5 Rikssnitt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 14,0 - Sjölins Gymnasium 14,6 14,6 14,6 14,8 14,6 14,3 14,7 Sjölins Östersund 14,4 14,4 14,3 13,7 14,0 13,8 14,6 Estetiska prgrammet 13,9 14,0 14,0 13,6 14,1 13,9 14,7 Samhällsprgrammet 15,1 15,0 14,9 13,9 13,4-14,2 Andel Andel examensbevis examensbevis Måluppfyllelse GY 11 ttalt högsklef. prg. prel. 2014 prel. 2014 Kncern 79,7% 82,1% Rikssnitt - - Sjölins Gymnasium 87,0% 87,0% Sjölins Östersund 100,0% 100,0% Estetiska prgrammet 100,0% 100,0% Samhällsprgrammet 100,0% 100,0% Vi är mycket stlta över att ha lyckats ltsa alla våra studenter till gymnasieexamen. Andel elever behöriga till universitet ch högskla 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kncern 85% 82% 83% 85% 86% 87% Rikssnitt 89% 90% 87% 87% 87% 87% Sjölins Gymnasium 91% 89% 90% 95% 95% 97% Sjölins Östersund 97% 98% 99% 95% 94% 97% Estetiska prgrammet 95% 100% 98% 95% 94% 97% Samhällsprgrammet 100% 94% 100% 95% 94% - Eftersm vi utfärdade 100% andel examensbevis detta år ch det är detsamma sm behörighet till universitet ch högskla så är detta även resultatet i van klumn för 2014.
Resultaten från de natinella prven ch kursbetygen för sklans alla elever(alla betyg sm är satta under året) Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 43 1 2% 12 28% 10 23% 13 30% 5 12% 2 5% Sv1 NP 43 2 5% 5 12% 13 30% 10 23% 4 9% 2 5% Sv2 24 2 8% 9 38% 2 8% 4 17% 5 21% 2 8% Sv3 46 18 39% 8 17% 4 9% 9 20% 7 15% Ma1b 48 12 25% 19 40% 7 15% 7 15% 2 4% 1 2% Ma1b NP 41 8 20% 16 39% 6 15% 6 15% 2 5% 1 2% Ma2b 15 3 20% 6 40% 1 7% 5 33% 0% 0% Ma2b NP 15 6 40% 4 27% 4 27% 1 7% 0% 0% Ma3b 1 0% 0% 1 100% 0% 0% 0% En5 44 0 0% 7 16% 10 23% 15 34% 9 20% 3 7% En5 NP 44 4 9% 3 7% 6 14% 22 50% 5 11% 1 2% Hi1b 44 3 7% 19 43% 1 2% 13 30% 6 14% 2 5% Id1 24 4 17% 11 46% 1 4% 7 29% 1 4% 0% Na1b 40 7 18% 8 20% 8 20% 12 30% 3 8% 2 5% Re1 23 2 9% 8 35% 2 9% 3 13% 3 13% 5 22% Sa1b 44 2 5% 14 32% 4 9% 14 32% 5 11% 5 11% Sa2 2 0% 0% 0% 0% 2 100% 0% Examensbevis ch studiebevis för eleversm slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 46 8 17% 9 20% 15 33% 14 30% Sv2 46 10 22% 6 13% 16 35% 6 13% 8 17% Sv3 46 18 39% 8 17% 4 9% 9 20% 7 15% Ma1b 46 0% 28 61% 8 17% 6 13% 3 7% 1 2% Ma2b 20 2 10% 10 50% 1 5% 7 35% 0% 0% Ma3b 1 0% 0% 1 100% 0% 0% 0% En5 47 0% 9 19% 12 26% 8 17% 11 23% 7 15% Hi1b 46 0% 13 28% 12 26% 8 17% 11 24% 2 4% Id1 46 3 7% 14 30% 4 9% 7 15% 8 17% 10 22% Na1b 47 0% 19 40% 7 15% 7 15% 6 13% 8 17% Re1 47 0% 21 45% 2 4% 7 15% 3 6% 14 30% Sa1b 46 0% 18 39% 11 24% 12 26% 3 7% 2 4% Sa2 7 0% 3 43% 1 14% 0% 1 14% 2 29%
Analys ch bedömning av måluppfyllelsen: Vi är en liten enhet ch har enkla kmmunikatinsvägar. Förutm det så bidrar det kntinuerliga arbetet med utvärderingar ch kursvarningar, mdömen ch utvecklingssamtal sm uppföljning på ett naturligt vis. Detta till följd av att Sjölins gymnasium arbetar i 6 perider under läsåret ch därför naturligt skapar kntinuerliga utvärderingsmöjligheter. Detta i sin tur leder ckså till att insatser utfrmas i tid. De kursvarningar sm sammanställs ch diskuteras gemensamt i kllegiet ger fta en bild av att enstaka elever har samma svårigheter i lika ämnen ch behöver gemensamma ch liknande insatser. Rikssnitten av meritvärdena sm publiceras på Sklverkets hemsida under december månad är alltid eftersträvansvärt att jämföra vår sklas resultat med. Eftersm dessa inte finns sammanställda än så är ju inte det möjligt i dagsläget, men vi upplever dck att vi närmar ss rikssnittet med det gedigna systematiska kvalitetsarbetet sm införts. I andelen behöriga elever till högskla ch universitet ligger vi histriskt långt över rikssnitt ch så även i år då vi ännu en gång lyckas utfärda 100% examensbevis. Vi ser att vi ska frtsätta vårt arbete med att öka meritvärdena samt frtsätta det framgångsrika arbetet med högsklebehörighet ch utfärdade gymnasieexamen.
Upplevd kvalitet Arbetssätt Vi har alltid varit ch är närvarande vuxna. Vi värnar starkt vår gemensamma arbetsmiljö ch är försknade mt kltter ch skadegörelse. När eleverna förstår att det är deras skla på riktigt så är det inte lika lckande att till exempel förstöra det gemensamma. Vi lyckades bevara de gda resultaten genm att inte införa allt för mycket nytt utan försöka förvalta det arbetet sm visat sig fungera bra. De redan inslagna vägarna handlar m plicyn ch att skapa en kultur där eleverna känner sig trygga, att de får vara sig själva ch nlltlerans mt mbbning. Uppföljning av målen Vi har under året arbetat med att följa upp resultaten av de fkusmråden vi arbetat med peridvis. Bland annat via egna enkäter, pedaggiska diskussiner i medarbetargruppen samt med eleverna i mentrsgrupperna. Vi har haft planerade insatser, så sm kursvarningar ch utvecklingssamtal, veckvisa EHT, men även behvsanpassade åtgärder sm dykt upp under läsårets gång. Vi brukar säga att kulturen sitter i väggarna, men naturligtvis är den fina upplevda kvalitén någt vi arbetar med dagligen ch är integrerad i verksamheten. Resultat 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 79 74 64 65 68 71 65 67 69 67 69 72 75 70 66 68 AcadeMedia ttalt AcadeMedia Gymnasium Sjölins Östersund NKI 2013 NKI 2014 RekmmendaFnsgrad RekmmendaFnsgrad (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) 2014 Vi std sm sagt inför en del förändringar ch mrganiseringar läsåret 2013/2014. Ttalt sett är vi dck nöjda med det marginellt minskade resultatet av upplevd kvalitet
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86 83 77 79 78 80 82 78 80 76 75 72 AcadeMedia ttalt AcadeMedia Gymnasium Sjölins Östersund Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10 76 Undervisning (Andel 7-10) 67 Jag tycker at persnalen på sklan tar hänsyn Fll vad vi elever tycker ch tänker Jag tycker jag kan få arbetsr i sklan 57 64 67 84 Jag känner mig trygg i sklan 91 91 Persnalen på min skla tar anvar för at alla ska bli behandlade med respekt På min skla behandlar eleverna varandra med respekt 74 73 76 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Sjölins ttalt Skla
Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för at nå de lika betygen. 64 81 Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så at det ska gå så bra sm möjligt för mig. 68 82 Mina lärare infrmerar mig m hur det går i sklarbetet. 63 77 Mina lärare gör så at jag får lust at lära mig mer. 61 70 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Sjölins ttalt Skla Medarbetarresultat 100 90 80 70 60 50 40 30 AcadeMedia ttalt Sjölins Östersund 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex ATrakFvitet ATrakFvitet Analys ch bedömning av måluppfyllelsen: Vi har nått målen vi satt för läsåret, vilka var att inte tappa allt för mycket i upplevd kvalitet. Sm tabellerna visar ligger vi ftast bättre till än både Academedias teretiska gymnasiesklr ttalt ch Sjölins gymnasiesklr i övriga Sverige. Det är vi mycket stlta över ch arbetar vidare på att bevara.
Dck önskar vi förbättra ss ytterligare inm ett par mråden sm vi anser viktiga så sm till exempel ökad studier. De ttalt ringa reducerade resultaten berr på de någt säkra premisserna under början av läsåret ch anledningen till att vi lyckats bibehålla gda resultat berr på att vi gemensamt arbetade vidare med redan visade framgångsrika verktyg. Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt Vi har under de senaste åren arbetat strukturerat med att förbereda våra elever för tiden efter gymnasiet, speciellt med sistaårseleverna. Förutm inm rdinarie undervisning har vi under mentrtid haft nggrann uppföljning av päng, betyg ch meritvärden, vidare studier sv. Vi har deltagit i öppna hus på bland annat Umeå universitet ch Mittuniversitetet samt givit möjlighet till praktikperider. Analys ch bedömning av måluppfyllelsen: Resultaten i de undersökningar sm gjrts med elever sm för tre år sedan tg studentexamen hs ss lämnar dck en del att önska. Båda prgrammen sm erbjuds på Sjölins gymnasium i Östersund är studieförberedande prgram. Dck har det estetiska prgrammet, trts uppstramingen mt ett tydligt teretiskt innehåll i GY11, ännu inte erkänts bland gemene man sm ett sådant. Många av våra elever ch föräldrar trr att det estetiska prgrammet inte är ett studieförberedande prgram, ch således drar vi slutsatsen att de flesta sm söker sig hit trr att de ska bli musiker, skådespelare, dansare eller knstnär direkt efter gymnasiet, vilket ju är felaktigt. Innan GY11 fanns en mer praktisk prägel på det estetiska prgrammet ch således var kpplingen till vidare studier svårare att göra, annat än mt de knstnärliga utbildningarna på högskla ch universitet. Sjölins gymnasium Östersund har stra utmaningar i att öka antalet elever sm både anser att gymnasietiden förberett dem för vidare studier ch/eller att sklan i förväg gjrt eleverna sm studerat hs ss beredd för arbetslivet. Vi har genmfört punktinsatser där vi fkuserat mest på sistaårsstudenterna, ch vi har inlett arbete med elevernas egen attityd till sina studier. Här återstår dck mycket arbete. Vi måste ytterligare öka samarbetet med Mittuniversitetet ch försöka se fler samverkansmöjligheter med näringslivet i reginen. STUDERA VIDARE- analys Förutm att vi inte gjrt tillräckliga insatser så finns även övergripande rsaker: Under hösten 2011 fick ett urval på 22 000 ungdmar i hela Sverige, sm då gick sista året på gymnasiet svara på frågr till SCB m deras planer att läsa vidare efter gymnasiet. Vi har i Jämtland stra utmaningar sm regin gällande detta. Avgångselever i Stckhlms län har störst intresse för att läsa vidare på universitet eller högskla inm tre år. I Jämtlands län, den regin vi verkar i, är studieintresset lägst i hela Sverige. Här planerar hälften av kvinnrna ch drygt en tredjedel av männen att studera vidare inm tre år. 1 ARBETSLIVET- analys Förutm att vi inte erbjuder yrkesprgram så måste vi öka vår sklas kppling till arbets- ch näringslivet. Även här är vår regin utsatt för stra utmaningar sm är övergripande: Enligt arbetsförmedlingens senaste rapprt bedöms antalet sysselsatta i länet öka med 100 persner under 2014 för att öka med ytterligare 200 persner till utgången av 2015. 2 1 källa http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/manga-verger-studieplanerna/ 2 källa http://www.arbetsfrmedlingen.se/om-ss/statistikprgnser/prgnser/prgnser/jamtland/2014-06-11-fretagarna-ar-frtsatt-nedtnade-trtsfrbattringar-pa-arbetsmarknaden.html
Det är dck marginella ökningar ch idag beräknas 8,2% arbetslösa i länet. Persner med låg utbildningsnivå har längre inskrivningstider ch har svårare att kmma ut på arbetsmarknaden. Den närmsta framtiden väntas pensinsavgångarna frtgå ch öka medan påfyllnaden av ungdmar avtar. De båda mrådena hänger ihp. Vi har ett strt ansvar sm gymnasieskla i reginen att minska andelen sm väljer att inte slutföra sina studier hs ss samt att visa vilka kvaliteter de får med sig av sina studier. Sammantagen analys av funktinell, upplevd ch ändamålsenlig kvalitet Analysen vi gemensamt gjrt i medarbetargruppen ch tillsammans med nuvarande elever gör gällande att vi har utvecklats enrmt mt en skla i framkant, är bra på mycket redan men såklart har en del sm går att förbättra bland annat kpplingen gymnasietiden ch framtiden för våra ungdmar. De stra förändringarna handlar m att under en lång perid anammat Sjölins gymnasiums pedaggiska mdell, samt skapa nya rutiner för uppföljning av resultat. Det skärpta systematiska kvalitetsarbetet är således någt mycket viktigt ch har implementerats för att vi ständigt ska utvecklas. Att identifiera, analysera ch införa åtgärder för det vi ser sm utvecklingsmråden är en självklarhet ch ett naturligt steg för att förbättra sklan. Under året har vi alltså identifierat vad sm fungerat bra ch vad vi frtsatt måste arbeta med. Förutm att kpplingen gymnasietiden ch framtiden måste bli tydligare ch bättre lägger vi nästa läsår ytterligare fkus på ökad arbets- ch studier. Vi startade arbetet i år men behöver genmföra fler insatser. Våra elevers mtivatin till sina studier måste ckså öka- att de verkligen förstår ch ser nyttan av gymnasiet. De tre mråden hänger ckså samman. Vi anser att m man förstår vitsen av ch ser nyttan med kunskap, att man vill lära sig, då kmmer studiern ch att man ser kpplingen till framtiden autmatiskt. Detta i sin tur kmmer ckså att skapa frtsatt gda frmella resultat.
Nya utvecklingsmråden Nästa läsår fkuserar Sjölins gymnasium Östersund frtsatt på att öka arbets- ch studiern på sklan. Vi frtsätter vår bana med de rent praktiska inslagen ch vill bland annat förbättra elevuppehållsrummet. Någt sm vi även startade under läsåret var att arbeta med våra elevers inställning till sina studier- detta får nu eget fkus, dvs mtivatin till studier läsåret 2014/2015. Övrigt är även den ändamålsenliga kvalitén ett övergripande fkusarbete. De frmella resultaten är frtfarande ett mråde sm vi kmmer att arbeta vidare med. Arbetssätt & Förväntad utveckling: Vi kmmer att arbeta vidare med fkusgrupper inm medarbetargruppen utifrån intressemråden samt inm arbetslag med övergripande arbete med utvecklingsmråden. Vi har kmmande läsår två arbetslagsledare ch en förstelärare sm kmmer att dela på att implementera lika arbetssätt för de lika fkusmrådena samt att rektr fördelar ch leder det pedaggiska arbetet. En medarbetare har i sin tjänst kmmande läsår att följa elevrådets arbete. Intentinen är även att samla ett föräldraråd. Vi ökar under kmmande år mötestiden för medarbetare ch inför även gemensam planeringstid. Hela sklan ska även arbeta generellt med framtiden sm tema under hela läsåret ch bjuda in externa föreläsare, plitiker ch näringslivet samt att vi vill öka möjligheter för eleverna att praktisera samt göra studiebesök. Vi inför även bligatriskt UF 3 -arbete inm kursen entreprenörskap för alla sistaårselever. Knkreta mål i kvalitetsundersökningen är ett index på studier sm minst ska nå 75, ch målet för mtivatin till sina studier index minst 80. Ökade meritvärden/ alt meritvärden på rikssnitt är alltid ett knkret mål för sklan ch målet är även att bibehålla 100% högsklebehöriga. Målet för den ändamålsenliga kvalitén låter vänta på sig då uppföljningen inte sker förrän tre år efter att eleverna tagit studenten ch förhppningen är att vi då ser markant ökade resultat även här. Uppföljning: Uppföljningen av ökad arbets- ch studier beräknas ske varje peridbyte, via enkäter, mdömen ch kursvarningar samt utvecklingssamtal. Vi förväntar ss se en utveckling redan efter intrduktinsperiden för att sedan öka till önskat resultat. Uppföljningen av elevernas egen mtivatin till sina studier måste ske integrerat i rdinarie undervisning. Vi räknar med att ytterligare arbeta än mer verklighetsbaserat för att på så sätt knkret kunna visa på nyttan av studierna. Försteläraren kmmer tillsammans med medarbetarna att knstruera metder för detta. Vi frtsätter på inarbetade rutiner gällande de frmella resultaten- uppföljning sker på samma kntinuerliga vis sm gällande för arbets- ch studier. 3 http://www.ungfretagsamhet.se/
Sammanfattning Vi är en mycket viktig gymnasieskla i nrra Sveriges inland, även m vi är en liten enhet. Här är arbetslösheten hög ch här finns inte någn utbredd traditin av eftergymnasiala studier, utflyttningen är str. Vi arbetar systematiskt både gällande kvalitet men ckså att ligga i framkant gällande pedaggik. Vi är Jämtlands äldsta friskla ch Östersund är den enda centralrten i en mkrets på ca 30 mil. Det är kmplext att försöka sig på en sammanfattning av resultaten. Väl i sklan ch studenterna är mycket nöjda gällande det mesta, ch de frmella resultaten är gda. Det är den ändamålsenliga kvaliteten vi måste fkusera mer övergripande på. Vi har under kmmande år frtsatt stra utmaningar i söktryck. Elevkullarna är små (alternativt ligger på samma nivå), knkurrensen hård (många gymnasiesklr) ch intresset för de estetiska inriktningarna är lågt natinellt. Trts detta ser vi ljust på framtiden. Vi är den enda gymnasiesklan sm i Jämtland/Härjedalen erbjuder de estetiska inriktningarna Dans ch Teater ch vi har en unik ftbllsprfil. Vi ser vår del i att hela reginen ska leva ch att alla natinella prgram med respektive inriktningar bör erbjudas i vårt mråde så att vi inte tappar våra ungdmar utmläns redan inför gymnasievalet. De gda resultaten bär ss, ch ligger till grund för att öka resultaten där det finns behv.