MKHV på väg till en robust identitet? rapport från följeforskningen

Sidan 1 av 10 JLM Konsult MKHV på väg till en robust identitet? rapport från följeforskningen December 2014 Ulf Hyvönen Jan Messing Innehåll Inledning... 2 Följeforskningens inriktning och genomförande... 2 Uppföljning verksamhetsplan 2014... 2 Synpunkter och iakttagelser från intervjuerna... 3 Synpunkter från driftsorganisationen... 3 FoU projekten... 4 Utvidgning och förändrad operativ organisation... 6 Följeforskarnas reflektion... 6 Ett förslag... 8 Litteratur... 9 Bilaga: LAIKA... 10

Sidan 2 av 10 Inledning Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa & Välfärd, MKHV, startade i februari 2013. Centrat är en del av den fördjupade samverkan som etablerats mellan Mälardalens högskola, Västerås stad och Eskilstuna kommun i det s.k. samhällskontraktet. Den övergripande målsättningen för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa och välfärd. Från starten har MKHV följts och utvärderats i form av följeforskning. Intentionen är att följeforskningen skall bidra med kunskaper och erfarenheter som stödjer centrats utvecklingsprocess för att nå uppsatta målsättningar. Detta är den tredje delrapporten och fokuserar på utvecklingen under 2014. Följeforskningens inriktning och genomförande Uppföljning/utvärdering i form av följeforskning innehåller både moment av kontroll och lärande. I denna rapport görs en uppföljning av verksamheten 2014 i förhållande till verksamhetsplanen. Dessutom riktas särskild uppmärksamhet på de två FoU- projekten som pågått under året. I ett avslutande och reflekterande avsnitt diskuteras hur MKHV kan gå vidare i sitt arbete med att forma sin identitet. Information för att belysa verksamheten har hämtats från MKHV s interna dokumentation och från intervjuer med de operativt verksamma samt med nyckelpersoner i de samverkande organisationerna. Till skillnad från tidigare intervjuomgångar har vi denna gång träffat medarbetare med närmare kontakt med den dagliga verksamheten. För att få information om arbetet i de två FoU- projekten, har vi intervjuat de två projektledarna samt en deltagare från Västerås respektive Eskilstuna. Intervjupersonerna har identifierats i samråd med MKHV s operativa medarbetare. Sammantaget har under november och december 16 personer intervjuats, 13 vid personliga möten och tre per telefon. Uppföljning verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen för 2014 fastställdes av styrgruppen i december 2013. På ett allmänt plan gavs uppgiften att ha en beredskap för att överväga konsekvenserna av en utvidgning av antalet aktörer, ytterligare kommuner eller landsting, i verksamheten. Under 2014 har både landstinget i Västmanland och Sörmland anslutits till samhällskontraktet och därigenom blivit en del i MKHV. Styrgruppsrepresentanter från de båda landstingen har nyligen utsetts och någon djupare diskussion om deras förväntningar på och roll i centrat har ännu inte förts. I verksamhetsplanen för 2014 formulerades fyra mål och tillhörande aktiviteter. Målen, aktiviteterna och våra kommentarer redovisas nedan. Skapa en långsiktigt hållbar struktur för samverkan inom hälsa och välfärd. Strukturen för samverkan består av att inom ramen för samhällskontraktet forma styrgrupp, operativ organisation samt professions- /nyckelpersonsgrupper inom fältet hälsa och välfärd. Under 2014 har professionsgrupperna och nyckelpersonsgrupperna funnits på plats och i funktion och styrgruppen har utvidgats genom att landstingen i Västmanland och Sörmland trätt in som aktörer i samhällskontraktet och därmed också i MKHV. Den operativa organisationen har ombildats på så sätt att den särskilda

Sidan 3 av 10 verksamhetsledarbefattningen har avvecklats. Funktionen ingår istället i uppdraget för samordnaren för professions- och VFU- utveckling. De resurser som frigjorts har använts för att tillsätta två kontaktpersoner på vardera 25 % i Västerås stad respektive Eskilstuna kommun. Dessa kontaktpersoner tillträder i januari 2015. I den ursprungliga operativa organisationen har också skett en del byten av personer. Vår bedömning är att den etablerade strukturen för samverkan kunnat upprätthållas trots de förändringar som skett under året. Man har i huvudsak gjort det som var planerat, samtidigt som det framåtriktade arbetet varit mer avvaktande. Detta beror, enligt vad vi erfarit, på att man velat invänta och göra de nya aktörerna delaktiga i framtidsplaneringen och att personalresursen varit begränsad. Skapa tydliga och långsiktigt hållbara kontaktvägar. I intervjuer med nyckelpersoner i de samverkande organisationerna och i samtal med de operativt ansvariga uttrycks att vägarna för kontakter gällande VFU och FoU- projekt är både kända och använda. Verka för kompetensutveckling, kompetensförsörjning samt kvalitetsutveckling inom verksamheterna. Under året har arbetet i denna del varit inriktat på att genomföra de tematiska studiedagar som formulerades och prioriterades av nyckelpersonsgruppen under 2013. Studiedagarna har dubblerats på så sätt att samma program har erbjudits i Västerås respektive Eskilstuna. Deltagandet från Eskilstuna har varit högt medan markant färre deltagit från Västerås. I intervjuerna har framhållits att de teman som valts varit de rätta. Enligt vår bedömning, har de pågående FoU- projekten god potential att på sikt främja kompetensutvecklingen hos de samverkande organisationerna. Skapa långsiktigt hållbar struktur för samverkan inom internationalisering inom hälsa och välfärdsområdet. Vi har inte uppfattat att man hos de samverkande parterna nått någon gemensam uppfattning om vad denna struktur skulle innehålla inriktningsmässigt och praktiskt. Synpunkter och iakttagelser från intervjuerna Som vi tidigare påpekat har vi denna gång intervjuat personer med en närmare koppling till den dagliga driften av verksamheterna i Västerås stad och Eskilstuna kommun: proaros, Attendo och verksamhetschefer. Vi har valt att redovisa deras synpunkter på MKHV under rubriken Synpunkter från driftsorganisationen väl medvetna om att de representerar sig själva och inte någon generell uppfattning hos sina respektive organisationer. Synpunkter från driftsorganisationen De intervjuade personerna har alla konkret deltagit i någon av MKHV s grupper: professionsgruppen/kontaktgruppen VFU eller FoU- projektens arbetsgrupper. De själva har genom detta en kännedom om MKHV även om den i flera fall är begränsad. Generellt sett bedömer de att kunskapen om MKHV i sina respektive organisationer som helhet är liten och att bilden av MKHV är vag: De som varit på studiedagarna vet att MKHV finns, det står för något om samverkan med Mälardalens högskola. Flera av intervjupersonerna berör svårigheten att marknadsföra MKHV i den egna

Sidan 4 av 10 organisationen eftersom det ännu inte vuxit fram någon tydlig bild av vad MKHV är och vad verksamheten är till för. På det personliga planet uppger man att det varit positivt att delta i grupperna: det har varit ett bra samtalsklimat, olikheterna mellan organisationerna har sporrat till fler idéer, samtalen har varit meningsfulla, gett djupare insikt i varandras världar, vi har blivit lyssnade till och det har blivit bra resultat. Men också att högskolan är en ö och det tar tid att lära känna deras språk. I fokus för diskussionerna har varit dels frågor kring den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, och dels hur seminariedagarna ska utformas till innehåll och form. FoU- projektens arbetsgrupper har fungerat som dörröppnare för genomförandet och aktivt medverkat i projektens work shops. Frågorna kring VFU:n är central och engagerar. VFU:n berör driftsorganisationerna på flera sätt: den rör personalförsörjningen och reser frågor om hur meningsfull kunskap och erfarenheter kan ges till studenten, hur man ska lösa uppgiften att handleda och ta hand om studenten i den löpande driften m.m. Inför det kommande arbetet ges flera förslag till angelägna utvecklingsområden där en fördjupad diskussion efterlyses: hur förstärka kunskapen och erfarenheten av teamarbete över professionsgränser under VFU- perioden, hur utveckla handledarrollen och lära av erfarenheter från andra professioner, hur ta hand om studenten och ge hen en större förståelse av verksamhetens och yrkesrollens funktion i vårdsystemet som helhet. Gruppens andra uppgift har varit att identifiera och prioritera innehållet i MKHV:s studiedagar. Detta är ett verksamhetsfält som har många aktörer och ett rikt utbud på utbildningar. Ur driftorganisationernas perspektiv finns ett begränsat utrymme såväl tidsmässigt som ekonomiskt till deltagande: orkar inte vara med på allt. Driften sätter gränser. Oberoende av driftsform ses kompetensutvecklingen som en nödvändig aktivitet för att upprätthålla och utveckla verksamheternas kvalitet. De teman som varit röda tråden under 2014 bedömer man har varit relevanta. Studiedagarna har dubblerats och arrangerats både i Eskilstuna och Västerås. Deltagandet från medarbetare i Eskilstuna har varit markant större än från Västerås. Skillnaden kan, enligt några av de intervjuade, ha samband med kommunernas olika organisationsformer. FoU projekten Vi har valt att särskilt uppmärksamma de två FoU- projekt som pågår inom ramen för MKHV. De tar en stor del av resurserna och är pionjärer för att utveckla en samarbetsform mellan högskola och verksamhetsfältet. Trots att projekten är mitt i genomförandet har vi valt att intervjua de båda projektledarna och deltagare från både Eskilstuna och Västerås. Projektet Kvalitetsregister som verktyg för lärande, utveckling och kvalitetsutveckling har fokus på de kvalitetsregister bland andra äldreomsorgen är ålagda att föra Senior alert, BPSD 1 och Palliativa registret. Projektets övergripande syfte är att ta fram och testa en modell för hur registren kan utgöra underlag och verktyg för lärande och verksamhetsknutet utvecklingsarbete. Projektet genomförs i tre etapper där den första ska ge en kunskapsöversikt och identifiera goda exempel. Med dessa kunskaper och egna erfarenheter som grund ska arbetet i etapp två utmynna i en arbetsmodell för äldreomsorgens systematiska kvalitetsarbete. I etapp tre ska arbetsmodellen testas och 1 BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens.

Sidan 5 av 10 utvärderas i två pilotförsök. Projektledaren är forskare vid Mälardalens högskola och för projektet finns en arbetsgrupp med två representanter från Västerås respektive Eskilstuna. Budgeten är 500 tkr. I intervjuerna med personer delaktiga i registerprojektet framhålls att detta är rätt typ av projekt. Verksamheterna lägger ner ett stort arbete på att föra registren och att upprätthålla förståelsen hos personalen varför detta är viktigt. En återkommande invändning från medarbetarna är att registreringen stjäl tid från arbetet med de äldre. Initialt definierades svårigheterna i den dagliga verksamheten att ta tillvara den information som registren gav. Utifrån detta inriktades arbetet i projektet på hur bygga en organisation som kan ta emot resultaten?. Genom kunskapssammanställningen har projektledaren sökt information och goda exempel på hur informationen från registren används i verksamheters utvecklingsarbete. Underlaget har använts för att inom projektgruppen, i form av en workshop, tydliggöra de framgångsfaktorer som karaktäriserar ett gott exempel. Exempel på faktorer är en tydlig och accepterad värdegrund, kvalitetsmedvetet ledarskap, etablerat teamarbete, kommunikation m.m. Framgångsfaktorerna används som bas för en implementeringsmodell, som syftar till att ge verksamhetsledaren vägledning i hens utvecklingsarbete. På detta sätt är tanken att registrens information ska kunna användas för förbättringar både verksamhets- och kvalitetsmässigt. Projektet står nu inför att testa implementeringsmodellen i två pilotförsök. Projektet FÖRST FÖRäldraSTöd är inriktat på en grupp föräldrar som med grund i psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning sviktar i sin omsorgsförmåga. Detta är en mångfasetterad grupp som möter behandlare från flera professioner i olika organisationer. Projektets syfte är att finna former för att upptäcka dessa föräldrar tidigt och arbetssätt för att förmedla stöd och träning med syfte att stärka deras omsorgsförmåga. Liksom tidigare projekt är också detta strukturerat i tre delar. Del ett ska ge en kunskapsöversikt baserad på såväl en litteraturgenomgång som på intervjuer med praktiskt verksamma som möter denna grupp. I del två ska projektet, med utgångspunkt i kunskapsöversikten, utarbeta verktyg för att tidigt upptäcka dessa föräldrar och utforma arbetssätt för att förmedla stöd till dessa. I den avslutande delen ska verktygen och arbetssätten testas och utvärderas i två pilotförsök. Projektledaren kommer från högskolan och till projektet är knutet en arbetsgrupp med representanter från de båda kommunerna. Projektets budget är 1 miljon kronor. Projektledaren för FÖRST- projektet upplever att detta projekt skiljer sig på avgörande punkter från forskningsprojekt han tidigare varit engagerad i. I detta sammanhang tar han som projektledare, och forskare, ett större ansvar för att projektgruppen och involverade medarbetare från verksamheterna förstår och är delaktiga i processen. Dessutom läggs större vikt på, jämfört med traditionella forskningsprojekt, att konkretisera de kunskaper och erfarenheter som vinns i projektet så att de blir användbara i verksamheternas vardagsarbete. Som forskare bidrar han till processen genom att systematiskt tillföra andras kunskaper, tematisera, förmedla sammanhang och helhetsbilder. I skrivande stund har kunskapsöversikten sammanställts. Denna, som också innefattar ett förslag till 10 programpunkter, har diskuteras i en workshop i december. I denna workshop medverkade projektets arbetsgrupp och andra yrkesverksamma med knytning till projektet problemställning. Tanken är att diskussionen i workshopen ska bidra till att utveckla de 10 programpunkterna, alla eller några, och att dessa sedan ska testas i två pilotförsök.

Sidan 6 av 10 I intervjuerna förmedlas erfarenheter man mött under genomförandet av projekten, och som påverkat de medverkande. Det tar tid att förstå högskolans språk och sätt att tänka, säger en. En annan utsaga pekar på förhållandet att det gäller att finna former för genomförandet som går att förena med driftens villkor. Projektledaren ger uttryck för utmaningen att balansera forskningsintresset med utvecklingsintresset, och den för högskolan aktuella frågeställningen hur få in erfarenheterna och kunskaperna i utbildningarna?. Men framför allt förmedlas att deltagandet hittills varit stimulerande och meningsfullt. Vi respekterar varandras perspektiv och ser att forskningen kan bidra till praktisk kunskap, säger en av intervjupersonerna. Följeforskarnas uppfattning är att de pågående projekten är rätt typ för MKHV de berör frågeställningar som är aktuella i flera verksamheter hos de samverkande organisationerna, tar sin utgångspunkt i det dagliga arbetet, använder sig av både akademins och verksamheternas kunskaper och erfarenheter samt har en tydlig plan för genomförandet. Utvidgning och förändrad operativ organisation Under året har landstingen i Västmanland och Sörmland inträtt som parter i Samhällskontraktet och därigenom också blivit en del av MKHV. Någon särskild och mer specifik diskussion om MKHV s roll och funktion i landstingens utvecklingssystem har ännu inte förts. För landstingens del handlar det i dagsläget om att söka förstå MKHV s inriktning och utröna på vilket sätt MKHV kan komplettera det rådande systemet för samverkan, kompetensförsörjning och utveckling. Informanterna lyfter fram några generella erfarenheter de bedömer ha relevans för den fortsatta diskussionen: fara i att MKHV söker spänna över för mycket, använda sig av de möjligheter som trepartssamverkan landsting, kommun och högskola ger inom ramen för MKHV. En stor och gemensam utmaning ser man i den framtida kompetensförsörjningen. Denna utmaning rör både utbildningarnas kvalitet och relevans för det kommande arbetslivet och landstingens och kommunernas förmåga att tillgodogöra sig medarbetarnas kompetens och fungera som attraktiva arbetsgivare. Från halvårsskiftet har MKHV s operativa organisation förändrats. Den särskilda verksamhetsledarfunktionen har tagits bort och de frigjorda resurserna kommer att användas för att tillsätta två kontaktpersoner, med 25 % tjänstgöring, hos Eskilstuna kommun respektive Västerås stad. De utsedda personerna påbörjar kontaktmannauppgiften från och med januari 2015 och diskussioner pågår för att tydliggöra deras uppdrag. Följeforskarnas reflektion I de tidigare följeforskningsrapporterna har vi i analysen använt oss av ett antal begrepp: Legitimitet, Auktoritet, Identitet, Kommunikation och Autonomi (LAIKA). 2 En beskrivning av begreppen finns som bilaga till denna rapport. Även i denna rapport kommer vi att använda begreppen och särskilt diskutera MKHV utifrån begreppet identitet. Vi menar att det är nödvändigt att samarbetsidén MKHV tydligt talar om vad man är och vad man är till för, och att detta på sikt är en förutsättning för att behålla och stärka sin legitimitet, d.v.s. samarbetsidéns existensberättigande. Vikten av detta förstärks av att samarbetsaktörerna vidgas till att också omfatta landstingen. 2 Hyvönen & Messing 2013

Sidan 7 av 10 En verksamhets identitet, vilket i detta fall baseras på en idé om ett jämställt samarbete, handlar om att man representerar något specifikt och att denna uppfattning delas av de samverkande aktörerna. I våra intervjuer framkommer att kännedomen om MKHV är låg och att man upplever det svårt att marknadsföra MKHV så länge verksamhetsidén är otydlig. I det långa loppet gör otydligheten det svårt för samarbetsparterna att värdera samarbetets värde och ytterst dess existens. Vi antar att det inför tillkomsten av MKHV fanns ett ställningstagande till att det rådande systemet för att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildning och forskning inom området hälsa och välfärd behövde stärkas och eventuellt kompletteras. Men i vad och på vilket sätt MKHV ska bidra är fortfarande en utmanande fråga. I verksamhetsplanen för 2014 är fyra målsättningar formulerade: struktur för samverkan, hållbara kontaktvägar, kompetensutveckling kompetensförsörjning - kvalitetsutveckling inom verksamheterna, samverkan inom internationalisering inom hälsa och välfärdsområdet. Vår farhåga är att målformuleringarna är för vida och för allmänna för att ge förutsättningar att forma en tydlig identitet för samverkansidén MKHV. Enligt vår uppfattning står MKHV s utvecklingsprocess inför uppgiften att radikalt avgränsa och fokusera verksamhetsidén till uppgifter och arbetssätt där resultaten tillför mest värde för de samverkande organisationernas utvecklingsarbete. Avgränsningsproblematiken är inte unik för MKHV och har tacklats på flera olika sätt. Ett har varit och är att utgå från brukar- /klient- /patientgrupper och formulera utvecklingsuppgifterna ur deras livssituation och behov. En annan uppdelning tar avstamp i samhällsorganisationernas och professionernas uppdelning och organisering för att på bästa sätt möta medborgarnas behov. En tredje strategi, vilken vi bedömer ha relevans för kompetenscentrum MKHV, är att anlägga ett kunskapsperspektiv på avgränsningsproblematiken. Frågan att ställa är om samverkan i MKHV ska bidra till den vetenskapliga kunskapsbildningen inom fältet eller sprida den kunskap som finns? Eller är uppgiften att medverka till att kunskapen kommer i arbete i verksamheterna? Det finns välgrundade argument för alla de nämnda perspektiven. Dessutom har en rad aktörer, såväl internt i organisationerna som externt etablerade, definierat sin verksamhet utifrån något av perspektiven. Det är i dessa komplexa sammanhang MKHV:s identitet ska utmejslas. Vi tror att en väg för att finna avgränsning och fokusering för samarbetet i MKHV är att använda sig av den unika position MKHV har i skärningspunkten mellan de samverkande aktörerna: kommunerna, landstingen och högskolan. I skärningspunkten finns överlappningar där utvecklingsuppgiften är av intresse för alla och svårligen kan bearbetas utan vars och ens medverkan. Ett exempel är kompetensförsörjningen i allmänhet och frågor kring VFU i synnerhet. Andra exempel är de nu pågående FoU- projekten. Föräldragruppen som står i centrum i FÖRST- projektet är aktuella inom flera kommunala och landstingskommunala verksamheter. De register som används som underlag i registerprojektet och problematiken att få dessa informationskällor att bli praktiskt användbara kunskaper finns hos både landstings- och kommunverksamheter. Båda projekten berör också medarbetare i verksamheterna från flera professioner. De tre exemplen har också relevans för högskolans utveckling av utbildningarna VFU:n som en integrerad del av professionsutbildningarna och projekten genom den kunskap och erfarenhet som byggs inom projektens ram. En strategi att begränsa sig till projekt i skärningspunkten ger ändå möjligheter att testa angelägna utvecklingsidéer. Det är och förblir en central uppgift för dialogen i den etablerade samverkansstrukturen att finna, formulera och prioritera utvecklingsidéerna.

Sidan 8 av 10 I vår förra följeforskningsrapport diskuterade vi begreppen reproduktivt eller anpassningsinriktat lärande respektive kreativt eller utvecklingsinriktat lärande. 3 Varje organisation har behov av en kontinuerlig kompetensförsörjning medarbetare slutar, nya ska tas in och läras in i verksamhetens uppgifter. Detta är en stor och viktig uppgift där vi ser högskolorna och interna och externa utbildnings- och fortbildningsorganisationer som huvudaktörer. Liksom Ellström är vår erfarenhet att starka krav från den dagliga driften gör att denna form av lärande, det reproduktiva lärandet, prioriteras. 4 För att hålla en organisation och dess verksamheter vitala behöver båda lärprocesserna finnas, och det är ofta svårt att finna engagemang och utrymme för det utvecklingsinriktade lärandet. Vi ser en möjlighet till att samverkan i MKHV inriktas på det utvecklingsinriktade lärandet. Det vill säga ger sig i kast med angelägna frågeställningar och utmaningar, som formuleras i jämställd samverkan, där svaret inte är givet. För att nå framgång krävs kunskap och erfarenheter från såväl forsknings- som verksamhetsvärlden, och dessutom mod att utforska det som utmanar den rådande tankeramen. I detta avseende ser vi FoU- projekten som intressanta exempel på ambitionen att utveckla både kunskap och handlingsverktyg för verksamheterna. I en förlängning - och i den bästa av världar - har dessa utvecklingsprojekt möjlighet att få en fortsättning i form av storskalig implementering, det vill säga en form av reproduktivt lärande. Projektens kunskaper och erfarenheter kan också användas för en utveckling av utbildningarna och eventuellt vara källa till att formulera relevanta forskningsfrågor. Ett förslag Vårt resonemang kan sammanfattas i ett förslag, som kan tjäna som utgångspunkt för det fortsatta arbetet att forma MKHV s identitet. MKHV är: En samverkansmiljö för FoU- projekt i skärningspunkterna mellan organisationerna som har ett anslag av utvecklingsinriktat lärande. Ett MKHV- projekt ska utforma, pröva och eventuellt resultera i koncept för förändrade arbetsformer, arbetsmodeller, arbetsverktyg, samarbetsformer o.s.v. Samtidigt ska projektet ge en kunskapsuppbyggnad som kan användas i utvecklingen av utbildningar och eventuellt till att formulera forskningsfrågor. Enligt vår tanke är MKHV inte en operativ del i kompetensförsörjningen - det reproduktiva lärandet. I detta fält ser vi högskolor, gymnasieskolor samt interna och externa utbildningsanordnare som huvudaktörer. Vi ser inte heller MKHV som en operativ implementerings- eller forskningsorganisation. Implementeringsfrågorna är enligt vårt perspektiv främst ett ansvar för linjeorganisationen och dess stödfunktioner liksom forskningsfrågorna är en angelägenhet för högskolesystemet. 3 Hyvönen & Messing 2014 4 Ellström 2002

Sidan 9 av 10 Vår bedömning är att en utveckling i denna riktning stärker möjligheterna för samverkansidén MKHV att bygga en tydlig och robust identitet. Därigenom tydliggörs samverkansmiljöns förmåga att göra nytta och därmed att kunna värderas av de samverkande parterna. En värdering som på sikt är nödvändig för att pröva idéns hållbarhet dess legitimitet. Och goda förutsättningar finns för via våra intervjuer och genomgång av dokumenten kan vi konstatera att idén om MKHV är levande liksom tanken om jämställd samverkan. Litteratur Ellström P- E (2002) Lärande i spänningsfältet mellan produktionens och utvecklingens logik. Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur. Hyvönen U & Messing J (2014) MKHV ett år rapport från följeforskningen. JLM Konsult, Ludvika. Hyvönen U & Messing J (2013) MKHV ett kompetenscentrum i vardande. JLM Konsult, Ludvika. Hyvönen, U; Blom, B och Westerberg, K (2004, red) FoU i det sociala arbetets tjänst. En reflekterande antologi och forsknings- och utvecklingsarbete i socialtjänsten. UFFE, Umeå socialtjänst. Odbratt G (1998) Om praktikrelaterade forskningsmiljöer. Erfarenheter från lokala projekt. Utvecklingsenheten, Socialstyrelsen.

Sidan 10 av 10 Bilaga: LAIKA Laika är en akronym för begreppen Legitimitet, Auktoritet, Identitet, Kommunikation och Autonomi. Dessa begrepp tjänstgör som tankeverktyg och kan användas som stöd för att tydliggöra en verksamhets existentiella förutsättningar och relationer till omgivningen. Man kan säga att de fungerar som orienteringspunkter för en verksamhet och avspeglar olika grundförhållanden man behöver förhålla sig till, inte minst i en ny verksamhet som ska försöka etablera sig. 5 Legitimiteten utgår ifrån en värdering av relationen till en dominerad eller önskad ordning. För att MKHV ska kunna etablera sig och överleva behöver verksamheten ha en tillräckligt stark legitimitet, i första hand från ägare och finansiärer. Viktiga frågor att ställa sig är hur verksamheten får sin legitimitet, från vem och på vilket sätt det sker. Legitimiteten är i sin tur nära kopplad till frågan om auktoritet, d v s den ställning och det anseende som verksamheten och dess företrädare har hos ledning, verksamhet och intressenter i omgivningen. Medan legitimiteten betecknar tillhörigheten till en given struktur eller ordning, bygger auktoriteteten på ett erkännande att det ligger något betydelsefullt i det som man gör eller uttrycker. Ytterligare ett villkor för verksamhetens möjligheter att hävda sig och utvecklas är att den har en tillräckligt tydlig och stark identitet. Det betyder att den representerar något som är specifikt och någorlunda likartat i omgivningens ögon och att den bilden stämmer överens med den bild de som driver verksamheten har av vad de gör. Den fjärde aspekten handlar om kommunikation. Den kommunikativa förmågan hos verksamhetsledare och medarbetarna har stor betydelse för verksamhetens trovärdighet och legitimitet. FoU- arbete handlar i hög grad om samarbete. Samarbete byggs på goda relationer. Goda relationer kräver tillit och den skapas ofta i det goda samtalet. En viktig tillgång i sammanhanget kan sammanfattas med uttrycket att tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin. Autonomi, slutligen handlar om de frihetsgrader man har i verksamheten gentemot ägare och ledning. Det gäller exempelvis i vilken utsträckning man tillåts formulera sina egna mål, välja vilka uppdrag man ska arbeta med och vilka arbetsmetoder man ska använda. 5 Odbratt (1998) använde de fyra första begreppen i sin analys av samspelet mellan forskare och praktiskt verksamma i socialtjänsten. I antologin om FoU- miljön UFFE (Hyvönen et al, 2004) utgick författarna från samma begrepp men lade även till ett femte begrepp: autonomi.