Stress i arbetslivet för studie- och yrkesvägledare

Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Uppsats 15 högskolepoäng Stress i arbetslivet för studie- och yrkesvägledare Stress in working life for career advisors Emma Jacobsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2009-12-08 Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Urban Nilsson

Förord Innan ni läser och begrundar vill jag rikta ett stort tack till alla personer som varit delaktiga i mitt examensarbete på ett eller annat sätt. De personer som jag vill rikta speciell tacksamhet mot är alla som har deltagit i min enkät undersökning, utan er hade inte detta arbete funnits. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Urban Nilsson för alla hans råd och handledning under arbetes gång. November 2009

Sammanfattning Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersökning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studieoch yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkesgrupp som mår förvånansvärt bra. Min undersökning visade att studie- och yrkesvägledarna inte påvisar starka stressreaktioner. Mina resultat från min undersökning har jag även kopplat till teori om ämnet stress. Nyckelord: stress, stressreaktioner, studie- och yrkesvägledare, arbetslivet

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 2. Syfte... 6 3. Problemformulering... 6 4. Frågeställningar... 6 5. Bakgrund... 7 5.1. Tidigare forskning... 7 6. Metod... 8 6.1. Val av ansats och metod... 8 6.2. Avgränsning... 9 6.3. Etik... 9 6.4. Beskrivning av enkät... 9 6.5. Urval och bortfall... 12 6.6. Validitet och reliabilitet... 13 7. Teoriavsnitt... 14 7.1. Vad är egentligen stress?... 14 7.2. Stressreaktioner... 16 7.3. Utbrändhet... 16 7.4. Vikten av egen kontroll... 17 8. Resultat... 19 8.1. Könsfördelning... 19 8.2. Subjektiv arbetsbörda... 19 8.3. Möjligheten till egen kontroll... 21 8.4. Krav från klienter... 22 8.5. Krav från arbetsledningen... 23 8.6. Stöd från arbetsledningen... 23 8.7. Krav från arbetskamrater... 24 8.8. Stöd från arbetskamrater... 24 8.9. Underlätta det dagliga arbetet... 25 8.10. Kraven på sig själva... 25 8.11. Stressrelaterade symptom... 26 8.12. Övriga synpunkter från respondenterna... 29 9. Analys av resultaten... 30

9.1. Stressrelaterade symtom... 30 9.2. Subjektiva arbetsbördan... 31 9.3. Möjligheten till egen kontroll... 32 9.4. Krav från klienter... 33 9.5. Krav från arbetsledningen... 33 9.6. Stöd från arbetsledningen... 33 9.7. Krav från arbetskamrater... 34 9.8. Stöd från arbetskamrater... 34 9.9. Underlätta det dagliga arbetet... 35 9.10. Kraven på sig själva... 35 10. Slutdiskussion och egen reflektion... 36 11. Källförteckning... 38 Bilaga... 40

1. Inledning Jag har sedan rehabiliteringskursen i termin fyra varit väldigt intresserad av det mesta som rör ämnet rehabilitering och ville därför göra mitt examensarbete om någonting som berör just det området. Under min praktik i samma termin väcktes mitt intresse ytterligare och jag kom fram till att jag ville inrikta mitt examensarbete på någonting som har med stress att göra då jag var på en praktikplats där många av deltagarna var sjukskrivna just på grund av att de inte klarat av sina arbeten på grund av en längre period av stress. Jag blev då intresserad hur den negativa stressen kan se ut för de människor som skall hjälpa och vägleda dessa människor, alltså studie- och yrkesvägledarna. Jag valde denna yrkesgrupp då jag själv är blivande studie- och yrkesvägledare. 5

2. Syfte Mitt syfte med examensarbetet är att synliggöra studie- och yrkesvägledares relation till faktorer som kan antas bidra till uppkomst av negativ stress. Vad är det som leder till denna negativa stress och vad kan göras för att förhindra uppkomsten av negativ stress i deras dagliga arbete. 3. Problemformulering I vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? 4. Frågeställningar Med utgångspunkt i problemformuleringen har följande frågeställningar konkretiserats. Hur påverkar subjektiv arbetsbörda upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledare? Hur påverkar möjligheten till egen kontroll gällande arbetsuppgifterna upplevelsen av stress? Hur påverkar krav från klienter upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledaren? Hur påverkar krav och stöd från arbetsledning upplevelsen av stress för studieoch yrkesvägledaren? Hur påverkar krav och stöd från arbetskamrater upplevelsen av stress för studieoch yrkesvägledaren? Finns det någonting som kan förändras som kan underlätta det dagliga arbetet för studie- och yrkesvägledaren? Hur ser studie- och yrkesvägledarna på kraven de har på sig själva? 6

5. Bakgrund 5.1. Tidigare forskning Det jag kunde finna inom tidigare forskning i relation till stress och studie- och yrkesvägledare var ett examensarbete, som skrevs 2001 av ett par studerande inom studie- och yrkesvägledareprogrammet. De använde sig dock av en helt annan metod och riktade in sig på studie och yrkesvägledare i grundskolan. Jag kunde finna bra och användbar litteratur i deras arbete. Inom ämnet stress finns det hur mycket litteratur som helst att finna. Studier och rapporter som har gjorts berör dock inte så mycket i relation till studie- och yrkesvägledare. Jag tog även hjälp av en bibliotekarie och hade handledning under en timmes tid och vi letade tillsammans på Internet efter rapporter kopplade med studie- och yrkesvägledare och stress både svenska och internationella rapporter. När det gäller forskning på europeisk och internationell nivå gällande stressproblem i arbetslivet fanns det en undersökning som gjorts som visade att det är ett stort och växande problem i arbetslivet. Undersökningen utfördes av EU- organet European Foundation for the Inprovement of Living and Working Conditions och det var en enkätstudie som utfördes i 15 EU- länderna. Det utfördes också ett flertal personliga intervjuer med slumpmässigt valda arbetstagare. Studien visade bland annat att flera arbetstagare påvisade symptom som är relaterade till stress. Hela 28 procent (45 miljoner människor) uppgav sig lida av stress i arbetslivet. Rapporten påvisade en ökning av problemet då siffrorna ökat sedan tidigare mätningar. Rapporten styrks också av en rad andra rapporter om arbetsförhållandena och ohälsa i dessa 15 EU- länderna t.ex. EU- handledning om arbetsrelaterad stress. (Ahmad m.fl., 2005). Statistik från statistiska centralbyrån år 1997 till 1999 visade att 72,6 procent av kvinnor och män som är yrkesvägledare är utsatta för höga krav i arbetslivet. (Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, 2001). 7

6. Metod 6.1.Val av ansats och metod Jag valde att arbeta med en enkätundersökning med åtföljande kvantitativ bearbetning för att på bästa sätt få svar på mina frågor jag har presenterat i mina frågeställningar. Jag ville ha så många deltagare som möjligt att delta i min enkätundersökning och kunde nå ut till fler rent tidsmässigt än om jag valt att utföra intervjuer. Minimum antalet som skulle delta i min undersökning var 30 personer. Mitt mål var dock att få in så många som möjligt. I Ann Kristin Larsen bok, Metod helt enkelt vägs för och nackdelar med att använda en kvalitativ respektive kvantitativ metod och jag anser ha stöd för mitt val av metod med hänvisning till mitt syfte, frågeställning och problemformulering jag har med i mitt arbete. Istället för att fokusera på att få djupare information från dem som deltar i min undersökning vill jag istället försöka få information om många stressrelaterade faktorer. Då jag har rätt många frågeställningar tror jag att intervjuer hade varit väldigt svårt. En kvantitativ metod passar bättre för det jag vill åstadkomma med mitt arbete. Larsen menade också att deltagarnas svarsalternativ blir mycket ärligare om deltagarna är anonyma och det är deltagarna i min undersökning. Jag har även valt en kvantitativ metod för att kunna kategorisera hur många som har valt respektive svarsalternativ, någonting som inte varit möjligt om jag istället valt en kvalitativ metod. Det som kan ses som en nackdel med valet att använda mig av en kvantitativ metod är att den informationen jag får av varje respondet är begränsad (Larsen, 2009). Genom att använda standardiserade enkäter får man endast en chans att få en begränsad mängd information. Det kan påverka validiteten man får och enkätens frågor måste därför vara väl förberedda då man endast få en chans och kommer man på en fråga efteråt som man skulle ha ställt kan man inte kontakta deltagarna i efterhand som man hade kunnat om man utfört intervjuer. Det finns för och nackdelar med vilken metod man än väljer, jag har övervägt dessa och bestämt att en kvantitativ metod passar det jag vill få fram bäst. 8

6.2. Avgränsning Jag har valt att undersökning de studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna och främst med människor inom ett rehabiliteringssammanhang. Jag har inte inkluderat de studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola eller gymnasieskola. De som kommer att tillfrågas arbetar på arbetsförmedlingen (ams), arbets- och integrationscenter (aic), arbetscentrum, infoteket, komvux och studentcentrum. Gemensamma nämnare är att alla arbetar med vuxna människor. De flesta riktar även in sig på människor ur ett rehabiliteringssammanhang på något sätt. Studentcentrum riktar dock in sig på vägledning med studerande på Malmö högskola. Det var även endast personer med studie- och yrkesvägledareutbildning som deltog i undersökningen. Om det på samma arbetsplats fanns individer med annan utbildningsbakgrund, som utförde likartade arbetsuppgifter, så tillfrågades ändå bara studie- och yrkesvägledarna. 6.3.Etik Alla personer som har deltog i min enkät undersökning var anonyma. Jag visste inte vilka personer som besvarat vilka enkäter så de var även anonyma för mig. För att bibehålla denna anonymitet ytterligare lämnade jag ett kuvert tillsammans med varje enkät. Detta var för att besvarade enkäter som samlats ihop på en arbetsplats innan jag hämtade dom inte skulle utläsas av någon annan än mig. Jag anser att jag har bibehållit anonymiteten för mina respondenter så gott som det går. 6.4.Beskrivning av enkät Innan jag utformade frågeställningarna och enkäten tittade jag närmare på min problemformulering och den teorin som fanns inom ämnet stress. Med stöd av teorin kunde jag utveckla ett antal frågeställningar, där varje frågeställning inriktade sig på någonting inom stress. Jag valde att kalla de olika frågeställningarna för delproblem. Sedan skrev jag vilka enkätfrågor som hörde tillsammans med varje frågeställning. Se nedanstående schema: Under mitt teori kapitel längre fram finns den text som är under rubriken bakgrund tidigare forskning. 9

Bakgrund tidigare Teori Delproblem Enkätfrågor forskning Det finns mycket tidigare Upplevs det som mycket krav Subjektiva 1, 2, 3 forskning som tyder på att och stor arbetsbörda är detta en arbetsbördan för stor arbetsbörda leder yttre stressfaktor som kan leda till stress (Perski, Iwarson, till negativ stress arbetsmiljöverket). Tidigare forskning visar att Det är viktigt att kunna på-möjligheten 5, 12 sin arbetssituation, möj-till egen kon- flexibilitet och egen kon-verktroll över sitt arbete är vik-lighetig till egen kontroll annars troll när det gäller motverkanupplevs känslan av hopplöshet av negativ stress. då man inte kan kontrollera sin situation. Tidigare forskning visar på Kraven från klienterna skall Krav från 18 att om kraven från omgivningen kunna uppfyllas av studie- och klienter (ex: klienterna) är vägledarna för att undvika för mycket för oss att han-upplevelsetera av negativ stress kan detta leda till nega- tiv stress. Tidigare forskning visar på Krav från arbetsledning är bra Krav från 17 att kraven från arbets-meledningen dessa måste vara rimliga arbetsledning inte skall vara så att individen kan uppnå de för stora då negativ stress kan uppstå Stöd från arbetsledningen För att undvika negativ stress Stöd från 15 är viktigt, speciellt när det är stöd från arbetsledning arbetsledning uppstår någon form av viktig. svårighet på arbetsplatsen Kraven skall inte vara för Vid arbete måste det finnas Krav från 13 stora då negativ stress kan krav och det är viktigt att man arbetskamrater uppstå upplever att man tillgodoser kraven som ens arbetskamrater har på en 10

Är väldigt viktigt att man Finns inte ett stöd från arbets-stökamraterna finns det risk för arbetskamrater från 14 känner stöd från sina arbetskamrater för att und-negativika negativ stress. Stöd redan stress är stödet också stress, upplever man med arbetsuppgifter eller viktigt att prata av sig vid behov är viktigt. Oftast uppstår stress när Allt som kan göras för att på Underlätta det 16 arbetsbelastningen är för bästa sätt underlätta det dag-dagligliga arbetet är viktigt för att arbetet hög. Underlättning i det dagliga arbetet är därför undvika negativ stress. viktigt. Har man för höga krav på I vissa fall är det inte Kraven på sig 7, 8 sig själv och dessa inte arbetsbördan som är problemet själva uppfylls kan detta leda till vid stress, det är individen negativ stress själv som har för höga krav på sig själv Jag hade även med frågor i min enkät som inte var bundna till någon direkt frågeställning utan det var viktigt för min undersökning att se om respondenterna upplevde vanliga stressymptom. Enkäten som jag delade ut bestod av frågor/påstående med bundna svarsalternativ. Detta valde jag då sammanställningen av enkäten hade blivit väldigt svår om jag haft öppna svarsalternativ och över 30 medverkande. Har jag bundna svarsalternativ fick personerna som deltog också ta ställning på ett helt annat sätt till det jag frågade än om jag haft många fler svarsalternativ eller öppna svar. För att nå ut med enkäten gick jag personligen till de olika arbetsplatserna och lämnade enkäterna. Jag kom sedan tillbaka ett par dagar senare och hämtade in enkäterna. Detta gjorde jag för att på bästa sätt få in så många svar som möjligt. 11

De som skulle medverka kanske inte hade tid just då att besvara enkäterna när jag är där eller så är var de kanske borta från arbetet för dagen och därför ansåg jag att det var bättre att ge arbetsplatserna ett par dagar att svara på enkäten. Jag gjorde också bedömningen att bortfallet varit större om jag mailat enkäten till de olika arbetsplatserna. En personlig kontakt ansåg jag vara det bästa. 6.5.Urval och bortfall De flesta av ställena jag tänkte besöka har jag etablerat någon form av personlig kontakt med någon som arbetar där och detta tror jag kan vara en fördel då jag innan mitt besök kan ta kontakt med personen och be denne om hjälp. När jag lämnade enkäterna på arbete och integrationscenterna, infoteket, komvux, studentcentrum och arbetscentrum visste arbetsplatserna hur många studie- och yrkesvägledare som arbetade där och jag lämnade respektive antal. När det kom till de olika arbetsförmedlingarna hade en del över hundra anställda per arbetsförmedling. De som hade studie- och yrkesvägledareutbildning arbetade även som arbetsförmedlare som de flesta på arbetsförmedlingen gör. Det var därför omöjligt att exakt fastställa hur många som hade studie- och yrkesvägledare utbildning på arbetsförmedlingarna. Jag lämnade därför en överenskommen summa enkäter, varefter kontaktpersonen jag hade frågade alla på arbetsplatsen vilka som var studie- och yrkesvägledare och bad dem att medverka. Det är därför svårt att räkna antalet bortfall på arbetsförmedlingarna. Om jag räknar samtliga studie- och yrkesvägledare inom samtliga arbetscentrum kontor i Malmö, Malmö högskolas studentcentrum, en komvux, ett infotek och tre arbete - och integrationscenter så lämnade jag sammanlagt ut 42 och fick in 29 enkäter. När det gäller arbetsförmedlingen tillfrågades samtliga 4 kontor i Malmö och jag lämnade oftast ungefär 10-20 enkäter per kontor. Som jag nämnde tidigare är bortfallet inom arbetsförmedlingen svår att räkna men jag fick sammanlagt in 22 enkäter från samtliga tre kontor som medverkade. Sammanlagt fick jag in 51 enkäter. 12

Arbetsplats Lämnade enkäter Besvarade enkäter Bortfall Arbetscentrum 3 3 0 Studentcentrum 10 9 1 Komvux 7 5 2 Infoteket 8 6 2 Aic Hyllie 10 3 7 Aic Fosie 2 1 1 Aic Centrum 2 2 0 Ams Storgatan 15 8 7 Ams Amiralen 10 7 3 Ams Gustav 10 0 10 Ams Triangeln 10 7 3 Totalt 87 51 36 6.6.Validitet och reliabilitet Validiteten inom undersökningen har jag försökt att säkra genom att relatera alla item i enkäten till examensarbetets frågeställningar och teoretiska utgångspunkter (se sidan 7-8). På det viset har jag fått en god överblick av att varje item har en innehållslig förankring till frågeställningar och teori. Reliabiliteten kan antas tillfredsställande eftersom jag arbetat med en enkät, där varje formulering inom varje item har prövats gällande möjliga tolkningar, och bundna svarsalternativ föreligger. 13

7. Teoriavsnitt 7.1. Vad är egentligen stress? Stress är kroppens sätt att skärpa eller öka sin beredskap för handling, när den utsätts för fysiska eller mentala påfrestningar. Själva ordet stress kommer av det latinska stringere som betyder dra åt. Ordet stress beskrivs också idag som ett begrepp som bland annat står för hög arbetsbelastning, tidsbrist och jäkt (Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, 2001) Jag har fått uppfattningen, efter att ha tagit del av en hel del litteratur om stress: att det är kraven från omgivningen (yttre krav) i form av krav från familjen, kraven från arbetsplatsen och våra krav vi har på oss själva (inre krav) som påverkar om vi upplever stress. Det är när kraven och förväntningarna inte stämmer överens med individens förutsättningar som ohälsa kan uppstå (Perski (2002), Blomkvist och Skoglund, (2007), Randall och Altmaier (1994), stress i arbetslivet (2007)). Effekten av stress visar sig inte enbart hos individen, utan får återverkningar även i arbetsgruppen och organisationen. Sjukvårdsupplysningens hemsida menade att stress uppkommer när man har ett stort behov av att hinna med mycket och ta hänsyn till olika krav och att kroppen då kan reagera med stress. Om man ofta reagerar med stark stress kan detta vara skadligt för kroppen. Vidare är det kraven som man själv eller andra ställer på sig själv, möjligheten till egen kontroll och hur gott skydd man har i form av sociala relationer som är de tre faktorer som tillsammans spelar roll för hus stressad man blir. (www.1177.se/artikel.asp?categoryid=25145&preview) När påfrestningar och kraven blir för mycket för kroppen att klara av resulterar detta i olika former av symptomen som jag skall ta upp längre fram. Viss stress kan vara positiv då det kan göra att man presterar bättre, men upplever individen för mycket stress under en längre period börjar kroppen reagera negativt på detta. Kroppen behöver återhämta sig efter en långvarig stressig period. 14

Är man stressad en längre period såsom flera månader utan återhämtning kan detta leda till att kroppen inte klarar av det och reagerar med olika symptom. Det är helt individuellt från varje individ vad just de upplever som negativ stress. Vissa klarar av stress bättre än andra, man reagerar också med olika symptom på samma sorts stress. Det behöver inte heller vara för stora krav från omgivningen som gör att vi upplever negativ stress, om man som individ ställer för höga krav på sig själv kan det också leda till negativ stress. En sak som är viktigt när man upplever stress under en länge period är ens sociala kontaktnät dvs. människor man har runt omkring sig. Det är väldigt viktigt att man har goda sociala relationer som kan stötta en när man har det jobbigt i exempelvis arbetslivet. Tillgång till och utnyttjande av goda sociala nätverk verkar skydda individer och grupper mot många slag av ohälsa och buffrar mot olika slags påfrestningar (Ahmad m.fl. (2005). Det är alltså inte mängden vänner eller kontakter man har som påverkar, utan vikten av bra och nära relationer där man kan få stöd och förståelse för den stressiga situationen man har. Randall och Altmaier (1994) menade att undersökningar har visat att de individer som har ett bra socialt nätverk, stöd från familj och vänner klarar av stress i perioder bättre än de utan stödet. De menade att de psykologiska sätten som omgivningen stöttar en är att man får ens stressiga och jobbiga situation belyst och bekräftat, känner oss älskade och accepterade av omgivningen. De talade om tre sorters stöd från omgivningen; ekonomiskt, älskade och stöttade och bekräftelse. Även stödet från chefer och arbetskamrater är en viktig del för att motverka negativ stress på arbetsplatsen. (Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (2001)). Det är viktigt att man får återkoppling för det arbete man utför av chefer och bekräftelse att man gör ett bra arbete. Även att man kan vända sig till chefen om man behöver hjälp att lösa en arbetssituation. Det är också viktigt att man har stöd av arbetskamrater i form att man kan ta hjälp av dessa när det gäller att lösa eventuella problem med arbetsuppgifter men även att man kan prata av sig, om man råkat ut för en jobbig arbetssituation och behöver få råd, stöd och mental avlastning. Överlag när det gäller välmåendet som individ och för att motverka negativ stress på arbetsplatsen är att det finns ett bra arbetsklimat med ett positivt bemötande och uppmuntran i arbetet. 15

7.2. Stressreaktioner Enligt den svenska stressforskaren Alexander Perski (2002) är kroppen väl utrustad för att klara av stora avvikelser från det normala. Kroppen klarar därför av en del påfrestning och avvikelse såsom stress. När påfrestning och avvikelse från det normala sker arbetar kroppen aktivt för att återställa balansen i kroppen. När kroppen under en längre period är utsatt för negativ stress och kroppen inte lyckas återställa den till det normala börjar kroppen påvisa olika symptom. Det finns en rad olika symptom som kan förekomma när individen upplever för mycket negativ stress och dessa kallas för stressreaktioner. De vanligaste stressreaktioner är: sömnrubbningar, koncentrationssvårigheter, irritation, nedstämdhet, ångest, gråtmildhet, minnesproblem, humörsvängningar och allmän olust inför fritid och arbete. 7.3. Utbrändhet Utbrändhet är ett tillstånd närmast total psykisk eller fysisk utmattning (Skoglund m.fl. (2007)). Andra vanliga begrepp är utmattningssyndrom, utmattningsdepression, stresskollaps eller det vanligaste att gå in i väggen. Detta är ett tillstånd när energin i kroppen är helt slut. Randall och Altimaier (1994) förklarade att det finns tre stadier innan kroppen blir utbränd. Alarm, kroppens initiala reaktion till stress: detta kan ske när vi blir stressade under en kort period, ibland bara ett par minuter. Sedan kommer motstånd, där kroppen upplever stress under en längre period och försöker motverka detta. Slutstadiet är kollaps, utbrändhet där kroppen inte klarar av stressen mer. Utbrändhet drabbar alltså personer som är stressade under en längre period utan att kroppen fått återhämtning sig. Till sist orkar kroppen inte mer och kroppens energi är helt slut. En utbränd person har svårt att koncentrera sig, har svårigheter med minnet, sömnsvårigheter och har även oftast kroppsliga besvär såsom värk och infektioner, (Skoglund m.fl. (2007)). En person som är utbränd kan inte arbeta utan kräver rehabilitering på ibland flera år och en del kan aldrig återhämta sig så pass att de kan arbeta heltid på en arbetsplats igen. En del kan inte återkomma till samma arbetsplats utan att det framkallar dåliga minnen och detta kan hämma rehabiliteringen. Här är stödet från arbetskamrater och chefer viktigt. 16

Det har blivit allt vanligare att folk blir sjukskrivna för en kortare eller längre period på grund av stress och i vissa fall utbrändhet. Detta innebär ökade kostnader för samhället i form av rehabiliteringskostnader, sjukpenning och en mängd andra utgifter i samband med en sjukskrivning. Eriksson (2004) visade en ökning av socialförsäkringens kostnader från 1992 med 62 miljarder till 2002 med 87 miljarder kronor. Hur mycket av dessa kostnader som har samband med sjukskrivning i samband med stress är någon man bara kan spekulera i då det inte finns några siffror och statistik på vilka siffror hör ihop med stress. 7.4. Vikten av egen kontroll Det finns en teori inom psykologi och sociologi som på engelska går under namnet locus of Control theory. Enligt teorin tänker människor, ofta omedvetet, olika på var kontrollen för det som händer i deras liv ligger. En person med ett externt locus of Control placerar kontrollen utanför sig och en person med ett internt locus of Control placerar den inom sig. Med detta menas att placerar man kontrollen utanför anser man att det är omgivningen som kontrollerar det som sker i ens liv. Placerar man kontrollen inom sig så har man tron att det är en själv som kontrollerar det som sker och har kontroll över det som händer i ens liv. Människor med ett internt locus of Control tenderar att belöna sig själva mer än vad de med ett externt locus gör. Båda typer av människor riskerar att känna negativa känslor. Den som tror att allt ligger utom ens egen kontroll känner ofta hopplöshet och vanmakt då man inte kan påverka sin situation. Den som tror att allt kan påverkas blir lätt frustrerad när det i praktiken inte går eller fylls av skuldkänslor över att det inte gick som tänk (http://blogg.expressiv.se/blog/archives/199). Locus of Control - teorin kan tillämpas på stress på följande sätt: om man som individ känner hopplöshet, vanmakt och känner att man inte kan påverka sin situation (exempelvis arbetssituationen) kan detta leda till att man känner negativ stress. Därför är en viktig faktor när det kommer till motverkning av negativ stress att man kan påverka sin arbetssituation på något vis. Att man i någon mån får bestämma hur och när någon arbetsuppgift skall utföras kan vara viktigt, då man på det viset kan påverka sin situation i viss mån. 17

Iwarson (2002) menade att de flesta av oss blir stressade när någon annan bestämmer över arbetssituationen och vill styra såväl arbetstakten som arbetsupplägget. Han menade att vi behöver ha en viss möjlighet att själva styra över vårt arbete för att må bra och fungera som bäst i arbetssituationen. 18

8. Resultat Undersökningsgruppen består av 51 personer (N=51). Ett visst internt bortfall föreligger, dvs. personer som deltagit i undersökningen har av en eller annan anledning valt att ej besvara någon eller några frågor. Antalet individer som har besvarat en specifik fråga framgår av n talen (n= ) i det följande. Med item menar jag enkätfrågor. 8.1. Könsfördelning I undersökningen deltog 35 kvinnor och 15 män. (n=50) 8.2. Subjektiv arbetsbörda Upplevelse av olika dimensioner av den subjektiva arbetsbördan har fokuserats inom följande item i enkäten: (Subjektiv = upplevda) Enkätfråga 1: Arbetstiden räcker till, för att jag ska hinna göra mina arbetsuppgifter. (n = 51) Instämmer 21 Instämmer delvis 18 Instämmer inte 12 21 av de 51 respondenterna upplever således att arbetstiden är tillräcklig för att de ska hinna fullgöra sina arbetsuppgifter, medan 30 av respondenterna i varierande grad upplever att arbetstiden är otillräcklig i relation till arbetsuppgifterna. Enkätfråga 2 Jag anser att jag har en arbetsmängd som känns acceptabel. (n=51) Instämmer 24 Instämmer delvis 15 Instämmer inte 12 19

instämmer instämmer delvis instämmer inte 24 av de 51 respondenterna anser att de har en arbetsmängd som känns acceptabel, medan 27 endast delvis eller inte alls instämde till att de har en arbetsmängd som känns acceptabel. Se diagram övan Enkätfråga 3: Jag använder min fritid för att klara av mina arbetsuppgifter (n=51) Instämmer 4 Instämmer delvis 12 Instämmer inte 35 4 av de 51 respondenterna använder sin fritid för att klara av sina arbetsuppgifter, medan 12 personer menade att de delvis gjorde det.35 respondenter svarade att de inte gjorde det. 20

8.3. Möjligheten till egen kontroll Möjligheten till egen kontroll inom arbetet har fokuserats inom följande item i enkäten: Enkätfråga 5: Jag har inflytande över när och hur mina arbetsuppgifter ska utföras (n=51) Instämmer 26 Instämmer delvis 21 Instämmer inte 4 instämmer instämmer delvis instämmer inte 26 av de 51 respondenterna anser att de har inflytande över när och hur deras arbetsuppgifter skall utföras. 21 av respondenterna instämde bara delvis i detta påstående och 4 personer menar att de inte alls har inflytande över sina arbetsuppgifter. Enkätfråga 12 Jag anser att det är jag som kontrollerar det som händer i mitt liv. (n=51) Instämmer 33 Instämmer delvis 17 Instämmer inte 1 33 av 51 respondenter anser att det är de som kontrollerar det som händer i deras liv. 17 anser det delvis och 1 respondent ansåg inte att det som händer i ens liv är kontrollerat av en själv. 21

Enkätfråga 20: Anser du att det är omgivningen som kontrollerar det som händer i ditt liv? (n=51) Instämmer 1 Instämmer delvis 14 Instämmer inte 36 1 av 51 respondenter ansåg att det är omgivningen som kontrollerar det som hände i dennes liv. 14 instämde delvis. Resterande 36 respondenter instämde inte alls till detta. 8.4. Krav från klienter Upplevelsen av krav från klienter har fokuserats inom följande item i enkäten: Enkätfråga 18 Jag kan leva upp till de krav mina klienter har på mig som studie- och yrkesvägledare. (n=49) Instämmer 28 Instämmer delvis 18 Instämmer inte 3 instämmer instämmer delvis instämmer inte 28 av 49 respondenter ansåg att de kunde leva upp till de krav klienterna hade på dem som studie- och yrkesvägledare medan 18 instämde delvis. 3 av 49 respondenter ansåg inte att de kunde leva upp till de kraven. 22

8.5. Krav från arbetsledningen Upplevelser om krav från arbetsledningen har fokuserat på följande item i enkäten: Enkätfråga 17 Jag anser att arbetsledningens krav på mig är acceptabla. (n=51) Instämmer 25 Instämmer delvis 20 Instämmer inte 6 25 av 51 respondenter ansåg att arbetsledningens krav var acceptabla, medan 20 ansåg det delvis. 6 av 51 respondenter ansåg att kraven från arbetsledningen inte alls var acceptabla. 8.6. Stöd från arbetsledningen Stöd från arbetsledningen har fokuserats inom följande item i enkäten; Enkätfråga 15 Jag får regelbunden återkoppling från min chef/arbetsledare på hur jag utför mitt arbete. (n=51) Instämmer 8 Instämmer delvis 36 Instämmer inte 7 instämmer instämmer delvis instämmer inte 23

8 av 51 respondenter får återkoppling från deras chef/arbetsledare på hur de utför sina arbeten. 36 av respondenterna instämmer delvis att de får återkoppling och 7 instämmer inte alls. 8.7. Krav från arbetskamrater Kraven från arbetskamraterna har fokuserats inom följande item i enkäten; Enkätfråga 13: Jag anser att mina arbetskamraters krav på mig är acceptabla. (n=51) Instämmer 45 Instämmer delvis 6 Instämmer inte 0 45 av 51 respondenter ansåg att kraven som arbetskamraterna hade på en var acceptabla. 6 respondenter ansåg att detta stämde delvis och det var inga respondenter som inte ansåg att kraven var acceptabla. 8.8. Stöd från arbetskamrater Stödet från arbetskamraterna har fokuserats inom följande item i enkäten; Enkätfråga 14 Jag kan få hjälp av mina arbetskamrater för att lösa mina arbetsuppgifter vid behov. (n=51) Instämmer 41 Instämmer delvis 10 Instämmer inte 0 41 av 51 respondenter kan få hjälp av sina arbetskamrater vid behov för att lösa en arbetsuppgift. Resterande 10 menade att detta stämmer delvis. Det var inga respondenter som ansåg att de inte kunde få hjälp. 24

8.9. Underlätta det dagliga arbetet Hjälpmedel som skulle underlätta det dagliga arbetet för studie- och yrkesvägledarna har fokuserats inom följande item i enkäten; Enkätfråga 16 Finns det någonting som skulle kunna göras ex: hjälpmedel som skulle kunna underlätta ditt arbete? (n=49) Instämmer 7 Instämmer delvis 11 Instämmer inte 31 7 av 49 respondenter anser att det finns hjälpmedel som skulle kunna underlätta deras arbete medan 11 instämde delvis och 31 ansåg att det inte fanns någonting som skulle underlätta deras arbete. 8.10. Kraven på sig själva Hur kraven studie- och yrkesvägledarna själva har på sig har fokuserats inom följande item i enkäten: Enkätfråga 7 Mina krav på mig själv inom arbetet känns rimliga. (n=51) Instämmer 32 Instämmer delvis 10 Instämmer inte 9 instämmer instämmer delvis instämmer inte 25

32 av 51 respondenter anser att krav de har på sig själva inom arbetet känns rimliga. 10 respondenter instämmer delvis och resterande 9 anser inte att kraven de har på sig själva inom arbetet känns rimliga. Enkätfråga 8 Jag har generellt höga krav på mig själv. (n=51) Instämmer 34 Instämmer delvis 14 Instämmer inte 3 34 av 51 respondenter har generellt höga krav på sig själva. 14 respondenter instämmer delvis och 3 respondenter har generellt inte höga krav på sig själva. 8.11. Stressrelaterade symptom Hur olika typiska stressymptom ser ut bland studie- och yrkesvägledare har fokuserats inom följande item i enkäten: Enkätfråga 10 Jag har hög sjukfrånvaro från mitt arbete? (n=51) Instämmer 0 Instämmer delvis 2 Instämmer inte 49 Inga av de 51 tillfrågade respondenterna har hög sjukfrånvaro från sitt arbete. 2 instämde delvis medan resterande 49 inte instämde alls. 26

Enkätfråga 11 Jag sover bra om nätterna. (n=51) Instämmer 37 Instämmer delvis 12 Instämmer inte 2 37 av 51 respondenter svarade att de sov bra om nätterna. Medan 12 instämde delvis och 2 respondenter inte instämde alls. Enkätfråga 9 Jag känner mig engagerad i det arbete jag gör på arbetsplatsen. (n=51) Instämmer 45 Instämmer delvis 6 Instämmer inte 0 45 av de tillfrågade respondenterna känner sig engagerade i det arbete de gör på sin arbetsplats. Resterande 6 kände sig delvis engagerade och det var inga som inte kände sig engagerade. Enkätfråga 4 Jag tänker ofta på någonting rörande mitt arbete när jag är ledig från det? (n=51) Instämmer 9 Instämmer delvis 25 Instämmer inte 17 27

instämmer instämmer delvis instämmer inte 9 av 51 respondenter svarade att de ofta tänker på någonting rörande sitt arbete när de var lediga från det. Medan 25svarade att de delvis gjorde det. Resterande 17 respondenter tänker inte på någonting rörande sitt arbete när de är lediga. Enkätfråga 6 Jag trivs med mitt arbete. (n=51) Instämmer 45 Instämmer delvis 6 Instämmer inte 0 Här svarade 45 av 51 tillfrågade respondenter att de trivs med sitt arbete, Resterande 6 instämde delvis och det var 0 respondenter som svarade att de inte trivs med sitt arbete. Enkätfråga 19 Känns det påfrestande för dig, att i arbetet träffa besvikna eller ledsna människor? (n=51) Instämmer 4 Instämmer delvis 22 Instämmer inte 25 28

8.12. Övriga synpunkter från respondenterna Följande citat är direkt tagna från respondenterna då de i slutet på enkäten fick möjlighet att skriva övriga synpunkter. I vissa fall har respondenterna haft synpunkter direkt till en fråga, då kommer jag att repetera vilken fråga på enkäten de har skrivit om: Under fråga 16; Finns det någonting som skulle kunna göras ex: hjälpmedel som skulle kunna underlätta ditt arbete? fler kollegor Just nu ansvarar jag för extremt många arbetssökande och arbetar inte specifikt med studie- och yrkesvägledning. Har en roll som generellt är i arbetet med matchning än i fokus (Arbetsförmedlingen) Frågorna är besvarade utifrån att jag tillhör din målgrupp utbildad studie- och yrkesvägledare men jag arbetar inte som studie- och yrkesvägledare (Arbetsförmedlingen) Man har en bra grund med studie- och yrkesvägledare utbildningen i arbete på arbetsförmedlingen I många av frågorna skulle svaren naturligtvis kunna utvecklas Under fråga 18; Jag kan leva upp till de krav mina klienter har på mig som studie- och yrkesvägledare? Renodlad studie- och yrkesvägledning bedrivs inte inom arbetsförmedlingen däremot info om arbetsmarknaden om krav/behov och vägarna ditt, antingen via reg. skolväsendet eller arbetsmarknads utbildning. Men förväntningarna är stora på vägledaren att kunna ge svar. Men vi ger verktygen! Renodlad studie- och yrkesvägledning bedrivs inte inom arbetsförmedlingen. Hade varit bättre om det varit en skala att svara på. Allt är inte svart/vitt. Svårt med endast tre svarsalternativ på dessa ibland små frågeställningar. På grund av underbemanning är arbetsbelastningen för närvarande hög. 29

9. Analys av resultaten Jag kommer i detta avsnitt att analysera resultaten jag har fått från min enkätundersökning och koppla detta till problemformulering och teori. Jag kommer här att analysera och diskutera de tolkningar och analysen jag gjort av resultaten. De respondenter som medverkade i min enkätundersökning visade sig må förvånansvärt bra. Majoriteten visade inga som helst symptom på stress och deras arbetssituation verkade också vara bättre än jag förväntat. Jag fann därför svårigheter i att koppla teorin till mina frågeställningar då det inte fanns några faktorer som verkar kunde påverka upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledaren och de flesta av mina frågeställningar var just hur olika faktorer påverkade upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledare. Det som kan ha påverkat mitt resultat är att min enkät undersökning endast bestod av tre svarsalternativ, någonting som vissa respondenter har skrivit om under övriga kommentarer. Det positiva med att endast ha tre svarsalternativ är att jag anser att respondenten tvingas ta ställning till en fråga mer än om det funnits exempelvis 5 eller 6 svarsalternativ. Då tror jag att fler hade svarat någonstans i mitten. Det hade också blivit svårare att presentera resultaten om det funnits fler svarsalternativ. 9.1. Stressrelaterade symtom Jag ställde en rad frågor i min enkät som var kopplade till typiska symptom på negativ stress. Jag ställde dessa frågor för att få en inblick i om studie- och yrkesvägledarna upplever negativ stress, för att i så fall försöka göra en koppling till varför denna negativa stress finns där. Jag frågade om respondenterna hade hög sjukfrånvaro från sina arbeten då hög sjukfrånvaro är vanlig symptom vid stress. Majoriteten svarade att de inte hade detta. Inte en enda respondent hade hög sjukfrånvaro ansåg de. Jag frågade även respondenterna om de sov bra om nätterna då problem med sömnen är en vanlig orsak vid stress. Majoriteten svarade att de sov bra om nätterna. En av mina enkätfrågor var om de kände sig engagerade i det arbete de gör på arbetsplatsen, då brist på engagemang också är typiska symptom vid stress. Här svarade majoriteten att de kände engagemang. Inga respondenter svarade att de inte kände engagemang i arbetet de gör på arbetsplatsen. 30

Att man ofta tänker på någonting rörande sitt arbete när man är ledig från det är också vanligt förekommande vis stress. En enkätfråga var därför om de gjorde detta. Majoriteten svarade att de delvis gjorde detta. Jag frågade även respondenterna om de trivdes med sina arbeten då stress kan vara en orsak till att inte trivas på sin arbetsplats. Majoriteten svarade att de trivdes med sina arbeten. Inte en enda respondent svarade att de inte gjorde detta. En enkätfråga var om det känns påfrestande att i arbetet träffa besvikna eller ledsna människor. Frågan är också kopplad till stress då påfrestning i arbetet kan leda till stress. Majoriteten av respondenterna tyckte inte att det var påfrestande. 9.2. Subjektiva arbetsbördan När det gäller den subjektiva arbetsbördan så pekar ett flertal teorier (Perski (2002), Iwarson (2002) och stress i arbetslivet (2007) på att om det upplevs att man har för stora krav och för stor arbetsbörda är detta yttre faktorer som kan leda till negativ stress. En av mina enkätfrågor handlade om arbetstiden och om den räckte till för att studie- och yrkesvägledarna hann med sina arbetsuppgifter. Merparten av respondenterna menade att arbetstiden räckte. Den frågan kan även knytas samman med om respondenterna använder sin fritid för att klara av sina arbetsuppgifter. Det svarade majoriteten på att de inte gjorde. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de hade en arbetsmängd som kändes acceptabel. Ett par respondenter hade på övriga kommentarer betonat att de hade extremt många arbetssökande just nu. En annan kommentar var att på grund av underbemanning var arbetsbelastningen för närvarande hög. Jag har gjort tolkningen att den subjektiva arbetsbördan påverkar upplevelsen av stress då all teori jag tagit del av pekar på detta. När det gäller studie- och yrkesvägledarna så har jag gjort den tolkningen att arbetsbördan och andra yttre faktorer som kan leda till negativ stress över lag inte fanns bland mina respondenter. 31

9.3. Möjligheten till egen kontroll Teorin poängterade vikten av egen kontroll som någonting som är väldigt viktigt när det kommer till att motverka negativ stress. Det är viktigt att kunna påverka sin arbetssituation i någon grad. Det finns annars risk att känna hopplöshet över sin situation då man inte kan påverka den och detta kan i sin tur leda till negativ stress. Flexibilitet var ett ord som var återkommande när jag tog del av litteratur om stress. Att man har flexibilitet att själv kunna bestämma när eller hur någon arbetsuppgift skall utföras kan vara avgörande för att motverka negativ stress. Enkätundersökningen som jag utförde visade att merparten av respondenterna hade inflytande över när och hur vissa arbetsuppgifter skulle utföras. Det var endast ett fåtal respondenter som inte hade inflytande över när och hur vissa arbetsuppgifter skulle utföras. Jag kan inte dra några slutsatser om de fåtal som inte har något inflytande skulle uppleva mer stress än de respondenter som har inflytande. Jag har dock gjort tolkningen från resultaten att de flesta som har deltagit i enkäten inte påvisar symtom på stress och de flesta trivs bra med sitt arbete. Då merparten av dem som deltagit i enkätundersökningen menar att de har inflytande över sin arbetssituation och teorin tydligt pekar på att det har stor betydelsen när det kommer till upplevelsen av negativ stress så har jag gjort den tolkningen att möjligheten till egen kontroll gällande stress är väsentlig när det kommer till upplevelsen av stress. Någonting som stärker detta argument är att det stora flertalet av respondenterna menade att det är en själv som kontrollerar det som händer i ens liv. Om nästan alla respondenter anser detta så påvisar detta ytterligare vikten av att kunna ha egen kontroll på något sätt. I min enkät ställde jag även frågan om respondenterna ansåg att det var omgivningen som kontrollerade det som händer i ens liv. Då teorin om locus of Control pekade på att en person som anser att det är omgivningen som kontrollerar det som händer i ens liv ofta känner hopplöshet då de inte kan kontrollera sin situation vilket i sin tur kan leda till negativ stress. Majoriteten ansåg inte att det var omgivningen som kontrollerade det som hände i ens liv. Detta kan även kopplas samman med egen kontroll och möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation då det annars kan leda till negativ stress. 32

9.4. Krav från klienter Teorier pekar på att om kraven från omgivningen är för stora (yttre krav) kan detta leda till negativ stress. Kraven som klienterna ställer på studie- och yrkesvägledarna skall vägledarna känna att de kan uppfylla för att undvika upplevelsen av negativ stress. En av mina enkätfrågor var om studie- och yrkesvägledarna kan leva upp till de kraven som klienterna har på dem. Majoriteten svarade att de kan leva upp till de kraven. Som jag nämnt tidigare så visade resultaten från enkäten inte på symptom på negativ stress bland studie- och yrkesvägledarna. Då majoriteten av studie- och yrkesvägledarna kan leva upp till de kraven som ställs på dem från klienterna så är min slutsats att krav från klienter påverkar upplevelsen av stress för studie- och yrkesvägledare då teorin också pekar på detta. 9.5. Krav från arbetsledningen Teorin pekar på att det skall finnas krav från arbetsledningen - dock inte få stora att de inte kan uppfyllas. Är kraven från arbetsledningen för stora kan detta leda till negativ stress. Arbetsledningen är också yttre krav som påverkar upplevelsen av negativ stress. Min enkätfråga var om arbetsledningens krav de hade var acceptabla. Majoriteten svarade att de ansåg att kraven var acceptabla. Som jag nämnt tidigare så har min enkätundersökning visat att studie- och yrkesvägledarna inte lider av typiska stressymptom överlag. 9.6. Stöd från arbetsledningen Stödet från arbetsledningen är viktigt, speciellt att man kan vända sig och få stöd i sitt arbete vid uppstådd av diverse svårigheter. Teorier visar att bristande stöd från arbetsledningen kan i sin tur leda till negativ stress. Det är även viktigt att man får återkoppling och bekräftelse att man gör ett bra arbete från arbetsledningen. För att få svar på denna var en av mina enkätfrågar om de får regelbunden återkoppling från sin chef/arbetsledare på hur de utför sitt arbete. Majoriteten svarade att de instämde delvis till detta. Att majoriteten har svarat att de delvis får återkoppling tolkar jag som att de på ett eller annat sätt ändå får någon form av återkoppling annars hade de svarat att de inte instämde alls. 33

Som jag tidigare skrivit har min enkätundersökning visat att studie- och yrkesvägledarna inte påvisar stress symptom överlag och majoriteten trivs med sina arbeten. 9.7.Krav från arbetskamrater Kraven från arbetskamrater på det arbete man utför ska finnas men kraven ska inte vara för stora. Är kraven så stora att de inte kan uppfyllas kan negativ stress uppstå, detta har de teorier jag tagit del av alla pekat på. För att få svar på denna fråga var en av mina enkätfrågor i min enkät om de ansåg att arbetskamraternas krav på en själv var acceptabla. Majoriteten svarade att de ansåg att kraven var acceptabla. Inga respondenter motsatte sig detta. Min tolkning med stöd av den teori som finns och som jag tidigare nämnt ett par gånger fanns inte symtom på negativ stress från studie- och yrkesvägledare i min undersökning. Krav från arbetskamrater påverkar upplevelsen av negativ stress för vägledarna enligt de teorier jag tagit del av. Jag har dock svårt att göra kopplingar mellan de resultat från min undersökning med de teorier jag tagit del av. 9.8. Stöd från arbetskamrater Det är väldigt viktigt att man har stöd från sina arbetskamrater på olika sätt. Både att man kan prata av sig vid exempelvis jobbiga situationer och att man kan få stöd gällande olika arbetsuppgifter. Har man inte stöd från sina arbetskamrater kan detta leda till negativ stress enligt de teorier jag har tagit del av. På min enkät frågade jag respondenterna om de kan få hjälp av sina arbetskamrater för att lösa en arbetsuppgift vid behov. Samtliga respondenter svarade att de kunde detta. Det var ingen respondent som inte kunde få hjälp av sina arbetskamrater. Som jag visade tidigare så har inte min undersökning påvisat att respondenterna upplever negativ stress. 34

9.9. Underlätta det dagliga arbetet Den vanligaste anledningen till varför negativ stress uppstår är när arbetsbelastningen är för hög under en längre period. Att försöka underlätta det dagliga arbetet kan därför vara väsentligt för att undvika uppkomsten av negativ stress. En fråga jag ställde i min enkät var om det fanns någonting som skulle kunna göras, ex: hjälpmedel som skulle kunna underlätta arbetet? Majoriteten svarade att det inte fanns någonting som skulle underlätta deras arbete. En respondent hade skrivit under övrigt att fler kollegor skulle underlätta det dagliga arbetet. 9.10. Kraven på sig själva Teorin som finns menar att för stor arbetsbördan inte alltid behöver vara problemet vid negativ stress. Det kan även bero på de inre kraven, de kraven vi har på oss själva. Är dessa krav för stora och inte uppfylls kan detta leda till negativ stress. Jag ställde följande enkätfrågor för att få svar på den frågan: om kraven på en själv inom arbetet känns rimliga och om de generellt har höga krav på sig själva. Majoriteten svarade att de kraven de har på sig själva inom arbetet känns rimliga. Majoriteten svarade också att de generellt har höga krav på sig själva. Att man generellt har höga krav på sig själv behöver inte betyda att kraven är för stora och orimliga. Majoriteten ansåg ändå att kraven de hade på sig själv inom arbetet känns rimliga. 35

10. Slutdiskussion och egen reflektion Jag måste börja med att jag blev väldigt förvånad när jag började detta arbete när det kom till tidigare forskning inom ämnet studie- och yrkesvägledare och stress. Jag trodde jag skulle finna många fler rapporter både internationella och svenska inom ämnet. Även att jag tog hjälp av en bibliotekarie och fick handledning av en som är kunnig inom att söka efter material resulterade inte i mycket material. Jag fick dock hjälp med olika sökord och annat som var av intresse för detta arbete. Jag trodde också att jag skulle finna många fler examensarbete som blivande studie- och yrkesvägledare gjort kopplade till stress. Jag fann ett som skrevs 2001. Det fanns dock hur mycket som helst att finna om ämnet stress både rapporter och böcker. När det kommer till min metod och hur jag valt att gå tillväga hade det varit intressant om jag haft med ett par intervjuer i detta arbete också för att kunna jämföra med de resultat jag fått fram. Även här var tidsbrist en faktor. Det hade också varit intressant om jag valt att låta alla som arbetade på arbetsförmedlingen, arbete och integrationscenter etc. oavsett utbildning att medverka i min enkät. Detta var någonting som jag funderade på ett tag men valde ändå att endast låta studie- och yrkesvägledare medverka. Det hade varit intressant att se om resultatet jag fick fram hade sett annorlunda ut om jag valt att gå tillväga på ett annat sätt. Jag är ändå nöjd att jag valde att endast studera vägledarna. Det som också bör nämnas är att flertalet av de personer som medverkade i min enkätundersökning (arbetsförmedlingen) inte arbetade som renodlade studie- och yrkesvägledare utan de var arbetsförmedlare. Jag valde ändå att låta dessa personer medverka i enkäten för jag anser att mycket av det som sker på arbetsförmedlingen med matchning etc. är väldigt likartad vad en studie- och yrkesvägledare faktiskt arbetar med. Vidare måste jag nämna att jag blev väldigt förvånad och glatt överraskad att studieoch yrkesvägledarna mådde så bra som de faktiskt gjorde. Några av respondenterna hade skrivit på övrigt att de hade en överbelastning och saknade kollegor men inte många spår av negativ stress till följd av detta kunde jag finna i resultatet av mitt arbete. Min bild när jag började studera stress och studie- och yrkesvägledare var att en följd att många fler blivit arbetslösa, till följd av att det just nu är dåliga tider i Sverige när det kommer till arbete, var att arbetsbelastningen skulle ha ökat märkbart på vägledarna och därmed ökat stressen för vägledarna. Detta visade sig inte alls vara fallet. 36