MKHV ett kompetenscentrum i vardande
|
|
- Sebastian Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sidan 1 av 9 JLM Konsult MKHV ett kompetenscentrum i vardande September 2013 Ulf Hyvönen Jan Messing Innehåll Bakgrund... 2 Uppdraget... 2 Ansats... 3 Genomförande... 3 LAIKA... 3 Intervjuerna det vi hört och förstått så här långt... 4 Följeforskarnas reflektioner med policyimplikationer... 6 Legitimitet... 6 Auktoritet... 7 Identitet... 7 Kommunikation... 7 Autonomi... 8 Policyimplikationer... 8
2 Sidan 2 av 9 Bakgrund Sedan 2009 har Mälardalens högskola, Västerås stad och Eskilstuna kommun ett avtal om fördjupad samverkan Samhällskontraktet. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Inom Samhällskontraktet formades fyra sektorsgrupper, bl.a. Äldreomsorg och socialt arbete. Efter ett utredningsarbete beslöt Samhällskontraktets styrelse sommaren 2012 att inrätta ett kompetenscentrum inom hälso- och välfärdsområdet. Detta innebar att sektorsgruppen Äldreomsorg och socialt arbete från och med januari 2013 övergick till att bli Mälardalens kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) vid Akademin för hälsa, vård och välfärd inom Mälardalens högskola. Den övergripande målsättningen för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa och välfärd. I utredningsarbetet som föregått etableringen av MKHV har identifierats tre samverkansområden som svarar mot gemensamma behov hos de samverkande organisationerna: lärande organisationer, forskning och utveckling och internationalisering. Under 2013 är huvuduppgiften inom MKHV att etablera kompetencentret med avseende på inriktning, arbetsformer, organisation med mera. Syftet med denna rapport är att bidra till den pågående etableringsprocessen. Uppdraget I mars 2013 fick JLM Konsult i uppdrag att följa och utvärdera MKHV i form av följeforskning. 1 Uppdraget genomförs av Ulf Hyvönen och Jan Messing. Förutom den kontrollerande ansats som alltid finns i en utvärdering innebär uppdraget att utgöra ett processtöd till aktörerna i MKHV. Detta motiverar också valet av följeforskningen som strategi, eftersom den lägger stark tonvikt vid lärande och kunskapsförmedling. Det finns en omfattande vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om projekt och projektarbete och likaså om uppföljning och utvärdering. Dessa kunskaper är viktiga för dem som leder och styr projekt. Vi ser en uppgift i följeforskningen att förmedla sådana relevanta forskningskunskaper, som kan bidra till att kvalitativt stödja projektets arbete och stärka förutsättningarna att nå uppsatta mål. Oftast hör det till projektets förutsättningar att agera i situationer med stora osäkerhetsmoment. Sällan ställs projektledning och styrgrupp inför valet mellan tydliga alternativ. Istället handlar det ofta om att på ett omdömesgillt sätt göra det som framstår som lämpligast och ibland agera på det sätt som i situationen är möjligt. En viktig funktion för följeforskningen är, enligt vårt sätt att se, att systematiskt fånga upp de erfarenheter och kunskaper som skapas i projektet och återföra dessa till dem som är strategiskt och operativt ansvariga för projektets genomförande. Detta utan att överge utvärderingens kontrollerande uppgift. Särskilt i komplexa projekt, som det är frågan om i detta fall, där syftet handlar om att påverka och förändra samarbetsformerna i och mellan flera etablerade organisationer och att främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet. Vi lägger därför också stor vikt vid hur uppdraget genomförs och vill särskilt betona betydelsen av att det genomförs i en uppriktig dialog med projektets aktörer och finansiärer. 1 Se Svensson et al 2009
3 Sidan 3 av 9 Planering av följeforskningens inriktning har gjorts i samverkan med operativt aktiva i MKHV och förankrats i dess styrgrupp. Ansats Utgångspunkten för utvärderingen är en ambition att identifiera de centrala aktiviteter som ingår i den verksamhet som ska granskas (MKHV) och hur dessa olika delar förmodas hänga ihop. Det handlar om att rekonstruera en tankemodell eller tankekarta som beskriver hur den planerade verksamheten ( programmet ) är tänkt att fungera. Ett sådant här modellbygge brukar kallas programteori (ref till Hansen & Vedung 2010; Karlson Vestman, 2011) En programteori är inte någon vetenskaplig teori i vanlig mening, utan en beskrivning av hur genomförandet av ett projekt eller en verksamhet är tänkt att gå till, hur och när olika insatser eller åtgärder ska genomföras och vad de förväntas leda till. Det handlar om att formulera en kedja av antaganden som länkar samman aktiviteterna i en verksamhet eller ett projekt med dess resultat. För utvärderaren kan en sådan tankekarta tjäna som redskap för att analysera vad som kan vara centrala moment i den verksamhets som ska granskas. Det ger också en möjlighet att diskutera logiken bakom hur verksamheten är uppbyggd och förväntas fungera, liksom att fundera över tänkbara alternativ för hur den skulle kunna utformas. Någon allmängiltig generalkarta finns inte utan det finns flera, beroende på vem som konstruerar den. Idéerna om hur logiken ser ut och vilka komponenter som är viktigast kan variera mellan olika aktörer och intressenter. Hur framgångsrikt ett projekt eller program blir kan bland annat förstås i termer av hur pass samstämmiga bilder som finns mellan beslutsfattare, genomförare och målgrupper. Den programteoretiska ansatsen gör det möjligt att göra jämförelse mellan hur en intervention/satsning var tänkt att gå till, hur den faktiskt gått till och med vilket resultat. Genomförande Information för att orientera sig om MKHV vad som är idén med verksamheten (preliminära programteorin) har samlats genom dokument och intervjuer. Informanter har varit nyckelpersoner i MKHV s kärna, det vill säga möjliggörarna i form av ansvariga chefer hos de tre samverkande organisationerna samt de operativt aktiva i centret. Intervjuerna har genomförts på plats i Västerås och Eskilstuna och varit tematiska med frågor om: satsningens idé, MKHV s bidrag till den egna organisationen, synen på uppbyggnadsprocessen och visionen om MKHV på kort och lång sikt. Dessa teman är valda utifrån bedömningen att de kan ge relevant information om nyckelpersonernas programteorier som kan användas i det pågående uppbyggnads- arbetet. I vår bearbetning av informationsmaterialet har vi tagit tankemässigt stöd i LAIKA, som ur vår erfarenhet, ringar in faktorer som en miljö som MKHV har att tänka på och förhålla sig till. LAIKA Laika är en akronym för begreppen Legitimitet, Auktoritet, Identitet, Kommunikation och Autonomi. Dessa begrepp tjänstgör som tankeverktyg och kan användas som stöd för att tydliggöra en verksamhets existentiella förutsättningar och relationer till omgivningen. Man kan säga att de fungerar som orienteringspunkter för en verksamhet och avspeglar olika grundförhållanden man behöver förhålla sig till, inte minst i en ny
4 Sidan 4 av 9 verksamhet som ska försöka etablera sig. 2 Legitimiteten utgår ifrån en värdering av relationen till en dominerad eller önskad ordning. För att MKHV ska kunna etablera sig och överleva behöver verksamheten ha en tillräckligt stark legitimitet, i första hand från ägare och finansiärer. Viktiga frågor att ställa sig är hur verksamheten får sin legitimitet, från vem och på vilket sätt det sker. Legitimiteten är i sin tur nära kopplad till frågan om auktoritet, d v s den ställning och det anseende som verksamheten och dess företrädare har hos ledning, verksamhet och intressenter i omgivningen. Medan legitimiteten betecknar tillhörigheten till en given struktur eller ordning, bygger auktoriteteten på ett erkännande att det ligger något betydelsefullt i det som man gör eller uttrycker. Ytterligare ett villkor för verksamhetens möjligheter att hävda sig och utvecklas är att den har en tillräckligt tydlig och stark identitet. Det betyder att den representerar något som är specifikt och någorlunda likartat i omgivningens ögon och att den bilden stämmer överens med den bild de som driver verksamheten har av vad de gör. Den fjärde aspekten handlar om kommunikation. Den kommunikativa förmågan hos verksamhetsledare och medarbetarna har stor betydelse för verksamhetens trovärdighet och legitimitet. FoU- arbete handlar i hög grad om samarbete. Samarbete byggs på goda relationer. Goda relationer kräver tillit och den skapas ofta i det goda samtalet. En viktig tillgång i sammanhanget kan sammanfattas med uttrycket att tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin. Autonomi, slutligen handlar om de frihetsgrader man har i verksamheten gentemot ägare och ledning. Det gäller exempelvis i vilken utsträckning man tillåts formulera sina egna mål, välja vilka uppdrag man ska arbeta med och vilka arbetsmetoder man ska använda. Intervjuerna det vi hört och förstått så här långt De ansvariga cheferna och en av de operativt verksamma har varit aktivt involverade i den process som resulterat i beslutet att inrätta MKHV. Detta arbete och de dokument som upprättats är kända av såväl de som deltagit som de som kommit till MKHV i ett senare skede. I intervjuerna har vi uppfattat att det finns en samstämmighet kring de grundläggande tankar och idéer som formulerats i dokumenten. Intervjupersonerna uttrycker tydligt en vilja att bygga en långsiktig och hållbar samverkan mellan kommunerna och högskolan inom ramen för MKHV. Vi har uppfattat att organisationernas tidigare erfarenheter av FoU- miljöer har påverkat de initiala valen av organisatorisk tillhörighet och tänkt inriktning. Uttrycket jämställd samverkan har nämnts spontant av alla intervjupersonerna. Som vi förstår det är det en vägledande tanke för den grundläggande relation man strävar efter att skapa och upprätthålla parterna emellan. Några av intervjupersonerna poängterade de förpliktigande krav på de samverkande organisationerna som följer av detta samverkansideal. Likaså betonades de förväntningar och krav som ställs på de operativt aktiva i MKHV att etablera och upprätthålla detta samverkansideal. I flera intervjuer reflekterade informanterna över de möjligheter och svårigheter som präglar uppbyggnaden av en verksamhet som MKHV. De flesta hade många erfarenheter 2 Odbratt (1998) använde de fyra första begreppen i sin analys av samspelet mellan forskare och praktiskt verksamma i socialtjänsten. I antologin om FoU- miljön UFFE (Hyvönen et al, 2004) utgick författarna från samma begrepp men lade även till ett femte begrepp: autonomi.
5 Sidan 5 av 9 av att etablera nya verksamheter. En återkommande strategi, från både möjliggörare och operativt aktiva var att under denna uppbyggnadsfas visa aktivitet och göra nytta. Detta framhölls som en strategi för att hos bland annat den politiska sfären få förutsättningar att fortsätta etableringen av MKHV. En andra uttalad strategi är att forma MKHV i kretsen MDH, Västerås stad och Eskilstuna kommun. En diskussion om eventuell geografisk utvidgning kommer i ett senare skede. Såväl möjliggörare som operativt aktiva uttrycker i intervjuerna att de ser positivt på rekryteringen till den operativa gruppen; ett bra gäng, öppenhet inför varandra, rik på idéer, engagemang för uppgiften. I intervjuerna, maj 2013, framkom dock en viss oro för hur rekryteringen och etableringen av kontaktpersoner skulle lyckas. MKHV s operativa bemanning består av 1,5 årsarbetare. I intervjuerna saknar vi utsagor om vad som är realistiska förväntningar på MKHV på kort och lång sikt. Vi ställer oss den retoriska frågan vad som är möjligt för 1,5 årsarbetare, styrgrupp och ett antal kontaktpersoner att åstadkomma i tre stora organisationer med mer än 8000 medarbetare och mycket diversifierad verksamhet? Vad är rimligt att hinna med under ett år? Finns: vilja att bygga ett långsiktigt och hållbart samarbete i MKHV erfarenheter från tidigare FoU- miljöer medvetenhet om uppbyggnadsfasens svårigheter uppslutning kring tanken om jämställd samverkan strategi att börja i kretsen MDH, Eskilstuna, Västerås för att därefter eventuellt diskutera geografisk utvidgning tanke om att visa aktivitet och nytta som strategi för etablering tillfredsställelse kring rekryteringsarbetet initialt, men viss oro för etableringen av kontaktpersoner idéer och engagemang Saknas: realism i tid och möjligheter att kreera idéer och mobilisera adekvata kompetenser
6 Sidan 6 av 9 Följeforskarnas reflektioner med policyimplikationer Ur den information som vi fått genom dokument och intervjuer, har vi sökt sortera fram det vi bedömer relevant och angeläget i det uppbyggnadsskede MKHV befinner sig. Vi har använt LAIKA som ett tankeverktyg och stöd för att inte tappa bort relevanta faktorer. Legitimitet och identitet bedömer vi vara särskilt centrala aspekter i den tidiga utvecklingsfas MKHV s befinner sig i. Legitimitet Då MKHV är på väg att etablera sig som ett kompetenscentrum sker det på en arena där flera aktörer redan idag är verksamma med mer eller mindre likartade uppdrag. Vi tänker på organisationernas egna utvecklings- och utbildningsavdelningar, existerande projektsamarbeten och nätverk, FoU- miljöer, andra delar i MDH, andra högskolor och universitet, konsulter Dessa aktörer ingår i ett existerande system som formats för att understödja utvecklingen - ur en mängd aspekter - av hälso- och välfärdsområdet. Ställningstagandet att bilda MKHV innebär att de möjliggörande organisationerna har gjort bedömningen att stödsystemet i något avseende behöver revideras eller kompletteras. Det är inte självklart att denna bedömning delas av andra aktörer eller alla delar av organisationernas verksamheter. Detta innebär att en central fråga i etableringsfasen är om MKHV tillåts vara en aktör i systemet? Det vill säga har legitimitet att existera och verka. Legitimitet ges inte generellt och villkorslöst, utan är nära kopplat till den inriktning, roll och funktion verksamheten förväntas upprätthålla det vill säga verksamhetens identitet. Den identitet, som växer fram inom MKHV, kommer att användas och bedömas olika av de skilda aktörerna och verksamheterna. Var och en kommer att ge legitimitet utifrån den egna rationaliteten och vilken nytta MKHV s aktiviteter har för den egna verksamheten/praktiken: politikerns, förvaltningens, professionens, utbildarens, forskarens o.s.v. I den fortsatta etableringsprocessen är det en central uppgift att söka tydliggöra för sig själv och andra de strategiska val som mejslar fram vad MKHV ska vara. En tydlig identitet gör det lättare att identifiera vilka aktörer och verksamheter som kan och har mandat att de den legitimitet MKHV behöver. Tydligheten minskar också risken att bygga upp orealistiska förväntningar. I dagens uppbyggnadsskede behöver MKHV legitimitet att verka och tid för att forma sin organisation och verksamhet. Ett utvecklingsprojekt som etableringen av MKHV är behöver beskyddare för att ha förutsättningar att utmana det bestående. 3 Inledningsvis vilar det i hög grad på styrgruppen och de samverkande organisationernas chefer att ge detta skydd och föra MKHV s talan. I intervjuerna framhålls att MKHV genom olika aktiviteter ska synas och göra nytta. Därigenom är tanken att verksamheten ska vinna legitimitet och stärka sina möjligheter till fortsatt existens. Som följeforskare kan vi både instämma och signalera en viss tvekan inför denna strategi. Det är nödvändigt att den blivande organisationen förmår skapa olika aktiviteter. Det är genom att göra man lär och därigenom stegvis formar verksamhetens inriktning och arbetsformer. Aktiviteterna kan dock inte vara vilka som helst. Alltför stark betoning av aktivitet och nytta driver mot att genomföra lätta aktiviteter, att fånga möjligheter i flykten och riskerar då att försvaga den 3 Johansson et al 2000
7 Sidan 7 av 9 övergripande målsättningen att bygga en långsiktig och hållbar samverkan. I ett uppbyggnadsskede ska många övertygas om relevansen och nyttan av MKHV. Det ligger nära till hands att väcka förhoppningar som visar sig svåra att infria och därmed risk för att förlora i trovärdighet. En tredje fara ligger i att alltför stor bevisbörda för verksamhetens existens läggs på de operativt aktiva. Än en gång: det vilar i hög grad på styrgruppen och de samverkande organisationernas chefer att agera beskyddare. Auktoritet Initialt präglas MKHV av den kunskap, erfarenhet och kompetens som de operativa medarbetarna besitter. Det är i hög grad de som ger verksamheten dess auktoritet. På sikt är det viktigt att verksamhetens auktoritet bärs upp i en vidare krets. I första hand tänker vi på kontaktpersonernas kunnande och kompetens liksom andra resurspersoner inom MDH. Identitet De senaste 20- årens historia om uppbyggnaden av FoU- miljöer inom hälso- och välfärdsområdet vittnar om ett sökande efter miljöns identitet, som så gott som alla brottats med. 4 Miljöerna har landat, permanent eller tillfälligt, i en rad olika lösningar. Hur man valt att benämna sin verksamhet ger en viss vägledning om vilken identitet man eftersträvar: forskningsinstitut, kunskapscentrum, kompetenscentrum, utvecklingsorganisation. Mycket schematiskt pekar ett forskningsinstitut mot att man ser som en huvuduppgift att bidra till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. Ett kunskapscentrum att förmedla kunskap. Kompetenscentrum antyder ett uppdrag att aktivt medverka till att kunskaper och erfarenheter kommer till användning i den dagliga verksamheten. En utvecklingsorganisation kan tänkas se sin huvuduppgift i att påverka uppdragsgivarens organisation i beställd riktning. Ovanstående är författarnas preliminära uttolkningar av vilka kärnuppdrag som finns bakom de olika miljöernas beteckningar. Ett andra tankespår rör verksamheternas relation till sina avnämare. Såväl forskningsinstitutet som utvecklingsorganisationen kan ses som självständiga enheter som genom ett specifikt uppdrag knyts till finansiären eller uppdragsgivaren. Kompetenscentrets relation med uppdragsgivaren är mer långsiktig och ömsesidigt involverande. Detta är en främjande förutsättning för att kompetenscentret ska kunna bidra till förändringar i det dagliga arbetet med de människor verksamheterna är till för. Med detta resonemang blir kompetenscentrets relation till uppdragsgivarna mer av partnerskapsliknande karaktär med ömsesidigt ansvar för att verka för uppsatta målsättningar. Kanske rent av en integrerad del i de samverkande organisationernas utvecklingssystem. Kommunikation De allra flesta medarbetarna och verksamheterna kommer enbart att möta MKHV i form av informationsmaterial eller kortare presentationer. Det ställer stora krav på att den bild som förmedlas visar MKHV s vision, realistisk inriktning/avgränsning och hur man har tänkt sig verka. Och när detta är under utveckling vara ärlig och tydlig med det. 4 Se till exempel Odbratt 1998, Socialstyrelsen 2000 och 2002, Ekemo 2002, Tydén et al 2009, SKL 2013.
8 Sidan 8 av 9 Autonomi Autonomi handlar om friheten i förhållande till finansiären eller uppdragsgivaren. Erfarenheten ger att det i ett uppbyggnadsskede är klokt att vara mycket lyhörd för de önskemål och krav som riktas till verksamheten. Policyimplikationer Väl medvetna om att vår information är begränsad, att det finns många andra adekvata perspektiv och bedömningsgrunder på MKHV s första halvår, vill vi ändå förmedla våra reflektioner för den närmaste tidens utvecklingsarbete: Ta vara på de pådrivande krafterna Positiv förväntan och vilja hos samverkande parter Engagemang och idéer Se upp med Orealistiska förväntningar tid, vad man förmår Onödiga konflikter Tänk på Man är något nytt bland etablerade aktörer Uppbyggnadsfasen behöver skydd och tillit VFU möjligheternas fält
9 Sidan 9 av 9 Litteratur Ekemo, M (2002) Den mångtydiga FoU- idén lokala FoU- enheters mening och betydelse. Örebro Universitet. Hansen, M., Vedung, E. (2010). Theory- Based Stakeholder Evaluation. American Journal of Evaluation, 31(3): Hyvönen, U; Blom, B och Westerberg, K (2004, red) FoU i det sociala arbetets tjänst. En reflekterande antologi och forsknings- och utvecklingsarbete i socialtjänsten. UFFE, Umeå socialtjänst. Johansson S, M Löfström och Ö Ohlsson (2000) Projekt som förändringsstrategi analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. Stockholm, SNS Förlag. Odbratt G (1998) Om praktikrelaterade forskningsmiljöer. Erfarenheter från lokala projekt. Utvecklingsenheten, Socialstyrelsen. SKL (2013) Samverkansplattformar en kartläggning av formaliserad samverkan mellan kommuner/regioner och universitet/högskolor. (Jonny Paulsson) Socialstyrelsen (2000) Lika men ändå olika. En empiriskt studie av FoU- enheter inom socialt arbete. SoS- rapport 2000:10. (Mats Ekemo) Socialstyrelsen (2002) Utvärdering av FoU. En studie av FoU- enheter inriktade på individ- och familjeomsorg. (Eri Thorén, Göran Ahrne, Bengt Börjeson) Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K. (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Tydén T red. (2009) Gott & blandat. Om FoU- miljöer i kommuner, landsting och regioner. Dalarnas forskningsråd i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. DFR- rapport 2009:2.
MKHV uppföljning av verksamheten
Sidan 1 av 10 JLM Messing Konsult AB MKHV uppföljning av verksamheten 2013-2017 April 2017 Jan Messing & Ulf Hyvönen Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 MKHV s utveckling några milstolpar...
Läs merMKHV på väg till en robust identitet? rapport från följeforskningen
Sidan 1 av 10 JLM Konsult MKHV på väg till en robust identitet? rapport från följeforskningen December 2014 Ulf Hyvönen Jan Messing Innehåll Inledning... 2 Följeforskningens inriktning och genomförande...
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merProfessionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015
VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget
Läs merMKHV ett år rapport från följeforskningen
Sidan 1 av 9 JLM Konsult MKHV ett år rapport från följeforskningen 2014-02- 18 Ulf Hyvönen Jan Messing Innehåll Inledning... 2 Följeforskningsuppdraget... 2 Uppföljning verksamhetsplanen 2013... 2 LAIKA
Läs merAvtal om Samhällskontraktet
1 (5) Avtal om Samhällskontraktet 1 Parter 1. Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås ( MDH ) 2. Västerås kommun, genom dess kommunstyrelse, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merSamproduktion inom området hälsa & välfärd
Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merMKHV s avgränsning och inriktning ett underlag för framtidsdiskussionerna
Sidan 1 av 7 JLM Konsult MKHV s avgränsning och inriktning ett underlag för framtidsdiskussionerna Juni 2015 Jan Messing Innehåll Inledning... 2 Ett komplext system för att främja hälsa och välfärd...
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merMälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV. VERKSAMHETSPLAN 2016
Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV. VERKSAMHETSPLAN 2016 Beslutad av Samhällskontraktets styrelse 10/12-2015 1 1. Inledning och bakgrund Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs mersamverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar
1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merKommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merYttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning
Ledningskansliet 2018/1092 2018-06-12 1 (7) Handläggare Andreas Boberg Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning Mälardalens högskola, MDH, har getts möjlighet att
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merVÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant
VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merSammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering
Sammanfattning av rapporten Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Mikael Löfström oktober 2009 Familjecentralen den självklara mötesplatsen Socialstyrelsen föreslår
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merSammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut
Läs merSamverkan vad, hur och varför?
Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merUtvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling
Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,
Läs merSveriges viktigaste chefsjobb. En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner
Sveriges viktigaste chefsjobb En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner Sveriges viktigaste chefsjobb Kommunerna är basen i välfärden. För att uthålligt klara den uppgiften krävs bättre
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet
Beslutad av Samhällskontraktets styrelse 2018-11-29. Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet 1. Inledning MKL är regionens plattform för samverkan
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merINLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola
VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merProposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer
Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merTillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan
Tillsynsutveckling i Väst kunskap, glädje, samverkan Detta var projektet 999 personer på 50 arbetsplatser Vi arbetar på Västsveriges miljömyndigheter Fokus på de mjuka frågorna Länsstyrelsen i Västra Götaland
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merKompetensutveckling Primärvården Fyrbodal
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen
Läs merAvsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen
Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen Bakgrund I Skåneregionen finns sedan 2011 en regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund,
Läs mer265 Remiss av förslag Policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-11-27 Sida 1(1) 265 Remiss av förslag Policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409) Beslut 1. Förslag till policy för medarbetare, chefer
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merTILL DIG SOM ÄR CHEF.
TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare Beslutad när Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2018:409 KSKF/2011:302 Samtliga nämnder och
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs merChefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad
Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 8 oktober 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merFrån idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg
25/8 2011 kommunerna + högskolan = sant Fördjupningspass 2 A Samverkan: Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg Mälardalens högskola Grundad 1977 Campus i Eskilstuna och Västerås
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merBarn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merKommunstyrelsen Dnr KS
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2018-10-23 Dnr KS 2018-586 Finansdepartementet Fi2018/02431 Yttrande över - Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (2018:47)
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merETIK för FRITIDS- LEDARE
ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,
Läs merSja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)
Betygskriterier för; Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merVår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Läs merÖverenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merTips till dig som UTBILDARE
www.sisuidrottsutbildarna.se Tips till dig som UTBILDARE Innehåll Du som utbildare är viktig 3 Tydlighet i roll och uppdrag 4 Verksamhetsidé, värdegrund och vision ger dig stöd 5 Viktiga frågor i utbildningssammanhang
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merRemiss av förslag - Policy för medarbetare, chefer och ledare
Kommunstyrelsen 2018-11-05 Kommunledningskontoret HR KSKF/2018:409 Karin Tannergren 016710 50 02 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Policy för medarbetare, chefer och ledare Förslag till beslut
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merMedarbetar- och ledarpolicy
www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm
#mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och
Läs mer1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska
Läs merFörslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling
Region Jönköpings län Kommunal utveckling Ola Götesson 072-5724293 ola.gotesson@rjl.se Primärkommunalt samverkansorgan Förslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling Bakgrund
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merYttrande över remiss - Policy för medarbetare, chefer och ledare
Servicenämnden 2019-01-22 Serviceförvaltningen Stab och stöd SEN/2019:14 Ulrika Junebark 016-710 73 24 1 (2) Servicenämnden Yttrande över remiss - Policy för medarbetare, chefer och ledare Förslag till
Läs merEXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer
EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs mer